4. Analys och resultat
4.3 Analys av Hej litteraturen
I denna lärobok står författaren av verken i fokus. Detta kommer till uttryck av att väldigt korta utdrag av de litterära verken, det vill säga primärtexterna, ges. Den första klassiker som tas upp är Processen (1925) av Franz Kafka. I den förklarande framställningstypen motiveras valet med att: ”Kafka […]har skänkt eftervärlden en handfull oersättliga, starkt suggestiva berättelser”.108 Detta uttalande kan även passa i den normativa framställningstypen då formuleringarna ”oersättlig” och ”stark” kan ses vara av det värderande slaget. Endast ett två rader långt citat ges av verket, sedan i den reflekterande och analyserande framställningstypen diskuteras diverse tolkningsförslag som finns av Processen. Cederholm knyter i denna framställningstyp an till läsarens erfarenheter och förkunskaper:
Vi kan ju alla känna igen både den diffusa känslan av skuld, viljan att försvara oss mot en orättvis anklagelse och den halvt overkliga upplevelsen av att vara utsatta för en konspiration. Någon vill alltid sätta dit oss.109
I den normativa framställningstypen finns en värdering om att om Kafkas verk bränts såsom han önskat när han dog hade det inneburit en litterär naturkatastrof,110en värdering som även kan förklara varför denna författare tas upp, och att hans verk klassas som klassiker.
Ernest Hemingway med Och solen har sin gång (1926) framställs på liknande sätt som Kafka och han verk. Det utrymme som ges för Hemingway är en sida, och i den förklarande framställningstypen motiveras valet med att Hemingway är en väldigt mytomspunnen författare och att han var känd redan under hans verksamma år som författare.111 Den skrivteknik han använde, isbergstekniken, beskrivs i denna framställningstyp som hans signum, och diskussionen om denna teknik övergår i den
108 Cederholm, Pia, Hej litteraturen!: en resa genom litteraturhistorien, , Lund, 2013, sid. 147.
109 Ibid.
110 Ibid.
reflekterande och analyserande framställningstypen som: ”I Hemingways fall finns en överenskommelse mellan livsstil och litterär stil – båda är lika hårdkokta.”112 Endast ett utdrag på sex rader av Och solen har sin gång ges i den förklarande framställningstypen, och verket beskrivs handla om den förlorande generationen, den generation som Hemingway påstås ha ingått i. Det lilla utrymme som verket och författaren ges lämnar ingen plats för en normativ framställningstyp. Kanske vill läroboksförfattaren Cederholm återskapa Hemingways isbergsteknik med att avslöja så lite som möjligt om verket?
Även i denna lärobok tas Mot fyren (1927) av Virginia Woolf upp. I den förklarande framställningstypen ges motiveringen av klassikern att Woolf är en mästare på alternativa synvinklar, och att hon i likhet med Joyce skickligt utnyttjar tekniken som innefattar inre monologer.113 Verket presenteras här först med ett kort referat som föregås av ett elva rader långt utdrag i denna framställningstyp, och i den reflekterande och analyserande framställningstypen reflekterar Cederholm över utdraget:
Woolfs texter är så här detaljskarpa, mer poetiska än episka i den meningen att läsaren gärna blir sittande där på golvet med James i stället för att skynda framåt i berättelsen.114
Det korta utdraget av Mot fyren förutsätter dels att eleven kan se dessa detaljrika beskrivningar som beskrivs, dels att eleven vet vad skillnaden är mellan poetiska och episka drag för att mening av texten ska skapas av eleven.
I den normativa framställningstypen ges en kort beskrivning av Woolf som kvinnorättskämpe, hennes ifrågasättande av att nästan alla stora författare är män tas upp. En feministisk värdering finns i denna lärobok precis som i de två övriga.
Dessa tre lärobokstexter består alla av mestadels sekundärtexter, analyser och förklaringar till primärtexterna. Primärtexterna är alla korta, att diskutera längre litterära utdrag här går inte då primärtexterna inte är längre än 11 rader.
4.3.1 Analys av arbetsuppgifterna i Hej litteraturen
Arbetsuppgifterna i denna lärobok framställs på ett annorlunda sätt än hur arbetsuppgifterna framställs i de två övriga läroböckerna. De tre klassiker som jag
112 Ibid.
113 Ibid. sid. 150.
analyserat presentationen av tillhör alla det kapitel som heter Modernismen i läroboken. Arbetsuppgifterna är tre till antalet, och de står under rubriken Diskutera!. Den enda av Ullströms kategorier som presenteras i dessa arbetsuppgifter är kategorin flykt från texten. Det förekommer således varken läskontroll eller dikta vidare. Det är tre relativt långa arbetsuppgifter i denna lärobok. Den första lyder:
Modernisterna förkastade alla litterära mönster men tog samtidigt avstamp i det gamla. Utan de klassiska förlagorna skulle varken Det öde landet eller Ulysses vara särskilt intressanta. Är det så att klassikerna ändå behövs för att åstadkomma något helt nyskapande? Kan man skriva litteratur som varken följer eller bryter mot några regler?115
Denna fråga anser jag vara pedagogiskt upplagd. Den blickar först tillbaka till texten genom att beskriva hur modernisterna förhöll sig till litteratur för att sedan knyta an till elevens egna tolkningar. Även om denna fråga inte är av karaktären läskontroll måste eleven ha förstått och tagit till sig texten för att kunna diskutera denna fråga. Uppgiften knyter an till hela kapitlet om modernismen samtidigt som den tar upp klassikerna för reflektion. Ullström skriver att denna typ av arbetsuppgift under pedagogisk vägledning kan komma att handla om literary transfer vilket betyder att läsare och text och olika läsningar går i dialog med varandra.116
Övriga två arbetsuppgifter är av samma karaktär som den första. De båda syftar tillbaka till texten genom att den ena talar om ”Kafkastämning” och bygger sedan diskussionsfrågan på det begreppet, och den andra talar om huruvida det är rätt att förbjuda böcker eller inte och bygger frågan på det resonemanget. Denna tredje fråga är extra intressant:
Finns det något tillfälle när det kan vara rätt att förbjuda böcker? Försök komma på exempel på texter där ett förbud går att motivera på juridisk grund, dvs. där innehållet faktiskt är kriminellt. Existerar det sådana texter?117
Denna fråga knyter an till skolans styrdokument om litteraturundervisning:
115 Cederholm, Pia, Hej litteraturen!: en resa genom litteraturhistorien, , Lund, 2013, sid. 158.
116 Ullström, Sten-‐Olof, i Lena Kåreland (red.), Läsa bör man-‐?: den skönlitterära texten i skola och
lärarutbildning, , Stockholm, 2009, sid. 132.
undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla […] kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang […]eleven ska kunna använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar.118
Genom att ställa frågan om det existerar kriminella texter, är det är lätt att inse att denna fråga kan komma att handla om är främlingsfientlighet och rasism, ämnen som kan anses vara väldigt dagsaktuella. Det går till exempel i denna fråga att diskutera hur gränserna för vad som var förbjudna böcker då under början av 1900-talet har utvecklats till idag. Även om klassikerna i denna lärobok får väldigt lite plats kompenseras det med karaktären på arbetsuppgifterna. Men pedagogisk handledning av läraren tror jag att eleverna genom dessa uppgifter kan göra egna väldigt hållbara tolkningar av klassikerna.