3. Utgångspunkter och delstudier i metodutvecklingen
3.6 Försök att illustrera SAMS alla delstudier
lan
SAMS-projektet har omfattat många delstudier. Till de som beskrivits i kap. 3.4 och 3.5 kan läggas flera specialstudier och expertuppdrag som utförts som ett led i metodutvecklingsarbetet. Figuren sist i rap- porten försöker ge en illustration av alla delstudier.
Expertrapporter och uppsatser (urval)
Uppsatser av Lars Emmelin, Anders Hedlund och Erik Plathe om strategisk miljöbedömning har sam- lats i SAMS-skriften Idédiskussion kring SMB i planering.
Lena Falkheden och Björn Malbert vid Tema Byggd miljö och hållbar utveckling, Chalmers Tekniska
Högskola, har genomfört en kunskaps- och littera- turöversikt på temat Fysiska strukturer för håll- bar utveckling i medelstora och små städer och tätorter. Den bildar underlag för temastudien Miljö- inriktad fysisk planering.
FFNS Arkitekter har genom Ulf Ranhagen och Sara Trobeck inventerat 24 svenska och internationella indikatoransatser, och planeringsrelevanta indikatorer urskiljs i rapporten Indikatorer i fysisk planering. En kunskapsöversikt. Huvuddelen av indikatore- rna har sin tillämpning på regional och kommunal nivå. Rapporten kompletterar en inventering som ingår i förstudierna till SAMS, Erfarenheter av miljöindikatorer i samhällsplanering – en litte- raturöversikt av Mats Dryselius och Eva-Lotta Johansson.
INREGIA har på uppdrag av Naturvårdsverket och Regionplane- och trafikkontoret författat rapporten GIS-verktygets roll i regionplaneprocessen – med tonvikt på SPREAD-modellen och SMB-arbetet. Den anknyter till fallstudierapporten Planera med miljömål!
Fallstudie Stockholmsregionen, miljöbedömning av Regionplan 2000 och till temarapporten GIS och miljömål i fysisk planering. I denna rapport ges en bild av hur en region kan använda sig av GIS- verktyget i sin regionplanering.
Peggy Lerman, Lagtolken PL AB, har i uppsatsen Fysisk planering arena för samspel behandlat miljömål, miljökvalitetsnormer, indikatorer och konsekvensanalyser som stödjande redskap i den fysiska planeringen för att ge underlag till fortsatta diskussioner mellan planerare och experter på olika slags miljöfrågor.
Lillemor Lewan, Miljövetenskapligt Centrum, Lunds Universitet, utvecklar i studien Ekologiska fotavtryck
och Biokapacitet de grundtankar och beräk- ningsmetoder som kan göra ekologiska fotavtryck till ett slags indikator på en regions roll i den globala resurshushållningen ur såväl konsumtions- som receptionssynvinkel.
Stockholms stads miljöförvaltning har utarbetat en s.k. Hjälpreda kopplat till ett kommunalt beslut om att miljökonsekvenser ska beskrivas i alla fysiska planer. Den är tänkt att vara dels ett hjälpmedel i miljöförvaltningens eget arbete, dels information till andra aktörer. Den finns tillgänglig via www. miljoporten.stockholm.se under rubrik Beslutsfattare/ Styrdokument Praxis.
Alexander Ståhles uppsats Sociotop som redskap i grönområdesplanering introducerar begreppet sociotop som motsvarighet till biotop när det gäller mänsklig användning och upplevelse av natur- och kulturlandskapet.Den utgår från samma tillämpnings- exempel, Stockholmsdelen av Nationalstadsparken, som Planera med miljömål! Fallstudie Stockholm, biologisk mångfald i fysisk planering.
SAMS har också givit metodstöd och tryckbidrag till två examensarbeten. Barbara Eggimann genom- för i Fysisk planering med strategisk miljö- bedömning (SMB) för hållbarhet en teoretisk dis- kussion och förslag till SMB-process med områdes- program i Stockholms stad som modell. Richard Sånnek presenterar i Ekologiska fotavtryck en förenklad metodansats som utgår från Rees och Wackernagels internationellt kända idéer. Den har prövats i Trollhättan för tillämpning i samhällsplane- ringen framför allt som pedagogiskt hjälpmedel.
Tryckningsbidrag har också givits till en 4 p-kurs vid Luleå Tekniska Universitet som ingick i Storumans fallstudie, respektive till en 10 p-kurs i landskaps- planering vid Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp vilken ingick i Burlövs fallstudie.
Fotnot
1 Naturvårdsverket, 1996: Bärkraftig utveckling i sam-
hällsplanering.
2 Boverket och Naturvårdsverket, 1997: För en bärkraf-
tig utveckling – miljömål och indikatorer i fysisk pla- nering. Förstudie.
3 Sadler & Verheem, 1996: Status, challenges and future
directions.
4 Detaljplan kan förenklat sägas vara en juridiskt bin-
dande plan som reglerar markanvändning och bebyg- gelsemiljöns utformning för områden med ny samman- hållen bebyggelse, ny enstaka byggnad vars använd- ning får betydande inverkan på omgivningen eller förläggs till ett område med stor efterfrågan på mark för bebyggelse, eller vid förändring och bevarande av bebyggelse (PBL 5kap 1 §). I svensk planlagstift- ning i dag finns bestämmelsen att miljökonsekvens- beskrivning ska upprättas för en detaljplan om den medför ”betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser” (PBL 5 kap 18 §). Hur MKB ska utformas och vad den ska innehålla är inte idag reglerat i svensk lag.
4.1 Resultat och slutsatser i samman-
drag
De nationella miljökvalitetsmålen ger en ut- gångspunkt för formuleringen av lokala miljö- mål och indikatorer.
Fall- och temastudierna och exempelsamlingen upp- visar en rik provkarta på hur miljömål kan formule- ras och behandlas i översiktlig planering. Även om inte alla kommuner utgått från de nationella miljö- målen i sitt arbete så har dessa varit till hjälp när kommunen utarbetat lokala miljömål.
Några fallstudier illustrerar hur man kan arbeta brett med många miljömål och formulera indikatorer uti- från dessa. Andra fallstudier exemplifierar hur ett nationellt miljömål kan fungera som en bas för ett fördjupat utvecklingsarbete där mål och indikatorer preciseras.
Flertalet miljöfrågor behöver lyftas upp på den re- gionala nivån för att kunna belysas allsidigt. Det gäller inte minst de frågor som rör samspelet stad – land. Den rådande bristen på planeringsunderlag på den regionala nivån respektive för ekosystem som har en annan utbredning än kommunens administra- tiva område försämrar förutsättningarna för en god behandling i översiktsplanen.
Vid sidan av miljömål måste även sociala och ekonomiska mål beaktas i planeringen.
Fokusering på miljömål kan hämma integrationen av sociala och ekonomiska mål. När miljömålen be- handlas integrerat med ekonomiska och sociala mål
ökar möjligheterna att belysa konflikter och sam- verkan mellan dessa. Svårigheten att tydligt identi- fiera målkonflikter ligger ofta i att de olika målen formuleras utifrån olika referensramar och med olika mått.
Arbetet i SAMS-projektet har haft fokus på miljö- frågor, men i de bredare av fallstudierna, som över- siktligt berör många miljöaspekter, förs också reso- nemang om kopplingar till sociala och ekonomiska mål och aspekter.
Några relevanta mål i skärningsfältet mellan sociala, ekonomiska och ekologiska mål har kunnat identi- fieras i kommuner som tas upp i Översiktsplanering för hållbar utveckling nämligen Kungälv, Sala och Vallentuna.
Det finns en stor potential att i tidiga skeden av översiktsplaneprocessen utveckla dialoger om miljömål i planeringen.
Dessa bidrar till att ta fram lokala målformuleringar och indikatorer i ett växelspel med planerings- underlag, framtidsbilder och konsekvensbedöm- ningar.
Rundabordssamtal kring miljömål, framtidsbilder och konsekvensbedömningar kan ge nya impulser i ar- betet med att utveckla formerna för översiktsplane- ring och miljöprogram, t.ex. i ett samarbete mellan politiker, planerare, miljövårdare och andra expert- grupper.