Kökets väggbeklädnad i svenska hem mellan åren 1890-1920

(1)

Kökets väggbeklädnad i svenska hem mellan åren 1890-1920

Författare: Anna Hammerling Konstvetenskaplig kandidatuppsats Vårterminen 2020

Handledare: Jan O.M Karlsson Examinator: Carina Jacobsson

(2)

Abstract

Uppsala University

Adress: Thunbergsvägen 3H, Box 630, 75126 Uppsala Phone: 018-471 28 87

Title: Wallcovering in private kitchens in Sweden between 1890-1920 Email: anham3038@gmail.com

Spring term 2020

Author: Anna Hammerling Tutor: Jan OM Karlsson Bachelor's thesis

During the twenty first century the enthusiasm among the general public the turn of the century 1900’s kitchen has increased in Sweden. Since around 2010 media is overflowing of imagery that cater to and perhaps even with an intention to further stimulate interest in the century 1900’s kitchens. The wallcovering plays a huge part in achieving that estetic. With the increase of serious interest in properly reconstructing and rebuilding these kinds of spaces the scientifically based conservation is vital. But how accurate is the public picture of the turn of the century 1900’s kitchen? How accurate is even the more academically recognized image of the kitchen in Sweden between 1890 to 1920? With this thesis, my intention is to expand the view and knowledge regarding wall coverings in the private kitchens in Sweden between 1890 - 1920. Also to increase underlying information to proper conservation for buildings.

The knowledge in both private and state funded conservation in this aspect is, according to findings during the course of writing this thesis, is lacking due to the spars scholar level interest in this subject.

This bachelor thesis purpose is to contribute to the advancement of scientifically based knowledge of the private kitchen wallcovering between 1890-1920 in Sweden and compare the popularized image of the kitchen wallcovering, with the result from my study. With different types of archive material, both figurative and written, this bachelor thesis aim at broadening the popularized image of the wallcovering in Sweden's home kitchens between the years 1890-1920. Iconology/iconography, conservation, pop culture and feminist theories have been considered when making this thesis. One among several findings, as presented in this thesis, is that the popularized image of wall covers in home kitchens in Sweden between the years of 1890-1920 differs significantly from their usual appearance.

Keywords: Art history, Conservation, Wallcovering, Kitchen, Turn of the century 1900’s, Sweden, Wallpaper, Interior, Home kitchen, late nineteenth century kitchen, early twentieth century kitchen.

(3)

I INLEDNING 1

Syfte 1

Disposition 3

Urval och avgränsning 4

Teori 6

Tidigare forskning 7

Metod och material 9

II BAKGRUND 10

Den populärvetenskapliga bilden av det svenska sekelskifteskökets 1900 väggbeklädnad 10 Interiörens stilutvecklingen från 1800-talets andra hälft till 1920-talet 15

Stilskiftningar 18

Hemmets väggbeklädnad i Sverige mellan åren 1890-1920 21

Måleri, färgsättning 22

Paneler 22

Tapeter 23

Fernissade tapeter och oljefärgstapeter/ Tvättbara tapeter 26

III DESKRIPTION, KLASSIFICERING OCH ANALYS 27

Analys av skrifter utgivna mellan åren 1890-1920 27

Resultat 29

Deskription och klassificering av fotografier 30

Resultat 41

Analys av faktiskt material fotograferat i modern tid och upplagd på DigitaltMuseum 43

Resultat 47

IV SLUTSATS 48

V SAMMANFATTNING 52

VI KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 60

Otryckt material 60

Tryckt material 63

VII BILAGA I BILDER 70

VIII BILAGA II ORDLISTA 110

(4)

I INLEDNING

Syfte

Under senare år har en vurm för sekelskiftesköket kring 1900 uppstått och därmed också viljan att efterlikna eller återskapa det. Termen “sekelskifteskök” är egentligen en

missvisande term, då den sällan specificerar vilket sekelskifte den syftar på och vilka år som inkluderas. Det som idag benämns “sekelskifteskök” i populärvetenskapliga tidningar, böcker och övrig media innefattar oftast åren mellan 1890 till 1920. Många har en bild av hur ett kök från åren omkring sekelskiftet 1900 ser ut och de flesta av oss har fått den bilden från

inredningstidningar, filmer, skönlitteratur och sociala medier. Källor som inte nödvändigtvis porträtterar historiskt korrekta miljöer. Hos en del är den också sprungen ur mer

populärvetenskaplig information. Den informationen finns framförallt tillgängligt digitalt, men också via litteratur och företag som ägnar sig åt byggnadsvård.

Hur såg då kökets väggbeklädnad ut i svenska hem mellan åren 1890 till 1920, och hur väl stämmer den överens med den populärvetenskapliga bilden av det privata kökets

väggbeklädnad under samma period?

Den frågan ställde jag mig i samband med tidigare arbete om den svenskproducerade

papperstapeten mellan åren 1890-1914 och hur nationalromantiken speglades i materialet. Jag kunde ta del av digitaliserade samlingar av både originalfotografier och faktiskt material som idag finns tillgängligt. I det ögonblicket började också denna studie. Syftet med detta arbete är att jämföra den populärvetenskapliga bilden av kökets väggbeklädnad med det

arkivmaterial jag kan finna från perioden 1890 till 1920. Omfattningen av det studerade arkivmaterialet i detta arbete har valts ut för att uppfylla uppsatsens syfte och vara proportionerligt i förhållande till arbetets tidsram.

Få kök från tidsperioden 1890-1920 finns idag bevarade och ännu färre med helt bevarad väggbeklädnad. Troligen har det även varit en utmaning för forskare som haft åtkomst till dessa miljöer. På grund av detta har fotografier utgjort ett viktigt källmaterial för arbetet.

Fotografier tagna mellan tidsperioden 1890-1920 finns det gott om. Även originaltapeter som

(5)

finns bevarade i sin ursprungsform har i modern tid fotograferats och digitaliserats till allmänhetens förfogande. Tack vare plattformar där museer och institutioner kan ladda upp digitaliserat material har det varit möjligt att ta del av dessa till detta arbete. Fotografier av kök tagna mellan åren 1890 till 1920 var inte ovanliga vid närmare granskning av

källmaterialet, trots kökets ganska låga status vid tiden i jämfört med andra rum. En nackdel med analys av äldre originalfotografier är avsaknaden av färgredovisning. Äldre fotografiers skärpa är dessutom ofta dålig. Allt bildmaterial som analyserats inom arbetet har hämtats digitalt, och huvudsakligen genom plattformarna DigitaltMuseum och Alvin. Även Jönköpings Länsmuseums arkivavdelning var en viktig källa till material, där Maria

Ridderberg och Henrik Johansson förtjänar mitt tack för deras hjälp med tillhandahållande av fotografiskt material och dateringar. Vid inhämtning av material från DigitaltMuseum fick jag tillgång till samtida fotografier av delar av originaltapeter som enligt

föremålsbeskrivningen varit uppsatta i kök. Även om få av dessa var producerade mellan åren 1890-1920, så bidrar detta med en viss färgredovisning. Tidigare forskning i ämnet ledde mig till äldre originaltexter. Ett urval av dessa, författat mellan åren 1890-1920, nyttjades senare som material till arbetet.

Genom beskrivning, kategorisering och analys av tre olika material; fotografier, delar av orginaltapeter och skrifter, blev arbetet inte enbart fokuserat på att formulera och jämföra den moderna populärvetenskapliga bilden av köket. Uppsatsens olika material jämförs också mot varandra. Jag vill avsluta med att tacka min handledare Jan O.M Karlsson som varit helt avgörande för arbetet. Med råd, kunskap och glädje har han lett mig genom arbetets gång.

(6)

Disposition

Denna uppsats är indelad i åtta kapitel. Det första kapitlet Inledning utgörs av sex delkapitel.

Det första presenterar uppsatsens syfte. Därefter följer en genomgång av uppsatsens

disposition som beskriver uppsatsens struktur. Vidare behandlas det urval och avgränsningar som applicerats till uppsatsens insamlade arkivmaterial. Det fjärde delkapitlet behandlar de teorier som nyttjats under arbetets gång. Vidare går jag igenom den tidigare forskning som bedrivits inom ämnet och efter det beskriver jag hur material till arbetet samlats in under delkapitlet metod och material. Kapitel II är benämnt bakgrund vilket är en presentation av information som ansågs viktig för att vidare förstå den deskription, klassificering och analys som gjorts av uppsatsens arkivmaterial. Bakgrundskapitlet är indelat i tre del kapitel, Den populärvetenskapliga bilden av det svenska sekelskifteskökets, 1900, väggbeklädnad, Interiörens stilutvecklingen från 1800-talets andra hälft till 1920-talet, och Hemmets väggbeklädnad i Sverige mellan åren 1890-1920. Delkapitlet Den populärvetenskapliga bilden av det svenska sekelskifteskökets, 1900, väggbeklädnad avslutas med en

sammanfattning som konkretiserar denna bild. Delkapitlet Interiörens stilutveckling från 1800-talets andra hälft till 1920-talet innefattar en sektion som går igenom interiörens stilutveckling från 1800-talets andra hälft till 1920-talet samt en underrubrik, stilskiftningar, som beskriver de vanligaste stilskiftningarna under samma tid. Delkapitlet Kökets

väggbeklädnad mellan åren 1890-1920 behandlar hemmets väggar med underrubikerna färgsättning, måleri, panel och tapet. Sist tillhörande detta delkapitel är även underrubriken Fernissade tapeter och oljefärgstapeter/ Tvättbara tapeter. Arbetets tredje kapitel omfattar deskription, klassificering och analys av utvalda material. Tre olika typer av material,

skriftligt, fotografiskt och faktiskt material har tillhandahållits till uppsatsen. Kapitlet avslutas med ett sammanfattande resultat. Därefter följer arbetets slutsats och sammanfattning med efterföljande käll- och litteraturförteckning. Uppsatsens sista två kapitel utgörs av dels en bildbilaga dels en ordlista.

(7)

Urval och avgränsning

Detta arbete fokuserar på kökets väggbeklädnad mellan åren 1890-1920. Arbetet bygger till stor del på att insamla arkiverat material för att senare, analysera, beskriva och kategorisera det. Det bildmaterial som jag kunnat införskaffa digitalt och det skriftliga material jag kunnat ta del av via Carolina Rediviva har format min avgränsning. Från början var tanken att undersökningen skulle innefatta kökets väggbeklädnad från år 1870 till 1920. Tidsramen för arbetet blev dock snävare då inga fotografier av kök i Sverige som tillhandahållits via DigitaltMuseum är äldre än 1890. Materialets begränsning har dirigerat tidsramen till år 1890-1920. Bland det faktiska material som är publikt genom plattformarna DigitaltMuseum och Alvin och enbart innefattar delar av orginaltapeter specifikt nedtagna från kök, fanns material med äldre produktionsår. Dock har endast tapeter med tillverkningsår mellan åren 1890-1920 använts. Det är problematiskt för studien att få väggmaterial i original insamlats, i jämförelse med den stora mängden fotografiskt material. Det största problemet är avsaknaden av andra väggbeklädnadsmaterial som delar av pärlspont, spännpapp m.m. Då jag redan genom litteratur och arkivmaterial i form av fotografier är medveten om att andra material än tapeter brukades som väggbeklädnad i kök i Sverige mellan åren 1890-1920, kan jag

konstatera att det finns en avsaknad av bevarat material från kök när det kommer till träpanel, spännpapp, puts, kakel och plåt. Denna typ av väggbeklädnad är dock representerad både i det skriftliga- och fotografiska materialet. Med råd från min handledare universitetslektor Jan O.M Karlsson finns ett sådant värde i att redovisa detta material som visar upp färger från väggbeklädnad från tidsperioden. Jag valde därmed att innefatta dessa tapetdelar i denna uppsats, men under en egen kategori.

Avgränsningen för det skriftliga materialet var att de skulle vara utgivna i Sverige mellan åren 1890-1920 inom ämnena byggnadskultur, interiör, kök och arkitektur. Ett urval gjordes baserat på tillgänglighet och hur arkivbeskrivningen löd.

För hämtning av orginalfotografier avgränsade jag min sökning till kök mellan tidsperioden 1890-1920. Sökningen angränsandes till fotografier tagna i Sverige, men hade utöver detta samma sökord och tidsperiod som vid inhämtningen av bevarat väggmaterial från

(8)

fokusperioden. Av dessa har jag uteslutit fotografier som inte tydligt är definierade som kök i arkivbeskrivningen, eller är verksamhetskök, då undersökningen enbart innefattar det privata hemmets köksväggar. Fotografier som tydligt var tagna i samma kök vid samma tidpunkt uteslöts. Jag har inte innefattat fotografier med ospecifik datering, som saknar människor i bild, och vars ungefärliga tidsram enligt arkivbeskrivning kan falla utanför uppsatsens tidsram. Av de fotografier vars tidsram är bred och vars tillkomst kan falla efter år 1920 har endast fotografier där människors kläder, hårstil eller föremål enligt min bedömning indikerat att det med stor sannolikhet är taget år 1920 eller tidigare inkluderats. Samma

tillvägagångssätt skulle ha applicerats på fotografier med ospecifik tidsram vars tillkomst möjligtvis skulle kunnat vara äldre än vad uppsatsens tidsram behandlar. Några sådana fotografier som också uppfyllt de andra kategorierna har dock inte funnits.

Arbetets faktiska material som innefattar nutida fotografier av originaltapeter, specifikt nedtagna från kök, specificerade jag hämtningen till papperstapeter. Detta underlättade identifiering av tapeter som medtogs i det urvalet. Bland de identifierade orginaltapeterna som tydligt har objektinformation som indikerar att tapeten har suttit i kök, har endast fyra stycken funnits som uppfyller urvalets krav. Liknande sökningar på båda ovannämnda plattformar gjordes med ändrad materialkategori till trä, panel, kakel och färg. Dock gav ingen av dessa sökningar någon träff för träpanel, färgrester, trälister, kakelplattor eller annan övrig samtida väggbeklädnad i original från uppsatsens fokusperiod.

Det skriftliga material jag undersökt i original från år 1890 till 1920 har funnits tillgängligt via Carolina Rediviva. Då detta skriftliga material inte är en del av Carolina Redivivas öppna samling beställdes de från magasin. Det skriftliga materialet utgjordes av följande:

- Arkitekturminnesföreningen, Svensk arkitektur: uppmätningar af äldre svenska byggnadsverk jämte fotografi-reproduktioner och beskrifvande text

- Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, Om inredning af privatkök och skolkök - Muthesius, Hermann, Stilarkitektur och byggnadskonst

- Sandberg, G. H., Om villor och egnahemsbyggnader

- Svenska teknologföreningen, Teknisk tidskrift. Afdelningen för byggnadskonst - Östberg, Ragnar, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 2. uppl

(9)

- Östberg, Ragnar, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 3. uppl - Östberg, Ragnar, Fyra bostäder

Teori

Fem olika teoretiska utgångspunkter har brukats under arbetet med uppsatsen enligt följande;

a) William Morris teorier om värdet att blicka tillbaka på äldre tiders hantverk för att ta lärdom och utforska det sociala och psykiska värdet i produkter och hantverk som inte nödvändigtvis har/haft stor ekonomisk vinning med dagens industriella/digitala förutsättningar. ¹

b) Erwin Panofskys ikonologiska och ikonografiska teorier har nyttjats vid deskription, analys och kategorisering av arbetets bildliga material. ²

c) Även de system av teser som Karin Andersson och Agneta Rosenqvist utarbetat i boken, byggnadsarkeologiska/antikvariska metoden i boken Handledning vid byggnadsarkeologisk undersökning - Underrättelser från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer har kommit till användning för denna uppsats. Teserna i boken tillhandahåller information om ³ hur undersökning och dokumentation av bevarade byggnader, byggnadsrester och

bebyggelsestrukturer kan brukas till rekonstruktion av byggnad eller bebyggelsemiljö i olika utvecklingsskeden vid olika historiska tidpunkter. ⁴

d) Jag har även applicerat populärkulturteorier vid definition, påverkan och spridning om den populärvetenskapliga/kommersiella bilden av kökets väggbeklädnad i svenska privathem mellan åren 1890 till 1920. Jag nyttjar den tredje definitionen av populärkultur, som

masskultur, som Simon Lindgren beskriver i boken Populärkultur: Teori, metod och analys. ⁵ Uttrycket masskultur användes ofta i negativ mening. Än idag är ett sådant bruk av ordet vanligt, men i denna uppsats är det den ekonomiska kopplingen till ordets betydelse som nyttjats. Vid benämning av populärkultur som masskultur syftas nämligen på den

1William Morris, “Dagens konst och hantverk”, i Design och konst : texter om gränser och överskridanden.

Texter före 1960, redigerad av Torsten Weimarck, Stockholm: Raster, 2003, Skriftserien Kairos, s. 85-103.

2Hans-Olof Boström, Panofsky och ikonologin, Karlstad: Karlstad University Press, 2004, s. 10-15.

3 Karin Andersson, Handledning vid byggnadsarkeologisk undersökning - Underrättelser från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Stockholm: LiberFörlag, 1980, s. 0-269.

4Andersson, Handledning vid byggnadsarkeologisk undersökning - Underrättelser från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, s. 0-269.

5Simon Lindgren, Populärkultur: teorier, metoder och analys, 2. uppl., Stockholm: Liber, 2009, s. 39-43.

(10)

konsumtion, alltså den ekonomiska bakomliggande drivkraften, som är kopplad till uttrycket.

I dagens digitaliserade samhälle är det viktigt vara medveten om korrelationen mellan informations/bildspridning och konsumism. ⁶

e) Avslutningsvis har feministiska teorier använts, framförallt i uppsatsens diskuterande avsnitt, till att diskutera på vilka grunder och varför, köket och kökets väggbeklädnad är ett tämligen negligerat forskningsområde. Detta kan härledas till de feministiska teorier om osynliggörandet av kvinnans arbete och sådant som förknippas med femininitet. Samt teorier om mannens osynliggörande av det kvinnliga arbete som inte spelar på hennes sexuella relation till mannen.

Tidigare forskning

Relativt mycket har skrivits om det svenska hemmets innemiljö, uppbyggnad och utseende, under 1800- och 1900-talet. Tidigare forskning har inriktat sig mot lösa föremål som möbler och konsthantverk. Mycket lite har skrivits om väggbeklädnaden i svenska privathem under 1800-talets andra hälft fram till funktionalismen. Vad gäller forskning rörande hemmets väggbeklädnad i form av papperstapeter i Sverige, finns det framförallt några forskare som lagt grunden och banar vägen för forskning på ämnet. Elisabet Stavenow-Hidemark har genom sin långa forskning gjort en stor insats att synliggöra det svenska hemmets väggars utseende, genom hennes undersökande av både importerade men framförallt

svenskproducerade tapeter. Stavenow-Hidemark har även bidragit med information om interiören i sin helhet inom tidsramen för denna uppsats. Böcker som Svensk jugend, Tapeter, Tapeter!, Tapetboken, Carl och Karin Larsson - Skapare av ett svenskt ideal, har alla

väsentlig information till detta uppsatsarbete.⁷⁸⁹¹⁰ Elisabet Stavenow-Hidemark och Ingela Broströms forskning om papperstapeter i Sverige är centrala i sammanhanget då väldigt lite tidigare skrivit om industriproducerade papperstapeter som blev standard under slutet av

6Lindgren, Populärkultur: teorier, metoder och analys, s. 39-43.

7 Elisabet Stavenow-Hidemark, Svensk jugend, Stockholm: Rekolid, 1991.

8Elisabet Hidemark, Maria Maxén, Tapeter, Tapeter!, Stockholm : Nordiska museets förlag, 2006.

9Ingela Broström, Elisabet Stavenow-Hidemark, Tapetboken: papperstapeten i Sverige, Stockholm:

Byggförlaget, 2004.

10Michael Snodin, Elisabet Stavenow-Hidemark m.fl, Carl och Karin Larsson: Skapare av ett svenskt ideal, Stockholm: Bonnier, 1998.

(11)

1800-talet. Väldigt lite forskning om äldre köksinteriörer, speciellt innan funktionalismen har påträffats. Broströms och Stavenow-Hidemarks forskning nedskriven i boken Tapetboken har varit av central betydelse för detta arbete och är den främsta dokumenterade vetenskapliga informationen om kökets väggbeklädnad jag funnit. ¹¹

Utmaningarna som jag mötte under arbetets gång var av två övergripande kategorier. Dels att litteratur som behandlar kökets väggbeklädnad kring sekelskiftet 1900 ej är ingående. Dels att stor del av litteratur med fokus på bostadens innemiljö inte behandlar kökets utseende. I boken Stora boken om byggnadsvård av Göran Gudmundsson behandlas kökets

väggbeklädnad. Informationen är inte ingående men gedigen. En utmaning uppstår när man ¹² försöker förstå vad denna information grundar sig på. Det lilla som nämligen har skrivits om kökets väggbeklädnad innan funktionalismen har oftast inga gedigna vetenskapliga källor. De tycks ofta grunda sig på byggnadsantikvariens egna erfarenheter och äldre litteratur, såsom Gregor Paulsson böcker vilka publicerades mellan åren 1916-1956. När jag själv undersökt denna litteratur fann jag ingenting om kökets väggbeklädnad mellan åren 1890-1920. Den mer generella informationen om väggbeklädnad i svenska hem, som fokuserar på andra rum än kök och våtrum, sträcker sig inte längre fram än till tidiga 1800-talets empire-epok. Jag har inte kunnat finna några vetenskapliga publikationer som fokuserar helt på kökets väggbeklädnad under uppsatsens fokusperiod.

Majoriteten av den litteratur jag läst behandlar inte kökets utseende eller dess väggbeklädnad.

Signums svenska konsthistoria - konsten 1890-1915, Signum svenska konsthistoria - konsten 1915-1950 och Konsten i Sverige - Konsthantverk, konstindustri och design behandlar dock alla tre djupgående den stilutveckling som skedde i Sverige mellan åren 1890-1920.¹³¹⁴¹⁵ Bengt Nyström som är författare av kapitlet Möbler och inredning i Signum svenska

konsthistoria 1890-1915, visar en bild i form av ett fotografi av ett kök från hemutställningen 1917. Kökets väggar är helt panelerat i mörk pärlspont. Dock är ingenting skrivet angående

11Broström, Stavenow-Hidemark, Tapetboken: papperstapeten i Sverige.

12Göran Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, praktiska råd, Stockholm:

Bonnier fakta, 2010.

13Jan Torsten Ahlstrand, Signums svenska konsthistoria: konsten 1890-1915, Lund: Signum, 2001.

14 Sofia Danielson, Signum svenska konsthistoria: konsten 1915-1950, Lund: Signum, 2002.

15 Dag Widman, Konsten i Sverige: Konsthantverk, konstindustri, design 1895-1975, Stockholm: AWE/Geber, 1975.

(12)

fotografiet eller huruvida fotografiets köksmodell blev sedvanlig. I boken Konsten i ¹⁶ Sverige - Konsthantverk, konstindustri och design skriven av Dag Widman är ett annat fotografi av ett modellkök från hemutställningen 1917. Widman har i större utsträckning tagit reda på hur allmän de modellinteriörer som visades på hemutställningen 1917 faktiskt blev. Han menar på att denna typ av interiör förekom hos en mycket liten avantgardistisk skara, men att enskilda produkter som tapeter och porslin som ställdes ut sen fick popularitet. Huruvida det inkluderade köket eller när denna popularitet fick fäste i en mer allmän bemärkelse nämns inte. Fredric Bedoires böcker ¹⁷ Den svenska arkitekturens historia, i två delar (1000-1800 och 1800-2000), om svensk arkitektur är även de oumbärliga för information om arkitektur i Sverige från tidig medeltid fram till idag. Likväl fokuserar sig Bedoires böcker om svensk ¹⁸ arkitekturhistoria inte på arkitekturens interiör, speciellt inte dess dekoration. Inget är sålunda skrivet om kökets utseende eller dess väggbeklädnad.

Metod och material

Till denna uppsats har jag haft olika tillvägagångssätt för att införskaffa information och material åt arbetets olika delar. För att förtydliga och konkretisera den samtida

populärvetenskapliga bilden av det privata kökets väggbeklädnad mellan åren 1890 till 1920, har information från webbsidor och populärvetenskapliga böcker nyttjats. Med information från dessa populärvetenskapliga webbsidor och böcker kopplade till de mest välkända företagen i Sverige inom byggnadsvård, har jag försökt konkretisera och sammanfatta den generella visuella bilden av kökets väggbeklädnad under arbetets fokusperiod. Vidare har jag sökt igenom Uppsalas bibliotek på vetenskapligt dokumenterad litteratur som behandlar kökets väggar inom tidsramen. Då nästan ingen sådan litteratur existerar idag, har jag genom att studera den litteratur som behandlar de olika väggmaterialen separat, samt litteratur kopplad till övriga rum av hemmets väggbeklädnad, ändå funnit tillräckliga källor till uppsatsen. Vid inhämtning av arkivmaterial har jag till det skriftliga materialet hämtat äldre böcker och tidningar från Carolina Rediviva. Det fotografiska och faktiska material jag tagit

16Torsten Ahlstrand, Signums svenska konsthistoria: konsten 1890-1915.

17Widman, Konsten i Sverige: Konsthantverk, konstindustri, design 1895-1975, s. 29-32.

18Fredric Bedoire, Den svenska arkitekturens historia: 1800-2000, Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan, 2015.

(13)

del av har hämtats digitalt via digitala plattformar. Ett av de äldre fotografierna, bild 41, har jag fått ta del av genom e-postkontakt med Henrik Johansson verksam hos Jönköpings läns museum. Johansson hjälpte mig även att hitta flera bilder av äldre originalfotografier av kök.

Det var dock endast ett av dessa äldre fotografier som jag kunde nyttja till detta arbete.

Sveriges museer och institutioner har gjort stora insatser för att digitalisera sina respektive samlingar. I detta arbete har jag använt mig av plattformarna DigitaltMuseum och Alvin.

DigitaltMuseum är en hemsida där svenska och norska museer kan lägga upp sitt digitalt arkiverade material. Webbsidan är utvecklad av KulturIT, som finansieras av Kulturrådet.

DigitaltMuseum.se omfattar de svenska samlingarna. Varje enskild institution står för val av publicering och objektsinformation. Plattformen skapades för att lättare visa och sprida information om alla samlingar som museer och institutioner inte har möjlighet att presentera i fysisk form. Den andra plattformen jag hämtat arkivmaterial från är Alvin. Alvin är precis ¹⁹ som DigitaltMuseum en plattform för att tillgängliggöra medlemmarnas digitaliserade

samlingar. Det är en svensk databas som utvecklas och drivs av Uppsala universitetsbibliotek i samarbete med Göteborgs universitetsbibliotek och Universitetsbiblioteket vid Lunds universitet. Fotografier tagna mellan åren 1890-1920 samt samtida fotografiskt ²⁰

dokumenterat faktiskt material hämtades från båda plattformarna DigitaltMuseum och Alvin.

II BAKGRUND

Den populärvetenskapliga bilden av det svenska sekelskifteskökets 1900 väggbeklädnad

Att definiera vad som innefattar populärvetenskaplig information är inte en enkel uppgift. De populärvetenskapliga källor som insamlats till denna uppsats är alla kopplade till privata företag. Gemensamt för de källor som jag klassificerat som populärvetenskapliga faller enligt

19DigitaltMuseum, Om DigitaltMuseum, https://dok.digitaltmuseum.org/sv/om, hämtat 28 maj 2020.

20Alvin, Om Alvin, https://info.alvin-portal.org/om-alvin/, hämtat 28 maj 2020.

(14)

mig inom ramarna för benämningen masskultur, som väsentligen syftar till de ekonomiskt drivande krafterna bakom informationsspridning, vanligen som uppmaning till konsumtion. ²¹

Enligt Göran Gudmundsson har köket i modern benämning inte funnits förrän omkring sekelskiftet 1900. Utvecklingen av köket både tekniskt och utseendemässigt gick långsamt innan funktionalismen, mycket på grund av att det var ett rum som användes av kvinnor och tjänstefolk. I samband med industrialiseringen av Sverige och borgarklassens framväxt blev ²²

“riktiga kök” allt vanligare, d.v.s. rum som nyttjades uteslutande för tillredning och förtäring av mat. Tidigare var det inte ovanligt med enskilda bagarstugor. När järnspisarna kom runt slutet på 1800-talet lades mer pengar på väggar och tak, eftersom köken blev mindre rökiga.

Gudmundsson beskriver hur “Enkla vägg- och takmaterial, grova skurgolv och enkla färgsättningar gör ändå att köken från den här tiden ofta ser ut av vara minst ett halvt sekel äldre än bostaden i övrigt” Vanligast menar Göran Gudmundsson var att köksväggarna var ²³ till tre femtedelar täckta med pärlspont och resten i en småmönstrad tapet. Björkådring var en mycket populär målning både på kökets väggar och övrig köksinredning. Väggarnas tapeter och träpärlsponter täcktes i fernissa för att tåla avtorkning. Under samma tid som pärlsponten övergick till att bli vanlig blev även spännpapp populärt för kökets väggar. Gudmundsson skriver i stora boken om byggnadsvård “ Från sekelskiftet 1900 kan man säga att alla i Sveriges befolkning fick ett eget kök, även om man i de fattiga samhällsskikten fortsatte att bo och sova i köken”. Som det beskrivs i Stora boken om byggnadsvård menar ²⁴

Gudmundsson att 1910-tals köket, genom media och film, blivit ett idag eftertraktat köksideal. ²⁵

I Stora boken om byggnadsvård finns illustrationer samt några fotografier som Gudmundsson använder för att visa hur köket såg ut från mitten av 1800-talet till 1920-talet. Ett kök från andra hälften av 1800-talet visar på ljust blåmålade träväggar. Väggarna är täckta med breda vertikala plankor och en tredjedel upp från golvet går en smal list längs alla fyra väggar, som bryter av de ej dekorerade vertikala plankorna. En annan illustration återger ett kök vars

21Lindgren, Populärkultur: teorier, metoder och analys, s. 39-43.

22Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s. 51.

23Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s. 54.

24Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s. 53-54.

25Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s. 56.

(15)

väggar är klädda med pärlspontspanel tre femtedelar upp från golvet. Träpanelen är målad i dov ljusgul färg. Resterande parti av kökets väggar upp till taket är täckt i en dov, grön, småmönstrad tapet. Det finns tre bilder tagna av ett 1910-talskök. Bilderna är i färg och alltså tagna i modern tid. Man kan alltså anta att köket har renoverats under årens lopp då det inte är slitet. Dessa bilder är fotografier av ett kök vars väggar är heltäckta i pärlspont från golv till tak, utöver golv och taklisterna. Väggarnas smala, heltäckande, vertikala, pärlspont är målad i en cremevit färg.Det finns även en illustration över ett typiskt 1910-talskök. Mycket av kökets väggar döljs av de väggfasta skåp, som blev vanligare kring sekelskiftet 1900. De väggar i illustrationen som inte göms bakom inredning är helt täckta med pärlspontpanel.

Pärlspontspanelen är i vertikal riktning och målad i en gråvit färg.

Byggfabriken har på sin hemsida ett galleri av fotografier på färdiggjorda restaureringar av interiörer under titeln inspiration. På de fotografier som återfinns under rubriken sekelskifte och som avbildar kök, är inga köksväggar tapetserade. Det första köket som dokumenterats med tre fotografier, tagna från tre olika vinklar, har icke-tapetserade väggar målade i kritvit färg. Betydande delar av väggarna verkar vara kaklade i vitt rektangulärt kakel i tegelförband med liten fog. Byggfabriken har även en artikel som beskriver tidsperiodens kök enligt ²⁶ följande: “Köken kaklades i vitt med minimal fog i tegelsättning. Antingen bara på murstocken ovanför vedspisen, eller så klädde man man väggen med praktiskt avtorkbart kakel. Kring sekelskiftet använde man både halvformat (halftile) och kvadratiskt kakel, för att gradvis övergå till det kvadratiska formatet. Både på väggar och i tak var det vanligt med pärlspontspanel, och alla snickerier målades i linoljefärg.” ²⁷

26Byggfabriken, Inspiration: sekelskifte, https://www.byggfabriken.com/inspiration/images/sekelskifte/10467/, hämtat 28 maj 2020

27Byggfabriken, Kök: Sekelskiftes till 1920-tal - stilhistoria,

https://www.byggfabriken.com/renoveringshjalpen/kok-sekelskifte-till-1920-tal-stilhistoria/, hämtat 28 maj 2020.

(16)

Nutida fotografi på kök som renoverats enligt sekelskiftesstil 1900 med varor från byggfabriken. Bilden är taget från byggfabrikens hemsida.

Bildkälla: Byggfabriken, Högbergsgatan[fotografi], Byggfabriken.se [online], https://www.byggfabriken.com/renoveringshjalpen/kok-sekelskifte-till-1920-tal-stilhistoria/

På inredningstidskriften Sköna hems hemsida finns artikeln Köksinspiration: 7 vackra sekelskifteskök och detaljerna som gör det publicerad. Den populärvetenskapliga artikeln skriver om och visar bilder på sju olika kök i “sekelskiftesstil”. Artikeln beskriver ett

sekelskifteskök som: “[...] maffigt och karaktäriseras bland annat av höga, djupa platsbyggda skåp. Skåpluckorna är profilerade, och/eller vitrinskåp med glasdörrar. Vidare en rejäl spis och gott om arbetsyta”. Det är tydligt att artikeln inte har för avsikt att behandla kulturvård, ²⁸ utan tidsepoken mer som en nystil som också kan mixas med andra stilar. Bilderna och texten kan ändå ge en indikation på de grundläggande delarna som skapar den allmänna bilden av sekelskiftesköket, 1900. Alla de sju köken har “nakna” väggar utan pärlspont och tapet.

Färgvalen för väggarna är framförallt kritvita med resterande kökets väggar målade i ljusgult, beige och varmgrått. ²⁹

På webbsidan www.sekelskifte.se under kategorin stilhistoria, Nationalromantik: 1910-1920 står det skrivet “Köket har en lägre status än de flesta andra rum och medan sällskapsrummen

28Sköna hem, Köksinspiration: 7 vackra sekelskifteskök och detaljerna som gör det, https://skonahem.com/inredning/kok/koksinspiration-sekelskifteskok/, hämtat 28 maj 2020.

29Sköna hem, Köksinspiration: 7 vackra sekelskifteskök och detaljerna som gör det.

(17)

förses med fina snickerier ser man till att köket är enkelt att torka av och hålla rent. Väggarna kan vara slätputsade, men det är framförallt väldigt populärt att klä dem och taket i

pärlspontspanel. Vissa väljer även att sätta tapeter. Snickerierna täckmålas eller ådringsmålas dock i samma kulörer som övriga bostaden.” Från samma webbsida under kategorin ³⁰

stilhistoria, Jugend: 1900-1910 står det skrivet “Väggarna kan vara slätputsade, men det är framförallt väldigt populärt att klä dem och taket i pärlspontspanel. Vissa väljer även att sätta tapeter. Snickerierna täckmålas eller ådringsmålas dock i samma kulörer som övriga

bostaden”. ³¹

Nutida fotografi på kök som renoverats enligt sekelskiftesstil 1900 med varor från byggfabriken.

Bilden är taget från byggfabrikens hemsida.

Bildkälla: Byggfabriken, Karlbergsvägen[fotografi], Byggfabriken.se [online], https://www.byggfabriken.com/renoveringshjalpen/kok-sekelskifte-till-1920-tal-stilhistoria/

30Sekelskifte: tidstypisk bygg och inredning, 1910-1920: Nationalromantik, https://www.sekelskifte.se/page/1910-nationalromantik, hämtat 28 maj 2020.

31 Sekelskifte: tidstypisk bygg och inredning, 1900-1910: Jugend, https://www.sekelskifte.se/page/jugend, hämtat 28 maj 2020.

(18)

Sammanfattning

Sammanfattningsvis förmedlar den populärvetenskapliga bilden av sekelskiftesköket 1900 flera utseenden. Den dominerande bilden från alla de ovanstående källorna är emellertid vit eller ljust färgade, putsade väggar, pärlspont målad i dova ljusa färger och rikt kaklade väggar med smal fog. Pärlsponten ska oftast ha klätt väggarna från golv upp till tre femtedelar av väggarnas längd. Resterande två femtedelar var oftast beklädda med spännpapp eller tapet.

När man ser till digitala bildmaterialet på byggnadsvårdhemsidor, som byggfabriken.se, kombineras de vitputsade väggarna med yttäckande kakelbeklädnad med vita kakelplattor.

Interiörens stilutvecklingen från 1800-talets andra hälft till 1920-talet

Industrin som under 1800-talet gjorde sitt intåg i Sverige stod för den största påverkan av de inre miljöerna i svenska hem under 1800-talets andra hälft. Stimuleringen av konstindustrin gav upphov till mer variationer av tillverkningar. Den tapet- och möbelindustri som växte fram till följd av industrialiseringen var dock inte frånkopplad det gamla hantverket, som inte heller övergick helt till industriell produktion vid någon fast tidpunkt. Efter ³²

Världsutställningen i London 1851 vidtogs åtgärder för att höja Englands position på den Europeiska konstindustri-marknaden. Frankrike hade vid den tiden länge ansetts vara ledande inom stil, men efter 1851 påbörjades en gradvis förskjutning från Frankrike till England som dominerande inom Europa. Exempel på åtgärder som vidtogs i England för att stimulera konstindustrin och den generella smakfostran är inrättandet av Victoria and Albert Museum och den skola som använde museets samlingar till undervisningen. Museet hade ett

pedagogiskt syfte, med kunskaper från hela världen kopplade till konstindustrin samlade på ett ställe. Under andra hälften av 1800-talet stod i princip två läror mot varandra. Den första läran ville industrialisera konstindustrin med stilistisk inspiration från äldre stilar. Den andra läran var starkt kritisk till industrialismen och motsatte sig den moderna tillverkningen inom konstindustrin. ³³

32Gunilla Frick, “Svenska slöjdföreningen och föreningen handarbetets vänner”, i Konsten 1845-1890: Signum svenska konsthistoria, redigerad av Eva-Lena Bengtsson, Lund: Signum, 2000, s. 515.

33Frick, “Svenska slöjdföreningen och föreningen handarbetets vänner”, s. 520-521.

(19)

Från ca 1830 till seklets slut förkommer en stilpluralism, d.v.s. flera stilar förekommer samtidigt. Olika rum var ofta inredda i olika stil, men även i ett och samma rum och i en och samma möbel förekom stildrag från flera olika stilarter. Denna friska användning av olika historiska stildrag designade och tillverkade på nytt sätt, kan vi idag uppfatta som egna stilarter. Man hade inte för avsikt att fullt kopiera äldre stilar, utan tog sig många friheter i formgivandet av nystilar. Historismen som det också kan benämnas undersöker, använder och böjer på formspråk från en äldre tid. 1800-talets vurm för antikviteter och historiska formspråk användes nästan alltid på ett sätt som skapade ett nytt uttryck, ett eget formspråk.

1800-tals samhället krävde även andra funktioner och tillverkningssätt än originalstilarna som också gjorde nystilarna till något nytt. Att låna formuttryck från äldre tider har vi egentligen alltid gjort. Att låna formspråk från antiken och gotiken har ju länge varit vanligt

förekommande i Europa. Under 1800-talet sker inte bara förändringen till stilpluralism i fråga om användandet av olika historiska epokers formspråk, men även frikostigt tagande och mixande av formspråk, däribland från kulturer utanför Europa. Det sistnämnda brukar benämnas Orientalism. Turkiska och japanska influenser hade också blivit väletablerade i Sverige på 1880-talet. Influenserna kom via Frankrike och England till Sverige. Den ³⁴

svenska jugendstilen hämtade under 1890-talet inspiration från både den engelsk-franska och den tysk-österrikiska jugendstilen. Den kurvilinjära engelsk-franska jugendstilen, som ofta benämns Art Nouveau, kan beskrivas med t.ex. Victor Horta och Hector Guimards arkitektur.

Den rektilinjära tysk-österrikiska jugend som också benämns wienerjugend levde kvar och utvecklades i Sverige efter sekelskiftet 1900 till skillnad från den den kurvilinjära Art Nouveaun. ³⁵

Svenska slöjdföreningen fortsatte att skriva om äldre stilar och hantverk med stor

uppskattning men vid 1890-talets slut syns den första motreaktionen mot nystilarna. Dessa röster längtar efter något nytt. Efter sekelskiftet 1900 tittar därmed västvärlden mot ³⁶ Tyskland och Österrike, där jugendstilen utvecklats till ett mer stramt, stiliserad uttryck. ³⁷ Redan under 1890-talet påverkades bostädernas interiör, av önskan om förbättrad hygien

34Elisabet Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, i Signum svenska konsthistoria: Konsten 1845-1890, redigerad av Eva-Lena Bengtsson, Lund: Signum, 2000, s. 542-544.

35Jan OM Karlsson, videosamtal med handledare, 4 maj 2020.

36Elisabet Stavenow-Hidemark, “Förändringens vind”, i Formens rörelse: Svensk form genom 150 år, redigerad av Kerstin Wickman, Stockholm : Carlsson, 1995, s. 30-33.

37 Broström, Stavenow-Hidemark, Tapetboken: papperstapeten i Sverige, s. 275-277.

(20)

bland svenska hem. Kerstin Thörn konstaterar dock i sin avhandling En bostad för hemmet att denna påverkan framförallt blir synlig efter sekelskiftet 1900. Under Utställningen Blå ³⁸ rummet år 1899 visades rum med tapeter tapetserade med den mönstrade framsidan mot väggen för att visa på bristen på enfärgade tapeter. Ellen Key får genom sin skrift ³⁹ Skönhet i hemmen, som sedan bearbetas till Skönhet för alla, stor påverkan på inredning i Sverige under 1890-talet fram till 1920-talet. Hon var mycket inspirerad av interiören i Carl och Karin Larssons hem i Sundborn, och förmedlade dess avskalade, svenska allmoge- och

gustaviansk-inspirerade interiör i glada, klara färger som ideal.

Vurmen för utveckling av inredningsobjekt som kunde industriproducerad ökade under 1910-talet och samtidigt sjönk populariteten för det hantverksmässiga, som hade ett uppsving kring sekelskiftet 1900. Man ville nu anpassa designen till industiproduktionens villkor.

Förbundet Deutscher Werkbund, uppbyggt av konstnärer, fabrikanter, konstvänner och handlare, var den enskilt mest inflytelserika spridaren av dessa ideer. I Sverige spreds stilen och ideerna snabbt genom Hermann Muthesius Sverigebesök år 1909 och år 1910 blev han vald till hedersledamot i Svenska slöjdföreningen. Hemutställningen år 1917 blev mycket ⁴⁰ kritikerrosad, dock kom inte interiören in hos gemene man som var tänkt, utan i avantgardets bostäder. Hemutställning 1917, som förenade design och industriproduktion, blickade trots det tillbaka i estetiken. Vilket interiören gjorde under hela första världskriget. Svenska- allmoge, empire och gustavianska stildrag syns tydligt i formspråket, om än något mer spartanskt och enkelt i uttrycket. Tävlingen för Hemutställning 1917 av SSF omfattades av ⁴¹ tre klasser: Enkelrum med kakelugnsspis, bostadskök med ett rum samt två rum och kök.

Många av möblerna ansågs vara alltför enkla och blev aldrig vanliga i svenska hem. ⁴²

Det ska ha funnits en kritisk debatt kring det friska användandet av olika nystilar i England som inte verkar ha nått Sverige. I Sverige fanns en positiv attityd kring det nu stora utbudet av olika stilar. Det är först kring 1890-talet då det nya formspråket Jugend når popularitet

38Kerstin Thörn, En bostad för hemmet: idéhistoriska studier i bostadsfrågan 1889-1929, Diss., Umeå Universitet, 1997.

39Torsten Ahlstrand, Signums svenska konsthistoria: konsten 1890-1915, s. 405.

40 Gunnela Ivanov, “Den besjälade industrivaran”, i Formens rörelse: Svensk form genom 150 år, redigerad av Kerstin Wickman, Stockholm : Carlsson, 1995, s. 44-51.

41Widman, Konsten i Sverige: Konsthantverk, konstindustri, design 1895-1975, s. 32-33.

42 Danielson, Signum svenska konsthistoria: konsten 1915-1950, s.329-332.

(21)

som kritik mot den friska stilpluralismen uppstår i Sverige. För att kunna studera och skriva ⁴³ om det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets olika populära stilar behöver man både

kategorisera och namnge dem. Elisabet Stavenow-Hidemark understryker i Signum svenska konsthistoria: konsten 1845-1890 problematiken med detta. Som ovan skrivet så speglar inte nystils-benämningarna det nyskapande i dessa formuttryck. Det finns också en svårighet i att kategorisera och värdera vilka uttryck som är mest framstående i en design med flera olika formspråk. Inte bara kan vissa formspråk understrykas onödigt mycket för att passa in i en viss kategori, många objekt kan också bli osynliggjorda då de inte tydligt sorterar under en viss nystil. Trots de utmaningar som Stavenow-Hidemark belyser behövs kategorisering och som hon själv nämner är de olika nystilarna som begrepp nu så pass vedertaget att dessa namn måste få fortsätta. Då dessa också avspeglar sig på väggarnas tapetmönster avsätter ⁴⁴ jag en del i denna bakgrund till de mest framstående nystilarna i Sverige. Precis som inom andra delar av konstindustrin var nystilarna långt ifrån kopieringar av äldre formspråk och uttryck inom tapettillverkningen. Andra proportioner, nya färgsättningar och konstnärlig frihet gör dessa tapeter tydligt fristående från originalen de inspirerades av. ⁴⁵

Stilskiftningar

Under 1800-talets andra hälft och fram tills funktionalismen blir populär, brukar man tala om en period med många och rikt blandade stilimitationer d.v.s. pastischer och nystilar.

Egentligen har det alltid funnits stilimitationer och nystilar, men dess popularitet och rika utbud under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet är det som gjort att denna tidsperiod ofta står som symbol för stilimitationer och nystilar. Många har sett det sena 1800-talets och den första delen av 1900-talets stilimitationer och nystilar i negativ bemärkelse. Detta

grundar sig snarare i förändringen från den handgjorda produktionen, till den industriella, mer upprepande produktionen som enligt många förvanskat designen i jämförelse med de

handgjorda original de efterliknar eller inspirerats av. ⁴⁶

43 Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, s. 549-550.

44Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, s. 550.

45 Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 199.

46Gösta Selling, “målning i äldre tider och restaurering”, i Hantverkets bok: 1, Måleri, redigerad av Gregor Paulsson, 4. uppl., Stockholm: Lindfors, 1938, s. 493.

(22)

Nyklassicism

Nyklassicismens stränga och måttfulla formuttryck hade under 1800-talet sin glansperiod i början av seklet. Stilen benämns ofta Empir eller Karl Johan stil här i Sverige, men innefattar även vad vi benämner Gustaviansk stil. Glansperioden för nyklassicismen dröjde sig kvar ⁴⁷ länge i Sverige. I sin renaste form kan man finna möbler så sent som från 1844 i Sverige.

Nyklassicismen dog dock aldrig ut under 1800-talet utan levde vid sidan om de många andra nystilarna om än inte lika populär. Nyklassicismens uttryck förändras med tiden under 1800- och 1900-talet men har ändå karaktäriserande drag både inom konsthantverket och tapetens mönsterbild. Vertikalrandiga tapeter med stränga geometriska mönster i ljusa eller klara ⁴⁸ färger är typiskt. Klassiska antika motiv som trofégrupper, akantusblad, lagerkransar, kolonn eller pilasterkapitäl är typiska mönster för klassicerande tapeter eller väggmåleri. Breda tapetbårder ofta föreställande draperat tyg blev populärt för neoklassicism. Efter sekelskiftet ⁴⁹ 1900 kom det senare ett uppsving i popularitet av empir, framförallt under 1920-talet. Detta brukar benämnas som 1920-talsklassicism. Det avspeglades både i möbler och tapeter. ⁵⁰

Nyrokoko

Original rokokotapeter har ett ljust och lätt uttryck. Ljusa bottnar och graciösa, oregelbundna blommönster i klara färger är typiskt för epoken. Vertikalt gående, ornamentala blomrankor och hörnställda rutor är också typiska formspråk inom rokokon. Element av ovanstående formspråk används i nyrokoko. Dock var det inte någon fråga om autencitet när det kommer ⁵¹ till tapeter i nyrokoko eller nybarock. Nyrokokon som är en ren inredningsstil, är möjligen ⁵² den mest enskilt betydelsefulla stilen inom möbelhistorien under 1800-talet. Nyrokokon hade sin glansperiod under 1850-talet. Mönsterbilden på tyg och mattor innehöll mycket

verklighetstroget illustrerade rosor eller andra blommor, ibland svävande blomarrangemang, ibland satta i medaljong. Trots nyrokokons överlevnad till 1900-talet, blev stilen prestigelös efter 1870-talet. Den stora framgången för nyrokokon syns även på väggarna. Tapeter i ⁵³ nyrokoko blev den populäraste nystilen för tapetmodet. Asymmetriska volut och c-kurvade

47Nationalencyklopedin, nyklassicism,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nyklassicism, hämtad 28 maj 2020.

48Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, s. 550.

49Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 62 och s. 95.

50Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 295.

51Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 25-27.

(23)

mönster med blomarrangemang är den vanligaste mönsterbilden. Centifoliarosor var den vanligast förekommande blomman. Medaljongmönster i nyrokoko var mycket vanligt men mönsterbilden innehöll ofta en blandning av barock och rokoko inspiration. ⁵⁴

Nybarock

Nybarock blev en populär stil i Sverige kring 1840-talet och sedan åter från 1880-talet. Det är framförallt engelsk-holländsk barock man tog inspiration från, speciellt den nybarock som fick sitt uppsving under 1880-talet. På väggarna blev tapeter imiterande gyllenläder populära.

Under 1600-talet var gyllenlädertapeter högsta mode. Original gyllenlädertapeter sattes i ⁵⁵ ljuset och imitationer producerades sedan snabbt. Ett välkänt exempel med ⁵⁶

gyllenlädertapeter i original från 1600-talet är Carl Gustaf Wrangels Skokloster. Så som ⁵⁷ nämns ovan blandade man fritt med rokokostildrag och barockstildrag inom

tapettillverkningen. Det finns därför ofta ingen tydlig distinktion mellan nyrokokotapeter och nybarocktapeter.

Nygotik

I nygotik utgick man inte från de gotiska möblernas formspråk för inspiration. Istället vände man blicken till gotisk kyrkoarkitektur. Stenutsmyckningar på gotiska kyrkor togs som inspiration, spetsiga gavlar, trepass, fyrpass, knippepelare och fialer m.m. I Sverige benämndes stilen “Götisk stil”. ⁵⁸

Nyrenässans

Under 1800-talet sågs renässansen som en epok präglad av konsten, vetenskap och kapitalism. Den blev populär bland samhällets rikaste toppskick och borgerskapet. Från 1870-talet till sekelskiftet 1900 var nyrenässansen en omtyckt stil inom konstindustrin i Sverige. Nyrenässansen under 1800-talet hämtade inspiration från 1400- talet och ⁵⁹

56 Broström, Stavenow-Hidemark, Lööv, Tapetboken, s. 199.

57Statens historiska museer, The collections: Carl Gustaf Wrangel’s castle on the shores of Lake Mälaren, https://skoklostersslott.se/en/collections-0, hämtat 28 maj 2020.

58Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, s. 550-551.

59Stavenow-Hidemark, “Möbelkonst och inredningar”, s. 558-560.

(24)

1500-talets Italienska renässans. Groteskornamentik, bandornamnetik, beslagsornamentik ⁶⁰ och rullverk i sträng symmetri är typiska mönsterbilder. Till skillnad från andra nystilar under 1800-talet var det vanligt att man inom nyrenässansen hade större önskan om att skapa

autentiska mönster till tapeter. En mindre lekfull frihet i inspirationen finner man ofta på tapeter i nyrenässansstil. Stilen var populär men sågs under 1800-talet som mer maskulin i formgivningen och användes framförallt till matsalar och herrum. ⁶¹

Fornnordisk och nationalromantisk stil

De fornnordiska och nationalromantiska stilarterna är två separata stilar, men de har dock vissa gemensamma uttryck. De båda stilarnas romantiska tillbakablickande går ofta till traditionella värderingar. Den nationalromantiska stilen som hade sin glansperiod mellan 1890-1920, syftade till att lyfta upp och omarbeta estetik och seder som man ansåg var typiskt svenska. Det var allmogen framför allt i Dalarna och Hälsingland som blev en idealbild av det traditionellt svenska. Estetiken kunde även hämta inspiration från Gustav Vasa och stormaktstiden. Den Svenska nationalromantiska stilen hade alltså enbart fokus på ⁶² Sverige som nation. Den fornnordiska stilen, som hämtade sin estetik från vikingatiden och den tidiga kristna tiden i Skandinavien, fokuserade inte nödvändigtvis på just de svenska stildragen från den tiden. Denna stilart belyste snarare det för Norden gemensamma arvet av vikingar. ⁶³

Hemmets väggbeklädnad i Sverige mellan åren 1890-1920

Då lite vetenskaplig dokumentation av kök i original har framställts, är vår kännedom om dess väggbeklädnad mellan åren 1890-1920 begränsad. Omfattningen av den akademiskt vetenskapliga litteraturen rörande kökets interiör mellan åren för arbetets tidsram är alltså ringa, speciellt med avseende på kökets väggbeklädnad. Den mest omfattande informationen

60Nationalencyklopedin, renässans,

http://www.ne.se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/renässans, hämtat 28 maj 2020.

62Johan Knutsson, I "hemtrefnadens" tid: allmoge, nationalromantik och konstnärligt nyskapande i arkitektur, möbler och inredningar 1890-1930, Stockholm : Nordiska museets förlag, 2010, kap 2.

(25)

kring ämnet går att finna i den seriösa populärvetenskaplig litteraturen. Informationen är dock smal och har osäker vetenskaplig grund.

Måleri, färgsättning

I Hantverkets bok: 1 Måleri, under kapitlet målning i äldre tider och restaurering skriver Gösta Selling och Alfr. Nilsson “ Ofta talar man helt abstrakt om tidsfärg, men man kan också ge ordet en konkret innebörd, ty givetvis är det icke endast formen och ornamentiken som skapar en stil”. ⁶⁴

Färgsättning har stor betydelse när vi urskiljer och kategoriserar olika stilar. Den sengustavianska stilen och empiren använde sig både av klassicistiska motivbilder och ornamentik. Ändå är skillnaderna tydliga, dels genom att ornamentiken och motivbildernas sammansättningen ändras, men också den färgsättningen man nyttjade. Färgsättningen har således stor roll för uttrycket och utseendet för olika stilar. Användandet av annorlunda färgsättning från den inspirerande stilen blev mycket viktigt för de olika nystilarna som utvecklades under 1800-talet. Även de nya teknikerna och produkterna inom ytbehandling och målarfärg skapar en helt annan finish i köken mellan åren 1890 till 1920 än tidigare epoker. För bostadens inre snickerier, där i bland paneler, blev träimitationsmålning vanligt ⁶⁵ under 1800-talets andra hälft. Träimitation som benämns ådringsmålning användes för att efterlikna mer exklusiva träslag. ⁶⁶

Paneler

Träpaneler är ett samlingsnamn för den yttre, dekorativa väggbeklädnaden inomhus i materialet trä. Det material som användes för väggpanel under 1800-talet och kring

64Selling, “målning i äldre tider och restaurering”, s. 440.

65Selling, “målning i äldre tider och restaurering”, s. 440.

66Stockholms Länsmuseum, målning snickerier,

https://stockholmslansmuseum.se/byggwebben/byggnadens-delar/interioren-del-for-del/interior-farg-och-fargsat tning/malning-snickerier/, hämtad 28 maj 2020.

(26)

sekelskiftet 1900 var massivt trä. Det fanns flera typer av träpaneler som användes under ⁶⁷ tidsperioden 1890-1920. Panelen kunde täcka hela väggens yta. Väggen var då vad man kallar helpanelerad. Träpanelen kunde även täcka endast en del av väggens längd, vilket brukar benämnas bröstpanel. En bröstpanels längd, och dess täckande väggyta, kan variera stort. En panel som inte är högre än fem decimeter benämns fotpanel, men fortsätter den till fönsterhöjd benämns den alltid bröstpanel. Träpanelens utseende kunde variera stort både i hur den monterades och ytbehandlades. Under 1800-talets andra hälft kom pärlsponten. ⁶⁸ ⁶⁹ Pärlspont utgörs av stående brädor och är en fasspontpanel. Fasen innebär att mindre virkesfel inte syns och att målning inte behöver spacklas i skarvar. Pärlspontspanelen har ⁷⁰ även en liten upphöjning på fjädern. Utöver träpanelens konstruktion kunde den sedan se ut ⁷¹ på många olika sätt beroende på trädart och ytbehandling, t.ex. ädelträ (vaxat, oljat eller fernissat, inkl. ”franskpolerat”), betsat trä, laserat trä eller trä bemålat med heltäckande färg. ⁷²

Tapeter

Både under 1860- och 1870-talet dominerade medaljongmönster som motivbild på tapeter i Sverige. Medaljongmönstrade tapeter fortsatte att vara en populär produkt i Sverige under hela slutet av 1800-talet, men en tydlig utökning av helt andra mönster skedde under

1880-talet. Under 1860-talet hade de nya engelska stildragen inte hunnit påverkat tapeterna i Sverige. Årtiondet ägnades helt franska influenser. Trots dominansen av medaljongmönster under både 1860- och 70-talet är skillnaderna i uttryck stora. 1860-talets tapetmönster strävar efter ett skulpturalt, rumsligt uttryck. Denna strävan av djupverkan försvinner under

1870-talet. Istället önskade man framhäva med hjälp av mönstret att tapeten ligger platt mot innerväggen. 1870-talets tapetmönster tar sig också ett mer sirligt, organiskt uttryck. Mindre

67Gregor Paulsson, Hantverkets bok: 2, Snickeri, 3. uppl. Stockholm : Natur och kultur, 1943 , s. 334-335.

68Jan OM Karlsson, e-postkonversation med handledare, 19 maj 2020

69Gudmundsson, Karlberg, Persson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s.53-54.

70 Tierps kommun, Renoveringsråd för äldre miljöer,

https://www.tierp.se/download/18.3809534f15bfa55af2fac1f7/1494573895128/Renoveringsr%C3%A5d%20f%

C3%B6r%20%C3%A4ldre%20milj%C3%B6er.pdf, hämtat 28 maj 2020, sida 7.

71 Stockholms Länsmuseum, Olika paneltyper,

http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/olika-paneltyper/, hämtat 25 april 2020.

72Jan OM Karlsson, e-postkonversation med handledare, 19 maj 2020.

(27)

skulpturala och mer naturtrogna floramönster växer fram. Medaljongmönstrets ram som under 1860-talet varit så tydligt och uttalat stilistiskt att snarare ett geometriskt uttryck speglats i mönstret, byts ut mot mjuka former och medaljongramen suddas gradvis ut.

Frångåendet av den mer skulpturala mönsterbildningen medför att 1870-talstapeter saknar det djup som karakteriserar det tidigare årtiondets tapeter. Trots 1870-talets formmässiga

uppmjukande och upplösande kan en striktare upprepningsprecision finnas på svenska tapeter. Detta antas inte ha grund i estetisk strävan, utan torde vara betingad av den tekniska utvecklingen då man tidigare inte använt verktyg som passare och linjal. Även

vertikalrandiga tapeter, ofta med vertikalt gående blomrankor, tapeter med små romb- eller stjärnmönster och imitationstapeter var populära under 1870 och 1880-talet. Det som är ⁷³ mest typiskt för 1880-talets tapetmode är uppkomsten av yttäckande, fritt placerade blommönster. Blommotivens storlek förändrades så att de blir större och täcker mer av tapetens yta än botten. Dessa yttäckande tapetmönster hämtade framförallt inspiration från barockens och rokokons blommönster. Stelheten i mönsterbilden från tidigare årtiondens tapettrender försvinner, men någon verklighetstroget blommönster kommer inte förrän senare. Dessa blommönster har ofta mycket stabbigt utseende satta i olika riktningar. Denna typ av blommönstrad tapet förblir populär till omkring år 1900. Färgsättningen hos ⁷⁴

1880-tals tapeten var, precis som under 1870-talet, i dova mättade toner. Dock var de ofta mörkare under 1880-talet. Mörkgrönt, svart och guld var vanligt förekommande.

Användandet av en riktigt mörk botten är typiskt för 1880-talets färgsättning av tapeter. Det ⁷⁵ försvinner sen under 1890-talet, då bottenfärgen vanligen går i creme. Mönstren förblir dock satta i mörk färgskala under 1890-talet och skapar således en stark kontrast mellan mönster och botten på tapeten. ⁷⁶

Utöver den starkt stigande trenden av mer komplexa, och dekorerade imitationstapeter är det ett antal tapetmönster som är typiskt för 1890-talets svenska tapeter. Naturalistiska

blommönster av framförallt lökväxter och liljor, som till stor stor del liknar jugendestetikens blommönster. Den stora skillnaden består i placeringen och mönstrets sammansättning. De naturalistiska mönstren under 1890-talet har en tydlig strävan mot mer realistiska

(28)

växtmönster, dock finns inte den karakteristiska, vertikala våglinje-flödande riktningen som hos jugend. Japaninfluerade mönster och emblemmönster är också tapetmönster som fick stor men relativt kort popularitet under 1890-talet. Den engelska Arts and Crafts-rörelsen ⁷⁷

påverkade också den svenska konstindustrin och tapetmodet. Tapeter designade av den förmodligen mest berömda Arts and Crafts förespråkaren, William Morris, var dock inte så vanliga i Sverige som man skulle kunna förmoda av hans stora framgångar och senare popularitet. Under slutet av 1890-talet ökar populariteten för den “nya stilen” jugend ⁷⁸ avsevärt. Jugends framfart inom konstindustrin avspeglas också i tapetmodet. Jugendmönster karakteriseras av den alltid vertikala riktningen och nästan alltid kopplade till flora, dock inte sällan hårt stiliserad. Floran var verklighetsbaserad och blommor med smala långa stjälkar och blad blev favoritmotiv. Vallmo och liljeväxter var vanligast. Grönt och gult var de mest ⁷⁹ förekommande färgerna. Färgerna var ljusa, inte bara bottenfärgen, så kontrasten mellan tapetbotten och mönstret var inte skarp. Den karakteristiska långa, böljande formerna för den engelsk-franska jugendstilen fick istället en mer strikt geometrisk karaktär i Österrike och Tyskland. Denna utveckling av jugend brukar kallas Wienerjugend. Denna stilvariant av jugend blev även den populär i andra länder och spreds till övriga västländer. Efter ⁸⁰ sekelskiftet 1900 tog den rektilinjära wienerjugend över nästan helt i Sverige.

Efter första världskriget utbrott, år 1914, dyker tapeter med svart färg upp igen. En stor kontrast skapas genom svart botten med ljusa mönster eller ljus botten med mönster innehållande svartfärgade motiv. Mönsterbilden ser dock väldigt annorlunda ut från

1880-talets svarta tapeter. Blommönstren är så storskaliga att nästan ingen botten är synlig.

Borta är floran med långa smala stjälkar och blad. Bredare, korta blad och små kronhuvuden blir vanliga. Vid hemutställningen på Liljevalchs år 1917 tar svenska konstnärer över. Ljusa ⁸¹ färger och hårt stiliserade blommönster som tar upp mycket lite av botten. Carl Malmsten och Uno Åhréns tapetmönster blir mycket populära. Många tapeter som visas på hemutställningen 1917, blandade rokoko eller klassicerande mönster med en avskalad återhållsamhet. Dessa