I detta kapitel har val av metod, urval och målgrupp till enkäten diskuterats.
5.1.1 Val av enkätmetod
I och med att enkäten var webbaserad blev det lättare för målgruppen att besvara enkäten, då
de själva kunde disponera tiden. Dessutom underlättade denna enkätmetod
sammanställningen av enkätresultatet, då enkätverktyget hade en analysfunktion som tog fram diagram och svarsfrekvens på samtliga frågor i en färdig rapport. Tyvärr var funktionen bristfällig då alla svaren sammanfördes till ett enhetligt svar för varje svarsalternativ. Det vill säga att det inte gick att följa vad respektive enkätdeltagare svarade eller jämföra svaren från projekterings- och produktionsskedet. Om detta hade fungerat på korrekt sätt hade analysarbetet av enkätresultatet underlättats. Hade det gått att följa en deltagares svar hade det varit lättare att urskilja olika mönster. Exempelvis hade det varit intressant att se om det fanns någon skillnad mellan stora och små företag. Troligen var det vanligare med återanvändning av grundkonstruktioner hos de stora företagen då de erfarenhetsmässigt har ett brett kunskapsområde som kan underlätta vid svårare projekt såsom återanvändning. Samtidigt kan mindre företag vara specialiserade på just grundläggning och därmed kan dessa ha mer djupgående kunskaper inom detta område än de större företagen. Dock kan de mindre företagen ha en begränsad budget, vilket gör att de inte kan lämna anbud på återanvändningsprojekt som kan innebära stora risker för budgeten.
Det fanns även några andra nackdelar däribland att det fanns en risk att e-post kunde försvinna eller glömmas bort av de som skulle delta i enkäten. Dessutom var denna enkätmetod opersonlig då det inte var någon personlig kontakt med enkätdeltagarna vilket kunde ha bidragit till ett större intresse om ämnet. Vidare medförde denna enkätmetod att de som medverkade inte kunde ställa frågor angående enkäten. Ett alternativ hade kunnat vara att ringa upp några eller samtliga i målgruppen, vilket hade gett ett mer personligt bemötande som troligtvis hade ökat svarsfrekvensen. Detta hade dock varit mer tidskrävande och därmed distribuerades enkäten via e-post, vilket var ett enkelt och snabbt sätt att nå många personer. Genom att inleda enkäten med ett följebrev som presenterade vilka vi var, syftet med enkäten samt en bakgrund om aktuellt ämne var målet att försöka skapa ett intresse för medverkan i enkätstudien. För att öka intresset ytterligare och göra följebrevet mer personligt utformades det med foton på oss och namnunderskrifter från oss samt vår handledare. Vidare kunde intresset utökas ytterligare genom att använda namnunderskrift från en extern handledare inom aktuellt område, vilket troligtvis hade kunnat påverka svarsfrekvensen.
42
5.1.2 Val av målgrupp och enkätdeltagare
Enkätundersökningens målgrupp valdes med avseende på aktuellt område det vill säga personer som hade koppling till eller hade arbetat med återanvändning av grundkonstruktioner. Genom att vi gjorde detta val av vilka personer som ingick i målgruppen förbättrades antagligen undersökningens reliabilitet då dess personer hade kunskap inom aktuellt område. Detta åskådliggörs tydligt då enkätdeltagarnas vidareutvecklade svar tyder på att de har erfarenhet och förståelse för aktuellt ämne. Exempelvis påpekar de relevanta problem som förekommer vid återanvändning och föreslår åtgärder med avseende på detta. På grund av dessa vidareutvecklade svar kan enkätresultaten för varje fråga styrkas och ger en tydligare antydan till vad det bakomliggande problem är. Valet av målgrupp medförde i sin tur att enkätresultaten blev mer tillförlitliga och mer användbara för analysen av resultaten. Enkäten skickades endast ut till de tre största städerna i Sverige, då sannolikheten för återanvändning av grundkonstruktioner ansågs vara större i dessa. Utöver detta kunde enkäten även ha skickats ut till fler personer men detta gjordes ej då det var svårt att hitta rätt person med avseende på aktuellt område samt att denna sökning var tidskrävande. Trots detta lyckades relativt många kontakter hittas. Vidare förtydligades det i följebrevet att om vederbörande person inte kunde besvara enkäten skulle denna person vidarebefordra detta till rätt person inom företaget och förhoppningsvis bidrog detta till att svarsfrekvensen ökade. Om det hade varit fler enkätdeltagare hade dock ett tydligare svarsmönster kunnat urskiljas och därmed svaren blivit ännu mer tillförlitliga.
En faktor som kan ha påverkat svarsfrekvensen var tiden för utskicket som skedde i samband med sportlovsveckorna. Enkäten skickades ut den 11 februari och under de första dagarna av den veckan hade Göteborg sportlov. Veckorna därpå hade först Malmö sportlov och sedan hade Stockholm sista veckan som enkäten var tillgänglig.
För att förbättra antalet svar skickades en påminnelse den 23 februari till de som inte hade svarat innan eller hade meddelat att de inte kunde delta. Genom att denna påminnelse skickades ut ökade svarsfrekvensen redan samma dag, se figur 23. Om tiden hade förlängts ytterligare och om en andra påminnelse hade skickats ut hade andelen svar troligtvis ökats. Detta hade i sin tur inneburit att resultatet av enkätstudien bland annat kunnat ge en ännu tydligare bild om vilka svårigheter och vilka förbättringar som behövs vid återanvändning av grundkonstruktioner.
43
Enkäten utformades med tre delar, först en gemensam del och därefter två separata delar där de som hade återanvänt grundkonstruktioner besvarade ena delen medan de som inte hade återanvänt besvarade den andra delen. Fördelen med detta var att vi undvek de generella frågeställningarna och kunde i stället specificera frågorna med avseende på aktuell målgrupp utan att de olika parterna behövde beröras av varandras delar. En annan fördel med denna uppdelning var att de olika parternas åsikter lätt kunde urskiljas, vilket underlättade vid sammanställningen av resultatet.
Målsättningen med frågeformuleringarna var att de skulle vara enkla att besvara och bestå av olika svarsalternativ med möjlighet till att utveckla svaren. Vidare fick inte enkäten innehålla för många frågor som skulle kunna avskräcka den som skulle delta i enkäten. Denna målsättning uppfylldes av webbenkäten och därmed uppfylldes även validiteten relativt bra. Det som saknades var en öppen fråga i slutet där de som inte har återanvänt grundkonstruktioner fick ge sina åsikter angående vilka svårigheter och hinder som finns med detta. En fråga som kunde ha tagits bort var frågan om vilken verksamhet som fanns på plats innan och efter återanvändning av grundkonstruktioner eftersom denna inte bidrog till resultatet. Även frågeställningen om de kände till något projekt som hade bedrivit återanvändning av grundkonstruktioner hade kunnat omformuleras till om de visste om några andra projekt. Syftet med frågan var att ta reda på om de som deltog i enkäten kände till några andra projekt som de själva inte hade genomfört. När det kom till frågan angående bristen på markutrymme misstolkade troligtvis merparten av respondenterna frågan då de flesta kommenterade att det var brist på markutrymme ovan, det vill säga det ytliga. Medan frågan syftade på platsbrist under markytan. Om dessa frågor hade utformats på korrekt sätt samt om de andra inte så relevanta frågorna inte hade ställts hade enkätstudien blivit lite kortare och därmed varit snabbare att besvara. I och med detta hade enkätstudien således kunnat upplevas mer inbjudande för de tillfrågade och fler hade antagligen medverkat.
När utformningen av enkätfrågorna var klar fick en testgrupp ge sina åsikter på vad som var bra och vad som kunde förbättras. Genom detta upplägg kunde innehållet och utformningen bli bättre. Testgruppen bestod av personer både med och utan kunskap inom byggbranschen. Dock kunde testgruppen ha utökats ytterligare med åsikter ifrån någon som arbetar med det aktuella ämnet. Detta hade i sin tur kunnat förbättra enkätstudiens innehåll och utformningen ännu mer, vilket därmed hade inneburit att validiteten hade kunna förbättrats lite mer.