4. Analys och resultat
4.4 Komparation av läroböckerna
Alla tre läroböcker i min undersökning är avsedda för gymnasieskolan, men deras innehåll är av väldigt varierande karaktär. Både valet av klassiker och efterkommande arbetsuppgifter skiljer sig stort.
Upplev litteraturen 2 tar i stort sett bara upp vad som skulle kunna kallas för barnböcker med titlar som Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och Pippi Långstrump. Både Selma Lagerlöf och Astrid Lindgren återfinns hos Alla tiders klassiker, men med andra titlar än de ovan nämnda. Kapitlet som dessa verk presenteras i heter Berättelser om Sverige, men istället för att använda sig av Nils Holgersson hade författarna kunnat använda sig av något annat verk av Selma Lagerlöf, exempelvis En herrgårdssägen, vilken finns presenterad i Alla tiders klassiker. Jag anser det även vara anmärkningsvärt att Utvandrarna av Vilhelm Moberg inte presenteras i Upplev litteraturen 2. Verket ingår i Alla tiders klassiker och handlar i allra högsta grad om Sverige, och det hade passat gymnasieelever bättre än vad Pippi Långstrump gör.
Det faktum att arbetsuppgifterna i denna lärobok mestadels består av läskontrollsfrågor gör att jag anser att läroboken generellt sett inte passar för elever på gymnasiet. Hade denna lärobok varit avsedd för ämnet svenska som andraspråk hade den kanske varit mer passande, elever som inte bott i Sverige så länge vet oftast inte
vem Pippi Långstrump är och kan därför behöva fler frågor av läskontroll. Elever födda i Sverige kan med hjälp av sin egen förförståelse av Pippi Långstrump svara på arbetsuppgifterna utan någon närmare läsning av texten.
Egengrens svenska tar upp lite mer avancerade klassiker än vad Upplev litteraturen 2 gör. Titlarna Mörkrets hjärta, Mot Fyren och Ulysses tror jag inte att gymnasieelever generellt har någon förförståelse av, och av den anledningen blir det lite mer avancerat för dem att lösa arbetsuppgifterna till dessa verk till skillnad från verken i Upplev litteraturen 2. Alla dessa tre verk tas upp i Alla tiders klassiker, och både Mot Fyren och Ulysses anses av Bergsten och Ellerström och Bloom vara två av 1900-talets mest framstående verk. Även arbetsuppgifterna skiljer sig stort från Upplev litteraturen 2, de frågor som är mest framträdande är de som knyter an till texten och som gör att eleven måste finna egna tolkningar.
I Hej litteraturen ges inte lika mycket plats åt själva klassikern som i de övriga två läroböckerna, istället läggs fokus här på de litterära verkens författare. Alla tre författare: Kafka, Hemingway och Woolf, återfinns i Alla tiders klassiker, men jag anser att det är arbetsuppgifterna som är av största vikt i denna lärobok eftersom de i sin utformning knyter an till hela det aktuella kapitlet. De övriga två läroböckerna har inte denna extra dimension av analys i arbetsuppgifterna som Hej litteraturen har, de knyter mer an till det litterära utdraget och fokuserar inte lika mycket på elevernas analytiska förmåga som Hej Litteraturen gör. Arbetsuppgifterna är denna läroboks styrka, men själva stoffet om författarna och klassikerna anser jag mer vara användbart som komplement till en läsning av hela verket.
Ingen av läroböckerna definierar klassikerbegreppet, och varför dessa klassiker ska läsas av eleverna ges det varierande motiveringar av. Motiveringarna är väldigt konstaterande, att eleverna ska läsa Pippi Långstrump motiverar författarna av Upplev Litteraturen 2 med att Pippi är en världskändis, medan författarna av Ekengrens svenska går djupare i sin motivering genom att påstå att Virginia Woolf var en stor förnyare inom romankonsten och att hennes författarskap räknas som ett av 1900-talets största. Det jag saknar i alla läroböcker är en mer historisk grund till varför dessa författare och deras verk är så pass framstående idag att vi fortfarande läser dem. Att alla verk som presenteras är just klassiker råder det inga tvivel om. Samtliga författare återfinns i Alla tiders klassiker och även alla titlar förutom Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och Pippi Långstrump presenteras där. Dessa två verk
kan ändå anses vara klassiker eftersom de går under beskrivningen ”något som skrevs igår, men läses idag”.
Ingen av läroböckerna följer heller något speciellt mönster i frågan om hur klassikerna presenteras i de olika framställningstyperna. När jag började min analys tyckte jag mig se att alla klassiker var presenterade på exakt samma sätt i varje lärobok, men ju längre analysen fortskred såg jag att detta inte stämde. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och Pippi Långstrump hade i Upplev litteraturen 2 exempelvis tydliga presentationer i den normerande framställningstypen, medan Nässlorna blomma inte visade några tecken i den. Samma mönster visades i de övriga två läroböckerna, i Ekengrens svenska har Mot fyren mer utrymme än vad Mörkrets hjärta har i både den förklarande och reflekterande framställningstypen. Gemensamt för alla läroböcker är att det är läroboksförfattarnas egna analyser och reflektioner som står i fokus, vilket inte ter sig särskilt märkligt eftersom det är de som har gjort urvalet och skrivit lärobokstexterna, det är de som har makten över att beskriva vad som de anser är viktigt för eleverna att veta om varje klassiker och dess författare.
Läroböckernas arbetsuppgifter följer samma mönster i var lärobok. I Upplev litteraturen 2 är majoriteten av arbetsuppgifterna av karaktären läskontroll, i Ekengrens svenska återfinns dimensioner av flykt från texten och i Hej litteraturen återfinns även där en extra dimension av kategorin flykt från texten.