I detta kapitel har de olika svaren som erhölls från enkätstudien analyserats.
5.2.1 Bakgrundsfakta
Det var 26 stycken som besvarade enkäten, men det var även 21 stycken som meddelade att de inte hade kunskap inom aktuellt ämne och därmed inte kunde delta. Trots den låga svarsfrekvensen hade de som deltog många bra och utvecklade svar. I enkätresultaten åskådliggörs detta då de som medverkade inte endast valde svarsalternativ utan även tog sig tid att vidareutveckla deras svar. Exempelvis valde de som hade återanvänt grundkonstruktioner att utveckla deras åsikter angående vilka för- och nackdelar det finns med återanvändning av grundkonstruktioner. Utifrån dessa vidareutvecklade svar är våra förhoppningar att byggbranschen tar detta vidare genom att bland annat förbättra förutsättningarna och metoderna för återanvändning av grundkonstruktioner.
44
Av de som deltog i enkäten var det flest från Göteborg och Stockholm, vilket var väntat då fler enkäter skickades ut till dessa städer än till Malmö. Vidare kan orsaken till att fler respondenter var från Göteborg och Stockholm antagligen bero på att urbaniseringen troligtvis är mer påtaglig i dessa städer. På grund av detta byggs det troligen mer i dessa städer, vilket därmed gör det mer aktuellt med återanvändning av grundkonstruktioner. Således kan troligtvis sannolikheten för sådana projekt därmed öka. Dessutom framgick det även relativt tydligt vid enkätresultaten att den vanligaste grundläggningsmetoden var pålning och att de vanligaste jordarterna innehöll lera. Detta i sin tur tyder på att dessa grundläggningsmetoder troligen har tillämpats i Göteborg och Stockholm där det är mer vanligt med jordarten lera. Dessutom är pålgrundläggning vanligen använd vid återanvändning av grundkonstruktioner, vilket troligen kan ha haft en bidragande faktor till varför relativt många av respondenterna svarade att de hade återanvänt grundkonstruktioner. Det var nämligen lite mer än hälften av respondenterna som hade återanvänt grundkonstruktioner, dock var svarsfrekvensen något låg för att kunna ge någon generell bild. Anledningen till den höga andelen som har återanvänt kan troligen bero på att respondenterna har genomfört liknande projekt tidigare och därmed vill de bidra med sina synpunkter inom detta. Med tanke på att merparten var primära källor var svaren relativt tillförlitliga, men då svarsfrekvensen var låg var det svårt att urskilja samstämmiga svar från de olika aktörerna i byggbranschen. Dock var det delvis entydiga svar där det fanns en antydan till liknande åsikt och uppfattning angående den ställda frågan. Ett exempel var frågan om vilka åtgärder som krävs för att förbättra återanvändning av grundkonstruktioner där merparten svarade att mer information behövs. Reliabiliteten i denna enkätstudie var därför med avseende på den låga svarsfrekvensen relativt bra, då de enskilda svaren anses vara tillförlitliga. Om fler hade svarat hade tillförlitligheten förstärkts och gett en mer övergripande bild om ämnet. Till exempel om antalet enkätdeltagare som inte återanvänt grundkonstruktioner hade fler åsikter erhållits och därmed hade troligtvis förståelsen för vilka hinder som finns för att kunna återanvända grundkonstruktioner förstärkts. Detta hade i sin tur kunnat bidra ytterligare något till fler förslag på förbättringar så att fler projekt återanvänder grundkonstruktioner.
5.2.2 Har återanvänt grundkonstruktioner
De flesta som återanvänt grundkonstruktioner har oftast återanvänt delar av konstruktionen. Detta enkätsvar kan antagligen bero på att den nya utformningen inte stämmer överens med hur den äldre konstruktionen och dess lastfördelning var utformade.
Enligt de som svarade på enkäten var fördelarna med återanvändning att det sparar pengar, tid och material. Troligtvis kan dessa enkätresultat bero på att tiden sparas i samband med produktionen då spontning och schaktning minskas. Vidare kan dessa enkätresultat antagligen bero på att det går åt mindre återfyllnadsmaterial och råmaterial för tillverkning av nya fundament. Genom återanvändning kan därmed samtliga ovannämnda aspekter troligtvis leda till att pengar kan sparas. Detta har antagligen spelat en stor roll i varför respondenterna har återanvänt grundkonstruktioner i deras projekt. Om dessa fördelar lyfts fram kommer förhoppningsvis återanvändning av grundkonstruktioner att öka.
Nackdelarna som respondenterna påpekar är bland annat att det krävs en mer omfattande förstudie och projektering. Framför allt betonar de problematiken med att det finns osäkerheter kring den befintliga grundläggningens kapacitet. Detta i sin tur menar några av respondenterna kan bidra till att det vid vissa fall inte finns några garantier för byggnadens framtida livslängd. För att underlätta återanvändning av grundkonstruktioner vill
45
respondenterna att det ska finnas tillgängliga och pålitliga relationshandlingar om den befintliga grundkonstruktionen. Dessa enkätsvar visar därmed att det fortfarande förekommer problem vid återanvändning av grundkonstruktioner. En åtgärd för att underlätta kommande återanvändningsprojekt tror vi skulle kunna vara om enklare och tillförlitliga metoder tas fram i ett tidigt skede. Detta skulle i sin tur troligen förenkla och förbättra produktionen. Till exempel om den befintliga pålgrundläggningens egenskaper såsom kapacitet och en beräkningsmodell för aktuell grundkonstruktion enkelt kan tas fram i början av ett projekt kan snabba beslut om konstruktionens pålitlighet gällande hållfastheten fattas. Detta innebär därmed att produktionen i sin tur kan påbörjas snabbare och antagligen att fler projekt kommer återanvända grundkonstruktioner.
Vidare antydde respondenterna att det kan vara svårt att veta hur lastfördelningen kommer se ut med avseende på samspelet mellan nybyggnationens utformning och den befintliga grundkonstruktionen. En viktig åtgärd i samband med detta anser vi kan vara ett förbättrat samarbete mellan arkitekten och konstruktören. Exempelvis skulle ett förbättrat samarbete kunna vara avgörande gällande utformningen av stommen så att lastfördelningen för stommen sammanfaller med den befintliga grundkonstruktionens placering.
5.2.3 Har inte återanvänt grundkonstruktioner
Av de respondenter som inte har återanvänt grundkonstruktioner i sina projekt var anledningen till främst att det inte alltid finns någon befintlig och lämplig grundläggning att återanvända. Antagligen kan orsaken till detta vara att projekten ej har varit i innerstaden där återanvändning är mest aktuellt. Dessutom kan en trolig anledning till detta vara att urbaniseringen sker genom att städer växer utåt från stadskärnan och därmed sker bebyggelsen i utkanterna av städerna på obebyggd mark.
Vidare hade dessa respondenter inte återanvänt på grund av den relativt stora risken och informationsbristen. Även andra i byggbranschen som vi har intervjuat antyder att det finns ett problem med otillräcklig information. Med relativt stor risk menade de flesta respondenterna att det svårt att avgöra om den existerande grundläggningen hade tillräcklig bärförmåga. Anledningen till dessa svar från respondenterna kan troligtvis bero på begränsad projektbudget och den omfattande förstudien, vilket respondenterna antagligen ser som extra utgifter i projektet och inte ser de besparingar som återanvändning kan ge i slutändan. Som åtgärd till detta vill respondenterna att mer relevant information om återanvändning ska finnas tillgänglig. Dock har de inte gett några konkreta exempel på hur mer information skulle kunna ges, vilket var ett av målen med denna enkät. Utifrån dessa problem som påpekas kan vi dock konstatera att om mer information görs tillgängligt kommer antagligen respondenterna synsätt gällande återanvändning av grundkonstruktioner att förändras. Exempelvis behövs mer information om de kostnads- och miljömässiga fördelarna belysas. Dessutom bör det ske en kunskapsspridning om hur återanvändning av grundkonstruktioner kan genomföras på ett tillförlitligt sätt. Om dessa åtgärder genomförs kommer troligen synen på återanvändning att ändras och förhoppningsvis kommer antalet projekt som återanvänder grundkonstruktioner öka.
5.2.4 Underlätta för framtida återanvändning och förtätning av staden
På frågan om hur grundkonstruktionen ska utformas för att möta framtidens krav gällande hållbarhet och urbanisering svarade de olika svarsgrupperna relativt enigt. Framför allt ansåg de att framtida grundkonstruktioner bör utformas med säkra och väldokumenterade metoder.
46
Detta svar kan troligen bero på att de vill kunna leverera en hållbar byggnad som ska kunna bära framtida påbyggnad. För att kunna bygga en sådan byggnad behövs därmed säkra och välbeprövade metoder som intygar att en säker påbyggnad kan genomföras. När dessa metoder väl har utformats på ett beprövat och tillförlitligt sätt kan dessa metoder därefter standardiseras så att de därmed går att använda vid många återkommande projekt. Härtill tror vi att en åtgärd är att alla handlingar efter projektets slut måste sammanställas till väldokumenterade relationshandlingar. God hanteringen av dessa relationshandlingar kommer därmed förhoppningsvis medföra att det finns tillgänglig information om den befintliga grundkonstruktionen. Detta kommer troligen säkerställa konstruktionens bärighet som i sin tur kommer underlätta för framtida återanvändning av grundkonstruktioner. I och med detta kommer därmed förtätning av staden kunna bli alltmer vanligt och påbyggnad samt grundförstärkning hos redan befintliga byggnader underlättas.
Om det vid ett projekt inte förkommer någon information finns det en risk att konstruktionen överdimensioneras och därmed inte utnyttjas på ett hållbart sätt för framtida projekt. Enkätsvaren tyder på att man kan dimensionera och bestämma byggnadens livslängd, men att man inte kan fastställa vad som kommer hända därefter om exempelvis en påbyggnad sker. Det innebär att de inte vill överdimensionera en byggnad då det tillkommer extra kostnader. För att lösa detta skulle en åtgärd vara att kommunen utformar långsiktiga översiktsplaner och detaljplaner som anger hur staden ska utvecklas de kommande åren. Därefter bör denna information delges till alla aktörer inom byggbranschen som i sin tur kan underlätta deras planering för framtida återanvändningsprojekt. Om informationen förbättras och åtgärder genomförs kommer antagligen kostnaderna för återanvändningen att minska då förstudien inte blir lika omfattande. Detta kommer i sin tur troligen vara en viktig åtgärd för att fler grundkonstruktioner ska återanvändas. Andra ekonomiska fördelar som vi anser kan erhållas då grundkonstruktioner återanvänds är att tiden för rivning och byggande minskar vilket i sin tur leder till minskad tid för att uppföra byggnaden och därmed kan hyresgäster flytta in tidigare vilket innebär tidigare hyresintäkter.