4. Incestbestämmelsens utveckling
4.13 Analys av syskonincest ur ett historiskt perspektiv
I Sverige finns en lång tradition av att straffbelägga incest. Redan på medeltiden fanns incestförbudet. Genom att undersöka incest ur ett historiskt perspektiv har jag märkt att incest är ett öppet begrepp utan fastlagd omfattning, som definieras i varje tid efter de värderingar som uppställs i samhället. Förbudets omfattning och grund förändras därmed över tid.
4.13.1 Incestbestämmelsens omfattning
I dagens lagstiftning omfattas endast de närmsta biologiska familjemedlemmarna av incestbestämmelsen. Detta är väldigt få släktband jämfört med tidigare och kan ses som en modern syn av incest.
130 SOU 1976:9 s.109ff.
131 SOU 1976:9 s.103.
132 Prop.1983/84:105 s.33, prop.1991/92:35 s.21.
133 SOU 2001:14 s.328.
Tidigare legitimerades sexualmoralen med hjälp av religion och även lagstiftningen grundades på religiösa skäl. När protestantismen inträdde som ny statsreligion skärptes tillämpningen av Bibelns budskap och uppräkningen i Tredje Mosebokens 18 kap lades till grund för vilka som omfattades. Bibeltexten blev även så småningom en del av lagtexten. Att bibeltext är en del av lagstiftningen är mycket främmande i dagens Sverige. Religion var dock tidigare en betydande värdegrund för svensk straffrätt.
Jämfört med dagens lagstiftning omfattades förr vida kategorier av släktingar av förbudet. Fokus låg inte bara på biologiska släktingar utan även på ingifta släktingar. Den största gruppen människor som avrättades för incestbrott var just släktingar där blodsband saknades. Här kan tydligt observeras vilken stark inverkan religionen hade i dåtidens Sverige och i den svenska lagstiftningen. Förbudet vilade således inte på genetiska argument eller på en rädsla att få barn med sjukdomar. Incest ur ett historiskt perspektiv är religiöst grundat.
Förr hade de visserligen inte heller den medicinska kunskap vi har idag gällande ärftlighet. Det skulle kunna tänkas att detta är förklaringen till omfattningen, att vida kategorier omfattades för att vara på den säkra sidan att friska barn föddes. Ingenting i min utredning har dock pekat på detta utan allt tyder på att omfattningen berodde på religionens starka roll i samhället. Jag tror dock att den medicinska kunskapen har varit en bidragande faktor till förändringen av omfattningen när religionen förlorade betydelse som värdegrund för straffrätten. Svågerskap slutade dock att omfattas helt först år 1965, vilket visar att incestförbudet inte förändrades helt på grund av de nya medicinska upptäckterna. Sådana upptäckter hänvisas det till redan i förarbeten från 1930-talet. 135 Även andra värderingar än genetiska förelåg således även efter att dessa upptäckter gjorts. Det kan begrundas om svågerförbudet kvarstod så länge av den anledningen att det tog lång tid att verkligen frångå de gamla värderingarna som Bibeln uppställt. Det kan vidare diskuteras om huruvida vi lyckats frångå dem idag eller om dagens incestbestämmelse är en gammal kvarleva av den stränga syn som existerat i Sverige sedan medeltiden. Innan detta kan besvaras måste incest utredas ur fler perspektiv. Frågan kan dock väckas redan här om incestbestämmelsen behövs i dagens moderna samhälle eller om den endast finns kvar av historiska skäl.
4.13.2 Uppsåtsrekvisitet
En förändring kan observeras gällande uppsåtet då dagens lagstiftning jämförs med den historiska lagstiftningen. Idag krävs uppsåt för straffbarhet och ansvar inträder ej om släktbanden var okända för de handlande. Så var tidigare inte fallet. Även detta berodde på religiösa värderingar som angav att det var handlingen i sig som orenade landet och därmed behövde de skyldiga straffas. Även de vi idag kallar för offer, så som barn som utsätts för övergrepp, straffades. Först år 1937 skilde lagstiftningen på offer och förövare gällande incesthandlingar.
En förändrad syn på incest kan således åskådas över tid. Först var handlingen en religiös synd och ett brott mot Gud. Sedan började en uppdelning göras där frivilliga förbindelser mellan vuxna kriminaliserades för sig och övriga fall där den ena parten var underårig eller tvingats bedömdes enligt de bestämmelser som gällde oberoende av släktskap.
4.13.3 Styra sexuellt beteende
Ur ett historiskt perspektiv kan observeras att kriminalisering förr användes för att styra människors sexuella beteende. Inte bara gällande incesthandlingar utan även andra sexuella handlingar var förbjudna och straffbelagda. Exempel på dessa brott är lönskaläge (samlag mellan ogifta), hor (otrohet, sexuellt umgänge mellan en gift och en ogift person eller mellan
två på var sitt håll gifta personer) och homosexualitet. Att alla homosexuella handlingar var
kriminaliserade tror jag är förklaringen till att en sexuell relation mellan två personer av samma kön aldrig har omfattats av incestförbudet. Det var helt enkelt inte nödvändigt att förbudet omfattade dessa relationer eftersom de redan var straffbelagda oberoende av släktskap. Att incestförbudet än idag inte omfattar homosexuella relationer tycks således ha en historisk förklaring. När homosexualitet väl avkriminaliserades fanns också mer kunskap om de genetiska riskerna och medicinska upptäckter hade börjat påverka incestförbudet. Dessutom blev homosexualitet lagligt i mitten på 1900-talet, vilket var under samma tidsperiod som incestbestämmelsens omfattning successivt smalnades av. Att utöka bestämmelsen var förmodligen inte aktuellt under den här tiden, inte vad jag har kunnat se genom att studera förarbeten i alla fall. Dessa faktorer tror jag är anledningen till att förbudet än idag endast omfattar personer av motsatt kön.
Den nya målsättningen är att värna om människors sexuella integritet och självbestämmande genom att bestraffa övergrepp. Det framgår av förarbetena att lagstiftaren inte bör ha några
invändningar då en sexuell relation bygger på frivillighet. 136 Trots detta kvarstår bestämmelsen som straffbelägger frivilliga sexuella förbindelser. Detta stämmer inte överens med vad som i övrigt är uttalat om självbestämmande. Andra straffbestämmelser som styrt människors frivilliga sexuella förbindelser genom historiens gång har upphävts under 1900-talet. Lönskaläge avkriminaliserades år 1918, hor avkriminaliserades år 1937 och homosexualitet blev lagligt år 1944.137
Sammanfattningsvis bör noteras att Sverige har en lång tradition av att straffbelägga incest och har tidvis kriminaliserat fler släktled än något annat land. Den historiska förståelsen av incest är religiöst grundad. I dagens förarbeten är det inte längre religion som lyfts fram utan argumenten är nästan uteslutande är av etisk eller genetisk natur varför jag kommer undersöka incest närmare utifrån dessa två perspektiv.
5. Genetiska aspekter
Ett av de vanligaste argumenten som framförs gällande straffbeläggandet av syskonincest är att relationen kan resultera i att barn föds med genetiska sjukdomar. Risken för att barn föds med ärftliga sjukdomar ökar nämligen när föräldrarna är besläktade. Det genetiska argumentet och kriminaliseringen av incest används således som ett skydd för den ofödda.138
Svårighetsgraden av sjukdomarna varierar dock markant. En del kan leda till missbildningar eller mentala handikapp medan andra inte orsakar några allvarliga symptom.139
5.1 Kromosomer
Kromosomer innehåller deoxiribonukleinsyra (DNA) som är den molekyl som bär våra gener.
Totalt innehåller en cell ca 21 000 gener.140 Människor har 46 kromosomer i varje cell, som är
uppdelade i 23 par. De första 22 kromosomparen kallas autosomer och är identiska hos kvinnor och män. Det sista paret kallas för könskromosomerna och skiljer sig mellan könen. En kvinna har normalt två X-kromosomer i detta par, medan en man har en X- och en Y-kromosom. För varje kromosompar har individen ärvt den ena kromosomen från modern och
136 SOU 2001:14 s.109.
137 http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lönskaläge hämtad den 24 november 2015.
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hor hämtad den 24 november 2015.
http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/homosexualitet hämtad den 24 november
2015.
138 SOU 2001:14 s.326.
139 SOU 2001:14 s.684 och http://illvet.se/manniskan/ar-mansklig-inavel-skadlig hämtad den 3 oktober 2015.