Hyllies geografiska läge ger stadsdelen en unik fördel i form av att det är ett nytt område med mark som finns tillgänglig för exploatering. I sin tur ökar detta utvecklingsmöjligheterna för utbudet av fastigheter. Detta skiljer sig från Malmö city, i anknytning till centralen, och Triangeln, där möjligheterna för exploatering är betydligt mer begränsade. I områden som Triangeln, går det inte att utföra större exploateringsprojekt då utbudet på mark och att området redan är tätbebyggt. Enda lösningen på att matcha efterfrågan med utbudet i området är då att bygga på höjden. Malmö Central och området runt omkring har en liknande situation. Större områden i närheten av Malmö Central, som Norra hamnen, görs nu redo för vidare exploatering. Efterfrågan går dock fortfarande från Malmö Central och Triangeln till den nya stadsdelen Hyllie där utbudet av mark och möjligheter för nya exploateringsprojekt gällande kommersiella fastigheter och bostäder finns.
Samtliga företag har under intervjuerna tagit upp att anledningen till att företag söker sig till Hyllie är på grund av den utvecklade infrastrukturen. Planering av tågstationen medförde byggnationen av både Emporia och Malmö Arena vilket var startskottet för en ny exploateringsprocess. Företag såg plötsligt Hyllie som attraktivt istället för ett område mitt ute i ingenstans. Detta skedde tack vare den utvecklade infrastrukturen, där de kollektiva möjligheterna gav incitament för företag att omlokalisera (Mejia-Dorantes et al., 2012). Dessa kluster lockade i sin tur människor att bosätta sig i området vilket bidrog till dagligvaruhandel, caféer och i slutändan, en levande stadsdel.
Transport till och från arbetet är något som gör Hyllie attraktivt för personer som jobbar både i och utanför Hyllie. Den nya ringlinjen öppnar möjligheten för de boende att ta tåget från Hyllie till områden som ligger i utkanten av stan som Rosengård utan att behöva ta en buss som blir påverkad av trafikstörningar och köer. Möjligheten att ta sig till olika delar av Malmö på under 40-60 minuters pendling, med hjälp av den nya ringlinjen, Citytunneln och andra kommunikationsmedel, ökar benägenheten för de boende att pendla (Rice et al., 2006). Att enkelt kunna pendla till arbetet och att staden jobbar för att gynna kommunikationsmöjligheterna, leder till att de boende inte är lika beroende av personbilar vid transport. Möjligheterna med kortare färdtid på långa sträckor ger också incitament för de vars smärtgräns för pendling in till Hyllie inte överskrids längre (Rice et al., 2006).
Möjligheten att ta sig till Köpenhamn på en kvart, är ytterligare en egenskap som gör Hyllie unikt (Skanetrafiken.se, 2019). “Absolut sista hållplatsen för att komma ut i världen” nämnde Roth fastigheter (Personlig kommunikation, 26 april 2019) i intervjun. Denna typ av kommunikation innebär att företag inte bara kan dra nytta av de kommunikativa fördelarna tågstationen medför, utan även de fördelar den internationella flygplatsen Kastrup har att erbjuda. Tidigare studier visar på att blandad markanvändning kombinerat med välutvecklad infrastruktur med vägar för gångtrafik, bilar och cyklister bidrar till större ekonomisk tillväxt i området jämfört med områden med avsaknad av dessa faktorer (Schwanen, Dieleman & Dijst, 2004). Detta har åstadkommits i Hyllie med stort engagemang från kommunen i kombination med ringlinjen.
Kontorsfastigheter har blivit en stor del av Hyllie och lockar fler företag att omlokalisera sig till området. Dessa har lokaliserat sig nära varandra, kring kärnan av området vid Hyllie citytunnel. Gruppen av företag inom samma bransch som väljer att lokalisera sig nära varandra kallas kluster och ger upphov till agglomerationsfördelar. I kluster finns möjligheten till stordriftsfördelar i form av produktionseffektivisering som kan sänka produktionskostnaderna. Detta genom att dra nytta av underleverantörer hos andra företag som använder sig av liknande tjänster (O’Sullivan, 2019). Det verkar dock inte som att detta haft någon vidare effekt i Hyllie, då intervjuerna gav svaret på att samarbete mellan företag kan ses som olagligt (Riksbyggen, 2019). Detta betyder dock inte att underleverantörerna inte ser fördel med att leverera material eller tjänster till ett och samma område. En större stad ger även möjligheter för kunskapsintensiva företag att dra nytta av närliggande företag genom kunskapsspridning. Detta kan också ses som ett argument till varför företag väljer att omlokalisera sig till kluster, då effekterna av detta kan påverka företaget positivt, både vad gäller effektivisering och ekonomiskt. Detta ger incitament för företag att betala mer för att lokalisera sig till de mer centrala regionerna (Tillväxtanalys, 2017) och kan ses som ett argument till varför det finns många företag som omlokaliserar sig till Hyllie, trots de höga hyrorna. När företag inom samma bransch blir geografiskt koncentrerade, bidrar detta även till att både anställda och arbetssökande inom just den branschen lokaliserar sig till samma yta. Detta kan ge fördelar till både företagen och arbetarna när det kommer till att snabbare hitta personal eller jobb. Personer inom området som byter arbete, har även fördelen att de inte behöver söka ny bostad. En stor utvecklad stad ökar även chanserna för företag att lättare matcha personal med yrke vilket sänker kostnaderna för utbildning (O’Sullivan, 2019). Dessa möjligheter i kombination med
då företag väljer att omlokalisera sig till området. De som främst drar nytta av agglomerationsfördelarna, som medkommer med kluster, är de kommersiella fastighetsföretagen, då även deras hyresgäster kan dra nytta av agglomerationsfördelarna. Efterfrågan ökar vilket i sin tur leder till en högre betalningsvilja för de kommersiella lokalerna i området (O´Sullivan, 2012). Det som kan anses negativt med agglomerationsfördelar är att de skapar en högre tröskel för företag att ta sig in på marknaden där klustret bildats. Detta påverkar speciellt fastighetsföretagen som drivs i mindre skala. Detta har visat sig i Hyllie då de mindre företagen som Roth och Nevsten byggt längre bort från kärnan än MKB och Riksbyggen. Detta kan förklaras med Bid-Rent teorin då de större fastighetsföretagen har en högre betalningsvilja då de har tillgång till större kapital (Larsson, 2016).
För de företag som bygger bostäder är blandningen mellan dessa och kommersiella fastigheter viktigt. Den välbalanserade blandningen av kontor och bostäder ger företagen som intervjuats en tro på att Hyllie kommer att utvecklas till en attraktiv stadsdel. Dock finns rädslan hos vissa av företagen att det, då alla bygger tätt och snabbt, det finns en risk för vakanser när alla fastigheter blir färdigställda om utbudet överstiger efterfrågan. Castellum menar på att det kommer bli som i London (Mogridge et al. 1997), och att Hyllie kommer växa ihop med de omkringliggande stadsdelarna (Personlig kommunikation, 7 maj 2019). Risken med att det finns så många företag som exploaterar samma område är också att det har en tendens att få företag att göra irrationella beslut. Det blir en typ av flockbeteende, alla exploaterar i Hyllie och samtliga företag som investerat där visar på att de tror på området. Detta betyder att nästa företag som ska köpa mark förlitar sig på att de andra som exploaterar i området har gjort sin analys och att de inte behöver göra en, i samma utsträckning som vanligt, noggrann områdesanalys (Hwang et al., 2004).
Med den byggherredialog som finns i Hyllie, har en relation skapats mellan de exploaterande fastighetsföretagen och gett ett transparent informationsunderlag. Detta har gett dem inspiration, motivation, och möjlighet att ha koll på vad de andra företagen gör. Företagen har även i exploateringsprocessen, tack vare byggherredialogen som finns, kunnat dra nytta av gemensam marknadsföring via hemsidan “Hyllie.com.”
I nuläget finns en efterfrågan som drivit upp priset på bostäder, mark och lokaler i Hyllie högre än i de omkringliggande områdena. Huruvida efterfrågan på bostäder i den höga prisklassen kommer att fortsätta är svår att svara på då utbudet kommer att förändras med en stor marginal när det är många aktörer som bygger detta kan leda till ett utbudsöverskott eller att efterfrågan
mättas. Anledningen till detta är bostadsbyggandets långa process och att priset ändras beroende på efterfrågan vilket gör det svårt att förutspå hur efterfrågan kommer att vara vid färdigställandet av fastigheten (Eklund, 2017). Det flertalet företag nämnt under intervju, är vikten av efterfrågan innan de börjar bygga. Detta är också en av anledningarna till att många av företagen inte bygger på spekulation. Risken med stora projekt som Hyllie är att det är många exploatörer på samma plats vilket kan göra att en framtida bedömning av utbud och efterfrågan vid exploateringens slut blir svårbedömt. Detta begränsar företagens möjlighet att göra en överensstämmande analys över områdets framtida efterfrågan. Den takten det byggs i nu, gör vissa respondenter vaksamma. Anledningen är att de vill undvika vakanser, och därför kanske kommer behöva sänka priser för att hålla jämvikten på utbud och efterfrågan. Största risken anses enligt respondenterna ligga på bostadsrätterna där bland annat Roth fastigheter påpekade att efterfrågan på de dyrare bostäderna kommer att mättas mycket snabbare då det inte är så många som har tillräckligt med kapital i Malmö. Lägst risk anses vara på den på de kommersiella fastigheterna då de som nämnt, till skillnad från en bostadsrättsfastighet, ofta har skrivna hyresgäster innan projektets färdigställande.
Frågan är då om de ekonomiska fördelarna Henderson (1974) nämner har tillräcklig dragningskraft för att hålla efterfrågan konstant till byggandet är klart. Om, som Nevsten och Roth fastigheter påpekade i intervjuerna, efterfrågan skulle mättas av utbudet skulle prissättningen/hyressättningen behövas regleras för att möta den nya jämvikten (Eklund, 2017). Av denna anledning har de mindre företagen som Nevsten och Roth en analys över Hyllie som är mer känslig, än de mer etablerade företagens, för ett underskott på efterfrågan. Att efterfrågan kommer finnas kvar är något som de större företagen nämligen är övertygade om och balansen mellan kontor och bostäder med hjälp av tågstationen anses som faktorer som kommer locka fler företag att bli en del av det nuvarande klustret.