Analys av skrifter utgivna mellan åren 1890-1920
Att en stor skiftande stilförändring inom alla estetiska områden sker under andra hälften av 1910-talet och att man vid tiden också var medveten om detta, blir tydligt när man läser texter från samma årtionde. Redan på första sidan av förorden i Gregor Paulssons Den nya
arkitekturen från 1916, påpekar han denna utveckling. Det är tydligt att Paulsson är negativ till nystilarnas popularitet och belyser avsaknaden av funktionalism. I sitt sista stycke om 86 konstindustrin beskriver han sin besvikelse över att många fortfarande anser att enkelheten, som han beskriver som det nya, inte kan vara lika vacker som det rikt dekorerade. På s.154 visar han en exempelbild, som framställer enklare möbler med mjuka former. Det mest intressanta för denna uppsats är väggarna. De är enfärgade, antingen putsade och målade eller tapetserade i en enkel enfärgad tapet. 87
I Om inredning af privatkök och skolkök utgiven av Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala år 1906 är det uppdelade kategorier för privatköken och skolköken. Under avsnitten Om inredning af skolkök benämns kökets väggar och hur man bör klä “ Väggarna kunna antingen vara helt och hållet boaserade eller också försedda med hög träpanel och därofvanför
beklädda med papp. I hvilket fall som hälst böra de oljemålas för att lättare kunna tvättas. Är det stenhus, kan man oljemåla ofvanpå putsen, vanliga tapeter äro förkastliga”. 88
I kapitlet Allmänna anvisningar benämns det privata kökets väggar “Väggarna böra icke beklädas med vanliga tapeter. Möjligen kunna fernissade, tvättbara sådana användas, ehuru de såsom mindre hållbara ej torde vara att tillråda. I trähus boaseras helst såväl väggar som tak. Man kan dock nöja sig med en högre väggpanel och ha öfre väggfälten klädda med papp,
85 Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 259-262.
86Gregor Paulsson, Den nya arkitekturen, Stockholm: P.A Norstedt, 1916, förord s. 0.
87Paulsson, Den nya arkitekturen, s. 154-155.
88Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Om inredning af privatkök och skolkök, Stockholm: Aktiebolaget Ljus, 1906, s. 54.
allt i bägge fallen oljemåladt. I stenhus uppfylles samma önskemål lättast och billigast genom att anbringa oljefärg direkt å de putsade vägg- och takytorna. Som mer dyrbar väggbeklädnad må här nämnas emaljerad plåt, kakel och stuck. De erbjuda dock ej mycket större fördelar från hållbarhetssynpunkt än här ofvan föreslagna material”. 89
Ur Om inredning af privatkök och skolkök under kapitlet historia skriver författaren
“Kök som avskilda rum börjades först användas i köpstäderna, som spred sig till landets rika befolkning. Tidigare, framförallt på landet där gott om plats fanns, uppförde man till och med separata byggnader för matberedningen. Detta avskilde köken ännu mer från gemene mans ögon. Kökets separation från bostadens mer representativa rum har lett till att köket under lång tid varit litet, avskilt och åsidosatt”. 90
I andra upplagan av Ett Hem - Dess byggnad och inredning, utgiven år 1906 av Ragnar Östberg beskriver han sin förtvivlan över nymodigheten av önskan om fler och mindre rum.
Han belyser framförallt problemet med ett litet och ogästvänligt kök. Då han förespråkar ett trevligt och rymligt kök som också kan användas som trivsam matsal. Han menar att man ska ta tillvara på landsbygdens ofta få (ett rum och kök) men stora rum. Han menar på att köket och vardagsrummet, där personer utan egen personal vistas mycket ska inredas trivsamt.
Arkitekt Östberg ger råd för bostadsbyggande för olika ekonomier. För de som ska bygga en stuga med två rum bör man fokusera på kökets trivsamhet som då också bör nyttjas som matsal och vardagsrum. Avseende innerväggarnas beklädnad uppmanar han att hålla såväl 91 träpanel och tapeter ljusa. “Håll all väggfast trä, d.v.s. panel, dörrar, foder och fönster i en och samma klara färg, t.ex hvitt, gult, gulbrunt eller rödt etc. och välj däremot en till färgen passande lugn tapet med klart och hälst litet mönster”. Det förekommer inga enskilda 92 förslag för olika rum i upplagan från 1906.
89Fackskolan för huslig ekonomi, Om inredning af privatkök och skolkök, s. 59.
90 Fackskolan för huslig ekonomi, Om inredning af privatkök och skolkök, s. 57.
91 Ragnar Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 2. uppl., Stockholm: Bonnier, 1906, s. 5-7.
92Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 2. uppl., s. 14.
I fjärde upplagan av Ett Hem - Dess byggnad och inredning, år 1918 tar han på s. 18 upp väggbeklädnad för ett hus med fyra rum och kök. “Taken vitlimmas och väggarna tapetseras, där ej väggar och tak belagtd med 1-tums spåntade och hyvlade bräder för oljemålning.” 93
I Om villor och egnahemsbyggnader utgiven år 1908, förespråkas inga stora trivsamma kök.
G.H Sandberg avråder från att nyttja köket till annat än köksbestyr och uppmanar till att en jungfrukammare alltid måste finnas åt tjänarinna i ett modernt hem. Vidare understryks 94 vikten av hygien i köksutrymmen och Sandberg uppmanar till att inte snåla på kakel och stark oljefärg i köken som ofta behöver tvättas. I kapitlet om inredning och möblering av villor 95 blir det tydligt att Sandberg uppmanar till att väggarnas estetiska syfte ska vara som bakgrund för de mer dekorativa inredningsdetaljerna. “De granna och fula papperstapeterna ha utträngts af enfärgade dylika eller ännu bättre limfärgade väggar”. I boken uppmana till användning 96 av burlaps, även som ersättning av boasering. För att fortfarande skapa en önskad uppdelning av väggarna rekommenderas burlaps av väggarnas nedre del och limfärg till väggarnas övre. 97
Resultat
Tyvärr fann jag inte någon information om kökets väggbeklädnad i någon av de texter som var utgivna före år 1906. Sammanfattningsvis kan konstateras att personer som hade förmånen att få sina preferenser och förslag dokumenterade uppmanade till olika
väggbeklädnad i köket, men den stora majoriteten bland de skrifter jag läst förespråkar dock enkelhet för kökets estetik som också står för modernitet och god hygien. Funktionen att kunna tvätta kökets väggar och dess allmänna hållbarhet tycks vara ett primärt fokus, men trivsel och estetik benämns också. Att Ragnar Östberg, år 1906, vill att det svenska folket ska lägga mer estetik på köket är tydligt. Han uppmanar till att hemmets väggar bör vara klädda 98 med både träpanel och tapet. År 1908 skriver han dock att vissa rum bör helt beklädas med spåntade bräder, vilket innebär träpanel. Spännpapp och träpanel tycks vara favoriserat av de
93Ragnar Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 3. uppl., Stockholm: Verdandi, 1908 s. 18.
94G. H. Sandberg, Om villor och egnahemsbyggnader, Stockholm: Björck & Börjesson, 1908, s. 24.
95Sandberg, Om villor och egnahemsbyggnader, 3. uppl., s. 31.
96Sandberg, Om villor och egnahemsbyggnader, 3. uppl., s. 48.
97Sandberg, Om villor och egnahemsbyggnader, 3. uppl., s. 48.
98Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 2. uppl., s. 5-7.
som fokuserar på kökets hygien, vilket är de flesta, men även fernissade tapeter nämns som förslag. För både den heltäckande träpanelen och bröstpanelen uppmanar alla texter att någon form av ytbehandling, oljemålning eller fernissa, alltid bör användas så att panelen lätt går att tvätta. Det är inte alltid specificerat i vilken färg man bör måla väggpanelen, men Ragnar Östberg ger färgförslag, vitt, gult, gulbrunt och rött. För mindre bemedlade personer boende i stenhus föreslås i Om inredning af privatkök och skolkök, putsade väggar. För de med god ekonomi föreslås både i Om inredning af privatkök och skolkök och Om villor och
egnahemsbyggnader, kakel för kökets väggar. I Om inredning af privatkök och skolkök föreslås också emaljerad plåt och panel för de som har råd. Texterna vittnar om den stilförändring som sker under 1910-talet med senjugends enkla och avskalade uttryck som banar väg för funktionalismens frammarsch under 1920- och 1930-talet. Jag anser att även nationalromantikens romantiserande tillbakablickande går att se i Ett Hem - Dess byggnad och inredning. När man ser till inomhusmiljöer i hem med både arkitektur och möblering i nationalromantisk stil, är de enkla avskalade väggarna inte ovanliga. 99