Fullständiga frågor och svarsresultat från enkätstudien finns att se i bilaga 1 respektive 2.
4.1.1 Bakgrundsfakta
Enkäten skickades ut till 106 personer och 26 stycken svarade på frågorna medan det var 21 som meddelade att de inte kunde besvara enkäten på grund av för lite kunskap om ämnet eller andra orsaker. Av de som svarade arbetade de flesta på företag som är verksamma i Göteborgsregionen eller i Stockholm med omnejd. Vilken yrkesroll som personen hade varierade mellan de olika svarsalternativen; konstruktör, geotekniker, entreprenör, underentreprenör eller annat, se tabell 2 nedan.
Tabell 2. Tabell över enkätsvaren på frågan vilken yrkesroll vederbörande har.
Vilken är er yrkesroll? Antal svar
Konstruktör 7 Geotekniker 5 Entreprenör 8 Underentreprenör 1 Annat 5 Summa 26
Den vanligaste grundläggningen som användes vid projekten var enligt respondenterna pålning. Vid projektet var det varierande jordarter men mestadels var det fin lera och lerig morän. Nästan två tredjedelar av de som svarade upplevde att det var brist på markutrymme i urbana miljöer men endast några av dessa har funderat på åtgärder kring problemet. Ett exempel på lösning kan vara återanvändning av grundkonstruktioner vilket lite mer än hälften av de som svarat tillämpat vid minst ett tillfälle, se tabell 3.
Tabell 3. Enkätsvaren på frågan om vederbörande hade återanvänt grundkonstruktioner vid något projekt. Har ni vid något projekt
återanvänt grundkonstruktioner? Antal svar
Ja 13
37
4.1.2 Har återanvänt grundkonstruktioner
Av de som hade återanvänt grundkonstruktioner var det nästan 80 % som hade återanvänt i fler än ett projekt, se tabell 4. Oftast var det bara delar av den befintliga grundläggningen som återanvänts och det tillämpades mest i stadskärnorna.
Tabell 4. Tabell över enkätsvaren på frågan i hur många de återvänt Grundkonstruktioner. I hur många projekt har ni
återanvänt grundkonstruktioner? Antal svar
1 3
2-4 4
5-10 4
>10 3
Den största fördelen med återanvändning jämfört med traditionell grundläggning var enligt respondenterna att det blev billigare, se tabell 5, dock var det några som tyckte tvärtom alltså att det blev en större kostnad. Svaren visade att de största nackdelarna med återanvändning av grundkonstruktioner jämfört med traditionell grundläggning var att det blev mer förarbete och att osäkerheter i genomförda mätningar ökat. Gällande frågan om det uppstod eventuella hinder i samband med återanvändningen av grundkonstruktioner svarade relativt många att de inte hade stött på några problem. Enligt de andra respondenterna var de främsta hindren som hade uppstått vid återanvändning varit problem med beräkningsmodellen och problem vid utförandet. Dessutom påpekade respondenterna att det saknades tillförlitliga underlag såsom relationshandlingar för att kunna göra bedömningar om den befintliga grundkonstruktionen. Nästan alla kunde tänka sig att tillämpa återanvändning vid ett senare projekt.
Tabell 5. Tabell över enkätsvaren på frågan vilka fördelar det finns med återanvändning. Fördelar med återanvändning
jämfört med en traditionell grundläggning? (Flera alternativ går att välja) Antal svar Spara tid 7 Spara material 5 Spara pengar 10 Annat 2
38
4.1.3 Har inte återanvänt grundkonstruktioner
Det fanns olika anledningar till varför den andra svarsgruppen inte hade återanvänt grundkonstruktioner. Enligt respondenterna var de största orsakerna till detta att det inte fanns någon konstruktion att återanvända samt att återanvändning av grundkonstruktioner kunde innebära en risk. Dessutom ansåg de att det var brist på information. Enkätsvaren visas nedan i tabell 6.
Tabell 6. Tabell över enkätsvaren på frågan varför de inte har återanvänt grundkonstruktioner. Varför ni inte återanvänt
grundkonstruktioner? (Flera alternativ går att välja)
Antal svar
Ingen befintlig grundläggning att
återanvända 8
Kostnad 3
Informationsbrist 6
Stor risk (osäker arbetsmetod etc.) 8
Mer förarbete (provning av befintlig
grund etc.) 3
Annat 1
4.1.4 Underlätta återanvändning i framtiden
Både de som hade återanvänt grundkonstruktioner och de som inte hade återanvänt fick frågan om vilka åtgärder som behövs för att underlätta återanvändning av grundkonstruktioner. Svaren var relativt lika och båda svarsgrupperna var överens om att den viktigaste åtgärden var att mer information behövs, se tabell 7 samt 8.
Tabell 7. Tabell över enkätsvar från de som har återanvänt på frågan vilka åtgärder som behövs för att underlätta
återanvändningen av grundkonstruktioner. Vilka åtgärder behövs för att
underlätta återanvändningen av grundkonstruktioner. (Flera alternativ går att välja)
Antal svar
Bättre tillgänglig teknik 2
Mer information 8
Utbildning 0
39
Tabell 8. Tabell över enkätsvar från de som inte har återanvänt på frågan vilka åtgärder som behövs för att
underlätta återanvändningen av grundkonstruktioner. Vilka åtgärder behövs för att
underlätta återanvändningen av grundkonstruktioner. (Flera alternativ går att välja)
Antal svar
Bättre tillgänglig teknik 3
Mer information 8
Utbildning 2
Annat 3
Samtliga som deltog i enkätstudien fick frågan om hur de tror att grundkonstruktioner vid nybyggnationer bör utformas för att möta framtidens krav gällande hållbarhet och urbanisering. Svaren var varierande och några redovisas nedan:
- För pålning kan man kanske tänka sig att utföra pålningen jämnt över en yta och placera en tjockare betongplatta över dessa pålar som lastfördelare.
- Robusta med god säkerhetsmarginal.
- Lägre vinstintressen, bygg gärna nytt men riv inte 20 år gamla fastigheter som man kan renovera.
- I dagsläget när allt prisoptimeras är det svårt att se någon lösning på problemet. Konstruktionerna är optimerade i varje projekt för att utnyttja pålarnas bärförmåga. Skall det byggas nytt på gammal grundläggning blir man ganska låst vid valet av utförande.
- Fuska inte med grundläggning. Packa ordentligt med rätt material så blir det mindre bekymmer framöver
- Svårt med tanke på kostnadsbild, priserna är hårt pressade i byggbranschen och att i det läget välja ett alternativ som skall säkra framtida om och påbyggnader tenderar att dra iväg kostnadsmässigt.
- Kortsiktiga mål och årsbudgeter skall hållas och det sätter begränsningar. Dels ur miljösynpunkt, varför plöja ner extra resurser om det inte behövs. Riskerar gå stick i stäv med hänsynstagande till miljöpåverkan.
- Det i princip omöjligt att bygga för att en konstruktion ska återanvändas eller kunna användas i annat syfte. När man bygger för olika scenarier blir det ofta mycket dyrt samtidigt som osäkerheten är stor avseende framtida användning. det mest
ekonomiska och rimliga (i mitt tycke) är att ställa högre krav på att relationshandlingar är bra med väldokumenterade konstruktioner, lastrestriktioner etc. så att man i senare skeden kan bedöma om en konstruktion kan återanvändas.
40