Från början var tanken att enkät- och litteraturstudien främst skulle användas för att besvara examensarbetets frågeställningar. Förhoppningen var också att få en högsvarsfrekvens vid enkätstudien. Vidare var målsättningen med examensarbetet att intervjuer skulle genomföras i ett tidigt skede av arbetet för att få mer grundläggande kunskaper och förståelse om återanvändning av grundkonstruktioner. I nedanstående avsnitt analyseras tillvägagångssättet vid intervjuerna och intervjuresultaten.
5.3.1 Analys av tillvägagångssätt
Samtliga intervjuer har huvudsakligen genomförts på ett bra sätt, då vi inför alla intervjuer hade förberett frågorna i förhand och bestämt hur vi som intervjuade skulle agera under intervjuerna. På detta sätt ställdes frågorna i rätt ordning och ingen fråga glömdes bort. Dessutom innebar förberedelserna att vi blev mer lugna inför intervjuerna och för varje intervju utökades intervjuerfarenheterna vilket gjorde oss ännu säkrare inför intervjuerna. I och med att intervjuerna genomfördes på följande sätt ökade troligen enkätstudiens validitet. Vidare var inspelningarna vid intervjuerna ett bra sätt för att säkerställa att alla frågor var besvarade samt att detta underlättade sammanställningen av intervjuerna. Antagligen bidrog
47
denna kontroll av genomförda intervjuer till en förbättring av sammanställningens reliabilitet och därmed ökade även troligtvis tillförlitligheten hos de insamlade intervjusvaren.
En annan förberedande sak som förbättrade intervjuerna var upplägget med att en av intervjuarna var huvudintervjuare. Till exempel skedde de flesta intervjuerna skedde via telefon och då var upplägget med en huvudintervjuare bra eftersom att det förhindrade att båda intervjuarna pratade samtidigt. Dock fanns en nackdel med telefonintervjuaren att det inte gick att tyda den intervjuade personens kroppsspråk, vilket därmed gjorde det svårt att avgöra när den intervjuade personen hade pratat klart. Vidare kan telefonintervjuer även innebära att den person som intervjuas sitter och gör någonting annat samtidigt, vilket kan distrahera personen från frågans ämne. Dessa problem hade kunnat minskas genom att exempelvis intervjua aktuell person via Skype25 eller bestämma ett personligt möte med den som skulle intervjuas. Detta hade då troligen förbättrat intervjuerna, då kommunikationen underlättades mellan intervjuarna och de som intervjuades. Vidare hade dessa personliga intervjuer kunnat bidra till att både de som intervjuade och den som intervjuades hade blivit mer fokuserade på intervjun. Exempelvis var intervjun med Danewid26 väldigt givande förutom att vi kunde diskutera enskilt förklarade även Danewid tillvägagångssättet samtidigt som han kunde visa på ritningarna.
Överlag bidrog dock inte intervjuerna relativt mycket till enkätresultatet eller till att besvara arbetets frågeställningar. Detta kan bero på att de flesta intervjuerna genomfördes innan enkätstudien. Frågorna som förbereddes inför intervjuerna hade därmed utformats för att ge en mer grundläggande förståelse om aktuellt ämne. Hade dessa frågor ändrats och vinklats annorlunda hade troligen svaren från de som intervjuades förbättrats och därmed kunnat bidra till enkätresultaten.
Eftersom svarsfrekvensen vid enkätstudien var låg hade en åtgärd kunnat vara att intervjua fler personer. Om detta hade genomförts hade en ännu mer detaljerad bild av bland annat vilka svårigheter som finns med återanvändning av grundkonstruktioner kunnat användas för styrka enkätresultaten. En annan åtgärd hade kunnat vara att göra intervjuer med företag som inte har återanvänt grundkonstruktioner och då framför allt försöka ta reda på varför dem inte har gjort det samt vad som kan förbättras. Detta hade därmed troligtvis kunnat användas för att kunna urskilja eventuella svarsmönster vid enkätresultaten ytterligare.
5.3.2 Analys av intervjuresultat
På grund av detta genomfördes därför den första intervjun med Holm27, då han hade medverkat i RuFUS. Därmed hade han goda kunskaper om bakgrunden till RuFUS och hur situationen med återanvändning av grundkonstruktioner såg ut i både Sverige och Europa. Genom denna intervju fick vi därmed bättre bakgrundskunskaper om aktuellt ämne. Däribland medförde dessa kunskaper att förståelsen i och med läsningen av litteraturstudier gjorda på detta ämne förbättrades. Dessutom var intervjun med Danewid28 givande, då han hade genomfört ett återanvändningsprojekt i Sverige som vi fick ta del av. Detta medförde att vi
25
Skype http://www.skype.com/sv/ (Hämtad 2015-06-16)
26
Robert Danewid, VD/Teknologie Licentiat vid Danevidsingerjörsbyrå AB, 2015-01-27
27
Göran Holm, Geolog vid SGI (Statens geotekniska institut), 2015-01-27
28
48
fick bra information och förståelse om förstudien samt vilka svårigheter som förekom under projektet. Exempelvis delgas information om hur de genomförde undersökningar på den befintliga grundkonstruktionen för att bedöma dess bärförmåga. Denna intervju bidrog därmed till att jämförelsen mellan svenska och europeiska fallstudier kunde genomföras. Därmed kunde troligen frågeställningen gällande denna jämförelse besvaras på ett trovärdigt sätt då underlaget i samband med denna intervju var pålitliga. Om denna information hade uteblivit hade antagligen jämförelsen mellan de svenska och europeiska fallstudierna blivit sämre. Vidare skedde kontakten med Widberg29 och Lukkonen30 främst för att få reda på hur de genomförde deras grundförstärkningsmetoder och nämnde även några ord om återanvändning. Informationen om deras grundförstärkningsmetoder var mycket informativ. Detta gav oss däribland bättre kunskaper om hur återanvändning av grundkonstruktioner kan ske på ett alternativt sätt och därmed ytterligare en lösning till hur förtätning av städer kan förbättras. De kommentarer som de sa om återanvändning av grundkonstruktioner var dock endast en vidareutveckling av deras enkätsvar och därmed bidrog inte detta något ytterligare till enkätresultatet. Slutligen var kontakten med Folkeman31 ett trevligt kompelement till enkätstudien, då det var han som ringde upp oss. Han påpekade bland annat problemet med bristfälliga relationshandlingar. Slutligen har samtliga som vi har intervjuat och haft kontakt påpekat liknande problem som även har kommenterats i enkätstudien. Detta har troligen medfört att enkätstudiens reliabilitet ökats, då tillförlitligheten för dessa problem förstärkts.