Analys av relationskompetens

Intervjuperson två i vår studie förklarar i sina svar på intervjufrågorna att det är viktigt med goda relationer mellan elev och lärare. Aspelin (2018) nämner att lärare är ofta sysselsatta med arbetsuppgifter vid sidan av kontakten med eleven. Det kan handla om att läraren förbereder lektioner, läser, dokumenterar et.c. Intervjuperson två säger:

- Jag tror att kommunikationen är viktig mellan mentor och elev. Eleven är den enda som kan säga hur hen själv mår och där är relationen viktig mellan elev och lärare, om relationen är bra så kan man stoppa mycket av den psykiska ohälsan i skolan i dem längre åldern. Jag tror inte dem vet heller vad psykisk ohälsa är, jag tror det är känslor som dem måste få ut. Känslor som dem aldrig har känt för eller om det är något dem har hört genom media.

Vidare berättar intervjuperson två att genom kommunikation kan elevens tillvaro i skolan bli enklare. Exempelvis om en elev behöver en viss anpassning inom något

moment och har en god relation med sin lärare, skulle eleven inte tveka på att prata med sin lärare. Intervjuperson tre uttrycker problemet på följande sätt:

- Jag känner bara att jag är besviken på systemet, jag är där, jag uppmärksammar och ser, jag som jobbar i klass. Jag som lärare kan inte tyvärr jobba vidare med det, på mitt teammöte säger jag ofta att jag’ ’bara är en lärare’’. Jag uppmärksammar dock eleven från måndag till fredag och jag ser när hen inte mår bra. Jag tror man hade kunnat rädda många barn om de hade fått rätt hjälp och rätt stöd vid den brytpunkten. Barnen behöver någon att prata med, någon som går bredvid och finns där och ser saker ut dennes vinkel.

Informanten syftar på att det tar lång tid innan en elev kan få hjälp, och i många fall får inte eleven den hjälp de behöver eller så är det försent att hjälpa eleven. Vidare berättar informanten om ett exempel där en remiss från skolan som hen arbetar på tog upp till två år innan eleven fick hjälp. Aspelin (2018) förklarar relationskompetens att man bygger relationer för framtiden men även för stunden. Det är även viktigt för den professionella att se på situationen utifrån elevens perspektiv för att kunna förstå eleven. Det hjälper läraren att kunna handskas med situationen.

Även intervjuperson fyra anser att som professionell bör man arbeta mest med bemötandet. Enligt informanten är bemötandet det viktigaste eftersom det hjälper att bygga goda relationer med eleverna. Informanten förklarar:

- Man skapar förtroende för varandra och eleven vågar berätta när något inte står rätt till. Dem behöver känna sig trygga med dem vuxna, det är då bekräftat från vuxnas sida till eleven att man alltid kan prata tillsammans. Denna bekräftelsen kan vara dem små saker att man blir bekräftad, verkligen små saker. Vilket man ofta glömmer, bli sedd i situationen där man inte väntas att bli sedd och sedan se styrkorna hos eleverna. Ovanstående kan kopplas till exempel som tidigare nämndes av Aspelin (2018) där eleven kom försent till klassrummet. Läraren i Aspelins (2018) exempel bekräftar eleven och lyfter fram elevens styrka av att säga till eleven att det var bra av honom att komma till lektionen. Det är precis det som intervjuperson fyra betonar i citatet ovan, att bekräfta eleven även om det är bara småsaker. Eleven känner sig sedd när hen inte förväntar sig att bli sedd.

Utifrån Aspelins (2018) förklaring av relationskompetens samt empirin som samlats en skulle det kunna tolkas att om lärarnas bemötande och relationer blir bättre och starkare med eleverna skulle eleverna hellre vilja vara i skolan än hemma när de mår dåligt. Intervjuperson två säger under intervjun:

- Jag tror det handlar om att ha en säker zone.. stanna hemma är bäst, för är man inte i skolan så syns man inte.

Om eleven istället hade blivit sedd av sin lärare och bekräftad hade läraren inte haft denna uppfattning om eleverna, för då hade eleverna valt att gå till skolan eftersom de känner trygghet hos lärarna och andra professionella på skolan. För att detta skall kunna vara möjligt behöver de professionella utveckla sin

relationskompetens. Aspelin (2018) skriver att det finns flera metoder att göra det. En av metoderna är kollegiala samtal som innebär att professionella träffas i arbetslag och diskuterar utifrån situationer som de har erfarenhet av. Med stöd av forskning tolkar de professionella situationerna utifrån både elevens och

exempelvis lärares perspektiv. Därefter diskuteras vad som hände och hur lärarens agerande kan ha gynnat eller skadat relationen samt vad som hade kunnat göras annorlunda (a.a.).

8. DISKUSSION

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om hur professionella inom skolans värld upplever den psykiska ohälsan som de bemöter hos elever. Syftet med examensarbetet var även att få en fördjupad kunskap om vilka metoder och insatser som finns för de barn som lider av psykisk ohälsa och behöver

anpassningar och hjälp. Metoden som valts var i första hand en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Men på grund av den aktuella

pandemin kunde detta tyvärr inte utföras på grund av rekommendationer från universitetet. Det fick istället bli telefonintervjuer med fyra informanter,

huvudmålet var att ha 12 semistrukturerade intervjuer med olika professioner och skolor i olika kommuner. Frågeställningarna som var en grund i arbetet blev trots ändrade omständigheter besvarade.

8.1 Metoddiskussion

Utifrån frågeställningarna vi valt och syftet som omfattar studien har såväl metod samt intervjuer varit anpassat för att besvara frågeställningarna. Intervjuerna har utformats på så sätt att varje intervjuperson oavsett yrkesroll kunnat besvara på frågorna som ställts, frågorna har varit anpassade efter yrkesrollerna vi valt att intervjuerna. Intervjufrågorna formades innan intervjuerna ägt rum, detta eftersom vi valt att samla respondenter som är intresserade av att medverka i studien med sitt samtycke. Kvalitativa intervjuer har resulterat i att data som samlats i

intervjuerna har gett oss bred information om dels frågeställningarna samt har det resulterat i att det behövs mer forskning gällande elevers psykisk ohälsa. Genom den insamlade data har det skapats en bredare förståelse av de yrkesverksamma i skolans upplevelse av elever med psykisk ohälsa, där det handlar om såväl

symptomen som uttrycker sig bland elever som inte mår bra samt hur åtgärder och insatser ser ut på skolor.

Eftersom intervjuerna inte hölls fysiskt på grund av Covid-19, detta på grund av att vi behövde respektera de riktlinjer som finns gällande avstånd och smittorisker. Intervjuerna har skett genom telefonsamtal med två av våra respondenter, vars de två andra intervjuer skedde fysiskt samt med avstånd mellan oss och

respondenten. Telefonintervjuerna har resulterat i att vi har fått datan som var önskvärt för att besvara frågeställningarna, däremot har vi som respondenter inte kunna avläsa kroppsspråk eller ton ändringar i de tillfälle frågorna ställdes. Detta kan innebära att vi möjligtvis gått miste om information, fysiska möten ger intervjuaren möjlighet till att ställa frågor om det väcker känslor hos informanten via kroppsspråk eller tonläge.

Innan intervjun ägt rum har det förtydligats att intervjupersonerna när som helst utan någon förklaring kan avbryta intervjun samt har samtycke i inspelningarna skett. Samtyckesblankett har vi mailat innan intervjun där våra respondenter har skrivit under och sedan mailat tillbaka samtyckesblanketten. Semistrukturerade intervjuer har resulterat i att utöver de frågeställningar vi har samt syfte lett till att

intervjupersonerna gett annan information gällande vad de upplever bör förbättras på skolor för att elever skall må bra, dessa svar gavs när vi ställt frågan om

‘’Finns det något du vill lägga till?’’. Frågan ställdes till sist för att få information som antingen besvarar frågeställningen samt möjlighet för respondenten att prata fritt om vad hen upplever försvårar deras arbete i skolmiljön. Alla fyra

respondenter har uttryckt att det oftast brister, därav kommer detta presenteras i senare avsnitt om framtida forskning.

Studien hade sett annorlunda ut om intervjuerna hade skett med elever som pratar om sina erfarenheter av psykisk ohälsa som förekommit på grund av skolan och press. Anledning till varför det har valts att intervjua yrkesverksamma i skolan och inte elever var främst att eleverna är under 18, vilket innebär att samtycke behövs av såväl vårdnadshavaren som eleven själv. Samtidigt kan frågor om psykisk ohälsa väcka starka känslor bland eleven, eleven respekteras och skall inte lida men, därför har det valts att fokusera på de yrkesverksammas upplevelse av elever med psykisk ohälsa.

En av de största utmaningarna med studien var främst att få tag på respondenter, många skolor har behövt stänga ner på grund av Covid-19. Utöver att vissa skolor har behövt stänga ner har det även varit svårt att få återkoppling på mail som vi skickat ut till olika skolor, vi tror främst att detta beror på att skolornas främsta fokus var att värna om eleverna och deras hälsa med tanke på Covid-19. På grund av omständigheterna i världen har vi inte fått nått fram till de respondenter vi önskat att ha med i studien, detta trots vi har mailat olika skolor i Skåne om frågan att ställa upp för intervju. Under studien var det önskvärt att professionella inom skolan så som rektorer, socialpedagoger, skolsjuksköterska samt kurator, detta för att få en bredare syn på deras erfarenheter av elever med psykisk ohälsa.

Informationsbrevet skickades iväg i god tid till de skolor som har mailats till, vilket resulterade i ingen respons. För att kunna utföra studien har vi sökt oss omkring vår omgivning för att se om vi eventuellt kan få tag på lärare samt specialpedagoger, vilket i sin tur resulterade i att vi fick tag på fyra respondenter som var intresserade. Respondenterna var vänner till oss som var intresserade av att ställa upp i denna studie, en av fyra respondenter var en person vi fick tips om från en av respondenten. Trots att vi inte fått med yrkesverksamma som

socialpedagoger, rektorer, kurator samt skolsjuksköterskor har studien med hjälp av specialpedagogen och lärarna resulterat i att vi har fått oss en bild över deras erfarenheter. Resultatet av detta ledde till att vi därpå kunnat koppla den inkomna informationen av deras upplevelse gällande elevers psykisk ohälsa och koppla detta till såväl teoretiska perspektiv som till tidigare forskning. Detta har lett till att vi har kunnat besvara frågeställningarna samt syftet för denna studie.

8.2 Resultatdiskussion

Som tidigare benämnts var syftet med studien att genom kvalitativa

undersökningar samla in data för att få en ökad kunskap om vilka erfarenheter professionella har av barn- och unga med psykisk ohälsa inom skolans värld. Samt hur de professionella arbetar för att motverka den psykiska ohälsan och vilka insatser som finns. Utifrån den insamlade data och forskning har vi arbetat och behandlat de frågeställningar som låg till grund för studien. De svar som vi fick från intervjuerna samt kurslitteratur och tidigare forskning har vi kunnat analysera och hitta svar på studiens frågeställningar.