Analys/bakgrund

Arbetet med den regionala ansökan startade i september 2009. Landstinget Sörmland och nätverket Vuxnas lärande i Sörmland (VIS) bjöd in intresserade till ett idéseminarium för information och diskussion kring VO-College. Regionförbundet Sörmland avböjde den förfrågan som ställdes om att ta det regionala samordningsansvaret för bildandet av ett regionalt Vård- och omsorgscollege varvid Landstinget Sörmland som återstående länsaktör med ett intresse av att bilda VO-College Sörmland kallade till ett konstituerande möte den 12 november 2009. Där deltog representanter från Sörmlands kommuner, landstinget, fackliga företrädare från Kommunal och Vårdförbundet. Mötet enades om att omgående inleda ett gemensamt arbete för att ta fram en regional ansökan samt att organisera strukturen för en styrgrupp. Förutsättningarna då var att Landstinget Sörmland finansierade en femtioprocentig tjänst för projektledaruppdraget från och med första januari 2010 och tills dess att

certifieringen skulle vara klar. Därefter skulle ånyo frågan gå till Regionförbundet om fortsatt ansvar för samordningen i länet av ett regionalt VO-College. Sörmland blev klara och

certifierade i februari 2011.

I samband med certifieringen slutade processledaren. Regionförbundet Sörmland ansåg även vid denna tid sig inte kunna ta ansvar för VO-College Sörmland, varvid regionen och de lokala VO-Collegen stod utan processtöd fram till oktober 2012. Under den tiden pågick arbetet med certifieringsansökningar från lokala college i länet.

.

Under 2011 skapades en ny gemensam nämnd med politiska företrädare mellan Landstinget och länets nio kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågor. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011, hade nämnden som döptes till VOHJS-nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt regionala VO-College.

Nämnden fattade beslut så att regional processledare om 25 % för VO-College Sörmland kunde anlitas from oktober 2012, from 2015 är tjänsten på 50 %. Finansiering sköts inom nämndens budgeterande verksamhet. Ansvaret för finansiering av processledare

återkommer under avsnitt 2.3 regional samordning och finansiering.

1.3.1 Sörmland – ett nav vid Mälaren

Med sitt centrala läge har regionen starka bindningar och samspel med sina omkringliggande regioner. Sörmland är omringat av län och landskap med starka utbildningskulturer. I

nordost finns Uppland med Uppsala universitet, i öster finns Stockholm med flera

högskolor och universitet. Söder om oss har vi Östergötland med Linköpings universitet och i väster finns Närke med Örebro universitet. Närmast norrut, på andra sidan av Mälaren, finns Västmanland med vilka Sörmland har gemensam högskola med Campus i Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Mälardalens högskola är således en viktig aktör i Sörmland för medellånga vårdutbildningar.

Mälardalens högskola är en gemensam nämnare för Eskilstuna kommun och Västerås stad. Under 2009 inledde de tre parterna ett gemensamt projekt kallat Samhällskontraktet.

Den gemensamma satsningen har gett ett mycket gott resultat som i sin tur har inneburit att parterna satsar fyra år till på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. Det nya avtalet gäller för 2014-2017. I det nya avtalet ingår även Landstinget Sörmland och Landstiget Västmanland. Samhällskontraktets kärna är att länka samman forskning och utveckling (Källa: Samhällskontraktet 2013). I detta samarbete finns en ambition att samverka kring hur Framtidens arbetskraft ska se ut och hur det ska leda till en generell utveckling av områdets arbetsmarknadskompetens, vilket troligtvis även kommer att leda till positiva effekter för vård- och omsorgssektorn (Källa: Samhällskontraktet 2013).

1.3.2 Befolkning, demografi och integration

I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den på vissa håll beräknas öka.

Eskilstuna kommun är i särklass störst i länet med sina 100 001 invånare och statistiken för kommunen pekar på en fortsatt ökning och med en stark inflyttning av nya svenskar (Källa: Prognos för arbetsmarkanden 2014).

•

Vid sidan av Södertälje kommun och Malmö stad har Eskilstuna kommun den största inflyttningstakten av personer med utländsk bakgrund, vilket ställer nya krav på kommunen och på utbildningsanordnare.

Under 2000-talet har befolkningsutvecklingen ökat med 17 000 invånare i Sörmland, vilket är mer än genomsnittet för övriga riket. Ökningen för hela riket var 88 971 personer. Personer med utländsk bakgrund utgör det klart största befolkningstillskottet i länet.

Inflyttning sker främst till Eskilstuna, Katrineholm och Flen (Källa: Sörmlandsstrategin 2020).

Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt. I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 % år 1970 och 2012 var den 2,8 %.

Andel 75 år och äldre

e

Källa: SCB/Hälsan i Södermanland 2013

Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och i Sörmland i synnerhet. Den starkast växande åldersgruppen är kvinnor i åldrarna 60-64 år.

Kommunala jämförelsetal 2013

Kommuner Folkmängd 65-år därav andel (%)

Eskilstuna 99 729 19,5

Flen 16 156 25,8

Gnesta 10 409 21,6

Katrineholm 32 930 22,2

Nyköping 53 038 23,1

Oxelösund 11 403 27,4

%

Strängnäs 33 389 21,3

Trosa 11 680 21,9

Vingåker 8 835 24,9

Totalt 277 569 21,8

Källa: Sveriges officiella statistik (2013)

Ungdomar flyttar både till och från länet. Efter gymnasiet flyttar många ungdomar för att studera vidare eller arbeta utanför Sörmland. Det är bara Eskilstuna som har ett positivt inflyttningsöverskott av unga i åldern 19-29 år. Den främsta förklaringen är Mälardalens högskola. För övrigt utgör den åldersgruppen en uttalad minskad andel.

Andelen som är 55 år och äldre ökar bland de som väljer att flytta till Sörmland. Här skiljer sig Sörmland från riket.

1.3.3 Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser

Regionförbundet Sörmland redovisar i sin rapport Sörmland i siffror- 2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer hur sysselsättningen fördelar sig i länet (Källa: Regionförbundet 2011).. Av de tre näringsgrenar som sysselsatte flest kvinnor i Sörmland under 2011 står vård och omsorg för 31 %, utbildning 17 % och handel och distribution 14 %. För männen var fördelningen; tillverkning och utvinning 28 %, handel och distribution 21 % och

byggverksamhet 14 %. Andelen män verksamma inom vård- och omsorg för samma period uppgick till 6,l %.

Lägst andel män som arbetar inom vård- och omsorgsområdet finns i Strängnäs och Eskilstuna kommun, medan det i Oxelösund arbetar fler kvinnor inom industrin.

Arbetsförmedlingens höstprognos för utvecklingen på arbetsmarknaden i Sörmland under 2013- 2014 är mer positiv jämfört med höstprognosen 2012. Sysselsättningen bedöms öka under 2013 och 2014 och arbetslösheten sjunka. Inom offentliga tjänster återfinns 31 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sedan 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt, men under de senaste åren kan man se en minskning som varit tydliga inom

landstinget.

Orsaken är effekter av offentliga verksamheter som övergår till privata utförare. Även framåt kan man se att fortsatta privatiseringar inom vård och omsorg inte kan uteslutas.

På sikt behövs även arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården förbättras. En risk finns att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler. Det

föreligger med andra ord en risk i att statusen för yrket försämras när den istället skulle behöva öka. I dagsläget är 907 undersköterskor inskrivna på Arbetsförmedlingen i Sörmland varav 287 tim- eller deltidsanställda.

En minskning har skett och på längre sikt kan det därför mycket väl uppstå en brist på undersköterskor. I dagsläget finns en balanserad tillgång på omvårdnadsutbildade som är nyexaminerade, men en viss brist på yrkeserfarna. (Källa: Arbetsmarknadsutsikterna 2013)

I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Högst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. Lägst andel finns i Vingåker, Oxelösund och Flen.

Andel (%) med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 2012 Kvinnor Män Totalt

1.3.4 Kompetensbehov

Landstinget Sörmland har tagit fram en rapport (Rapport 2014, Personal- och

kompetensförsörjning, diskussions och planeringsunderlag Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland)). Syftet med den rapporten är att påvisa kompetensbehov för vissa yrkesgrupper. Denna rapport är en fortsättning på den tidigare Personalplanering och Kompetensförsörjning 2011-2013.

Fokusområden som identifierats för reguljär utbildning är i synnerhet medicinsk sekreterare (läkarsekreterare) där landstinget inom en tioårsperiod spår ett behov för ersättningsrekrytering om 34 %.

0 10 20 30 40 50

Under den närmaste tioårsperioden uppgår behovet av ersättningsrekrytering, baserat på pensionsavgångar, för undersköterskor och skötare inom hälso- och sjukvård, till 340 personer vilket motsvarar 34 %.

Störst tonvikt finns för undersköterskor för arbete inom sjukvård på specialistavdelningar.

Det är dock ännu okänt hur behovet av spetskompetenserna kommer att vara fördelat för yrkesgruppen. Tydligt framgår dock att exempelvis undersköterskor/skötare med

inriktning mot psykiatri kommer att efterfrågas under de närmaste tio åren.

Av dagens 374 skötare kommer 121 att gå i pension om 10 år. Det motsvarar 32 %.

Den rättspsykiatriska kliniken Karsudden rapporterar ett prognostiserat utbildningsbehov av grundutbildade undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri. Karsudden bedriver dessutom en del interna utbildningar som är behovsanpassade till rättspsykiatri och som inte erbjuds på annat håll.

1.3.5 Kommunerna i Sörmland – Behovsprognoser 2014 och framåt

I flera av Sörmlands kommuner pågår arbete i berörda förvaltningar med ansvar för vård- och omsorgsfrågor, med att ta fram kompetensförsörjningsstrategier.

Man ställer sig frågorna; vilka eventuella utbildningsbehov har man i förvaltningarna och hur ser fördelningen och behoven ut över tiden för en tryggad kompetensförsörjning?

Trots att dessa arbeten pågår just nu så kan även kommunerna i Sörmland skönja vissa mönster i sina framtida kompetensförsörjningsbehov.

Volymökningar kommer att ske i de flesta delar av verksamheterna men framförallt inom området funktionhinderområdet. Hos kommunernas förvaltningar för vård och omsorg spår man ett tilltagande behov av distriktssköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom geriatrik och neuropsykiatri.

Även äldrepedagoger (YH-utbildning om 200 poäng) som man menar utgör en viktig kompetens för personal inom äldreomsorgen, efterfrågas, samt personal med

specialkompetens med inriktning mot demens. Nytt är även ett behov av tjänster som socialomsorgspedagog.

Vidare anas ett ökat behov av personal med kompetens från barn- och fritidsprogrammet på ungdomsgymnasienivå, socionomprogrammet på högskolenivå. Gymnasiekursen

Vårdpedagogik och handledning 100 poäng har fått fart, men behovet av utbildade handledare kommer alltid att finnas beroende på personalförändringar ute i verksamheterna.

1.3.6 Pensionsavgångar

I Landstinget beräknas hela 40 % av undersköterkorna gå i pension inom 10 år. Samma procentsats kan man även se i länets kommuner för medarbetare inom vård och

omsorgssektorn.

1.3.7 Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) Sökbilden för ungdomar har ökat något över hela landet till Vård- och

omsorgsprogrammet. Enligt den senaste sökbilden har det skett en ökning med 3 %.

Nyköpings ungdomsgymnasium

En viss ökning kan även märkas till Nyköpings gymnasium. Även ungdomar från Trosa och Oxelösund söker sig till utbildningsprogrammen och kurserna i Nyköping. För Eskilstuna är sökbilden något stabilare. Där var antalet förstahandssökande 76 mot 39 för 2013. Av de 76 var 43 obehöriga. Det man ändå kan se frånsett elevunderlag är att de elever som söker är ”stabilare” och fler elever fullföljer sin utbildning.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping

På Campus Nyköping finns omvårdnadsutbildning för vuxna på 1500 poäng. Därutöver erbjuds flertalet påbyggnadskurser på mellan 50 och 200 poäng inom vård och omsorg och bedrivs i vissa fall på distans och med hjälp av privata utbildningsanordnare.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund

Även Campus Oxelösund tillhandahåller kurser inom vård- och omsorgsprogrammet. Där har i januari 2014 drygt 50 personer erhållit diplom för 1500 poäng.

Arbetsförmedlingen Nyköping

Arbetsförmedlingen i Nyköping har utbildat 15 personer under 2013 inom vårdområdet.

Under 2014 pågår en utbildning med 52 personer som blir klara i omgångar från juni till september. Ny kurs är inplanerad till hösten 2014.

Strängnäs ungdomsgymnasium

För gymnasieskolan i Strängnäs håller tendensen i sig att färre elever söker vård- och omsorgsprogrammet. Höstterminen 2011 startade 10 elever varav sju av dem är kvar i dagsläget. Hösten 2012 startade 15 elever och 12 är kvar.

Hösten 2013 var antalet sökande så få att programmet inte startade i Strängnäs och inför hösten 2014 är läget likadant, d.v.s. för få sökande och ingen start planeras. De få sökande har oftast gått på introduktionsprogrammet och blivit behöriga eller avbrutit ett annat gymnasieprogram och söker om till vård- och omsorgsprogrammet. Parallellt med detta finns stort intresse för det Samhällsvetenskapliga programmet med

beteendeinriktning allt tyder på att ungdomarna har ett visst intresse för psykologiska och sociologska ämnen.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Strängnäs

Vuxenutbildningen i Strängnäs har högt söktryck på utbildning inom vård och omsorg.

Vuxenutbildning erbjuder start för hel utbildning dagtid två gånger per år med 15-25 elever i varje grupp. Utöver detta erbjuds kurser på distans med kontinuerliga starter samt validering och handledarutbildning.

Under 2103 gick 42 personer hela utbildningen på dagtid. 79 personer startade en eller flera enstaka kurser på distans och 41 personer läste enstaka kurser dagtid. 11 personer validerades och åtta personer deltog i handledarutbildningen som erbjöds under hösten.

Till starten i januari 2014 fylldes alla 25 platser på utbildningen och för första gången på länge finns kö till utbildningen. Slutsaten är att intresset för utbildning i vård och omsorg tycks öka ytterligare.

Vuxenutbildning kommunal regi Eskilstuna

Komvux i Eskilstuna har för nuvarande utbildningsanordnaren Medlearn som genomför utbildningar inom Vård- och omsorgsprogramet. Enligt Medlearn är det ett högt söktryck över hela Sörmland och det är Arbetsförmedlingen samt Komvux som reglerar elevantal och intag beroende på kommunens ekonomiska anslag.

Ungdomsgymnasium Katrineholm

Ellwynska skolan i Katrineholm tillhandahåller fortsatt vård- och omsorgsprogrammet och tar emot cirka 40-50 ungdomselever per läsår.

Vid senaste antagningen tog skolan emot 53 elever varav 38 var så kallade

förstahandssökande. Övriga kom in på sitt andrahandsval eller gick programinriktat individuellt val.

Ansökningsstatistiken till Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan har minskat under de senaste åren med cirka 30-40 förstahandssökande. Skolan lockar ovanligt många pojkar till programmet. Hit söker i huvudsak ungdomar från Katrineholm, Flen och Vingåker. Skolan erbjuder inom vuxenutbildningen såväl individuell som grupputbildning i omvårdnadskurser och andra gymnasiekurser och även som

distansutbildning i omvårdnad på 1500 poäng. Skolan tillhandhåller bland annat validering av omvårdnadskompetenser upp till 1500 poäng.

Vidare finns en Handledarutbildning på l 00 poäng som riktar sig till vuxna med arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg och en påbyggnadskurs för handledare för valideringsstuderande. Skolan har även en kurs i Svenska som andra språk. Ellwynska skolan har för närvarande cirka 50 vuxenstuderande.

1.3.8 Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning

Kurserna i vård- och omsorgsprogrammet utgör grunden för den baskompetens som krävs för arbete inom vård och omsorg jämte vad SKL föreskriver i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007). Till den grundläggande kompetensen läggs fördjupningskunskap inom specifika områden. Inom respektive kommun kan kursutbudet komma att kompletteras även med delar av andra program till följd av lokala behov.

Utvecklingen av utbildningar inom VO-College ska enligt avtalet ske i samförstånd och utan inbördes konkurrens.

Regionala styrgruppen avser att gemensamt verka för att plats för APL/LIA och VFU för de studerandes lärande i arbetslivet så långt det är möjligt ska finnas tillgängligt i länet eller inom det interregionala samarbetet.

Varje kommunal arbetsgivare garanterar genom sitt deltagande i VO-College att kvalificerade handledare tillhandahålls för APL/VFU/LIA och i enlighet med det samverkansavtalsom parterna enas om kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningsanordnare och arbetsgivare svarar gemensamt får att genomföra handledarutbildningar i regionen.

Gemensamt för alla parter inom VO-College Sörmland är att all vård- och

omsorgsutbildning ska ges mot betyg för att leda till anställningsbarhet inom vård och omsorg oavsett vilken verksamhet som bedrivs.

1.3.9 Högskoleutbildning

På Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens Högskola erbjuds utbildningsprogrammen till sjuksköterska, fysioterapeut, folkhälsovetare, beteendevetare jämte barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård och mot distriktsköterska (se avsnitt 4).