5. Genetiska aspekter
5.3 Vetenskapliga sammanställningar
Ibland uppkommer sjukdom genom samverkan mellan olika genetiska faktorer och miljöfaktorer. Dessa sjukdomar brukar kallas för multifaktoriella sjukdomar eller polygena sjukdomar. Under denna kategori hamnar många vanliga sjukdomar, som exempelvis diabetes
och hjärt-kärlsjukdomar.155 Vid polygen nedärvning medverkar två eller flera gener till att ge
upphov till en missbildning eller sjukdom.156 Risken att drabbas av en sådan sjukdom påverkas av hur många släktingar som har drabbats och hur nära släkt man är med de som har drabbats.157 Polygen nedärvning tros kunna vara förklaringen till de sjukdomstillstånd som uppkommit vid incest men där ärftligheten varit oklar. Jan Wahlström, professor i klinisk genetik och sakkunnig i statens medicin-etiska råd, menar att dessa sjukdomstillstånd sannolikt beror på en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer samt att det sålunda finns anledning att anta att polygen nedärvning bidrar till en väsentlig del av de missbildningar som uppkommer till följd av incest.158
Läkaren Lutfi Jabers studie om polygen nedärvning bland närbesläktade tyder dock på motsatsen. Jaber undersökte om vanliga sjukdomar, som diabetes och astma, ökar i samhällen med hög grad av ingifte. Studien utfördes i Israel där kusinäktenskap är vanligt. Resultaten visade dock inte på någon betydande ökning av dessa sjukdomar.159
5.3 Vetenskapliga sammanställningar
Alla människor kan födas med olika sjukdomar. Frågan är då hur mycket större risken är för att barn till syskon drabbas av olika skador. Här är det viktigt att poängtera att det endast finns några få vetenskapliga sammanställningar gällande incest. Nedan visas de fyra mest omfattande sammanställningarna som gjorts beträffande barn från incestuösa förhållanden.160 Tre av sammanställningarna påbörjades tidigt under graviditeten och har därmed även inkluderat missfall i antalet döda barn. Semanovás undersökning var retrospektiv och har inte tagit med missfall i sin beräkning. Enligt Wahlström kan det vara rimligt att inkludera de barn
154 Zlotogora s.412–416.
155 http://www.karolinska.se/for-vardgivare/kliniker-och-enheter-a-o/kliniker-och-enheter-a-o/karolinska-universitetslaboratoriet/klinisk-genetik/genetiska-sjukdomar/ hämtad den 5 oktober 2015.
156 Kristoffersson s.94.
157 Kristoffersson s.98.
158 SOU 2001:14 s.691.
159 Jaber s.346–348.
som endast har någon lindrig form av sjukdom som inte ger några allvarliga symptom med de friska barnen varför det har gjorts i nedanstående sammanställningar.161
Adams och Neel (1967) – Undersökte 18 barn från incestuösa förhållanden. Studien visade
att 3 barn dog, 11 barn var friska, 1 barn hade en missbildning och 3 barn föddes med en funktionsnedsättning.
Carter (1967) – 13 barn undersöktes. Studien visade att 3 barn dog, 5 barn var friska och 5
barn hade en funktionsnedsättning.
Semanová (1971) – Studerade 161 barn från incestuösa förhållanden i Tjeckoslovakien.
Studien visade att 23 barn dog, 82 barn var friska och 56 barn hade missbildningar.
Baird och McGillivray (1982) – 21 barn studerades. Studien visade att 1 barn dog av plötslig
spädbarnsdöd, 11 var friska och 9 hade missbildningar. 162 5.3.1 Riskbedömningar
Det är viktigt att beakta att flera invändningar kan göras mot ovanstående sammanställningar. För det första är urvalet bristfälligt och de behandlar inte specifikt syskonincest utan även far/dotterincest. Detta kan ha betydelse eftersom de inte uteslutande behandlar den situation jag utreder, där det rör sig om två vuxna individer som frivilligt väljer att ha en sexuell relation, utan sammanställningarna omfattar även de fall där väldigt unga flickor har blivit gravida genom övergrepp. I studierna har det inte beaktats hur flickornas unga ålder kan påverka resultaten. Undersökningar har dessutom visat att mödrarna i incestfall ofta lever under stark psykisk press och att de är marginaliserade i samhället. Wahlström framlägger att denna miljöfaktor kan vara en bidragande förklaring till varför barnen drabbas av skador. 163 Mödrarna löper ofta stor risk att bli både fördömda och straffade av samhället om sanningen framkommer. Många är därför rädda för att göra laglig abort och försöker istället framkalla missfall på olika sätt, vilket i sin tur kan leda till skador hos barnen. På grund av det sociala tryck som mödrarna tvingas utstå är det, enligt Carl-Henry Alström professor i psykiatri, inte rimligt att endast hänvisa sjukdomarna till den genetiska faktorn. Dessa barn har inte haft samma chans att utvecklas till friska barn. Han poängterar att mödrarna utsätts för ett hårdare
161 SOU 2001:14 s.690.
162 Arens s.17-18, SOU 2001:14 s.689-690.
socialt tryck än vad ogifta mödrar utsattes för vid sekelskiftet. Detta bör då ses i ljuset av att en tredjedel av alla mord i Sverige i början av 1900-talet var så kallade barnamord, mord begångna av ogifta mödrar på sina nyfödda barn. Det sociala tryckets effekt ska därmed inte underskattas. I sammanställningarna har likväl inga sådana faktorer beaktats. 164 Enligt mig är det också viktigt att beakta att laglig abort inte existerar i alla länder och att de sammanställningar som har gjorts inte är gjorda i Sverige.
Även Robin L Bennett, som arbetar med genetik på University of Washington, framhåller att det finns stora brister i de studier som har gjorts. Enligt henne saknas ordentlig dokumentation om fäderna och om eventuella sjukdomar/funktionsnedsättningar hos föräldrarna. Bennett menar också att mödrarnas ålder, ekonomiska situation och eventuella abortförsök kan ha påverkat resultaten.165
Det måste således understrykas att inga tillförlitliga undersökningar av barn, där föräldrarna är syskon, finns att tillgå. De slutsatser som dragits, gällande genetiska risker, bygger snarare på teoretiska resonemang än empiri.166 Wahlström har utifrån de sammanställningar som finns uppskattat risken att få ett skadat barn till 25 - 40 % om föräldrarna är helsyskon.167 Enligt Bennet är risken istället 6,8 – 11,2 % högre än hos genomsnittsbefolkningen,168 där risken har beräknats till 2 – 4 %.169 Med risk för skadat barn menas också risk för att barnet dör i tidig ålder eller genom missfall.170
Då kusinäktenskap i flera delar av världen är vanligt är konsekvenserna av kusingifte bättre dokumenterat än syskonincest.171 Här finns konstaterat att sjukdomar ökar, men risken för allvarliga genetiska sjukdomar bedöms vara liten.172 Enligt Bennets analys är risken 1,7 - 2,8 % högre än för genomsnittsbefolkningen.173 Även gällande kusiner är det viktigt att poängtera att det är svårt att beräkna riskerna för ett specifikt kusinpar. Forskare har emellertid kunnat visa att ärftliga sjukdomar är vanligare i befolkningsgrupper med hög grad av ingifte. Om giftermålet är en undantagsföreteelse eller en del av ett samhälleligt mönster påverkar således 164 Alström s.368-369. 165 Bennet s.105. 166 SOU 1982:61 s.110. 167 SOU 2001:14 s.328. 168 Bennet s.107. 169 SOU 2001:14 s.684. 170 SOU 2001:14 s.328.
171 Några sammanställningar gällande kusiner: Shull och Neel (1965), Bittles och Neel (1994), Demirel (1997), Jaber (1998), Stoltenberg (1999) och Jorde (2001). Bennet har samlat studierna, se Bennet s.105.
172 SOU 1976:9 s.107.
riskbedömningen.174 Skulle syskonincest ske generation efter generation skulle detta innebära att heterozygositet175 skulle minska med 19 % för varje generation, enligt den franska genetikern Albert Jacquard.176