Examensarbete inom funktionshinderområdet Malmöuniversitet
PRESTATIONSÅNGEST,
SKOLSTRESS OCH PSYKISK
OHÄLSA BLAND ELEVER
EN KVALITATIV STUDIE OM HUR
PROFESSIONELLA ARBETAR MED PSYKISK
OHÄLSA I SKOLAN
ARTA MALA
JOSEF DIB
PRESTATIONSÅNGEST,
SKOLSTRESS OCH PSYKISK
OHÄLSA BLAND ELEVER
EN KVALITATIV STUDIE OM HUR
PROFESSIONELLA ARBETAR MED PSYKISK
OHÄLSA I SKOLAN
ARTA MALA
JOSEF DIB
Syftet med studien är att undersöka varför psykisk ohälsa ökar i grundskolan och hur yrkesverksamma i skolan arbetar för att minska psykisk ohälsa bland eleverna. Empirin har samlats genom intervjuer med yrkesverksamma vid fyra skolor i södra Sverige. Under tiden som studien utfördes har pandemin Covid-19 orsakat vissa begränsningar och svårigheter. Intervjuerna har utförts via telefonsamtal detta efter rekommendation från universitetet att inte besöka några skolor. På grund av det blev antalet intervjuer mindre än planerat. Studien har en kvalitativ utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer. Resultatet från intervjuerna visar att den psykiska ohälsan ökar bland elever, där stress och prestationsångest är de främsta faktorerna. Stress och prestationsångest utvecklas enligt
intervjupersonerna hos eleven på grund av de krav som föräldrar och skolan ställer på eleven att få bra betyg i grundskolan för att i senare skede kunna läsa vidare på gymnasiet och högskolan. Resultatet har även visat att samarbetet mellan skolan, myndigheter, vårdnadshavare och eleven brister enligt
intervjupersonerna. Den psykiska ohälsan har enligt resultatet börjat synas hos elever som går i tredje klass.
Nyckelord: Prestationsångest, professionella, psykisk ohälsa, samverkan, skola, stress.
PERFORMANCE ANXIETY,
SCHOOL STRESS AND MENTAL
ILLNESS AMONG STUDENTS
A QUALITATIVE STUDY BASED ON HOW
PROFESSIONALS WORK WITH MENTAL
ILLNESS IN SCHOOL
ARTA MALA
JOSEF DIB
The purpose of the study is to investigate why mental illness increases in primary school and how professionals in the school work to reduce mental illness among students. The empirical data has been gathered through interviews with four professionals at four schools located in southern Sweden. During the course of the study, the Covid-19 pandemic has caused some limitations and difficulties. The interviews were conducted through telephone interviews on the recommendation of the university to not visit any schools. Because of the pandemic, the number of interviews became less than planned. The study has a qualitive approach with semi-structured interviews. The results from the interviews shows that mental illness is increasing among students, where stress and performance anxiety are the main factors. According to the interviews, stress and performance anxiety
develops because of the requirements that the parents and school has on the students. The results have also shown that the collaboration between the school, authorities, parents and the student are according to the study. According to the results, the mental illness starts to show already in students who are in third grade.
Keywords: Cooperation, mental illness, performance anxiety, professional, school, stress.
FÖRORD
Först och främst vill vi nämna att trots Covid-19 pandemin som skakat världen har det varit väldigt lärorikt och intressant att utföra studien. Vi vill härmed tacka alla intervjupersoner som valde att delta i undersökningen. Vidare vill vi tacka vår handledare Lisbeth Ohlsson som bidragit med god handledning och delat med sig av sin kompetens. Vi vill även tacka kursledaren Oskar Krantz som varit
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 6
1.1 BAKGRUND OM ELEVERS PSYKISK OHÄLSA 6
1.2 PROBLEMFORMULERING 6
1.3DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP I UPPSATSEN 7 2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 7
3.LAGAR OCH REGLER 8
3.1 GRUNDSKOLANS LÄROPLAN 8 3.1.1 SKOLLAGEN (2010:800) 8 4.TIDIGARE FORSKNING OCH KARTLÄGGNING 9
4.1.2 VAD ÄR STRESS? 9
4.1.3 VAD ÄR PRESTATIONSÅNGEST? 10 4.1.4 ELEVERS UPPLEVELSE AV STRESS OCH PRESTATIONSÅNGEST 10 4.2 JÄMSTÄLLDHETENS BETYDELSE I SKOLAN 11 4.3 DE PROFESSIONELLAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT OCH METODER GENTEMOT
ELEVER 12
4.3.1 SOCIALPEDAGOGIKENS BETYDELSE I SOCIALT ARBETE 13 4.4 ELEVERNAS KUNSKAP OM PSYKISK OHÄLSA 14 5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 14
5.1 KASAM 14
5.1.2 INTEGRERING AV KASAM I SKOLORGANISATIONEN 14 5.2 MASLOWS BEHOVSTRAPPA 15 5.3 ORGANISATIONSTEORI 17 5.4 SAMVERKANSTEORI 17 6.1 KVALITATIVT TILLVÄGAGÅNGSÄTT 18 6.2 URVAL 19 6.3 GENOMFÖRANDE 19 6.3.1 UNDER INTERVJUN 19 6.4 TEMATISK ANALYS 20 6.5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 20
7. RESULTAT OCH ANALYS 21
7.1 PSYKISK OHÄLSA 21
7.1.1 PSYKISK OHÄLSA, FRÅNVARO & GENUS 23 7.1.2 ANALYS AV PSYKISK OHÄLSA 25
7.2 SKOLANS INSATSER 26
7.2.1 ANALYS AV SKOLANS INSATSER 28
7.3. SAMVERKAN 29
7.4 RELATIONSKOMPETENS 33
7.4.1 ANALYS AV RELATIONSKOMPETENS 33
8.1 METODDISKUSSION 35
8.2 RESULTATDISKUSSION 36
8.2.1 SYNEN PÅ PSYKISK OHÄLSA 37 8.2.2 DISKUSSION GÄLLANDE STRESS OCH PRESTATIONSÅNGEST 38 8.2.2 INSATSER OCH ÅTGÄRDER 39 8.3 SOCIALPEDAGOGENS ROLL INOM SKOLVÄSENDET 40 8.4 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING 41
1. INLEDNING
Sjukfrånvaron i Sverige har i dagsläget ökat bland barn- och unga, detta har resulterat i ökad hjälp som söks bland socialtjänsten och barn- och
ungdomspsykiatrin (BUP) enligt Ek m.fl. (2017). En stor vikt läggs på att
samverkan skall vara fullt fungerande mellan skolor och myndigheter när elevers psykiska hälsa har påverkats, men även att man undviker att elever hamnar mellan stolarna. Under 2010 trädde det fram regelverk och lagar inom hälso- och
sjukvården samt inom socialtjänstlagen gällande samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar, resultatet blev att skolan har striktare regler kring hur arbetet gällande detta skall utföras (Ek m.fl., 2017). Detta arbete är ytterst viktigt för skolornas elevhälsa som fångar upp de elever som inte mår psykiskt bra, genom att fånga upp dessa elever resulterar detta i snabba åtgärder. Sjukfrånvaron kan tyda på att elever inte mår så bra, men även att det finns brister mellan kommun samt landsting där man inte har erbjudit dessa elever de stöd som behövts. Skolinspektionen (2011) beskriver hur frånvaro i skolan bland elever har resulterat i en stor satsning, vilket i sin tur även innebär att de åtgärder som andra aktörer i skolan utför inte är tillräckliga.
1.1 BAKGRUND OM ELEVERS PSYKISK OHÄLSA
Denna studie intresserar sig för hur den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat genom åren och därav har intresse väckts för vilka åtgärder eller insatser som kan erbjudas. Eftersom psykisk ohälsa är ett begrepp som innefattar flera olika diagnoser har vi valt att fokusera på symptomen som depression och stress i examensarbetet. Vidare har detta ämne väckts då det finns rapporter men även tidigare forskning som indikerar att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat de senaste åren. En rapport från Folkhälsomyndigheten (2018) beskrivs det hur symptomen för stress, sömnsvårigheter, nedstämdhet samt magproblematik har visats bland barn mellan 13–15 årsåldern. Vidare beskrivs det även hur man i denna rapport inriktar sig på olika faktorer runt om barnet för att finna hur den psykiska ohälsan har uppkommit. Folkhälsomyndigheten (2018) beskriver hur man harkoncentrerat sig på områden runt barnet så som familj, familjens
ekonomiska situation, skolan samt samhälleliga faktorer såsom media och miljön. En annan rapport från Folkhälsomyndigheten ledde till detta intresse, där
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver orsaken till varför det ökar. I rapporten förklaras det vilken orsak eller vilka brister som har resulterat i ökad psykisk ohälsa bland barn. Bland annat beskrivs det i Folkhälsomyndighetens (2019) rapport att det finns brister i skolan som har resulterat i ökad psykisk ohälsa bland barn, även här lyfts det hur stress och hur skolpresentationer försämras.
1.2 Problemformulering
Socialstyrelsen (2016) skriver i sin rapport Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna att under de senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn- och unga i Sverige ökat. Ökningen innefattar både barn- och unga som blivit diagnostiserade men även de som har självrapporterat om psykiska besvär. Vidare skriver Socialstyrelsen (2016) om hur psykisk ohälsa betraktas som ett brett begrepp som innehåller flertal diagnoser. De diagnoser som framför allt har ökat bland barn- och unga är depressioner och olika ångestsyndrom.
Ovanstående tyder på att ett problem där barn- och ungas psykiska ohälsa fortsätter att öka. Vilket leder till att vi vill i detta arbete undersöka barn- och ungas psykiska ohälsa, men även vilka insatser som ges. Därav försöka definiera om problemet ligger i de insatserna som erbjuds, eller om det finns andra faktorer som påverkar det.
1.3DEFINITION AV CENTRALA BEGREPP I UPPSATSEN
Psykisk ohälsa: Begreppet psykisk ohälsa används som ett paraplybegrepp där det omfattar såväl god psykisk hälsa som psykisk ohälsa. Begreppet innefattar
människans hälsa men även hur människans livssituation ser ut. Den enskilde kan uppleva hinder och svårigheter i livet där hen påverkas av psykisk ohälsa, där detta kan resultera i funktionsnedsättningar som är antingen långvariga eller kortvariga, alltså kan begreppet innebära att man har lättare tillstånd så som oro eller att man har svårt psykiskt tillstånd som t ex schizofreni. Psykisk ohälsa kan alltså påverka individens funktionsförmåga vilket kan resultera i svårigheter att arbeta, studera, bevara relationer etc. (Folkhälsomyndigheten, 2020). För de barn som upplever nedsatt psykiskt mående som kan leda till ohälsa, för barn- och unga finns det flera olika faktorer som kan påverka deras psykiska hälsa negativt. Förutom att vänner och familj är en del av dessa faktorer så finner man även faktorer såsom skolan samt miljön runt barnet är sådana faktorer som kan påverka. De psykologiska faktorer som kan påverka ett barn är t ex deras självförtroende, könsidentitet samt kan det förekomma beteendestörningar eller inlärningssvårigheter (Folkhälsomyndigheten, 2019).
Elevhälsan: De uppdrag elevhälsan har inom skolan är att både komplettera och stödja skolans personal samt vara ett stöd i elevernas fortsatta utveckling och lärande under sin skolgång. I Elevhälsan finner man personal så som
specialpedagog, sjuksköterskor, kurator, skolpsykolog, tillsammans arbetar dessa yrkesgrupper för att förstå elevens psykosociala situation, det medicinska
perspektivet på eleven, specialpedagogiska perspektivet samt det psykologiska (Skolinspektionen,2015).
2. Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att ge ökad förståelse för hur psykisk ohälsa i form av stress och prestationsångest uppstår hos barn- och unga i skolan. Utifrån det vill vi även studera hur professionella aktörer samverkar för att kunna finna lösningar för elevernas problematik. För att undersöka syftet har följande frågeställningar formulerats:
1. Vilka erfarenheter har professionella av barn- och unga med psykisk ohälsa inom skolans värld?
2. Hur arbetar professionella för att motverka den psykiska ohälsan som uppstår samt vilka insatser och åtgärder erbjuds det?
3.LAGAR OCH REGLER
I detta kapitel redogörs det för de styrdokument och lagar som gäller för skolan i Sverige, bland annat skollagen (2010:800).
3.1 Grundskolans läroplan
Enligt läroplanen skall en likvärdig utbildning ges till alla elever oavsett
förutsättningar och behov. En likvärdig utbildning innebär att hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov, samt att det finns flera olika vägar att nå målen i skolan. Skolan har även ett ansvar att motverka könsskillnader i skolan. Skolan skall planera och genomföra utbildningen på ett sådant sätt att alla elever möts och arbetar tillsammans för att motverka könsskillnader (Skolverket, 2019). Vidare skriver Skolverket (2019) att det ligger ett ansvar på rektorn att
undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får de extra anpassningar eller det särskilda stödet och den hjälp som eleverna behöver.
3.1.1 Skollagen (2010:800)
I detta avsnitt presenteras de lagar som professionella ska arbeta utifrån samt presenteras det gällande förutsättningar elever har med stöd av lagrum. Nedanstående kommer lagar presenteras som är relevanta för uppsatsen, detta eftersom dessa lagar är aktuella för de yrkesverksamma på skolan. Lagarna som presenteras är fokuserade på eleven och hens skolgång, men även arbetsuppgifter som våra respondenter är skyldiga till att utföra. Sådana skyldigheter beskrivs nedanstående.
I 3 kap. 2 § beskrivs det enligt följande
- ’’Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.’’ Vidare beskrivs det i 3 kap. 5§ enligt följande.
- ’’Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs
vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte annat följer av 7 §, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet’’.
Vidare är det av stor vikt för yrkesverksamma att uppmärksamma när elever har lång frånvaro, detta då utredningen sker gemensamt med eleven, vårdnadshavaren samt elevhälsan. Detta finner man under 7 Kap. 19a§ och beskrivs enligt följande,
- Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 § ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens
vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 7 § är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen.
Slutligen är det vårdnadshavaren som har i sin uppgift att barnet fullgör sin skolplikt, detta finner man under 7 Kap. 20§,
-’’Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt.’’
4.TIDIGARE FORSKNING OCH KARTLÄGGNING
I detta avsnitt redovisas tidigare forskning kring detta ämne, men även vad för metoder, stöd samt hur ett avvikande beteende kan fångas upp både bland de som arbetar inom elevhälsan samt av lärare.
4.1 Ökad psykisk ohälsa bland elever
Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver hur allt fler barn i Sverige lider av
psykisk ohälsa, en orsak till att psykisk ohälsa har ökat enligt rapporten är brister i skolan. Fortsättningsvis beskrivs det av Folkhälsomyndigheten (2019) hur stress samt sjunkande skolprestation kan anses som ett tecken på att skolan i sin helhet fungerar som det ska. Det beskrivs även i rapporten hur det finns olika orsaker till att den psykiska ohälsan ökat, stress med skolarbeten är en av orsakerna samt att det finns utmaning och konkurrens i arbetsmarknaden om skolresultaten inte är tillräckligt goda. Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver hur detta är en av orsakerna till att barn och ungdomar i skolan upplever att skolarbeten behöver vara goda för att få ett arbete senare. Hagquist (2011) beskriver även hur
arbetsmarknaden är en orsak till att barn- och ungdomar upplever att de behöver prestera bättre i skolan för att finna ett jobb efter sina studier.
I en annan rapport från Folkhälsomyndigheten (2019) gällande hur den psykiska ohälsan påverkar barn är upplevelser av nedstämdhet samt ångest centrala problem. Folkhälsomyndigheten (2019) beskriver även hur de professionella uppmuntras till att tala om psykisk ohälsa för att öka kunskapen om detta bland barn- och unga samt att minimera risken för att barn upplever sådana problematik. Däremot lyfts det hur elever i skolan kan få stöd vid upplevelse av psykiska problem, men att mobbning är en stor faktor till att psykisk ohälsa ökar.
4.1.2 Vad är stress?
Ellneby (2015) beskriver olika faktorer som kan utlösa stress hos individen, även ansträngningar kan leda till att den enskilde upplever stress. En av de starkaste stressorer som påverkar olika relationer är när skola, barn, vårdnadshavare samt myndigheter möts, då detta kan ske påfrestningar i form av många möten att hålla reda på. Resultatet av att den enskilde blir påverkad av allt för många stressorer leder till att hen upplever en fysisk nedsättning eller en psykisk nedsättning. Själva begreppet stress kommer från den engelska ordet spänning eller tryck,
däremot inom det medicinska samt psykologiska området används begreppet stress för att förklara hur anpassningsreaktioner i det biologiska utlöses av såväl psykisk som fysiska spänning (a.a). Därav kan stress förklaras som en reaktion på att den enskilde utsätts för emotionella, fysiska eller intellektuella belastningar. Stress är en upplevelse som den enskilde upplever när det ställs krav från omgivningen, däremot upplever inte alla stress på samma sätt, utan människor reagerar olika på stress. Däremot är dagens stress oftast relaterat till både en psykisk samt en fysisk påfrestning, som i vissa fall kan antingen vara kortvariga eller långvariga (a.a.)
De långvariga stressorer som individen upplever beskriver Ellneby (2015) som en stress som är intensiv samt upprepad, vilket kan leda till att det framkallar
sjukdomar. Anledning till varför det resulterar i sjukdomar är att kroppen har gått genom stress under en längre period, vilket i sin tur innebär att det blir svårt för kroppen att återställa sig till det normala, att inte uppleva stress dagligen. De människan kan hantera är de korta stressorer som inte är långvariga, detta eftersom långvarig stress påverkar hjärnans kemi, vilket resulterat i att olika delar av kroppen påverkas. Resultatet av hög stress kan leda till att människan kan få hjärtinfarkt, högt blodtryck eller blodpropp, samtidigt kan hög nivå av
stresshormoner påverka människans minne, vilket kan leda till svårigheter att minnas men även demens (a.a.).
För barn som upplever stress kan det handla om att barnet inte stimuleras eller sysselsätts, vilket kan leda till att barnet blir orolig samt kan vissa tecken på stress. Stimuli har stor inverkan på barn, vilket innebär att om ett barn inte upplever tillräckligt med stimuli, resulterar detta i att hjärnan inte klarar av att tänka eller att handla meningsfullt. Understimulering leder till att barnet upplever känslor som oro samt olust, resultatet av detta blir att barnet blir passiv samt har bristande initiativförmåga (Ellneby, 2015).
4.1.3 Vad är prestationsångest?
En av det moderna samhällets största problematik i främst skolor är elever som upplever krav av både föräldrar samt av lärare. Det är både förväntningar från lärare som eleven upplever, men även förväntningar av kamrater i klassen, vilket resulterat i att eleven upplever känsla av otillräcklig och försämrad självbild (Gärdenfors, 2011).
Enligt BUP (2015) beskrivs prestationsångest som en rädsla för att misslyckas samt att den enskilde upplever rädsla av att inte uppnå sina egna förväntningar samt omgivningens förväntningar. Rädslan som upplevs är del för att den enskilde är orolig över dömas av andra samt en upplevelse av att man inte duger.
Prestationsångest handlar likaså om negativa tankar samt nedvärdering av hur individen själv presterar, vilket leder till att hen har svårigheter att uppleva stolthet i situationer hen handlar. För de individer som upplever sig ha prestationsångest möts de av svårigheter med att genomföra prov och redovisningar i skolan, svårigheter att skriva uppsatser samt delta i olika sammanhang som exempelvis aktiviteter (BUP 2015).
4.1.4 Elevers upplevelse av stress och prestationsångest
En av dem vanligaste symptomen som visas bland elever gällande stress är magsmärtor, känsla av obehag och oro som kan uppstå både innan skolan samt efter skolan (Skolinspektionen, U.Å.), detta kan synas redan bland elever som är små där vårdnadshavare vänder sig till barnavårdscentralen för stöd (Ellneby, 1999). Folkhälsomyndigheten (2016) beskriver gällande ökning av psykisk ohälsa
i skolan och hur symptomen kan uttryckas bland eleverna. Studien sker genom att samla information om elever som upplever sig nedstämdhet, svårigheter med sömnen, magvärk, irritation samt nervositet. Enligt Folkhälsomyndigheten (2016) beskrivs det att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa bland elever och skola, detta då eleven tillbringar många dagar och timmar på skolan.
För eleven kan dålig skolprestation resultera i psykosomatiska besvär, elever som har detta besvär har svårigheter att prestera i skolan, detta på grund av psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten,2016). I rapporten beskrivs det hur det tydligt finns ett samband mellan elevernas psykiska ohälsa och skolprestation samt stress, vilket är en bidragande faktor till psykosomatiska besvär. Samtidigt handlar det om att eleven önskar bekräftelse på hur hen presterar i skolan, därför bör detta belysas för att eleven skall känna att hen gör ett gott försök
(Folkhälsomyndigheten, 2016).
Elevernas upplevelse av stress kan som tidigare förklarats uttrycka sig på olika sätt, Skolinspektionen (2015) beskriver rädslan som eleverna upplever över att inte klara av prov i skolan eller att de inte når upp till lärarnas krav. Samtidigt lyfts det enligt Skolinspektionen (2015) utöver att lärarna kan ha förväntningar på eleven, finner man att vårdnadshavarna har förväntningar på att barnet skall klara sig i skolan och på prov. En annat sätt eleven kan uppleva stress är över
framtiden, några av tillstånden som Skolinspektionen (2015) beskriver är hur eleven upplever panikångest, prestationsångest, depression, osäkerhet samt
upplever sig trötta. Dem här tillstånd av psykisk ohälsa kan antingen vara svåra att uttrycka, men även handlar det om ifall symptomen är lindriga eller svåra.
4.2 Jämställdhetens betydelse i skolan
Enligt Statens offentliga utredningar (2010) har det visat sig att jämställdhet i skolan påverkar pojkar och flickor psykiskt. Enligt rapporten framkommer det att pojkar är som mest aktiva gällande att behandla någon illa t ex fysiskt eller med ord, men även att sexualiserad mobbning kan ha en fysisk påverkan hos såväl pojkar som flickor. Normer är det vanligaste i samhället som skapar hinder för båda könen, med detta menar SOU (2010) att könsnormer kan resultera i att sexuella trakasserier samt kränkningar kan ligga till grund för pojkar och flickors psykiska mående. Vidare beskrivs betydelsen för jämställdhet i skolan vars pojkar är de som dominerar på skolgården och i korridorerna. För att minimera dem här riskerna menar SOU (2010) på att ett systematiskt samt proaktivt arbete kan leda till att jämställdhet i skolan stabiliseras samt att kränkningar och mobbning minimerar. Rapporten beskriver vidare vikten av det begreppet kön samt hur viktigt det är för individens identitet samt att detta ger en ökad förståelse över maktordning i skolan.
Slutligen beskrivs det hur pojkars attityder och beteende i grupper har en påverkan på flickors självkänsla och försämrar möjligheten att stärka deras identitet. SOU (2010) beskriver att i dagsläget finns det två lagar som arbetar mot kränkningar, diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) båda har ett
gemensamt syfte att värna och skydda barn- och unga i skolan mot diskriminering, mobbning samt kränkningar.
Rapporten redovisar även på flickors upplevelse i skolan gällande skolarbete och hur de upplever oro för dåliga resultat i skolan. Detta har en påverkan enligt SOU (2010) för flickornas självkänsla men även att det finns påverkan för det psykiska
välmående. Symtomen så som depression, ätstörning, oroa samt ökat antal självmordsförsök är sådant som är förekommande främst bland flickor än bland pojkar. SOU (2010) beskriver slutligen hur den psykiska problematiken i skolan har ökat markant med tiden bland pojkar och flickor, ett viktigt arbete är att följa upp dessa elevers avvikande beteende. Samtidigt framhålls det i rapporten på att allt arbete med elever bör vara individuellt anpassad efter individen och dennes upplevelse.
Slutligen beskriver rapporten en viktig aspekt på hur man kan arbeta för att minimera risken för psykisk ohälsa bland elever och öka förståelse för jämställdhet i skolan. Enligt SOU (2010) beskrivs det hur det finns bristande kunskap av begreppet kön samt genus bland lärare på skolor, eftersom det finns brister bland lärarna, resulterar detta i en form av problematik bland pojkar och flickor. Eftersom det inte finns goda kunskaper om begreppen, innebär det att det kan finns problematik i hur jämställdhet på skolor kan se ut.
Jämställdhet i skolan ökar enligt rapporten om både pojkar och flickor har samma makt, eget lärande, egen utveckling samt möjlighet till att påverka i skolan.
4.3 De professionellas förhållningssätt och metoder gentemot elever
Det förekommer enligt Sorbring och Bolin (2017) att lärarna inte alltid har den kompetens att identifiera när ett barn befinner sig i riskzonen eller i behov av stöd eller hjälp. Praktiska hinder är sådant som författarna beskriver är en begränsning för lärarna att bedöma om ett barn är i behov av stöd, genom att arbeta i team hjälper leder det till ökad förståelse över hur man skall arbeta kring sådana frågor. Risken att man arbetar i så stor utsträckning i team leder detta till att elever inte vet vem de skall vända sig till, det bör därför tydligt förklaras vem eleven skall vända sig till. För de barn som lärarna inte fångar upp beskriver författarna att de eventuellt kommer att fångas upp av myndigheter såsom BUP, socialtjänsten eller polisen, men det är inte alltid heller att detta händer beskriver Sorbring och Bolin (2017). Författarna beskriver sedan hur viktigt detta arbetet är att fånga upp de barn som inte alls fångas upp av myndigheter, därför bör kompetensen öka bland lärare och elevhälsan att identifiera när elever inte mår bra, finnas tillgängliga, skapa tillit till eleverna samt skapa en god miljö bland alla elever.
Ek, Isaksson &Eriksson (2017) beskriver vikten av samverkan och de
arbetsförhållande som krävs för att nå målet i samverkansprocessen, ett alternativ är att vid frågor ska möjligheten finnas till att ringa någon som har kompetensen om det som kan upplevas som osäkert i samverkan. Studien handlade om hur myndigheter, skolor samt BUP arbetar med ungdomar som är hemmasittare (a.a.) En aspekt av socialtjänsten var att skolan bör i första hand ta kontakt med
socialtjänsten eller att föräldrarna tar kontakt med socialtjänsten om det finns kännedom gällande elev som inte mår bra. Däremot menar studien på att vårdnadshavarna bör i först ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin först innan socialtjänsten kontaktas, detta då socialtjänsten menar på att BUP prioriterar vårdnadshavarnas samtal före socialtjänsten (a.a). Något som Ek m.fl. (2017) beskriver är när BUP väl har kontaktats så når man inte fram till personal och syftar på att det är alldeles för långa väntetider. Många gånger rådet det
tveksamheter mellan skolan, BUP och socialtjänsten när samverkan sker, detta eftersom skolan vill ha snabba åtgärder för att eleven skall må så bra som möjligt och BUP samt socialtjänsten ser ärendet som ett långsiktigt behandlingsarbete (Ek m.fl., 2017).
Samtidigt som samverkan kan krocka i vissa situationer, leder oftast samverkan till att de inblandade lär sig av varandra och motverkar konflikter mellan olika organisationer. Den del som socialtjänsten arbetar med är att hjälpa barnet/eleven samt föräldrarna där de professionella stöttar vårdnadshavaren så att de kan hantera svårigheter som barnet upplever när hen inte vill ta sig till skolan. Slutligen beskrivs det hur föräldrarna föredrar att ta kontakt med BUP före socialtjänsten, detta eftersom föräldrarna förknippar socialtjänsten som något negativt (Ek m.fl., 2017).
4.3.1 Socialpedagogikens betydelse i socialt arbete
Socialpedagogik enligt Molin & Bolin (2018) handlar om såväl förhållningssätt, mål samt metoder, antingen en eller flera. Utöver att socialpedagogiken handlar om förhållningssätt, mål samt metoder, benämns det att det handlar om arenor, roller, befogenhet, målgrupp samt verktyg. Samthandlar det om vilken stöttning den enskilde behöver i form av pedagogik för att underlätta de vardagliga svårigheterna. Vilket i sin tur innebär i arbetet som socialpedagog att skapa delaktighet samt gemenskap för den enskilde, detta genom att inkludera samt integrera den enskilde i samhällets olika gemenskaper (a.a.). På förskolor används så kallad ‘’användbara’’ kompetenser runt barnet som är i behov av särskilt stöd, med användbara kompetenser syftar Molin & Bolin (2018) på kompetenser på skolor som kompletterar varandra. Tvärprofessionellt arbete resulterar i ett
gemensamt arbete kring barnet där de olika professioner skapar förutsättningar för barnet samt möjligheter (a.a.).
Enligt Madsen (2006) innebär socialpedagogiskt arbete i att man möter ungdomar samt barn med varierande svårigheter, vilket innebär att ungdomen eller barnet behöver stöttning i vardagen. På skolor skall elevernas särskilda behov
respekteras samt skall stöd omfattas oberoende på om det är fysiskt eller psykisk problematik eleven har. De tilldelningar samt resurser som skolor eller förskolor har att erbjuda tilldelas efter diagnoser, diagnoser i form av ADHD, Downs syndrom osv (a.a.).
Socialpedagogiken har i sitt fokus att bevara relationer mellan barnet och pedagogen, har en helhetssyn på barnet och hens behov samt främja barnets välbefinnande som kan ske genom praktiska åtgärder (Kryiacou, 2012). Utöver att socialpedagoger arbeta nära barnet, så sker det en samverkan mellan
socialpedagog och vårdnadshavare för att gemensamt tillgodose behovet hos barnet. Studiens fokus enligt Kryiacou (2012) var att studera hur
socialpedagogiken gynna skolmiljön och hur elever som är oroliga mår. Med orolig syftas det på såväl det psykosomatiska besvären som dåligt uppförande på skolan. Det psykosomatiska handlar enligt författaren om avvikande beteende, svårigheter att uppleva lycka, oro samt svårigheter att finna sätta sig själv i olika sociala sammanhang. Därav är specialpedagogikens roll att stärka elevens
självkänsla samt stärka elevens möjlighet till inkludering i samhällets arenor. Det positiva med socialpedagogiken är att eleven tillsammans med mentor kan
övervinna de svårigheter eleven har, där de båda gemensamt är öppna till att finna lösningar som är anpassbara för eleven (a.a.).
Cederlund (2014) beskriver att kommunikation och samspel är fullt nödvändigt för att kunna utveckla sin identitet och sin historia och genom de sociala
konstruktionerna skapas det struktur i det privata livet samt mening. Ett socialpedagogiskt förhållningssätt enligt författaren har i sitt mål att undvika stämpling, därav skall fokus läggas på att lyfta de positiva aspekterna t ex hos en
ungdom, detta eftersom en förändringsprocess, det friska kommer att stärkas före det sjuka (a.a.).
4.4 Elevernas kunskap om psykisk ohälsa
Folkhälsomyndigheten (2020) skriver i sin rapport Skolans betydelse för
inåtvända psykiska problem bland skolbarn att barns och ungas psykiska ohälsa har vuxit fram som ett folkhälsoproblem under senare år. Skolan är ett viktigt område för hur barn mår eftersom de flesta barnen spenderar största delen av sin tid på skolan. Vidare förklaras det att barn och unga som drabbas tidigt i livet av psykiska problem kan få permanenta skador resten av livet. Det betonas vidare vikten av att elever lär sig om psykisk hälsa i skolan. Enligt rapporten kan eleverna lära sig att hantera sin egen och andras psykiska hälsa om de får rätt kunskap om det. Det kan i sin tur leda till att de psykiska problemen minskar på skolorna (Folkhälsomyndigheten, 2020).
5. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
I detta avsnitt presenteras teoretiska utgångspunkterna för studien. Känsla av sammanhang, KASAM, ger en ökad förståelse över hur människor har antingen hög KASAM eller låg. Vidare presenteras Maslows behovstrappa. Slutligen kommer det i detta avsnitt presenteras organisation- och samverkansteori, detta för att få en bredare förståelse över hur samverkan sker både på organisationsnivå samt mellan hjälpare och stödjare.
5.1 KASAM
KASAM är en förkortning av Känsla Av Sammanhang som härstammar från engelskans Sense Of Coherence. För att kunna använda KASAM används ett frågeformulär som består av tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Antonovsky, 2005). De tre komponenterna används för att mäta KASAM. Begriplighet är den komponent som mäter i vilken utsträckning individen upplever inre- och yttre stimuli som förståelig, ordnad,
sammanhängande och strukturerad. Antonovsky (2005) menar på att en människa med hög känsla av begriplighet förväntar sig att de stimuli som hen möter i
framtiden är förutsägbara eller att det går att förstå och ordna de. Medan en person med låg känsla av begriplighet inte förstår upplevelsen av den inre- och yttre stimuli, vilket i sin tur leder till att den personen upplever den inre- och yttre stimuli som obegriplig, kaotisk, oväntad och oförklarlig. Den andra komponenten är hanterbarhet. Antonovsky (2005) förklarar denna komponent med att den person som har hög känsla av hanterbarhet känner sig inte som ett offer för livets omständigheter och tragedier. Författaren menar på att den personen med hög känsla av hanterbarhet kommer kunna klara sig och inte känna sig nedstämd när hen möts av hinder i livet. Tredje och sista komponenten meningsfullhet betraktas av Antonovsky (2005) som motivations komponenten. Författaren menar på att personer med hög känsla av meningsfullhet har oftast någonting i livet som är viktigt för dem, som engagerar dem och som har betydelse för dem, medan personer med låg känsla av meningsfullhet har sällan någonting i livet som betyder mycket för dem.
5.1.2 Integrering av KASAM i skolorganisationen
Enligt Antonovsky (2005) är KASAM en teoretisk modell som är salutogen, vilket betyder hälsa, ursprung eller uppkomst. KASAM som teori får oss att tänka
ur ett hälsofrämjande perspektiv, där man vill sträva efter det friska (Antonovsky, 2005). Utifrån det kan paralleller vidare dras till skolans och professionernas synsätt gentemot elever med problematik som skapas av den psykiska ohälsan. KASAM fungerar då som ett verktyg att använda i skolan, men det blir även ett nytt synsätt att se på problematik som uppstår. Vilket i sin tur leder till att både personal på skolan och föräldrar kan förstå eleven bättre om varför de mår dåligt och hur de kan bidra med insatser som hjälper eleven med den psykiska ohälsan.
5.2 Maslows behovstrappa
Maslows grundtanke i behovsteorin är att människans beteende är en följd av otillfredsställda behov (Hein, 2012). Maslow använder sig av det biologiska begreppet homeostas som förklarar hur den biologiska processen i kroppen automatiskt försöker balansera olika ingredienser i blodet som vitaminer och salter. När kroppen saknar ett visst ämne kommer man att utveckla en särskild lust för att bidra kroppen med det ämne som saknas (Hein, 2012). Författaren menar på att Maslows teori baseras på samma process men i det mänskliga beteendet istället. När individen har otillfredsställda behov, styrs beteendet av det otillfredsställda behovet eftersom individen strävar efter att få behovet tillfredsställt (Hein, 2012).
Vidare förklarar Hein (2012) att Maslows teori är uppdelad mellan fem olika behov och har en hierarkisk ordning som ser ut på följande sätt:
· 1.Fysiologiska behov. · 2.Trygghetsbehov. · 3.Behov av gemenskap. · 4.Behov av uppskattning. · 5.Behov av självförverkligande. Fysiologiska behov
Maslow (1943) beskriver hur de otillfredsställda behoven resulterar i fysiologiska behov, som i sin tur innebär att den enskilde i sin kapacitet tillfredsättler dessa behov. Maslow (1943) beskriver dessa behov med exempel på en hungrig man, där intresset främst är mat, där mannens första tanke är mat och vill bara ha mat. Den enskilde skjuter fram andra behov och fokuserar på de behov som är som mest aktuella för att tillfredsställa de behov som är som mest behövande (Maslow, 1943). Fysiologiska behoven kallas ofta för fysiska behov. Utifrån den
homeostatiska processen som tidigare förklarades skapar de fysiologiska behoven en lust eller längtan hos individen efter det som kan uppfylla behovet. Exempelvis kan det vara hunger, sömn, törst, sexualitet, vila och skydd, i detta fallet innebär skydd tak över huvudet osv (Hein, 2012). Vidare förklarar författaren att Maslow anser de fysiologiska behoven som de mest dominerande av alla behov. Hein (2012) menar på att enligt Maslow att en person som saknar trygghet, kärlek, mat och uppskattning kommer att ställa in sitt handlande efter att tillfredsställa dessa behov innan någonting annat. Efter att de fysiologiska behoven är tillfredsställda blir de inte längre en avgörande faktor för individens beteende. De finns nu bara inombords hos individen och kan dyka upp igen och dominera, om de ignoreras under en längre period (Hein, 2012).
Trygghetsbehov
När de fysiologiska behoven är tillräckligt uppfyllda väcks behovet av trygghet. Trygghetsbehovet innefattar behovet av skydd, stabilitet, frihet från ångest och kaos, struktur, gränser samt existensen av lag och ordning. Trygghetsbehovet fungerar i grunden som de fysiologiska behoven, det vill säga när behovet är tillfredsställt fokuserar individen på något annat. Så länge trygghetsbehovet inte är uppfyllt är allt annat mindre viktigt. Trygghetsbehovet gör att människan söker sig till det säkra än det osäkra och det välkända framför det okända. Även religion och filosofi kommer från behovet av trygghet, eftersom de bidrar till ett
sammanhängande och meningsfullt liv (Hein, 2012). Maslow (1943) beskriver ett exempel på hur ett barn som äter dålig mat och blir sjuk, där barnet sedan
utvecklar en rädsla och behov av skydd som hen aldrig behövt tidigare. Maslow (1943) menar på att barnet behöver en organiserad värld snarare än en
oorganiserad, detta då barn enligt författaren trivs bättre under struktur. Vidare beskriver författaren hur barn som utsätts för panik, skräck eller fysisk straff skapar en ostabil stimulus, varje barn vill uppleva en säker värld och därav är det av vårdnadshavarens uppgift att skapa detta skydd för barnet (Maslow, 1943). En viktig aspekt som Maslow (1954) beskriver är hur vissa behov är enligt författaren’ ’högre’’ och andra’’lägre’’, författaren beskriver vidare hur behovet av säkerhet är starkare än behovet av att känna kärlek. Detta förklarar författaren som en dominans av organismerna som reagerar på de behov som är som starkast.
Behov av gemenskap
När de två ovanstående behoven är uppfyllda i tillräckligt hög grad träder behovet av gemenskap och kärlek fram. Behovet av gemenskap kallas även för socialt behov, detta eftersom det handlar om att ge och få ömhet och lojalitet. När behovet av gemenskap inte är uppfyllt känner sig individen ensam och en längtan efter att tillhöra en grupp eller familj skapas. Strävan efter att tillhöra en familj eller grupp blir viktigare än något annat, men människan glömmer att detta behov inte existerade innan eftersom det beror på att hen haft otillfredsställda
fysiologiska behov eller trygghetsbehov (Hein, 2012).
Behov av uppskattning
Hein (2012) skriver enligt Maslow att alla människor i moderna civiliserade samhällen har ett behov av en stabil och god värdering av sig själva, att ha självrespekt, självaktning och att respektera andra. Maslow delar in behovet av uppskattning i två dimensioner. Den första är det som riktar sig mot individens inre där det finns en önskan om styrka, självsäkerhet, oberoende, duglighet och kompetens, prestation samt oberoende och frihet. Den andra dimensionen av behovet riktar sig mot samspelet av människor där individen har en önskan om att få beröm, uppskattning från andra människor, status, prestige, berömmelse, uppmärksamhet, bekräftelse samt att vara viktig och ha ett värde. När behovet av uppskattning är uppfyllt leder det till en känsla av styrka, självförtroende,
kompetens, duglighet samt en känsla av att man är viktig och nyttig (Hein, 2012).
Behov av självförverkligande
Till skillnad från de övriga fyra behoven är behovet av självförverkligande inget behov som försvinner när det blir uppfyllt. Det är tvärtom, desto mer det
tillfredsställs desto mer vill man ha det. Maslow ser på behovet av
Han menar på att musiker spelar, målare målar, författare skriver och så vidare, detta för att individen kan finna harmoni med sig själv och förverkliga sin fulla potential i vad de gör (Hein, 2012).
5.2.1 Integrering av Maslows behovstrappa i skolorganisationen
De fem behoven som presenterades ovan utifrån Maslows behovstrappa kan användas som en ram och arbetssätt inom skolan. När skolpersonalen arbetar efter den behovsstruktur som Maslows teori utgår ifrån, kan det vara enklare att förstå elevernas beteende. Exempelvis menar Maslow på att behovet av trygghet gör att individen söker sig till det säkra före det osäkra, och det välkända framför det okända. Utifrån det kan man studera förklaringar till varför elever väljer att stanna hemma och inte vara närvarande i skolan. När eleven känner att hen mår dåligt av den psykiska ohälsan, stannar eleven hemma eftersom det är en välkänd miljö för eleven i jämförelse med skolans miljö.
Utifrån Maslows behovshierarki kan professioner inom skolans värld bättre förstå varför eleverna beter sig som de gör. Med bättre förståelse av elevernas beteende kan nya handlingsplaner och insatser anpassas för ett effektivare arbete gentemot eleverna. Det kan vara grund problem hos elever exempelvis att de inte får tillräckligt med mat eller känner sig otrygga i sin hemmiljö eller i skolmiljön som orsakar den psykiska ohälsan. Detta sagt utifrån att Maslow anser att de
fysiologiska behoven är de behoven som dominerar och styr individens beteende. Om elevernas fysiologiska behov inte tillfredsställs, har eleverna svårt att
fokusera på de andra behoven för att sedan kunna tillslut uppfylla behovet för självverkande. När eleven inte kan uppfylla behovet för självverkande enligt Maslow kan eleven då inte heller finna harmoni med sig själv och förverkliga sin fulla potential i vad de gör, exempelvis studierna.
5.3 Organisationsteori
Jacobsen & Thorsvik (2014) förklarar hur organisationsteorin hjälper oss att förstå helheten av hur organisationer är uppbyggda samt hjälper oss att förstå vad som kan göras för att organisationerna skall vara fungerande. Utöver förståelsen över hur organisationer är uppbyggda innebär organisationsteorin att den hjälper oss att förstå var organisationer misslyckas också. Enligt organisationsteorin skapar teorin förståelse för hur organisationer fungerar som ett socialt system, där man arbetar med problemlösningar samt arbete som är målinriktat (Jacobsen & Thorsvik, 2014). Utöver att organisationers främsta fokus ligger på att arbeta målinriktat och finna problemlösningar, är det av stor betydelse för organisationer att samverkan sker. Detta i sin tur innebär att organisationer behöver samverka med andra organisationer där olika kompetenser möts vilket resulterar i att gemensamt nå målet. Jacobsen och Thorsvik (2014) beskriver hur organisationer ser på de mål som önskas uppnå, antingen är dem önskade målen kortsiktiga eller långsiktiga. Utöver att det finns formella mål inom organisationer, handlar det om regler och traditioner som organisationer har som riktar sig till vad som är
acceptabelt inom organisationen. För att kunna ha förståelse samt förklaring över hur organisationer är uppbyggda, behöver det arbetas med begrepp, kategorier samt modeller för att skapa framsteg.
5.4 Samverkansteori
Danermark (2000) förklarar hur samverkan sker i samspel med andra aktörer eller organisationer som har annan kompetens där det gemensamt arbetas mot ett mål. Inom samverkansteorin benämns tre viktiga faktorer för fullt fungerande
samverkan, dessa är regelverk, kunskap samt organisationen i sig. Vidare behövs det en tydlig ledning samt ett självklart mål där olika resurser och kompetenser möts för att gemensamt nå målet, för att samverkan skall ske efter goda
förutsättningar är det av ledningens uppgift att vara tydliga i vad som vill uppnås. På ledningsnivå krävs det ett engagemang i att samverka samt att de inblandade aktörerna är fullt delaktiga i samverkansprocessen (Danermark, 2000). För samverkan som påverkas negativt menar Danermark (2000) på att samverkan krocka om de olika organisationer inte har förståelse över vad för uppgifter som var och en har inom sitt område. Det är av stor vikt att klargöra vad för uppgifter var och en av de inblandade aktörerna har i samverkansprocessen, detta då varje inblandad aktör har sin kompetens som det därför byggs på med andra för att nå det uppsatta målet. Utöver att de olika organisationer bör vara medvetna om vad för uppgifter de har, skall varje aktör respekteras för den kompetens som de bär på, resultatet av detta blir ett fullt fungerande samverkan med god respekt gentemot varandra samt att kompetenserna förenas (Danermark, 2000). För att samverkan skall vara fullt fungerande kan det vara av stor betydelse för de olika aktörerna med akademisk bakgrund att förtydliga olika begrepp eller problem, detta för att underlätta kommunikationen i samverkansprocessen. Slutligen styrs graden av samverkan av politisk styrning som i sin tur kan begränsa samverkan i viss mån, resultatet av samverkan där friheten är hög innebär att samverkan inte blir problematiskt.
6. METOD
I detta avsnitt presenteras de tillvägagångssätt vi valt att använda oss av under vår undersökning, urvalet samt hur genomförandet har gått till. Det presenteras även en kortare redogörelse över vilka etiska aspekter som vi tagit hänsyn och den samlade empirin har analyserats genom att vi använt oss av tematisk analys.
6.1 Kvalitativt tillvägagångsätt
Den metod vi har valt för att samla in värdefull information är genom ett
kvalitativt tillvägagångssätt, resultatet av att använda sig av kvalitativ metod leder till att man fångar upp de olika aktörernas upplevelse av elever med psykisk ohälsa i skolan. Bryman (2011) dels hur kvalitativt tillvägagångssätt oftast vänder sig till intervjuer, vilket kan förklaras genom att intervjuer är mer flexibla vilket resulterar i att denna metod blir attraktiv. Författaren beskriver vidare den
kvalitativa metoden samt hur intervjuer kan vara anpassat efter respondenten och dennes önskemål. Vidare beskriver Bryman (2011) hur intervjuerna kan ske i olika former så som strukturerade intervjuer, semistrukturerade, gruppintervjuer etc. Genom att använda sig av kvalitativa intervjuer resulterar detta i enligt författaren att man i själva intervjun kan röra sig i olika riktningar, resultatet av detta blir att man samlar empiri som är relevant och viktigt för intervjuaren. Detta tillvägagångssätt har vår studie använt sig av, genom att ha kvalitativa intervjuer och att man utgick utifrån semistrukturerade intervjuer resulterade detta i att det samlades in relevant information som vi fått av våra respondenter. Frågorna har utformats och genomförts på bästa möjliga sätt för att samla in den data vi behöver. Genom att formulera frågorna innan intervjun resulterar detta i att relevant information ges både från specialpedagogen samt lärarna. Vidare var avsikten med intervjuguiden anpassade efter att både specialpedagogen samt lärarna skall kunna besvara frågorna.
6.2 Urval
Innan intervjuerna hölls behövdes det exkluderas samt inkluderas personer som kan ge oss information för att besvara frågeställningarna. Sådant som
exkluderades var information som inte var relevant för studien.
Respondenter som är yrkesverksamma inom skolan med erfarenheter av elever med psykisk ohälsa, kan ge oss den information som krävs för att besvara frågeställningarna. Det som har gjorts under undersökningen är att välja ut
deltagare på ett strategiskt tillvägagångssätt för att sedan kunna besvara den tänkta frågeställningen. Bryman (2011) beskriver hur målinriktat urval syftar på att man väljer ut fall på ett strategiskt sätt eftersom de samlade informanterna har
information som är relevant. Den målinriktade urvalet enligt Bryman (2011) väljer man ut plats, personer samt organisationer, detta eftersom intervjuaren ska skapa sig en förståelse över informantens position. Under studiens gång har urvalet anpassats efter riktlinjer som vi behövt följa detta i samband med Covid-19 som ägde rum. Urvalet har valts efter population som har varit tillgängliga för studien under denna period, vidare har informanterna valts utifrån den profession som bär på upplevelse av elever med psykisk ohälsa i skolan.
Ett mail skickades ut till rektorer bland skolor i södra Skåne i samband med Covid-19, detta då utan respons från rektorerna. Slutligen har det valts ut tre lärare samt specialpedagog till studien för att kunna besvara frågeställningen och samla in data som är värdefullt för studien.
6.3 Genomförande
När det var fastställt vilka respondenter som skulle delta i studien och att de har lämnat samtycke. Genom att skicka iväg informationsbrevet (Bilaga 1) till våra respondenter innan intervjun så ger det en större förståelse för vad
undersökningen kommer att innebära. I informationsbrevet beskrivs det vad undersökningen handlar om, syftet med undersökningen, genomförande, nyttjanderätt samt frivillighetskravet. Därefter bestämdes tid och plats när respondenten gett sitt samtycke till att delta i undersökningen, platsen valdes ut efter respondentens önskemål, detta för att göra det så bekvämt som möjligt. Två av intervjuerna fördes via telefonsamtal där ljudinspelningen skedde med en annan telefon som var inte kopplad till någon form av nätverk, detta på grund av att GDPR1 bör följas fullt ut. De två intervjuer som hölls via telefon hölls främst på grund av Covid-19 och de riktlinjer som rekommenderas att följas på grund av viruset, Folkhälsomyndigheten (2020) rekommenderar att hålla avstånd såväl inomhus som utomhus, detta främst för att inte öka smittorisken. Fördelen med att genomföra intervjuerna via telefon resulterade i att båda parter var avslappnade, Bryman (2018) beskriver hur intervjuaren upplever att telefonintervjuer känns mer tryggt. Författaren beskriver även genomförande av telefonintervjuer kan leda till störningar med elektroniken, däremot är inte detta något vi upplevde, detta då vi var väl förberedda och testade ut allting i förväg.
6.3.1 Under intervjun
Intervjuerna ägde inte rum på de arbetsplatser som respondenterna arbetar på, detta på grund av Covid-19, även kallad för Coronavirus/pandemi, valet av att inte
1Dataskyddsförordningen (GDPR) är till för att skydda enskildas grundläggande rättigheter och
friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter. Dataskyddsförordningen gäller i hela EU. Den har till syfte att skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter.
ha intervjuer på arbetsplatsen är för att det inte skall resultera i någon form av smitta på grund av viruset. Två av intervjuerna skedde i miljöer som respondenten kände sig trygg i samt med avstånd efter de riktlinjer som finns gällande
pandemin. Platsen valdes ut så att ingen kunde höra samtalen samtidigt som tyst miljö behövdes för att tydlig förstå varandra. När intervjun startades frågades det om samtycke som spelades in via telefon och därav påbörjades intervjun. Under intervjun var det ytterst viktigt som intervjuare att ställa frågan om informanten fann något oklart eller otydligt samtidigt var den andre intervjuaren bredvid och antecknade sådant som kan vara viktigt för att besvara frågeställningen.
För att respondenten skall känna sig trygg repeterades vikten av att hen alltid kan avbryta intervjun utan någon avsiktlig förklaring samt att informationen inte skall finnas tillhands för obehöriga. Intervjuerna varade i ca 40–50 minuter, vikten av att fråga om informanten förstår frågan resulterade i att intervjun flöt på samt att oklarheter inte fanns under intervjuns gång. Eftersom en av respondenterna var en person vi aldrig träffat tidigare eller haft samtal med, samtalet inleddes med att presentera vem vi är för att lätta på stämningen.
6.3.2 Efter intervjun
Efter de avslutade intervjuerna tackade vi våra respondenter som ställde upp trots omständigheterna. De samtliga intervjuerna hölls under samma vecka dock vid olika tillfällen samt direkt efter intervjun gjordes transkriberingen. Under
intervjun fanns det intressanta teman som informanterna delade med sig om, dessa teman var återkommande bland alla fyra respondenter. Vidare var begrepp och citat sådant som inkluderades i studien, sådant som exkluderades var information som inte var relevant till frågeställningen eller syftet. Genom att exkludera sådant som inte är relevant resulterar detta i att teman samt begrepp som är
återkommande blir tydligare att finna. Detta är något Bryman (2018) beskriver gällande transkribering efter intervjun, därav behöver man inte transkribera sådant som inte är relevant.
6.4 Tematisk analys
Efter att transkribering gjorts har vi använt oss av tematisk analys där vi har kodat meningar, repetition eller teman som intervjupersonerna benämnt, Bryman (2018) beskriver tematisk analys som ett tillvägagångssätt där man söker teman som repeteras. Vi har varit öppna för sådant som kan vara värdefullt till analysdelen samt diskussionen, genom att vara öppen får det som är viktigt för tematisk analys har det resulterat i att vi har ett tema och repetitioner att gå på som hjälper oss att forma analysen. Bryman (2018) beskriver hur teman som upprepas, övergångar av olika teman samt likheter och skillnader är sådant som är värdefullt. Vidare har den tematiska analysen skett genom att man har format en framework som ett tillvägagångssätt för att skapa centrala subteman och teman. Bryman (2018) beskriver ‘’framework’’ som ett tillvägagångssätt där man samlar data av teman och subteman, dessa resulterar i att man identifierar sådant som är återkommande. För vi ska få så värdefulla data har materialet av transkribering läts flertal gånger, vilket har resulterat i att man har ett tema och motiv att gå på som är
återkommande.
6.5 Etiska överväganden
För att samla in empiri för studien sändes först ett mail till rektorerna på
respektive skolor för att få tillstånd att genomföra studien på deras skolor (bifoga bilaga). Därefter sändes ett missivbrev till de informanterna som tillhörde urvalet
för studien. I missivbrevet (Bilaga bilaga) finns tydlig information att
informanterna kunde närsomhelst avbryta sitt deltagande utan att vidare behöva förklara sig. Utöver det fanns det information att kommunen, skolan och
informanten skulle vara helt avidentifierade i studien. Ihop med missivbrevet skickades även intervjufrågorna till informanterna, detta för att informanterna skall kunna förbereda sig men även för att kunna få klara och tydliga svar på frågorna. Informanterna fick även information att intervjuerna planeras att spelas in under förutsättning att de godkänner det för senare bearbetning och
transkribering. Vidare förklarades det för informanterna att innan intervjun startar behöver de skriva under en medgivandeblankett.
Forsman (1997) skriver att det är väldigt viktigt att låta personen själv bestämma om hen vill medverka i en studie eller inte. Författaren menar på att samtycke är en av de viktigaste principerna inom forskning eftersom tidigare i tiden har forskning använts i syfte till att skada andra människor. Vidare betonar Bryman (2018) vikten av att respektera informanterna, men även att forskaren måste förhålla sig till följande etiska principer: samtyckeskravet, informationskravet, konfidentiella kravet samt nyttjandekravet. Författaren förklarar vidare att informationen skall ges till informanterna om studien och studiens syfte, att medverkan är frivillig och den kan brytas utan vidare förklaringar, att anonymitet och känsliga uppgifter bevaras där ingen obehörig har tillträde samt att empirin som samlas in används endast i forskningssyfte (Bryman, 2018).
Eftersom personuppgifter som mailadresser och telefonnummer skall hanteras har vi registrerat behandlingen på dataskyddsförordning registret i enlighet med GDPR. De personuppgifter som samlas in sparas på en av universitetets tjänster Sunet Survey och raderas efter att examensarbetet blivit godkänt. För att få tillgång till informationen behövs den privata datoridentiteten som tilldelats av universitetet, vilket innebär att endast vi har tillgång till informationen.
7. RESULTAT OCH ANALYS
I detta kapitel redovisas resultatet som har kunnat besvaras med hjälp av metod samt tillvägagångssätt vi använt oss av. I kapitlet används citat tagna ur
intervjuerna för att presentera resultatet. Det som presenteras är psykisk ohälsa, hur den psykiska ohälsan påverkar skolan, hur hemmet påverkar eleven, genus i förhållande till psykisk ohälsa samt vilka insatser som skolorna genomfört. Efter varje huvudämne följer en analys av det redovisade resultatet. Flera av
intervjupersonerna pratade under intervjuerna om hur den psykiska ohälsan är en stark faktor för att elever har hög frånvaro. Intervjupersonerna delar samma bild av att psykisk ohälsa är en gemensam nämnare hos elever med hög frånvaro.
7.1 Psykisk ohälsa
I detta avsnitt kommer det att presenteras respondenternas perspektiv på både psykisk ohälsa generellt, psykisk ohälsa i förhållande till frånvaro & genus samt en analys av psykisk ohälsa. I underrubrik psykisk ohälsa, frånvaro & genus har det framkommit under intervjuerna och under den tematiska analysen är att våra respondenter delar samma syn på hur psykisk ohälsa yttrar sig bland elever. Alla fyra respondenter talade om psykisk ohälsa och hur eleverna påverkas av detta såväl på skolan som i sitt hem. Slutligen underrubriken gällande analys av psykisk ohälsa beskrivs det hur empirin visats att allt fler elever är hemmasittare, upplever
stress, svårigheter med sömn, press samt hur familjer med olika etniska bakgrunder kan ha en påverkan på elevernas psykiska ohälsa. I den sista
underrubriken sker det en koppling mellan respondenternas svar och vårt val av teoretiska utgångspunkter.
Under våra fyra semistrukturerade intervjuer framkom det en tydlig enig bild mellan alla informanter utifrån deras syn på psykisk ohälsa, där de alla ser
svårigheter i att använda sig av begreppet psykisk ohälsa i sitt yrkesutövande samt i skolmiljön. Intervjuperson 2 säger:
- Jag tror att om en elev uttrycker att hen är mycket stressad över ett prov, så behöver man stötta eleven genom detta. Begreppet psykisk ohälsa finns, men jag tror det handlar om att man kastar begreppet lite här och där.
Detta som också intervjuperson 3 uttryckte i samtalet gällande hur begreppet psykisk ohälsa används i skolans värld:
- Eleverna förstår inte innebörden av begreppet psykisk ohälsa. Intervjuperson 1 menar på att det handlar inte enbart om att begreppet missbrukas utan snarare handlar det om en kategorisering:
- Det blir mycket kategorisering, till exempel du har autism eller ADHD.
Slutligen lyfter intervjuperson 3 upp hur vissa yrkesroller inte förstår att psykisk ohälsa kan förekomma i samband med andra funktionsnedsättningar:
- Man ser inte heller konsekvenser av olika diagnoser så som NPF hur detta påverkar eleven och hur det kan leda till psykisk ohälsa.
Svårigheten med att använda sig av begreppet psykisk ohälsa blir i första hand att eleverna är mellan årskurs 3–9, vilket i sin tur innebär att man har svårt att
identifiera att man mår psykiskt dåligt. Men även att det blir svårt att identifiera känslan av psykisk ohälsa, intervjuperson 3 talade om:
- Vi har redan så många barn som mår dåligt och upplever denna känslan i magen. Vi ser hur behovet blir allt större, klumpen i magen är oftast oroligheter för att uppnå resultaten i skolan. En bild som intervjuperson 4 delar med sig när hen lyfter upp samma tema som intervjuperson 3:
- Man kan se vissa tecken av psykisk ohälsa rätt tidigt, redan i årskurs ett, dem har oviljan att komma till skolan. Man vägrar att gå på gympan, idrott är ett tydligt exempel på när det blir motstånd. Ont i magen är väldigt tydligt tecken och i skolan kan man se eleven bara efter en timme hur hen vill att man ringer hem för att hen har ont i magen.
Folkhälsomyndigheten (2016) beskriver hur psykisk ohälsan inom skolan blivit allt mer tydligare att identifiera bland elever i skolan, allt fler elever börjar få besvär med huvudvärk, ont i magen samt att de upplever sig nedstämda. Detta är en bild som även våra intervjupersoner delar med sig, vars de förklarar att eleverna upplever känsla av ont i magen när det kommer till att de inte mår bra. Eftersom eleverna till intervjupersonerna går i årskurs 3–9 kan det vara svårt att definiera psykisk ohälsa, men även att själva begreppet är svårt att få ett hum om. Folkhälsomyndigheten (2016) lyfter de besvär som eleverna upplever som kan vara resultatet till att de får psykisk ohälsa, den förklaring som ges är främst att elever upplever stress i skolan, främst stress gällande skolarbeten.
Precis som ovanstående kan detta kopplas till den information som vi samlat av intervjuperson 2 gällande hur psykisk ohälsa uttrycker sig när eleverna upplever stress i skolan. Denna bild delar intervjuperson 2:
- När jag följer eleverna fram till sexan och vi börjar närma oss nationella prov och betyg så är det då jag ser det. Elevernas prestationsångest och betyg är sådant som påverkas och mycket av det kommer hemifrån, vad som är rätteller fel. Det är nog kraven hemifrån speciellt från föräldrar som inte är uppvuxna med att gå i svensk skola.
Även intervjuperson 3 delade samma bild gällande prestationsångest och hur psykisk ohälsa kan uttryckas bland elever. Något som intervjuperson 3 lyfte var:
- Klumpen i magen är oftast oroligheter för att uppnå resultat i skolan, många gånger har det varit oroligheter hemma. Men även har det varit mest press hemifrån eller i skolan. Symtomen kan man redan se från årskurs ett. Jag har till exempel tre elever som redan nu i årskurs ett pratar med kuratorn.
I detta citat kan det tydligt förstås att två av våra intervjupersoner delar samma bild gällande hur psykisk ohälsa uttrycks bland elever från årskurs 3–9. Eleverna har möjligtvis inte förståelse över begreppet psykisk ohälsa, därav är det av stor vikt för lärarna att fånga upp tidiga tecken av psykisk ohälsa. Både intervjuperson 2 och 3 delar samma bild av hur eleverna upplever stor stress av att uppnå goda betyg, detta för att sedan kunna komma in på ett gymnasium. Utöver att eleverna upplever klumpen i magen kan det även vara svårt för eleverna att veta när det är psykisk ohälsa och när hjälpen behövs, vilket i sin tur är viktigt för lärarna som möter eleven dagligen i sitt arbete där eleven kan tala om de svårigheter som hen upplever. Utöver att psykisk ohälsa kan vara svår att identifiera i så ung ålder, så handlar detta även om hur begreppet används och hur man ser på det. Som ovanstående benämnt där intervjuperson menar på att:
- Det blir mycket kategorisering samt att eleverna inte förstår innebörden av begreppet, är det av stor vikt att lärare har goda kunskaper om begreppet för att kunna identifiera det.
7.1.1 Psykisk ohälsa, frånvaro & genus
I detta avsnitt kommer det att presenteras citat från våra respondenter och deras syn på hur psykisk ohälsa, frånvaro & genus kan ses bland elever.
- Alltså blir de stressade så kan dem inte sova och då kommer dem inte till skolan, kommer dem inte till skolan så hamnar de efter med uppgifter. Kommer de efter så, så blir det svårare att återgå eftersom de inte hänger med skolan. Vi har redan några elever som inte har varit i skolan på några månader, när de väl kommer så förstår dem ingenting i de ämne de har.
Intervjuperson 4 arbetar som specialpedagog och anser att BUP är ett av de stora problemen i processen när barnet skall få hjälp. Specialpedagogen uttrycker sig på följande sätt:
- Jag har jobbat på många skolor, det finns vissa kommuner som satsar hårt på dialogmöten att man nätverksträffar där man tillsammans med olika professioner bygger ett nätverk runt om eleven. Den största problemet är BUP, långa köer, trots att man ser hur stort behov eleven har av att få hjälp av BUP.
Intervjuperson 2 som är lärare och intervjuperson 4 som är specialpedagog delar samma uppfattning gällande genusperspektivet. De anser att pojkars situationer skiljer sig från tjejernas. Intervjuperson två anser att:
- Det är ingen som uppmärksammar begreppet genus, pojkar ska prestera bättre, men samtidigt är det okej om pojkar inte når målet inom någonting, dem ska ändå klara allt annat. Men flickor skall vara duktiga och det är konstigt om flickor inte når dem bästa målen i livet eller högsta betygen. Det är även samtidigt tabubelagt att flickor som är i behov av särskilt stöd eller annat, och det tror jag påverkar på ett sätt utan att genus är ett begrepp som inte används, underliggande mer.
Intervjuperson 4 alltså specialpedagogen uttrycker sig på följande sätt angående genusperspektivet:
- Det finns fortfarande den föreställningen att man har mer acceptans till att pojkar låter mer och syns mer, medans man inte har samma förståelse för tjejer i alla situationer uppför sig som en tjej egentligen ska uppföra sig. Är man utåtagerande som tjej så är det fortfarande väldigt provokativt, men även många pojkar upplever att tjejerna låter och syns för mycket. Dem tystlåtna tjejerna ser man inte heller i skolan som en problematisk situation, som man egentligen borde uppmärksamma.
En annan viktig faktor som informanterna var enade om är att hemmet påverkar eleven väldigt mycket. Informanterna har sett en koppling mellan hemmet, elevernas skolprestation samt den psykiska ohälsan. Intervjuperson 1 berättar i intervjun följande.
- Precis som jag sa, om dem inte kommer till skolan så får dem inga resultat, om det är elever som är vana att inte komma och klarar sig så brukar det finnas t ex problem i hemmet. Skolan
