Analys  av  resultat

5.1.1 Köns- & åldersfördelning

I  arbetets  inledande  kapitel  med  bakgrundsinformation  till  vår  frågeställning  beskrivs   att   fler   kvinnor   än   män   registrerar   sig   som   fastighetsmäklare.   I   samma   kapitel   beskrivs   även   att   antalet   kvinnor   har   ökat   sedan   90-­‐talet   då   utbildning   inte   var   ett   krav  för  att  få  arbeta  som  fastighetsmäklare.  Detta  tror  vi  delvis  beror  på  att  kvinnor   överlag  har  bättre  betyg  och  således  lättare  kommer  in  på  utbildningen.  Vi  vill  därför   belysa   att   könsfördelningen   i   undersökningen   beror   mycket   härav,   trots   att   det   samtidigt  varit  fler  kvinnor  som  avregistrerat  sig  de  senaste  åren  (med  undantag  för   2015).  Vi  har  valt  att  fokusera  på  unga,  framförallt  i  åldrarna  under  30  år,  då  det  är   denna  grupp  som  framförallt  frivilligt  avregistrerar  sig.  Kvinnor  utgör  63  %  i  denna   åldersgrupp,   vilket   tyder   på   att   vår   undersökning   speglar   verkligheten   bra   även   om   vår  undersökning  inkluderar  lite  fler  kvinnor  procentuellt  än  vad  branschen  faktiskt   har  i  denna  åldersgrupp.      

5.1.2 Lärosäten

I   enkätundersökningen   frågade   vi   var   personerna   har   studerat.   Det   går   inte   att   se   något   samband   mellan   avregistreringar   bland   fastighetsmäklare   och   en   viss   skola   eller  utbildning.  Vi  ser  snarare  att  problemet  teori  kontra  praktik  är  mycket  större  och   gemensamt   för   nästan   alla   lärosäten,   mer   eller   mindre.   I   vilken   grad   har   vi   inte   studerat  och  därför  kan  vi  heller  inte  dra  några  slutsatser  kring  det.  Vi  är  medvetna   om   att   det   inte   går   att   “dra   alla   lärosäten   över   en   kam”.   Trots   att   de   har   samma   utbildningskrav   att   följa   från   FMI   har   de   inom   ramen   för   utbildningen   möjlighet   att   skapa  sin  egen  profil.  

47

5.1.3 Förväntningar på yrket & verkligheten

Vad   gäller   de   förväntningar   som   personerna   hade   på   yrket   under   utbildningen   gavs   möjlighet   till   flera   svar   eftersom   vi   själva   anser   oss   ha   såväl   positiva   som   negativa   förväntningar  angående  vad  som  väntar.  I  genomsnitt  svarade  varje  person  3.5  svar   (206/58  =  3.552)  vilket  tyder  på  att  många  hade  fler  än  en  förväntning  på  yrket.   Framförallt   tre   av   svaren   var   vanligt   förekommande.   Dessa   var   i   inbördes   ordning  

“varierande  arbete”,  “arbeta  med  människor  (social  aspekt)”  och  “flexibla  arbetstider”.  

Dessutom  svarade  mer  än  hälften  att  “chans  att  tjäna  mycket  pengar”  och  “utmanande  

arbete”   var   förväntningar   de   hade   under   utbildningens   gång.   Resterande  

svarsalternativ   var   något   mindre   vanliga   men   “lätt   att   få   jobb   efter   utbildning”   hade   nästan   en   tredjedel   av   personerna   svarat.   Alternativet   “få   jobba   med   inredning   &  

homestyling”  har  fått  förvånande  lågt  svarsfrekvens.  Något  som  både  Sara  Johansson  

och   Victoria   Sundström   svarat   att   de   tror   är   tänkbara   anledningar   till   varför   många   vill  bli  fastighetsmäklare  även  om  den  gruppen  är  på  väg  att  minska.  Vi  tänker  oss  å   andra   sidan   att   en   tänkbar   anledning   till   att   så   få   svarat   det   är   för   att   personerna   i   efterhand   vet   att   det   inte   är   vad   yrket   handlar   om   och   att   de   därför   i   efterhand   undermedvetet   omkonstruerat   de   förväntningar   de   hade.   Johansson   berättar   som   exempel   att   några   kvinnliga   klasskamrater   hade   ett   stort   intresse   för   inredning   och   därför   ville   bli   mäklare.   Om   man   saknar   intresse   för   kundkontakt   och   försäljning   vilket  behövs  för  att  kunna  sälja  in  sitt  företag  och  få  försäljningsuppdrag,  då  blir  det   inga  försäljningsuppdrag  och  då  tror  Johansson  att  inredningsintresset  ganska  snabbt   övergår  i  att  bara  bli  en  stress  och  en  press.

Vi  tror  att  media  har  stor  inverkan  på  den  “aura  av  glamour”  som  åtminstone  ger  sken   av   att   fastighetsmäklare   tjänar   mycket   pengar.   I   och   med   den   markant   växande   bostadsmarknaden   vi   haft   de   senaste   åren   som   uppmärksammats   i   media   med   bostadspriser   som   vi   förr   aldrig   sett   genererar   det   en   bild   av   att   fastighetsmäklare   tjänar  mycket  pengar.  Precis  som  Johansson  belyste  tror  vi  också  att  det  är  vanligt  att   tro  att  det  är  relativt  enkelt  att  tjäna  mycket  pengar.  En  förväntning  som  är  felaktig   och   missvisande.   Sedan   tidigare   kapitel   vet   vi   hur   viktigt   det   är   att   ha   realistiska  

48

förväntningar   för   att   inte   bli   missnöjd   med   sitt   arbete   och   på   grund   av   det   sluta.   Eftersom  det  kan  ta  upp  till  tre  år  att  etablera  sig  och  komma  in  på  marknaden  är  det   viktigt   att   förvänta   sig   att   få   kämpa   och   “ligga   i”   de   första   åren,   vilket   även   Josefine   Uppling  på  Mäklarsamfundet  bekräftade.  

Gällande   hur   väl   personerna   ansåg   att   deras   förväntningar   stämde   överens   med   yrkesutövningen   tyckte   de   flesta   att   det   stämde   någorlunda   (74   %),   alltså   43   personer.   Ett   fåtal   hade   förväntningar   som   stämde   helt,   7   personer   (12   %)   och   8   personer  (14  %)  tyckte  att  förväntningarna  inte  alls  stämde  med  verkligheten.  Vi  tror   att   en   förutsättning   för   att   man   ska   trivas   med   jobbet   är   att   de   personliga   förväntningarna   åtminstone   någorlunda   stämmer   överens   med   verkligheten.   Det   är   något  vi  också  fått  bekräftat  från  de  två  verksamma  mäklarna  Johansson  och  Daging. Vad  gäller  förväntningar  på  yrket  kontra  verkligheten,  håller  vi  med  det  Johansson  sa   om   att   ansvaret   ligger   delvis   hos   skolan,   men   också   hos   studenten   själv.   Vi   vill   här   belysa   att   vi   tycker   det   är   viktigt   och   upp   till   studenten   själv   att   samla   information   kring   sitt   eget   karriärval.   Som   blivande   fastighetsmäklare   bör   det   finnas   ett   egenintresse   i   att   utforska   yrket   och   således   samla   information   kring   det   egna   karriärvalet.  Med  tanke  på  att  man  lägger  flera  år  på  att  utbilda  sig  till  något  som  man   förhoppningsvis   tänker   sig   att   man   ska   arbeta   med   åtminstone   inom   den   närmsta   framtiden,   torde   det   rimligtvis   ligga   i   personens   ”natur”   att   ta   reda   på   vad   yrket   faktiskt  innebär  och  vad  som  bör  förväntas.  Med  det  sagt  vill  vi  understryka  att  hela   ansvaret  inte  bör  ligga  på  lärosätena.  Däremot  betyder  inte  det  att  kopplingen  mellan   skolbänk   och   arbetsliv   i   samtliga   fall   är   tillräcklig.   Kontakten   med   arbetslivet   under   vår  egen  utbildning  har  varit  väldigt  liten  för  att  inte  säga  icke-­‐existerande.  En  av  våra   lärare   som   också   varit   med   och   tagit   fram   programmet   fastighetsförmedling   vid   Kungliga   Tekniska   Högskolan   är   skeptisk   till   att   ha   kontakt   med   företag   under   studietiden   och   bjuda   in   dessa   att   föreläsa.   Han   menar   att   det   lätt   blir   ett   för   stort   “säljfokus”  då  företagen  gärna  fokuserar  på  att  sälja  in  sig  själva  för  att  locka  studenter   snarare  än  att  prata  om  yrket  och  dela  med  sig  av  erfarenheter.  Vi  kan  till  viss  del  hålla   med   om   det   han   säger   men   anser   att   en   större   koppling   till   företagen   under   utbildningen   hade   varit   mer   positivt   än   negativt.   Antagligen   hade   man   som   student  

49

haft  möjlighet  att  tidigare  skapa  sig  en  bild  av  yrket  och  komma  underfund  med  om   det  passar  än  eller  inte.    

Vi  tolkar  det  som  Daging  sa  angående  att  lönestrukturen  är  rättvis  som  att  han  inte   menar   att   varken   utbildningen   eller   yrket   är   ett   rundningsmärke   utan   att   det   krävs   hårt  arbete.  Samtidigt  är  utbildningen  inte  lika  lång  som  andra  yrken  med  möjligheter   att  tjäna  pengar,  exempelvis  läkaryrket  och  juristyrket.  Dessa  yrken  kännetecknas  av   att  vara  högavlönade  och  att  det  krävs  hårt  arbete.  En  skillnad  gentemot  mäklaryrket   är   att   utbildningen   vanligtvis   är   längre.   Johansson   svarade   i   intervjun   att   det   bästa   med  yrket  är  att  träffa  så  många  kunder  hela  tiden.  Med  hänvisning  till  våra  intervjuer   med   mäklarna   kan   slutsatsen   dras   att   de   avregistrerade   fastighetsmäklarna   faktiskt   hade  förväntningar  på  yrket  som  stämde  någorlunda  överens  med  verkligheten.  

5.1.4 Information från lärosäten under utbildning

Majoriteten  av  de  som  medverkade  i  enkäten  tyckte  att  de  fått  otillräcklig  information   om  det  dagliga  arbetet  som  fastighetsmäklare  under  utbildningen.  Knappt  en  tredjedel   tyckte  att  informationen  var  tillräcklig.Vi  anser  att  det  är  problematiskt  att  en  så  pass   stor  del  tycker  att  informationen  var  otillräcklig.  Efter  en  utbildning  på  två  till  tre  år   borde   alla   ha   skapat   sig   en   uppfattning   om   yrket   och   vara   medvetna   om   vad   jobbet   innebär.     Det   är   lite   skrämmande   att   studenter   kommer   ut   i   arbetslivet   och   får   en   chock,   oavsett   anledning,   delvis   för   att   skolan   inte   förberett   dem   eller   gett   en   rättvisande   bild   av   yrket.   Skolans   största   uppgift   är   väl   just   att   förbereda   studenten   inför  arbetslivet?  

De   flesta   tyckte   att   den   information   de   fått   om   yrket   under   utbildningen   “stämde  

någorlunda  överens”  med  den  verkliga  upplevelsen.  En  knapp  femtedel  tyckte  att  den  

information  som  de  fått  “stämde  överens”  och  lika  många  tyckte  att  den  “stämde  dåligt  

överens”.  Enligt  vår  egen  uppfattning  borde  målet  för  samtliga  lärosäten  vara  att  fler  

än  en  femtedel  av  studenterna  skall  tycka  att  den  information  de  får  om  yrket  under   utbildningen   ska   stämma   helt   överens   med   den   verkliga   upplevelsen.   Vidare   torde   ambitionen   vara   att   alla   ska   tycka   att   de   fått   tillräcklig   information   ifrån   skolan   angående  det  praktiska  yrket.  Något  vi  tror  att  alla  lärosäten  har  som  ambition  idag,   men  någonstans  brister  de  i  att  nå  ut.  

50

Det   fanns   även   de   som   tyckte   att   informationen   om   yrket   som   de   fick   under   utbildningen   var   tillräcklig   men   att   den   sedan   inte   matchade   med   fastighetsmäklaryrket   i   praktiken.   Vi   tror   att   den   klassiska   problematiken   med   en   teoretisk  utbildning  kontra  ett  väldigt  praktiskt  yrke  ligger  till  grund  för  detta.  En  av   respondenterna  i  enkäten  beskrev  det  som  ”stor  skillnad  mellan  praktik  och  teori  men  

med   tiden   tillämpar   man   det   teoretiska   allt   mer”.   Ett   par   andra   personer  

kommenterade   att   praktiken   bör   ligga   relativt   tidigt   i   utbildningsplanen.   Något   Josefine  Uppling  och  även  vi  tror  på.  “Fastighetsmäklaryrket  är  ju  väldigt  praktiskt  och  

handlar  om  att  möta  människor  och  att  vara  en  oberoende  mellanman.  Man  kommer  ut   med  en  väldigt  genuin  och  gedigen  teoretisk  förståelse,  men  det  kan  bli  en  ganska  stor   chock  när  man  kommer  ut,  för  att  tala  klarspråk.”  Många  andra  praktiska  yrken,  såsom  

läraryrket,   vårdyrken   och   inom   byggsektorn,   har   obligatorisk   praktik   i   utbildningsplanen.  Varför  ska  detta  inte  gå  att  tillämpa  för  fastighetsmäklare?

Trots   att   majoriteten   av   respondenterna   tyckte   att   utbildningen   gav   den   kompetens   som  krävs  för  yrket,  var  det  en  knapp  tredjedel  som  upplevde  att  utbildningen  inte  var   tillräcklig.  Det  är  en  siffra  som  vi  reagerar  på  och  tycker  är  märkbart  hög.  

På  följdfrågan  vad  de  upplever  att  de  hade  velat  ha  mer  utav  i  utbildningen  svarade  en   majoritet   att   de   velat   ha   mer   marknadsföring/säljträning).   Även   det   känns   som   en   märkbart  hög  siffra  som  bör  lyftas.  Vi  frågade  även  Sara  Johansson  om  hon  anser  att   utbildningen  skulle  kunna  förbättras  på  något  sätt,  för  att  se  om  hon  upplever  samma   sak   som   de   som   valt   att   avregistrera   sig   eller   om   hennes   upplevelse   skiljer   sig.   Johansson  svarade  att  hon  tycker  att  det  behövs  mer  säljträning  i  skolan  just  eftersom   jobbet  handlar  mycket  om  försäljning.  Vidare  beskriver  hon  att  som  mäklare  går  man   på  möten  för  att  få  in  försäljningsuppdrag  och  så  länge  man  inte  får  in  uppdragen  så   har  man  ingen  nytta  för  det  man  lärt  sig  i  skolan  som  tillexempel  byggteknik  då  man   aldrig  får  chansen  att  visa  det.  Det  var  även  många,  en  dryg  femtedel  som  ville  ha  mer   byggteknik  i  utbildningen.  Vi  tror  att  7.5  högskolepoäng  byggteknik  som  FMI  har  som   utbildningskrav   inte   är   tillräckligt   då   yrket   till   kanske   större   del   än   många   tror   handlar  om  just  byggtekniska  bitar.  Framförallt  gäller  det  vid  förmedling  av  småhus,   men  också  bostadsrätter.    

51

Vi   har   själva   förstått   att   yrket   handlar   mycket   om   att   möta   människor.   Att   kunna   hantera  och  samarbeta  med  människor  som  är  olika  som  personer,  men  också  i  olika   faser   av   livet   är   en   stor   och   viktig   del   i   yrket.   Det   tredje   vanligaste   svaret   på   vad   personerna  hade  velat  ha  mer  utav  i  utbildningen  var  psykologi/beteendevetenskap.   Det  är  något  även  vi  saknat  i  vår  treåriga  utbildning.  Vi  är  medvetna  om  att  det  finns   en   risk   att   det   inte   finns   utrymme,   men   en   möjlighet   att   integrera   i   någon   av   de   befintliga  kurserna  borde  inte  vara  omöjligt.  

5.1.5 Orsaker till avregistrering

Tidigt   under   arbetets   gång   hade   vi   egna   teorier   om   varför   personer   väljer   att   avregistrera  sig  som  fastighetsmäklare.  Vi  trodde  att  det  inte  finns  ett  skäl  till  varför   man  avregistrerar  sig  utan  att  skälen  till  varför  man  slutar  nästan  är  lika  många  som   antalet  personer  som  väljer  att  sluta.  Vi  trodde  däremot  att  vissa  skäl  rimligtvis  torde   vara  vanligare  än  andra.  Resultatet  speglade  våra  teorier.  De  flesta  angav  skäl  som  var   relaterade   till   arbetstiderna   och   tillgängligheten.   I   enlighet   med   vad   vi   vet   sedan   tidigare   är   inte   fastighetsmäklaryrket   ett   vanligt   kontorsjobb.   Att   se   tillgängligheten   som   ett   problem   tror   vi   är   individuellt   och   handlar   helt   enkelt   om   hur   man   är   som   person:  antingen  trivs  man  med  det,  eller  så  föredrar  man  fasta  kontorstider.  Daging   förklarar   att   även   han   anser   att   yrket   är   väldigt   svårt   att   koppla   av   ifrån   eftersom   fastighetsmäklare   ständigt   måste   vara   tillgängliga   via   mail   och   telefon.   Dessutom   är   det  svårt  att  tacka  nej  till  möten  på  lediga  dagar  med  tider  som  egentligen  avsatts  för   annat  såsom  att  umgås  med  familj  och  vänner.  

Det   var   fler   än   hälften   som   svarade   att   avregistreringen   var   relaterad   till   yrkets  

lönestruktur.   Likt   arbetstiderna   tror   vi   att   den   provisionsbaserade   löneformen   är  

något   som   passar   vissa   men   långt   ifrån   alla.   För   den   etablerade   fastighetsmäklaren   som   fått   affärerna   i   rullning   tror   vi   provisionslön   som   ersättningsform   kan   vara   utmärkt.  Däremot  för  den  som  är  nyexaminerad  och  således  ny  på  marknaden  kan  det   lätt  övergå  till  en  stress  och  press.  Det  kan  vara  svårt  att  hitta  en  löneform  som  passar   alla.  Johansson  berättar  att  hon  har  en  helt  provisionsbaserad  lön,  det  vill  säga  ingen   garantilön.  “Jag  blir  sporrad  av  det  och  tycker  att  det  är  lite  kul.  Jag  gillar  att  jobba  hårt   och   tycker   snarare   att   det   är   en   fördel   att   man   blir   belönad   om   man   jobbar   lite   hårdare  än  vad  som  förväntas  av  en.”  Johansson  tror  att  de  som  älskar  yrket  drivs  av  

52

den  strukturen  medan  de  som  inte  trivs  i  yrket  eller  till  och  med  har  slutat  troligtvis   tycker  att  det  är  jobbigt  med  lönestrukturen  och  att  man  inte  vill  fortsätta  på  grund  av   den.   Daging   bekräftar   även   han   att   lönestrukturen   är   väldigt   rättvis   i   sig;   den   som   anstränger   och   offrar   mest   kan   också   tjäna   mest   men   han   har   en   förståelse   för   att   osäkerheten  i  provisionsbaserad  lönestruktur  kan  vara  en  börda  för  vissa.  

Victoria  Sundström  berättade  att  de  på  Fastighetsbyrån  gjort  en  undersökning  bland   högpresterande   fastighetsmäklare   på   företaget   gällande   vad   som   skulle   kunna   få   dessa  att  byta  jobb.  Hon  beskriver  resultatet  som  “om  möjligheten  att  tjäna  pengar  var   större  på  det  alternativa  arbetet  samt  om  man  får  en  tryggare  vardag”  och  förklarar   vidare  att  “du  vill  ha  en  garantilön  även  om  du  aldrig  kommer  nyttja  den,  du  behöver   den  inte  men  kan  sova  bättre  om  natten.  Helt  plötsligt  vill  vi  bilda  familj  –  både  tjejer   och   killar   väljer   där   att   byta   yrke   för   att   de   känner   att   de   måste   ha   en   säkrare   inkomst.”  Sammanfattningsvis  menar  vi  att  det  är  viktigt  att  komma  ihåg  att  även  om   fastighetsmäklare   idag   stannar   i   yrket   eftersom   de   anser   att   fördelarna   är   större   än   nackdelarna,   är   det   flera   anställningsvillkor   som   bör   ses   över   för   att   behålla   kompetent   arbetskraft   inom   branschen.   Även   Uppling   förordar   flexibilitet   och   valmöjlighet  kring  ersättningsmodellerna.  

Nästan  hälften  av  de  som  medverkade  i  enkäten  svarade  att  “stressen  och  pressen  att  få  

in  uppdrag  och  förmedla  tillräckligt  många  objekt  blev  för  stor”.  Att  det  finns  ett  stöd  

från   arbetsgivaren   under   den   första   tiden   tror   vi   är   avgörande   för   hur   snabbt   man   kommer   in   i   yrket   och   hur   väl   man   kommer   att   trivas.   De   företag   som   tar   hand   om   sina   anställda   och   ger   ett   visst   stöd   i   början   tror   vi   kommer   attrahera   och   behålla   kompetent  arbetskraft  över  tid.  Johansson  understryker  vikten  av  att  som  ny  få  stöd.   Som  ny  på  en  del  företag  har  man  en  viss  garantilön  den  första  tiden.  Dessutom  får   man   hjälp   att   komma   ut   på   lite   extra   möten.   “Jag   tror   att   den   hjälpen   gjorde   att   jag   kom  igång.  Efter  mitt  första  halvår  när  jag  skulle  stå  på  egna  ben  har  det  aldrig  varit   ett  problem”.  

53

5.1.6 Yrkesmässiga mål

I  enkäten  frågade  vi  även  om  yrkesmässiga  mål  i  livet.  De  flesta  ville  ha  ett  arbete  där   man   utmanas   och   utvecklas   som   person   och   ville   samtidigt   jobba   med   något   man   brinner  för.  Det  var  också  nästan  hälften  som  svarade  att  de  vill  arbeta  lite  mindre  så   att  de  har  mer  tid  över  att  spendera  med  familj  och  vänner.  Många  vill  också  ha  frihet   och  kunna  styra  mycket  själva.  Den  här  frågan  är  väldigt  svår  att  dra  slutsatser  utifrån   utan   vidare   fördjupning,   vilket   vi   valt   att   inte   göra.   Frågan   syftar   till   personens   yrkesmässiga  mål  i  livet  idag  och  svarar  därför  inte  på  hur  deras  målbild  såg  ut  under   tiden   som   fastighetsmäklare.   Det   hade   varit   intressant   att   veta   om   det   fanns   någon   målbild  under  tiden  de  var  verksamma  och  hur  den  såg  ut,  för  att  kunna  skapa  sig  en   bild  över  personen  och  förstå  om  vart  denna  siktade.  I  nuläget  kan  vi  inte  dra  några   slutsatser.  Vi  anser  att  klara  och  tydliga  mål  främjar  framgång.  Vidare  menar  vi  att  hur   stark  målbilden  är  kommer  att  spegla  hur  stor  motivationen  är.  Vi  tror  att  det  är  svårt   att  bli  framgångsrik  inom  yrket  utan  en  stark  motivation  och  målbild.

5.1.7 Tiden som fastighetsmäklare

Väldigt   många,   nämligen   hela   82,8   %   ansåg   att   tiden   som   fastighetsmäklare   var   stressig   och   ångestladdad.   Utmanande   och   varierande,   inte   tillräckligt   ekonomisk   lönsam  samt  rolig  och  spännande  var  omdömen  som  följde  därefter.  På  den  här  frågan   gavs   möjlighet   till   att   svara   flera   alternativ,   för   att   få   ett   så   objektivt   resultat   som   möjligt.   Många   svarade   således   flera   olika   alternativ   men   vi   tolkar   ändå   att   de   mer   “negativa”   aspekterna   på   yrket   haft   en   större   inverkan   på   dessa   personer   som   avregistrerat   sig   och   att   stressen,   pressen,   ångesten   och   oron   är   kopplat   till   det   vi   ovan  beskrivit  angående  anställningsvillkor  och  lönestruktur.  När  arbetet  helt  enkelt   inte  är  lönsamt  ökar  ångesten  och  att  då  arbeta  mycket  och  att  alltid  vara  tillgänglig   blir  snarare  en  börda  än  en  morot.  

Ungefär  70  %  av  de  som  svarade  på  enkäten  önskar  både  tryggare  anställningsvillkor,   samt  en  lönestruktur  med  kombinerad  grundlön  och  provision  om  de  fick  fria  händer   att  ändra  något  inom  yrket.  Med  det  sagt  kommer  vi  nedan  presentera  de  förslag  vi   tagit  fram  som  vi  tror  skulle  bidra  till  att  fler  fastighetsmäklare  väljer  att  stanna  längre   i  branschen.