Analys av faktiskt material fotograferat i modern tid och upplagd på DigitaltMuseum

Bild 42: Nutida fotografi av tapetdel av papper, producerat mellan åren 1890-1910.

Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg, Tapet[fotografi], 2017, DigitaltMuseum [online], https://digitaltmuseum.se/021027046400/tapet hämtat 30 maj 2020.

Bild 42: Del av tapet med daterad (enligt DigitalMuseum) produktion mellan åren

1890-1910. Tapeten har tagits från ett kök på en gård uppförd omkring år 1810. Materialet är papper och den är maskintryckt. Tapetprovet är skadat men en mönsterbild går att se.

Papperstapeten har en dov, ljusgrön bottenfärg. Mönstret är ett medaljongmönster, typiskt för slutet av 1800-talet. Medaljongernas ram som mjukt flyter in i varandra har en oval form. De yttre kanterna är dock hårt flikiga. I mitten av ramen och längs med dess ovala mönster går en brun rand. Detta bruna inslag är det enda färgtillägget utöver den ljusgröna bottenfärgen och mönstrets svarta konturer. Ramen är fylld med täta horisontellt gående linjer som simulerar

textil. Medaljongens mitt har formen av en flikigt spadermönster. Innanför spaderformationen finns en stiliserad blomma med ett flikigt blad på vardera sida om blomhuvudet. Blomman och bladen har korta stjälkar som går ner till spadermönstret nedre del. Den stiliserade blomman ser enligt min bedömning ut att vara ur klintsläktet, troligen blåklint. Hela mönsterbilden har renässansstildrag. Tapeten kan således klassas som nyrenässans,

textilimitationstapet. Denna typ av mjukt formad medaljongmönster gjorde sitt intåg under 1870-talet, men hade fortsatt popularitet fram till sekelskiftet 1900. Det som skiljer denna mönsterbild från ett vanligt 1870-tals tapetmönster är de täta horisontella linjerna i

medaljongramarna, som ska imitera textil.

Bild 43: Nutida fotografi av tapetdel av papper, producerat mellan åren 1890-1910.

Bildkälla: Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg, Tapet[fotografi], 2017, DigitaltMuseum [online], https://digitaltmuseum.se/021027046123/tapet hämtat 30 maj 2020.

Bild 43: Del av tapet från kök med öppen eldstad i gammal hallandslänga. Föremålet är en tryckt papperstapet som, enligt Gävleborg Länsmuseum, var i produktion mellan åren 1890-1910. Tapeten är skadad, men en fullständig mönsterbild går ändå att urskilja.

Papperstapeten har ljus cremefärgad, nästan vit, bottenfärg. Det enda andra färgtillägget, som också är konturernas färg, är mörkt klarröd. Mönstret är en kakelimitation med kvadratiska kakelplattor och smal fog. Tapetens “kakelplattor” är dekorerade i två olika mönster som är placerade varannan i upprepning. Den första “kakelplattan” har den ljusa bottenfärgen som grund med mönster i den mörkröda färgen. Flera täta mycket smala linjer går längs

“kakelplattans” kant. Dessa linjer möts i hörnen så att ett tätt korsmönster bildas. Utöver de kantgående linjerna har “kakelplattan” ett litet knippe av tre flikiga blad i mitten. Den andra

“kakelplattan” är täckt i den röda färgen så att den vita bottenfärgen utgör plattans mönster.

Det är ett typiskt jugendmönster i form av stora vallmoliknande blommor med långa smala stjälkar och blad. Tapeten är således en kakelimitation i jugendstil. Denna mjukt formade jugendstil är inspirerad av den fransk-engelska Art Nouveau-stilen.

Bild 44: Nutida fotografi av tapetdel av papper, producerat mellan åren 1900-1920.

Bildkälla:Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg, Tapet[fotografi], 2017, DigitaltMuseum [online], https://digitaltmuseum.se/021027046399/tapet hämtat 30 maj 2020.

Bild 44: Del av tapet från kök, producerad mellan åren 1900-1920 enligt Gävleborg

Länsmuseum. Tapeten är delvis skadad, framförallt är ytan skadad så att tapetens färger har mattats ner. En liten del, i vänstra hörnet av tapeten, år dock intakt så att färgernas

ursprungliga klarhet går att urskilja. Föremålet är en del av en tryckt papperstapet. Tapeten har en mörkblå bottenfärg. Mönsterbilden är fritt placerade blommönster som är yttäckande, enligt min bedömning blåsippor, med små nätta kronblad och breda flikiga blad. Bladen har

ljusbrun färg med konturerna i ljusgrå färg och bladens bladnerver är återgivna i mörkare brun färg. Bladen är fyllda med täta horisontellt gående linjer i mörkare brun färg. Detta är mycket vanligt inom textilimitationer, men jag anser dock att det i denna mönsterbild använts som skuggningseffekt. Blomkronorna är betydligt mindre än de flikiga bladen och har en ljusblå färg med ljusbruna konturer. I samband med de nationalromantiska strömningarna i Sverige under slutet av 1800-talet, uppstod ett fokus på mönsterbilder med svensk flora.

Denna tapet anser jag är ett exempel på detta.

Bild 45: Nutida fotografi av tapetdel av papper, producerat någon gång mellan åren 1910-1920.

Bildkälla: Länsmuseet Gävleborg, Tapet[fotografi], 2019, DigitaltMuseum [online], https://digitaltmuseum.se/021028471884/tapet hämtat 30 maj 2020.

Bild 45: Nutida fotografi av del av tapet. Tapeten är enligt Gävleborg Länsmuseum nedtagen från ett kök och en kammare i ett sekelskifteshus 1900, och producerades antagligen mellan

1910-1920. Föremålet är en tryckt papperstapet. Tapetdelen är fuktskadad men stora delar är ändå intakta. Tapeten har ljusblå bottenfärg med mönster i ljus orange och konturer i en mörkare klarblå färg. Mönsterbilden har smala vertikalt gående ränder, uppbyggda av små klarblå prickar, upprepade längs hela tapeten. Längs ränderna är små stiliserade blommor jämnt utplacerade. Oberoende av ränderna finns också större blomarrangemang jämnt utplacerade. Blombuketten har en rosett som håller ihop de korta stjälkarna. Buketten består av flera olika blomsorter. Tapeten har enligt både Gävleborg Länsmuseum och min

bedömning ett klassicerande uttryck. Denna origialtapet innefattar också en del av en tapetbård, med färgsättning går i gröna och blå nyanser. Den är inramad med två mörkare linjer, en smal mot bårdens övre kant och en bred i bårdens nedre del och i mitten löper en blomranka i rokokostil.

Resultat

Det faktiska material jag kunnat ta del av via DigitaltMuseum är mycket begränsat och kan därför knappast ge en helt rättvisande överblick av kökstapeten mellan åren 1890-1920. Dock visar detta material ändå på fyra exemplar av originaltapeter som varit uppsatta i kök under tidsramens period. Till skillnad från det fotografiska material jag analyserat, har jag för dessa fyra tapetdelar kunnat göra mer detaljerade analyser genom den goda skärpan och

färgredovisning som möjliggörs med modern fotografisk dokumentation. Det knappa materialet visar ändå på fyra mycket skilda tapeter i stilart. En i nyrenässans, en

kakelimitation med kurvilinjära jugend-dekorationer, en typisk 1910-tals blommönstertapet, möjligen med nationalromantiska tendenser, och en tapet med klassicistiska- och

rokokostildrag. Delarna av tapet i bild 42 och 43 är äldre och visar tapettrender extra populära under 1890-talet. Tapeten i bild 45 med klassicerande och rokokostildrag är visserligen tapetstildrag som kvarstår under större delen av 1800-talet och början på 1900-talet, men med skiftande uttryck och popularitet. Tapeten som visas i bild 44 är med största sannolikhet den mest moderna tapeten av dem alla, som då också skulle vara mycket modern och uppsatt i ett kök under 1910-talet. Ifall tapeten i bild 43 sattes upp under 1890-talet var även det köket beklätt med en ytterst modern tapet för sin tid.

IV SLUTSATS

Hur såg då väggbeklädnaden ut i privata svenska hems kök mellan åren 1890-1910 och hur överensstämmer den vetenskapligt styrkta bilden med den moderna populärvetenskapliga bilden? Denna fråga kräver ytterligare forskning för att helt kunna kartläggas, men ett antal tendenser blir dock urskiljbara genom detta arbete. Det första jag kan konstatera efter

genomförd undersökning är att de tre olika käll-materialen visar tre olika bilder. Det skriftliga materialet, vilket har ett stort fokus på kökets praktikalitet och hygien, förespråkar framförallt ett mindre dekorativt kök med väggbeklädnad som lätt går att rengöra. Vanligast

rekommenderades olika slag av träpanel och lättvättade oljefärger eller fernissade tapeter, men även kakel uppmanas man att inte snåla på. Det skriftliga material som jag har tagit del av och som benämner det privata kökets väggbeklädnad sträcker sig dock inte längre tillbaka än till år 1906. Därmed visar materialet endast vad som förespråkades via litteratur och tidningar under de första åren av 1900 och 1910-talet. Även om nymodigheten att

understryka vikten av hygien i hemmet var etablerad i Sverige redan under 1890-talet, anser jag att den kulminerade efter sekelskiftet 1900. Som går att utläsa i Kerstin Thörns

avhandling är detta relaterat till de stora nybyggnadsprocesserna som drogs igång p.g.a av den stora bostadsbristen i svenska storstäder i slutet av 1800-talet. Detta banade vägen för det standardiserade köket. Standardisering tillsammans med wienerjugends mer och mer enkla ¹⁰¹ stilistiska uttryck som senare kom att helt övergå i funktionalism, påverkade det privata kökets utformning enormt. Dock har hemmets väggbeklädnad och framförallt tapeter alltid haft mer konservativ estetisk utveckling.

En viktig omständighet att framhålla, när man ser till det skriftliga material jag tagit del av, är skribenten och läsaren. Nästan alla är män och alla skrifter, förutom böckerna Om inredning af privatkök och skolkök och Ett Hem - Dess byggnad och inredning, riktar sig till

arkitekturintresserade välbemedlade män. Dessa texter nådde sannolikt en mycket liten del av den svenska befolkningen. Köket, som män sällan nyttjade, hade inte oväntat låg prioritet när det gäller utsmyckning. Trots att dessa texter är utgivna under början av en tid när en mer

101Thörn, En bostad för hemmet: idéhistoriska studier i bostadsfrågan 1889-1929.

standardiserad, teknisk attityd till kök blir vanligare, kan man skönja tendenser till de olika estetiska krafterna som parallellt verkade under slutet av 1800-talet och början av

1900/1910-talet. Å ena sidan de som ville hålla fast vid det gamla hantverket, utveckla nystilarna och stilimitationer. Å andra sidan de som välkomnade den “nya stilen” och som ville utveckla den rektilinjära wienerjugend och anpassa designen till fabrikstillverkning. Här tycks det ske ett skifte under de första åren av 1900- och 1910-talet. De nya design-trenderna får allt mindre betoning på de dekorativa detaljerna.Denna splittring i vad som förespråkades för hemmets utseende och funktion är något som konstaterats tydligt under Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm år 1897. Studien som utmynnat i denna uppsats visar ¹⁰² att denna splittring under 1890-talet även hade inverkan på kökets utseende. I Ragnar

Östbergs texter kan man notera en utveckling från att först ha en mer romantiserande bild av det gamla kökets uppbyggnad och nyttjade, till att senare förespråka det funktionella s.k.

arbetsköket. Han uppmanar år 1906 till att hemmets väggar bör vara klädda med både träpanel och tapet. År 1908 skriver han dock att vissa rum bör kläs endast med träpanel. ¹⁰³ ¹⁰⁴ När jag jämför den generaliserade populärvetenskapliga bilden av kökets väggbeklädnad i svenska privathem mellan åren 1890-1920 med resultatet från mitt litterära material, är det dessa två väggbeklädnader som uppvisar den största likheten.

Det fotografiska materialet visar att tapet som väggbeklädnad i privatköket i Sverige mellan åren 1890-1920 var vanligt. Av mitt material som består av 41 fotografier är tapet den mest använda väggbeklädnaden, med 39 procent där väggarna var helt täckta i tapet, se diagram 1.

Det näst vanligaste förekommande enligt fotografierna, är köksväggar helt klädda i träpanel 19,5 procent. Något som stod ut är den relativt begränsade förekomsten av väggbeklädnad av träpanel tillsammans med tapet. Det är visserligen den tredje största kategorin med 17

procent, men är betydligt mindre vanligt förekommande än jag inledningsvis hade förväntat.

Enligt Göran Gudmundsson anses det ha varit den vanligast förekommande väggbeklädnaden. ¹⁰⁵

102Torsten Ahlstrand, Signums svenska konsthistoria: konsten 1890-1915.s.389.

103Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 2. uppl., s. 14.

104Östberg, Ett Hem: dess byggnad och inredning, 3. uppl., s. 5-7.

105Gudmundsson, Stora boken om byggnadsvård: inspiration, tradition, byggnadsråd, s. 51-54.

Från det fotografiska material jag undersökt i detta arbete, kan man se tendenser att den högst förekommande väggbeklädnaden i privata kök i Sverige var mönstrade papperstapeter utan träpanel. Det är tydligt att en del av dessa tapeter, både de som helt täckte kökets väggar och de som täckte endast en del, var täckta med fernissa eller var så kallade tvättbara tapeter. Den glansiga ytan över tapeter i det fotografiska materialet vittnar om detta, vilket stämmer överens med både den populärvetenskapliga bilden och tidigare forskning. Arbetets

fotografiska material beaktar dock inte en enskild social grupp. Det fotografiska materialet, till skillnad från vad man kan anta av det skriftliga, visar väldigt olika ekonomiskt bemedlade gruppers kök. Den ekonomiska faktorn har med största sannolikhet haft stor inverkan på val av väggbeklädnad. Från vad som kan utläsas av fotografierna tycks de som förefaller tillhöra lägre ekonomisk position inte lika ofta ha träpanelerade köksväggar. Detta överensstämmer med det skriftliga materialet om att detta var ett dyrare alternativ än till exempel tapeter eller puts. Detsamma gäller för andra dyrare material som plåt och kakel. Jag ser tendenser att kakel och plåt inte var vanligt förekommande väggbeklädnad i privatkök mellan åren 1890-1920 i Sverige, vare sig för rik eller fattig. Även då träpanel i olika former tycks varit vanliga anser jag att mitt arbete vittnar om papperstapetens mer frekventa användning som väggbeklädnad i privatkök även för de bättre bemedlade i Sverige. Bild 5, 12 och 15 visar tydligt kök i välbärgade hem. Alla dessa kök är helt täckta i tapet.

Kökstapeternas mönster visar att två typer troligen varit vanligt förekommande för köket;

jugend och imitationstapeter i orientalisk stil. Att imitationstapeter i detta fall föreställande kakel, mosaik eller sten troligen var ett populärt tapetmönster för det privata köket är inte förvånande, då de var ett betydligt billigare alternativ än dess äkta efterliknande material. Det förefaller som att uppmärksamheten av imitationstapetens popularitet i porträtterandet av privatköket mellan åren 1890-1920 är eftersatt i text-baserad dokumentation.

Att jugendstilen var så pass vanligt tapetmönster i kök under 1890 till 1920 stämmer överens med stilartens generella popularitet för tiden. Dock är det intressant att majoriteten av mitt material är i den kurvilinjära jugendstilen även under 1900 och 1910-talet, då den rektilinjära wienerjugend anses ha haft dominerande popularitet i Sverige efter sekelskiftet 1900.

Troligtvis kan det ha att göra med den ofta konservativa estetiska utvecklingen inom tapettrender. En annan anledning kan vara att man ogärna lade pengar på att tapetsera om i

just köket, som inte var ett representativt rum. Flera fotografier vittnar dock om ytterst moderna tapetval som täcker kökets väggar. Jag anser att viljan att föra in det dekorativa inslaget i köket var mycket högre än vad man tidigare trott. Trots vurmen för hygien under tidsramen tolkar jag analysmaterialet på så sätt att man ofta valde de dekorativa tapeterna över andra mer praktiska väggbeklädnaderna, även hushåll med mycket god ekonomi.

Denna nya bild skiljer sig betydligt från den populärvetenskapliga bilden som beskriver en överväldigande mängd träpanel, kakel och puts. Troligtvis var det något som blev mer allmänt förekommande först under 1920 och 30-talet för den större allmänheten i Sverige, i det privata hemmet. Ett ytterligare område där den populärvetenskapliga bilden skiljer sig från resultatet av föreliggande studie av mitt fotografiska material, är val av färgnyans på träpanelen i kök. De populärvetenskapliga källorna målar upp en bild där den största

majoriteten av kökets snickerier och träpanel var målade i ljusa kulörer, med endast liten del målade i mörkare nyanser, ådermålade eller med lackering som mörkar träets naturliga färg.

Resultatet av detta arbete stödjer däremot uppfattningen att det kan ha varit vanligare att träpanel i privatköket hade mörka nyanser, se diagram 2.

Köksväggar helt täckta i tidningspapper är också anmärkningsvärt. Här finns enligt mig två hypoteser. Det första är att fotografiet tagits i samband med renovering eller ett nybygges sista fas. Detta skulle innebära att de tidningstäckta väggarna enbart var temporära och visar den grund man ofta använde vid tapetsering av papperstapeter. Det andra alternativet är att kökets väggar tapetserats med tidningspapper för att skydda dem från sot och fett. Detta skulle troligen ha nyttjats över hela väggytan av ekonomiska skäl för de som inte hade råd att klä väggarna med tapet, träpanel, kakel eller andra dyrare alternativ, se diagram 1.

Det begränsade materialet av delar av originaltapeter tillåter inte särskilt långtgående

slutsatser. Det visar dock en avsevärd bredd av val av tapet i köket. Dock är de fyra tapeterna med största sannolikhet producerade med många år emellan och visar troligen snarare upp typiska tapetval för köket under olika tidsperioder.

Slutligen kan konstateras att den samtida populärvetenskapliga bilden av kökets

väggbeklädnad i privathem mellan 1890 till 1920 skiljer sig från de resultat som detta arbetet

givit. Ännu en punkt som jag hoppas att detta arbete belyser är den stora avsaknaden av forskning inom detta ämne. Vad har legat till grund för att så pass lite forskning har gjorts om hur kökets väggar sett ut i privathem i Sverige mellan åren 1890-1920? kanske har detta bidragit till att generella föreställningar i populärmedia skiljer sig från det som framkommit i denna studie. I inledning av denna uppsats refereras till Gudmundsson, vilken i Stora boken om byggnadsvård framhåller att kökets utseende åsidosattes under denna tidsperiod p.g.a att köket endast tillägnades kvinnor. Detsamma vill jag påstå gäller tyvärr även idag, i den mån att ingen forskning har ägnats till att djupare förstå utseendet av kökets väggbeklädnad under äldre tider. Spelar avsaknaden av teknik och prestige i designen av tapet eller träpanel roll, för vilken mängd uppmärksamhet väggbeklädnad generellt har fått under vår samtid? Kökets lyft i uppmärksamhet under funktionalismen skapades genom att prestige gick att finna hos arkitekten eller designern, när teknik och funktion fick större utrymme i köket. Även när man ser till de få tapet-illustratörer som under lång tid fått stor uppmärksamhet, t.ex William Morris och Josef Frank, blir det tydligt att de är designers som inte enbart ägnat sig åt tapet- eller textilmönster. Var är alla kvinnor och män som helt ägnade sig åt den dekorativa väggbeklädnaden i våra samtida böcker?

V SAMMANFATTNING

Inledning

Intresset för äldre tiders väggbeklädnad i Sverige har gjort mig intresserad av den mindre uppmärksammade fabriksproducerade papperstapeten. Genom tidigare undersökningar av den svenskproducerade papperstapeten under 1800-talets slut och 1900-talets början, upptäckte jag ett ännu mindre utforskat område, nämligen kökets väggbeklädnad under samma tidsperiod. I och med sekelskiftet 1900 stora popularitet inom samtida inredning fanns enligt min mening behov av vidare undersökning kring utseendet av det privata kökets

väggbeklädnad mellan åren 1890-1920. Målsättningen bestod i att relatera dessa resultat med den populärvetenskapliga bilden av “sekelskiftesköket” som så frekvent skildras i

massmedia.

Uppsatsen är disponerad i sju kapitel. Det första kapitlet Inledning innefattar uppsatsens syfte, disposition, teori, tidigare forskning samt material och metod, i nämnd ordning. Därefter följer arbetets bakgrundskapitel, som behandlar den populärvetenskapliga bilden av det svenska sekelskiftesköket 1900 väggbeklädna^d,interiörens stilutveckling från 1800-talets andra hälft till 1920-tale^{t och}hemmets väggbeklädnad i Sverige mellan åren 1890-1920.

Arbetets tredje kapitel omfattar beskrivning, klassificering och analys av det utvalda

materialet studien utgått ifrån. Tre olika typer av material, skriftligt, fotografiskt och faktiskt material. Vardera materialtyps beskrivning, kategorisering eller analys följs av ett

sammanfattande resultat. Därefter följer arbetets slutsats och sedan uppsatsens sammanfattning. Efter kapitel fem, sammanfattningen, följer arbetets käll- och

litteraturförteckning. Uppsatsens sista två kapitel utgörs av en bildbilaga samt en ordlista.

Fem olika teoretiska utgångspunkter har används i arbetet med uppsatsen, enligt följande;

a) William Morris teorier om värdet av äldre tiders hantverk, både socialt och psykiskt.

b) Erwin Panofskys ikonologiska och ikonografiska teorier har nyttjats vid deskription, analys och kategorisering av arbetets bildliga material.

c) System av teser som Karin Andersson och Agneta Rosenqvist framlägger,

byggnadsarkeologiska/antikvariska metoden, i boken Handledning vid byggnadsarkeologisk undersökning - Underrättelser från Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer har kommit till användning under arbetes gång.

d) Feministiska teorier har nyttjats för att diskutera på vilka grunder köket och kökets väggbeklädnad blivit så styvmoderligt behandlat inom byggnads- och kulturvård.

e) Även populärkultursteorier som Simon Lindgren definierar och analyserar i boken Populärkultur: Teori, metod och analys har nyttjats. Jag har använt mig av en av Lindgrens teorier och definitioner kring begreppet populärkultur som masskultur, vilket understryker den kommersiella kopplingen till begreppet.

In document Kökets väggbeklädnad i svenska hem mellan åren 1890-1920 (Page 46-63)