Analys av intervjuer med pedagogerna

De båda pedagogerna kände till begreppet inkludering och beskrev begreppet som att främja delaktighet och gemenskap. De talade båda om att elever får utbyte av varandra hela dagen i skolan som till exempel på rasterna, vid matsituationerna och på lektionerna. Klassläraren talade om att det är skolan som ska anpassa sig efter eleverna och inte eleverna efter skolan. Detta hävdar även Skolverket. Skolverket anser att all undervisning i skolan ska formas efter varje elevs förutsättningar och att skolan ska främja elevernas fortsatta lärande.83

Det betyder en ny syn på eleverna att de ska vara med och främja delaktighet och gemenskap. De ska inte anpassa sig efter skolan utan vi ska anpassa undervisningen efter dem. Det är också för att främja mångfald och inte bara för elever med autism utan annan inkludering också.

Klassläraren

Klassläraren såg inga nackdelar med en inkludering. Hon såg bara fördelarna med inkluderingen av Anton och Sofia i klassen. Fördelarna var att klassen är lugn och de andra eleverna ska vara förebilder för Anton och Sofia. Under intervjun med pedagogerna berättade de att de hade talat om för klassen att Anton och Sofia tänker lite annorlunda än andra. Vidare talade de om att eleverna i klassen har förstått och accepterat detta. Klassläraren anser att denna inkludering av elever med autism inte hade fungerat i vilken klass som helst, utan man får prova sig fram gällande situationer som denna. Syslöjdsläraren såg även hon inga nackdelar med inkludering då hon endast såg fördelarna. Andersson och Thorsson hävdar att meningen med en skola för alla är att den tillåter olikheter. En demokrati bygger på olikheter och på en respekt, kärnan i en demokrati är att man tillvaratar olikheterna.84

Det är en fördel att de andra barnen får tänka efter, att de andra får tänka efter mer direkt att visa hänsyn och visa respekt för alla människor.

Syslöjdsläraren

83

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 84

38

Klassläraren talade om att arbetssättet kring inkluderingen av Anton och Sofia planerade hon och specialpedagog 1 tillsammans. Planeringarna fungerade för Anton och Sofia men den passade även hela klassen. Klassläraren ansåg att det underlättade för henne att ha en specialpedagog närvarande i klassrummet när Anton och Sofia var där. Klassläraren sa under intervjun att hon hade förberett alla elever i klassen på att vi skulle komma och observera. Hon hade även talat om för eleverna att vi skulle komma och titta på vad de gjorde under lektionen. Klassläraren berättade för oss att specialpedagogen fick berätta om detta mer tydligt och konkret för Anton och Sofia. För att kunna inkludera elever måste de ges möjligheten att kunna delta i aktiviteter som är meningsfulla och där de utvecklas utifrån sina förutsättningar. Här ligger det i arbetslagets skyldighet att ta med de elever i sin planering som behöver extra stödinsatser. 85 Slöjdläraren ansåg att det hade underlättat både för henne och eleverna om en assistent eller en specialpedagog närvarade då Sofia eller Anton var på lektionen. Hon tyckte att det hade underlättat eftersom både assistenten och specialpedagogen kände eleverna mer.

Hon uttryckte sig på följande sätt:

Specialpedagogen eller assistenten är med och följer dem under hela dagen. Det är ett stöd både för eleven och för mig, eftersom de känner eleven så bra. Ibland kan det ju vara så att eleven pratar lite tyst eller att eleven är svår att förstå och då är det bra att de som är vana vid dem hjälper till och frågar om och då kan jag få ett stöd därifrån. Att han/hon kan ge mig ett hjälpord/stödord så att jag förstår.

Syslöjdsläraren

Klassläraren talar om att hon och specialpedagog 1 planerar i förväg inför kommande veckor. Anton och Sofia behöver mycket förberedelser och de måste därför veta vad som händer just den lektionen de ska ha.

Hon berättade:

De ska veta vad som händer just den lektionen. Därför försöker vi att arbeta väldigt strukturerat så när de kommer in och ska ha svenska så vet de att de ska arbeta med ’’Klassen som pratade för mycket’’ och även om de inte har läxor som de andra har, utan de är ändå med och deltar. Jag skriver alltid på tavlan, det är arbetsgången så att de vet det. Det är för allas skull, även min så att jag ska komma ihåg det.

Klassläraren

85

39

När vi observerade på syslöjdslektionen såg vi även detta som klassläraren ovan talade om och även Schopler, Reichler och Lansing hävdar att en elevs skoldag ska vara struktureras av tid. Eleverna måste vara medvetna om vad som ska hända under dagen, vad de ska arbeta med samt hur mycket de ska göra. Detta är för att personer med autism inte har en struktur klar för sig och därför behöver de ett tydligt schema på tavlan för att kunna ta del av informationen och följa denna under dagen.86

Lärandemiljön är viktig för klassrumsarbetet hävdar syslöjdsläraren. Hon menar att arbetsro och en lugn ton mellan eleverna spelar en viktig roll. Syslöjdsläraren tycker att det är viktigt för alla elever för att de ska känna att det ska vara trivsamt att vara på slöjden. Det är viktigt att alla eleverna vet var de ska sitta och de har därför bestämda platser. Hon ansåg att det inte gick att anpassa syslöjdssalen efter de autistiska eleverna. Hon menar att det var en syslöjdsal och att det inte bara var den klassen som hade slöjd i den salen. Hon tyckte däremot att om det hade varit i ett mindre rum då hade man kunnat anpassa rummet på ett annat sätt. Med anpassa menade hon färgen i salen och bilder/saker på väggarna. Enligt Wing har skolan en del krav och regler på sig gällande lärandemiljön. Kraven som ställs på skolan är hur lokalerna ser ut samt hur de används. Skolans arbetsmiljö ska tillfredsställa varje elevs behov samt eleven sociala förmåga. Vidare talar Wing om att pedagogen ska bli medveten om arbetssituationen för att kunna förbättra miljön runt om kring sig. Skolans miljö är viktig för alla elever och därför är det viktigt för de eleverna med funktionsnedsättning att skolan ser ut så att det riskfritt kan delta i all undervisning och i sociala sammanhang.87 Klassläraren ansåg att det var viktigt att anpassa lärandemiljön för alla elever. Hon hävdar att de har tänkt efter lite mer nu när de har Anton och Sofia i klassen. Klassläraren talade däremot om att allt är bortplockat på väggarna och allt som ser stökigt ut har de flyttat till bakre delen av klassrummet för att eleverna inte ska störas av detta. Vi frågade klassläraren om varför det fanns ett kryss längst fram i klassrummet.

Vi har ett kryss på golvet framme vid tavlan som ni säkert märkte. Det är ju för att försöka så mycket så möjligt för pedagogen att förstå att man ska stå där. Då ser pojken att det är pedagogen som ska stå vid tavlan. Ibland glömmer man bort sig vart man ska stå, så man bli påmind när man ser krysset på golvet.

Klassläraren

86

E. Schopler, R.J Reichler, M. Lansing, Lära barn med autism, 1993

87

40

Syslöjdsläraren formade inte lärandemiljön efter Anton och Sofia. Hon talade om att de alltid gör samma sak. Klassläraren däremot berättade att de formade lärandemiljön efter alla elever men att de tänker till lite extra nu när Anton och Sofia också är i klassrumet. Hon förklarade för oss att de inte möblerar om som de vill, vilket de kanske hade gjort annars om inte Anton och Sofia hade varit hos dem.