Vad anser de vara av betydelse för att dessa elever ska kunna inkluderas i klassrumsarbetet?

Slutsatsen av våra intervjuer med pedagogerna var att alla förespråkade vikten av att pedagogen ska anpassa sig utifrån elevens behov och inte tvärtom. Det resulterade även i att pedagogernas förberedelser inför lektionerna spelade en stor roll. De fyra pedagogerna lyfte fram struktur och tydlighet på lektionerna som en viktig del i arbetet med elever som har diagnosen autism. De anser att lärandemiljön har en stor betydelse för elever med autism. Dock var det bara klassläraren och specialpedagog 1 som tillämpade detta, mycket på grund av att de samarbetade samt att de visste vad som passade dessa elever bäst. Vi såg kritiskt på hur lite kunskap syslöjdläraren hade om diagnosen autism och Sofia. Vi anser att det hade varit bra om hon hade haft mer kunskap om hur hon skulle kunna anpassa syslöjdssalen så att det passade alla eleverna, speciellt Sofia. Detta hade kanske kunnat fungera om hon hade valt att plocka bort det ovala bordet som eleverna satt vid och möblerat om. Båda specialpedagogerna talade om att för att en inkludering ska ske så måste det vara under rätt förutsättningar så att Anton och Sofia inte utsätts för något. De hävdade att det måste vara en lugn och fin klass, vilket vi också uppfattade att denna klass var. Vi såg tydligt att eleverna visade empati för varandra. Att eleverna har empati för andra personer i sin omgivning är viktigt för att Anton och Sofia ska inkluderas enligt pedagogerna. Vi såga att empatin som eleverna hade medförde en bekvämlighet och glädje hos Anton och Sofia. Detta märkte vi genom deras ansiktsuttryck och deras kroppsspråk.

5.4 Pedagogiska implikationer

Vi har fått en fördjupad kunskap om autism och vad som är viktigt att tänka på när man arbetar med elever som har diagnosen autism. Som pedagogerna sa på intervjuerna att alla elever med autism inte är lika därför har inte alla elever samma behov. Vissa elever behöver mer stöd än andra. Det är också något som är självklart, alla elever behöver olika stöd och behöver kanske en viss läromiljö som passar dem för att de ska trivas och klara av klassrumsarbetet. Det vi har lärt oss och som vi kan föra vidare in i skolarbetet är att elever med autism behöver struktur i sin vardag, det förespråkade pedagogerna som vi intervjuade. Litteraturen stärkte även detta med att strukturen spelar stor roll i deras liv. Vi anser att det hade varit bra om pedagoger får möjligheten att få mer kunskap om hur man ska kunna

47

bemöta elever med autism. Vi tycker att denna möjlighet är bra för pedagoger så de inte hamnar i en situation där de får en elev med diagnosen autism och inte vet något om detta eller hur pedagogen ska gå till väga. Ett alternativ är att skolan kan ordna så att pedagogerna går kurser för att utöka sin kunskap och sina arbetsmetoder så de blir anpassade för individer med diagnosen autism.

5.5 Fortsatta forskningsfrågor

Vi har diskuterat att det hade varit intressant att göra en studie med goda exempel på skolor där alla pedagoger tillsammans har samma kunskaper kring elever med autism. Detta för att pedagogerna ska ha kunskap på hur man bemöter elever med autism och för att deras rutiner inte ska falla under dagen då eleverna möter andra pedagoger på olika lektioner. Det hade även varit intressant att titta närmare på hur pedagogerna planerar. Gör pedagoger veckoplaneringar tillsammans? Hur fungerar kommunikationen och samarbetet mellan pedagoger på skolan?

48

6. Referenser

Ahlström, Karl-Georg, Emanuelsson, Ingemar & Wallin, Erik, Skolans krav – elevernas behov, Studentlitteratur, Lund, 1986

Alin Åkerman, Britta & Liljeroth, Ingrid, Autism: möjligheter och hinder i ett undervisningsperspektiv, Nya Tryckeriet, Lycksele, 1998

Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (red.), Därför inkludering, Specialpedagogiska institutet, Umeå, 2007

Forssell, Anna (red.), Boken om pedagogerna, Liber, Stockholm, 2005

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag, Barn- och ungdomspsykologi, Studentlitteratur, Lund, 2009

Gillberg, Christopher, Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna, Centraltryckeriet, Borås, 1999

Lund Ingrid, Hon sitter ju bara där Inagerande beteende hos barn och unga, studentlitteratur AB Lund, 2006

Nordin-Olson, Eva, Barn som tänker annorlunda: barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd, Socialstyrelsen, Stockholm, 2010

Patel, Runa. & Davidson, Bo, Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Replika Press Pvt Ltd, India, 2010

Persson, Bengt, Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap, Elanders Gummessons Ab, Falköping, 2001

Schopler, E, R.J Reichler, M. Lansing, Lära barn med autism. Natur och kultur, Stockholm, 1993

Steindal, Kari, Aspergers syndrom: att förstå och hjälpa personer med Aspergers syndrom och högfungerande autism, Riksfören. Autism, Stockholm, 1997

Tevenborg, Lennart, Elever i behov av särskilt stöd – En bok om olika funktionshinder och skolans stödjande insatser för elever med dessa funktionshinder, Fälth & hässler, Värnamo, 2001

Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, Studentliteratur Ab, Lund, 2010

Vernersson, Inga-Lill, Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv, Studentlitteratur, Lund, 2007

Wing, Lorna, Autismspektrum – handbok för föräldrar och professionella, AiT Scandbook AB, Falun, 1998

Internetkällor

Autism- och Aspergerförbundet, 2009 http://www.autism.se/ (30/8-12)

Bölte, Sven Autismforskning vid Karolinskainstitutet http://www.hjarnfonden.se/tidiga- insatser-vid-autism-ger-okad-livs/autismforskning-vid-karolinska-institute__609 (19/9-12)

Leijon Marie, Observation som metod, http://www.mah.se/examensarbete/filmer (10/9-12)

Olsson Jers, Cecilia, Intervju som metod, http://www.mah.se/examensarbete/filmer (12/9-12)

49

http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_nat et/ordlista (21/10-12)

www.vr.sr (2/10-2012)

Åsberg, Jakob, Literacy and comprehension in school-aged children: Studies on autism and other developmental disabilities, 2009

50

7. Bilagor

7.1 Bilaga 1

Till föräldrarna i klass 3.

Hej!

Vi är två lärarstudenter som läser vår sjunde och sista termin på Malmö Högskola. Vi håller på att skriva ett examensarbete gällande barn i behov av särskilt stöd. Vi kommer att intervjua pedagogerna i klassen, men vi hade också velat observera några lektioner. Med observationer menar vi att vi vill vara med några timmar under elevernas lektioner för att se hur de arbetar. Barnen kommer att vara anonyma, och allt som sägs och görs kommer att stanna mellan oss och vår handledare på lärarhögskolan. Ingen information kommer att ges ut till någon annan.

Om ni har några frågor gällande observationen var vänlig att kontakta oss.

Nathalie Khemiri: nathie1990@hotmail.com

Manuella Nasr: manuuella_@hotmail.com

Mitt barn får vara med på observationen och vara anonym. Vänlig ringa in svaret

JA NEJ

Elevens namn: ___________________________ Målsmans underskrift: _________________________

Med vänliga hälsningar,

51

7.2 Bilaga 2

Intervjufrågor - pedagoger

1. Vad betyder begreppet inkludering för dig?

2. Anser du att det finns för- nackdelar med inkludering? – I så fall vilka?

3. Hur är arbetssättet kring inkludering av en elev med autism? 4. Hur beskriver du att det är att ha en elev med autism i en klass? – Hur tycker du att detta fungerar?

5. Har eleven/eleverna med autism en assistent?

– Om ja, är det något som underlättar inkluderingen för eleven? 6. Hur tänker ni när ni planerar inför kommande veckor?

– Planerar ni aktiviteter för alla i klassen eller brukar elevens assistent/specialpedagogen planera enskilda aktiviteter rörande eleven?

7. Om specialpedagogen är borta någon dag, hur fördelas arbetsuppgifterna mellan er pedagoger?

8. Hur beskriver du att de andra eleverna i klassen ställer sig i förhållande till eleven med autism?

9. Kan du berätta mer om hur ni tar hänsyn till elevernas behov när ni har: inlämning och hämtning, matsalen, fri lek, toalettbesök, samling och rasten.

– Finns det någon annan situation du vill tillägga/beskriva? 10. Är lärandemiljön viktig för klassrumsarbetet?

– Om ja, varför är det viktigt?

– Hur ska lärandemiljön vara i klassrummet enligt dig?

11. Formar ni lärandemiljön utefter eleven med autism i klassrumsarbetet? – I så fall hur? Funkar det bra med de andra eleverna i klassen med? – Får de andra eleverna nytta av den formningen?

– Blir eleven mer inkluderad då?

12. Vilket stöd/resurs anser ni att ni behöver, och hur mycket?

52

7.3 Bilaga 3

Intervjufrågor - specialpedagoger

1. Beskriv lite om vad du har för erfarenheter av elever med autism. 2. Vad betyder begreppet inkludering för dig?

3. Hur beskriver du att pedagogen/pedagogerna i klassen upplever inkludering av elever med autism?

4. Hur upplever du att de andra eleverna i klassen ser på de eleverna med autism? 5. Vad anser du att man främst bör tänka på som pedagog när man planerar veckan (aktiviteter, lektioner mm.) när man har en elev med autism?

6. Skulle du kunna ge exempel på vad de vanligaste råden (och hjälp) pedagoger behöver för att inkludera en elev med autism.

7. Anser du att det finns för- nackdelar med inkludering? – I så fall vilka?

8. Är lärandemiljön viktig för klassrumsarbetet? – Om ja, varför är det viktigt?

– Hur ska lärandemiljön vara i klassrummet enligt dig?

9. Tycker du man ska forma lärandemiljön utefter eleven med autism i klassrumsarbetet? – I så fall hur och varför?

– Blir eleven mer inkluderad då?