3. Teori
3.3 Psykologiska aspekter i arbetslivet
Det finns många psykologiska aspekter som kan ha betydelse för yrket som fastighetsmäklare och arbetsmiljön som denna jobbar i. I detta avsnitt redogör vi för några av dessa.
3.3.1 Motivation
Utifrån egna erfarenheter i både arbetslivet och som student uppnås de bästa resultaten när motivationen är hög. Saknas motivation har arbetsuppgifterna en tendens att kännas tråkiga och meningslösa och prestationen blir ofta därefter. Nedan beskrivs vad motivation är och vilka följder det kan ge.
Motiverande processer är till för att ta sats och leda människor till verkställande. Motivation fyller beteende med energi, genererar och ökar engagemanget i att lösa uppgifter och leder handlingar mot vissa mål. Motiverande processer är också knutna till upplevelser i tidigare erfarenheter vad gäller relationer.41
I uppsatsen “Motiverande faktorer -‐ En studie om fastighetsmäklares motivation” av Diana Kristensen och Johanna Rådahl, undersöks vilka faktorer som motiverar en fastighetsmäklare mest. Kristensen och Rådahl kom fram till att de faktorer som fastighetsmäklare mest motiveras av är nöjda kunder samt provisionsbaserad lön. Faktorer som uppskattning och omtanke ifrån chef hamnar längre ner i rankingen. Detta förklarar de med att en fastighetsmäklares arbete i hög grad är självständigt. Vidare menar de att en kombination av alla aspekter är viktiga i samspelet för att skapa så hög motivation i arbetet som möjligt.42
En annan uppsats ”Belöning, motivation och fastighetsmäklare -‐ Är belöningssystem en
motivationsfaktor för fastighetsmäklare?” av Rebecka Sandin och Gayol Rouzveh
framkom genom deras analys att fastighetsmäklare motiveras framför allt av sin provisionsbaserade lön. De måste kämpa mer i sitt arbete för att få sin lön vid slutet av månaden och det är en motiverande faktor. Sandin och Rouzveh kom även de fram till
41 Weinstein, N. (2014). Human Motivation and Interpersonal Relationships Theory, Research, and
Applications. Dordrecht: Springer. pp. 3
42 Kristensen, D, Rådahl, J. Motiverande faktorer - En studie om fastighetsmäklares motivation, 2009. Pp 29-31
25
att kundnöjdhet är en motiverande faktor eftersom nöjda kunder genererar en möjlighet till nya uppdrag.43
Motivation presenteras i den klassiska behovstrappan av Abraham Maslow. Den beskriver hur individer motiveras att prioritera sina behov. 44
Bild 1. Maslows behovstrappa. Källa; se fotnot 38
Abraham Harold Maslow (1908-‐1970) var en amerikansk psykolog som utvecklade en av de mest kända motivationsteorierna som än idag används vilken kallas både Maslows motivationstrappa och behovshierarkimodellen. Den grundläggande tanken bakom behovstrappan är att det mänskliga beteendet är bestämt av otillfredsställda behov.45
Behoven längst ner i pyramiden är de allra viktigaste behoven, som även brukar kallas för de primära behoven. De sekundära behoven är alla de behov efter de fysiologiska behoven. Fysiologiska behov är exempelvis sömn, mat, skydd och är grundläggande för individens överlevnad. Det andra trappsteget om trygghetsbehov innebär ett behov av att känna sig säker och trygg utan hot. Sociala behov innebär att en vill känna kärlek, vänskap och omtanke. Behov av uppskattning innebär således att vi
43 Sandin, R, Rouzveh, G. Belöning, motivation och fastighetsmäklare - Är belöningssystem en
motivationsfaktor för fastighetsmäklare? 2013. Pp 41
44 Deckers, L. Motivation Biological, psychological, and environmental, 2005:199
45 Sandin, R, Rouzveh, G. Belöning, Motivation och fastighetsmäklare - Är belöningssystem en
26
människor vill bli omtyckta och klara vissa mål i livet. Det femte och sista steget angående självförverkligandet handlar om att uppnå sina personliga drömmar.46
3.3.2 Förväntningar på yrket och dess påverkan
De förväntningar en person har på ett nytt arbete eller bransch, kommer att påverka hur det går för personen på det nya jobbet. Vanligtvis kan felaktiga förväntningar bero på att personen i fråga inte haft en realistisk bild över hur jobbet faktiskt är i verkligheten.
Felaktiga förväntningar leder ofta till missnöje när arbetet väl påbörjats och en risk är att personen väljer att avsluta sitt arbete. Realistiska förväntningar ökar chansen att en person kommer att trivas med sitt yrke och således prestera bättre på arbetet. 47 Även en kvantitativ meta-‐analys gjord utifrån 40 studier som har granskat hur realistiska förväntningar på sitt kommande jobb påverkar bland annat personens insats när den väl börjar på det nya arbetet, visade att ju mer realistiska förväntningar som finns hos individen, desto lägre risk är det att denne säger upp sig.48
3.3.3 Mål & vikten av målsättning
Mål är en viktig motivationsfaktor både på individ-‐ och företagsnivå och är därför viktigt att belysa i motivationssammanhang. När såväl mål som målbild är tillräckligt starka, är sannolikheten större att motgångar inte utgör hinder på vägen mot det slutliga målet. 49
Varför är det viktigt att målet uppfylls? Beroende på individ och personlighet kan svaret vara av olika karaktär. Antingen motiveras man av att uppnå något eller så motiveras man av att undgå att misslyckas i att uppnå ett mål. Annorlunda uttryckt motiveras individer av att antingen uppnå positiva resultat såsom “om det här görs så
46 http://barnochfritid.blogspot.se/2013/01/abraham-maslows-behovsteori_18.html
47 Murray, J, P. New Faculty Member´s Perceptions of the Academic Work Life, Journal pf Human Behaviour in the Social Environment. Volume 17, Issue 1-2, 2008, pp 107-128
48 Philips, J, M. Effects of Realistic Job Previews on Multiple Organizational Outcomes: A Meta-Analysis,
The Academy of Management Journal. Vol. 41, No. 6 (Dec., 1998), pp. 673-690
27
kan detta åstadkommas” eller av att undvika negativa konsekvenser i form av “såhär illa kan det bli om inte…”.50
Vid målsättning och planering inför framtiden kan SMART-‐teorin tillämpas. Denna teori utvecklades av George T. Doran på 1980-‐talet. SMART är en förkortning av orden Specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbestämt. Målet som sätts upp ska alltså inneha alla dessa kriterier. Teorin kan kortfattat beskrivas med att tydliga och mätbara mål sätts upp med ett klart slutmål. Vid tiden för slutmålet så ska en utvärdering kunna utföras.51
Motivationen är som allra viktigast de dagar man möter motgångar. När det går bra gör sig inte motivationen påmind men finns där undermedvetet. För att fortsätta kämpa mot målet är alltså motivationen extra viktig vid svårigheter och motgångar. Den starka motivationen genereras och bibehålls då belöningen, det vill säga målet, lyser starkare än de hinder som kan stå i vägen.52
3.3.4 Yttre & inre belöningar
Ett vanligt sätt att beskriva de drivkrafter som motivationen utgår från är genom uppdelning mellan yttre och inre motivation. Studier på området visar att motivationen i hög grad påverkas av den konsekvens som följer av våra handlingar. Det är inte tillräckligt att endast förlita sig på belöningar och uppmuntran för vårt intresse att fortsätta jobba. Detta skulle kunna leda till förödande konsekvenser. Yttre motivation innebär kortfattat att ett beteende blir förstärkt genom att det efterföljs av något genom att det på ett godtyckligt vis har blivit belönande. Det kan exempelvis vara att vi får lön i form av pengar för en slutförd arbetsuppgift. Inre motivation består å andra sidan av en handling som blir förstärkt av sig själv. Det har under lång tid diskuterats hur dessa två skilda perspektiv har betydelse för vår förmåga att känna tillfredsställelse med vårt arbete. Det finns de som menar att yttre
50 Deckers, L. Motivation Biological, psychological and environmental, 2005:2
51Doran, G. T. (1981). "There's a S.M.A.R.T. way to write management's goals and objectives".
Management Review (AMA FORUM) 70 (11): 35–36.
28
motivation i form av beröm, guldstjärnor eller presenter är bra för den inre motivationen, medan andra anser att sådant kan ha negativa effekter på den inre motivationen.
En professor i psykologi vid University of Roschester i USA, Edward Deci, undersökte hur vår motivation påverkas av vilken konsekvens som följer vårt agerande. Studien visade resultat på att sambandet är ganska komplext. Yttre belöningar kan vara positiva för vår drivkraft, men inte om de ges utan vidare koppling för vad vi faktiskt presterat. Dock visade resultatet även att den typ av belöning som tycks vara mest skadlig handlar om att få något endast om vi uppfyller ett förutbestämt resultat. En sådan belöning skulle kunna vara bonus vid tiden när företaget gör en viss vinst. Förklaringen är att det dels uppfattas som kontrollerande, men också att det ger en negativ återkoppling på vår kompetens om resultatet inte uppnås.53
3.3.5 Arbetsglädje
Enligt den svenska nationalencyklopedin är definitionen på arbetsglädje en känsla av
tillfredsställelse med den egna arbetssituationen.54
Bosse Angelöw beskriver arbetsglädje som nyckeln till en framgångsrik arbetsplats. Vidare skriver Angelöw även att arbetsglädje har positiva effekter som till exempel bättre resultat, högre effektivitet och kreativitet i arbetet. Han menar att alla arbetsplatser bör sträva efter att personalen ska känna arbetsglädje eftersom detta inte endast är bra för individen utan även gynnar hela organisationen och företaget. För att personalen ska känna arbetsglädje är det viktigt att de uppmärksammas för såväl stora som små framgångar. Stolthet och glädje hos personalen är viktiga att framhäva genom att lyfta fram och sätta ord på framgångar.55
3.3.6 Stress
Det är allmänt känt att mäklaryrket är något som kräver lite extra, såsom långa arbetsdagar/veckor och en hög förväntan på tillgänglighet. Att det är vanligt att
53 http://www.psykologifabriken.se/inre-och-yttre-motivation/
54 www.ne.se
29
fastighetsmäklare känner sig stressade är något vi fått höra av de vi känner i branschen samt något vi själva erfarit under vår praktik. Ett exempel på att yrket kan framkalla olika typer av psykisk ohälsa, vilket stress är. Med det som bakgrund har ett kort avsnitt om stress tagits med.
Vad är stress? Stress är en form av sympatikuspåslag, som bland annat innebär att
adrenalin frigörs i kroppen, vilket händer när en människa utsätts för en utmaning eller hot. Stressen är i sig varken positiv eller negativ utan kroppens försvarsmekanism vid ett hot. Stressreaktionen blir skadlig först om den håller i sig i månader samt om ingen återhämtning tillåts. Stressor kallas det som framkallar stressreaktionen. I arbetslivet finns många så kallade stressorer vilka kan vara både positiva och negativa.56
Stress i arbetslivet -‐ Stress är i många fall något positivt som kan ge extra kraft inför
exempelvis en utmaning. Exempel på positiva reaktioner vid stress är att sinnena skärps, det kan vara lättare att fokusera och prestationsförmågan ökar. Stressen övergår till något negativt när kraven blir större än förmågan att klara dem.
Arbetsrelaterad stress -‐ arbetsliv och privatliv har en stark koppling och bildar
tillsammans en helhet. Oavsett vad som orsakar stressen påverkas både tiden på jobbet och den i hemmet. Dessutom påverkas kollegor och familj. I uppsatsen fokuserar vi på den så kallade arbetsrelaterade stressen. Det handlar i kort om hur arbetet och företagets krav påverkar de anställda, men också hur de anställdas hälsa och välmående påverkar företaget. Orsakerna till stress kan vara många och skilja sig från person till person. En situation som upplevs stressig för en person kanske inte gör det över huvud taget för en annan person.57
3.3.7 Betydelsen av ledarskap
Ett bra ledarskap på en arbetsplats är avgörande för de anställdas trivsel. En chef som stöttar, uppmuntrar och inspirerar sina anställda kommer med största sannolikhet ha anställda som trivs på jobbet.
56 http://ki.se/sites/default/files/stress_information.pdf
30
Ur ett organisatoriskt perspektiv är ledarskapet ett speciellt beteende som “ledaren” eller chefen utövar för att påverka de anställdas tänkande, inställning och uppförande.58
Det är viktigt att företag väljer arbetsledare med omsorg för att minimera risken för missnöje med val av ledare. Organisationen bör kunna ställa krav på ledaren såsom exempelvis att inneha ledarförmåga, vara rättvis samt kunna ge positiv och konstruktiv feedback. Viktigt att belysa är att en bra arbetstagare inte alltid är en bra arbetsledare.59
58Jacobsen & Thorsvik (2002, 473-474) Hur moderna organisationer fungerar
31