Ansökan om återcertifiering för Vård- och omsorgscollege Sörmland 2014-2019

(1)

Parter i Samverkan för regionalt VO-College i Sörmland

Kommuner - Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och Vingåker Landstinget Sörmland, Mälardalens Högskola, Kommunalarbetarförbundet och Vision

Ansökan om återcertifiering för

Vård- och omsorgscollege Sörmland 2014-2019

Monica Andersson Regional processledare VO-College Sörmland Tfn 0155-24 89 18 Mobil 073-773 72 21 monica.m.andersson@nykoping.se

2015-03-06

Vård- och omsorgscollege är en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv, som gör utbildning inom vård- och omsorgsområdet och arbestlivet mer attraktiv för den enskilda och för arbetsmarknadens aktörer.

(2)

Innehåll

1. Varför Vård- och omsorgscollege ... 4

1.1 Vision ... 4

1.2 Syfte ... 4

1.3 Analys/bakgrund ... 4

1.3.1 Sörmland – ett nav vid Mälaren ... 5

1.3.2 Befolkning, demografi och integration ... 5

1.3.3 Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser ... 7

1.3.4 Kompetensbehov ... 8

1.3.5 Kommunerna i Sörmland – Behovsprognoser 2014 och framåt ... 9

1.3.6 Pensionsavgångar ... 10

1.3.7 Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) ... 10

1.3.8 Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning ... 12

1.3.9 Högskoleutbildning ... 12

1.4 Mål ... 12

1.4.1 Uppföljning av regionala mål enligt ansökan 2011-2014 ... 12

1.4.1 Nya regionala mål som ska uppnås till 2019... 14

2. Samverkan ... 15

2.1 Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan ... 15

2.2 Organisation ... 15

2.2.1 Den regionala styrgruppen ... 16

2.3 Regional samordning och finansiering ... 17

2.3.1 Det regionala samarbetets sammansättning ... 17

2.3.2 Arbetsgivare och utbildningsanordnare ... 17

2.3.3 Mälardalens högskola ... 18

2.3.4 Kommunal Södermanland ... 18

3. Regionalt och lokalt perspektiv ... 20

3.1 Marknadsföring ... 21

3.2 Omvärldsbevakning ... 22

3.3 Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet ... 22

4. Infrastruktur för utbildningarna ... 24

4.1 Gymnasieutbildning... 24

(3)

4.2 Vuxenutbildning ... 24

4.3 Arbetsmarknadsutbildning ... 24

4.4 YH-utbildning ... 25

4.5 Mälardalens högskola ... 25

4.6 Kompetensutveckling för redan anställd personal ... 25

4.7 Nya utbildningsaktörer ... 26

5. Hälsoperspektivet ... 26

6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö ... 27

7. Lärformer och arbetssätt... 28

8. Lärande i arbete ... 28

9. Kvalitetsarbete/uppföljning ... 28

9.1 Så uppnår vi målen ... 28

9.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet ... 29

9.3 Sammanställning statistik utbildning 2014 ... 29

9.3.1 Statistik utbildning Katrineholm-Flen och Vingåker ... 29

9.3.2 Statistik utbildning Södra länsdelen ... 30

9.3.3 Statistik utbildning Eskilstuna ... 33

10. Avtal och överenskommelser ... 33

10.1 Nya avtal och avsiktsförklaringar ... 33

Bilagor ... 34

11. Rapport ... 34

12. Ämnes- och poängplaner ... 41

(4)

1. Varför Vård- och omsorgscollege

1.1 Vision

En primär uppgift för samhället är att ge den vård och omsorg som länets medborgare kräver och behöver. För det krävs professionell kompetens i mötet med den enskilde medborgaren.

All utbildning och kompetens ska spegla verksamheternas behov av kvalitet. Genom att de samlade resurserna som finns i länet utnyttjas mer effektivt ska kompetensförsörjningen inom vård och omsorg i Södermanlands län tryggas.

1.2 Syfte

Syftet med ett regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland (VO-College) är att samordna och effektivisera samarbetet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare, inom vård och omsorg för att behov och tillgång av rätt utbildad arbetskraft överensstämmer. Det ska ske genom strukturerad samverkan mellan arbetsgivare, utbildningsanordnare och fackliga

organisationer i ett gemensamt och jämställt VO-College Sörmland för en gemensam framtid.

1.3 Analys/bakgrund

Arbetet med den regionala ansökan startade i september 2009. Landstinget Sörmland och nätverket Vuxnas lärande i Sörmland (VIS) bjöd in intresserade till ett idéseminarium för information och diskussion kring VO-College. Regionförbundet Sörmland avböjde den förfrågan som ställdes om att ta det regionala samordningsansvaret för bildandet av ett regionalt Vård- och omsorgscollege varvid Landstinget Sörmland som återstående länsaktör med ett intresse av att bilda VO-College Sörmland kallade till ett konstituerande möte den 12 november 2009. Där deltog representanter från Sörmlands kommuner, landstinget, fackliga företrädare från Kommunal och Vårdförbundet. Mötet enades om att omgående inleda ett gemensamt arbete för att ta fram en regional ansökan samt att organisera strukturen för en styrgrupp. Förutsättningarna då var att Landstinget Sörmland finansierade en femtioprocentig tjänst för projektledaruppdraget från och med första januari 2010 och tills dess att

certifieringen skulle vara klar. Därefter skulle ånyo frågan gå till Regionförbundet om fortsatt ansvar för samordningen i länet av ett regionalt VO-College. Sörmland blev klara och

certifierade i februari 2011.

I samband med certifieringen slutade processledaren. Regionförbundet Sörmland ansåg även vid denna tid sig inte kunna ta ansvar för VO-College Sörmland, varvid regionen och de lokala VO-Collegen stod utan processtöd fram till oktober 2012. Under den tiden pågick arbetet med certifieringsansökningar från lokala college i länet.

(5)

.

Under 2011 skapades en ny gemensam nämnd med politiska företrädare mellan Landstinget och länets nio kommuner i syfte att utveckla samverkansfrågor. Enligt reglementet som antogs av respektive fullmäktige på försommaren 2011, hade nämnden som döptes till VOHJS-nämnden ansvar för hjälpmedelsförsörjningen i länet, FoU i Sörmland samt regionala VO-College.

Nämnden fattade beslut så att regional processledare om 25 % för VO-College Sörmland kunde anlitas from oktober 2012, from 2015 är tjänsten på 50 %. Finansiering sköts inom nämndens budgeterande verksamhet. Ansvaret för finansiering av processledare

återkommer under avsnitt 2.3 regional samordning och finansiering.

1.3.1 Sörmland – ett nav vid Mälaren

Med sitt centrala läge har regionen starka bindningar och samspel med sina omkringliggande regioner. Sörmland är omringat av län och landskap med starka utbildningskulturer. I

nordost finns Uppland med Uppsala universitet, i öster finns Stockholm med flera

högskolor och universitet. Söder om oss har vi Östergötland med Linköpings universitet och i väster finns Närke med Örebro universitet. Närmast norrut, på andra sidan av Mälaren, finns Västmanland med vilka Sörmland har gemensam högskola med Campus i Västerås, Eskilstuna och Nyköping. Mälardalens högskola är således en viktig aktör i Sörmland för medellånga vårdutbildningar.

Mälardalens högskola är en gemensam nämnare för Eskilstuna kommun och Västerås stad. Under 2009 inledde de tre parterna ett gemensamt projekt kallat Samhällskontraktet.

Den gemensamma satsningen har gett ett mycket gott resultat som i sin tur har inneburit att parterna satsar fyra år till på kunskapsutveckling för välfärd och tillväxt. Det nya avtalet gäller för 2014-2017. I det nya avtalet ingår även Landstinget Sörmland och Landstiget Västmanland. Samhällskontraktets kärna är att länka samman forskning och utveckling (Källa: Samhällskontraktet 2013). I detta samarbete finns en ambition att samverka kring hur Framtidens arbetskraft ska se ut och hur det ska leda till en generell utveckling av områdets arbetsmarknadskompetens, vilket troligtvis även kommer att leda till positiva effekter för vård- och omsorgssektorn (Källa: Samhällskontraktet 2013).

1.3.2 Befolkning, demografi och integration

I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den på vissa håll beräknas öka.

Eskilstuna kommun är i särklass störst i länet med sina 100 001 invånare och statistiken för kommunen pekar på en fortsatt ökning och med en stark inflyttning av nya svenskar (Källa: Prognos för arbetsmarkanden 2014).

(6)

•

Vid sidan av Södertälje kommun och Malmö stad har Eskilstuna kommun den största inflyttningstakten av personer med utländsk bakgrund, vilket ställer nya krav på kommunen och på utbildningsanordnare.

Under 2000-talet har befolkningsutvecklingen ökat med 17 000 invånare i Sörmland, vilket är mer än genomsnittet för övriga riket. Ökningen för hela riket var 88 971 personer. Personer med utländsk bakgrund utgör det klart största befolkningstillskottet i länet.

Inflyttning sker främst till Eskilstuna, Katrineholm och Flen (Källa: Sörmlandsstrategin 2020).

Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt. I länet var andelen 85 år och äldre 0,7 % år 1970 och 2012 var den 2,8 %.

Andel 75 år och äldre

e

Källa: SCB/Hälsan i Södermanland 2013

Andelen äldre i befolkningen ökar i Sverige och i Sörmland i synnerhet. Den starkast växande åldersgruppen är kvinnor i åldrarna 60-64 år.

Kommunala jämförelsetal 2013

Kommuner Folkmängd 65-år därav andel (%)

Eskilstuna 99 729 19,5

Flen 16 156 25,8

Gnesta 10 409 21,6

Katrineholm 32 930 22,2

Nyköping 53 038 23,1

Oxelösund 11 403 27,4

%

(7)

Strängnäs 33 389 21,3

Trosa 11 680 21,9

Vingåker 8 835 24,9

Totalt 277 569 21,8

Källa: Sveriges officiella statistik (2013)

Ungdomar flyttar både till och från länet. Efter gymnasiet flyttar många ungdomar för att studera vidare eller arbeta utanför Sörmland. Det är bara Eskilstuna som har ett positivt inflyttningsöverskott av unga i åldern 19-29 år. Den främsta förklaringen är Mälardalens högskola. För övrigt utgör den åldersgruppen en uttalad minskad andel.

Andelen som är 55 år och äldre ökar bland de som väljer att flytta till Sörmland. Här skiljer sig Sörmland från riket.

1.3.3 Sysselsättning och arbetsmarknadsprognoser

Regionförbundet Sörmland redovisar i sin rapport Sörmland i siffror- 2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer hur sysselsättningen fördelar sig i länet (Källa: Regionförbundet 2011).. Av de tre näringsgrenar som sysselsatte flest kvinnor i Sörmland under 2011 står vård och omsorg för 31 %, utbildning 17 % och handel och distribution 14 %. För männen var fördelningen; tillverkning och utvinning 28 %, handel och distribution 21 % och

byggverksamhet 14 %. Andelen män verksamma inom vård- och omsorg för samma period uppgick till 6,l %.

Lägst andel män som arbetar inom vård- och omsorgsområdet finns i Strängnäs och Eskilstuna kommun, medan det i Oxelösund arbetar fler kvinnor inom industrin.

Arbetsförmedlingens höstprognos för utvecklingen på arbetsmarknaden i Sörmland under 2013- 2014 är mer positiv jämfört med höstprognosen 2012. Sysselsättningen bedöms öka under 2013 och 2014 och arbetslösheten sjunka. Inom offentliga tjänster återfinns 31 procent av samtliga sysselsatta i länet. Sedan 2004 har antalet sysselsatta inom offentliga tjänster varit stabilt, men under de senaste åren kan man se en minskning som varit tydliga inom

landstinget.

Orsaken är effekter av offentliga verksamheter som övergår till privata utförare. Även framåt kan man se att fortsatta privatiseringar inom vård och omsorg inte kan uteslutas.

På sikt behövs även arbetsvillkoren för undersköterskor och vårdbiträden inom vården förbättras. En risk finns att fasta anställningar omvandlas till timvikariat i pooler. Det

föreligger med andra ord en risk i att statusen för yrket försämras när den istället skulle behöva öka. I dagsläget är 907 undersköterskor inskrivna på Arbetsförmedlingen i Sörmland varav 287 tim- eller deltidsanställda.

(8)

En minskning har skett och på längre sikt kan det därför mycket väl uppstå en brist på undersköterskor. I dagsläget finns en balanserad tillgång på omvårdnadsutbildade som är nyexaminerade, men en viss brist på yrkeserfarna. (Källa: Arbetsmarknadsutsikterna 2013)

I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Högst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. Lägst andel finns i Vingåker, Oxelösund och Flen.

Andel (%) med eftergymnasial utbildning, 16-74 år, 2012 Kvinnor Män Totalt

Eskilstuna 31 24 28

Flen 24 16 20

Gnesta 30 20 25

Katrineholm 28 19 23

Nyköping 32 24 28

Oxelösund 25 17 21

Strängnäs 35 25 30

Trosa 30 23 27

Vingåker 22 13 17

Länet 31 22 27

Riket 38 30 34

1.3.4 Kompetensbehov

Landstinget Sörmland har tagit fram en rapport (Rapport 2014, Personal- och

kompetensförsörjning, diskussions och planeringsunderlag Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland)). Syftet med den rapporten är att påvisa kompetensbehov för vissa yrkesgrupper. Denna rapport är en fortsättning på den tidigare Personalplanering och Kompetensförsörjning 2011-2013.

Fokusområden som identifierats för reguljär utbildning är i synnerhet medicinsk sekreterare (läkarsekreterare) där landstinget inom en tioårsperiod spår ett behov för ersättningsrekrytering om 34 %.

0 10 20 30 40 50

Riket Länet Vingåker Trosa Strängnäs Oxelösund Nyköping Katrineholm Gnesta Flen Eskilstuna

%

(9)

Under den närmaste tioårsperioden uppgår behovet av ersättningsrekrytering, baserat på pensionsavgångar, för undersköterskor och skötare inom hälso- och sjukvård, till 340 personer vilket motsvarar 34 %.

Störst tonvikt finns för undersköterskor för arbete inom sjukvård på specialistavdelningar.

Det är dock ännu okänt hur behovet av spetskompetenserna kommer att vara fördelat för yrkesgruppen. Tydligt framgår dock att exempelvis undersköterskor/skötare med

inriktning mot psykiatri kommer att efterfrågas under de närmaste tio åren.

Av dagens 374 skötare kommer 121 att gå i pension om 10 år. Det motsvarar 32 %.

Den rättspsykiatriska kliniken Karsudden rapporterar ett prognostiserat utbildningsbehov av grundutbildade undersköterskor/skötare med inriktning mot psykiatri. Karsudden bedriver dessutom en del interna utbildningar som är behovsanpassade till rättspsykiatri och som inte erbjuds på annat håll.

1.3.5 Kommunerna i Sörmland – Behovsprognoser 2014 och framåt

I flera av Sörmlands kommuner pågår arbete i berörda förvaltningar med ansvar för vård- och omsorgsfrågor, med att ta fram kompetensförsörjningsstrategier.

Man ställer sig frågorna; vilka eventuella utbildningsbehov har man i förvaltningarna och hur ser fördelningen och behoven ut över tiden för en tryggad kompetensförsörjning?

Trots att dessa arbeten pågår just nu så kan även kommunerna i Sörmland skönja vissa mönster i sina framtida kompetensförsörjningsbehov.

Volymökningar kommer att ske i de flesta delar av verksamheterna men framförallt inom området funktionhinderområdet. Hos kommunernas förvaltningar för vård och omsorg spår man ett tilltagande behov av distriktssköterskor och sjuksköterskor med specialistkompetens inom geriatrik och neuropsykiatri.

Även äldrepedagoger (YH-utbildning om 200 poäng) som man menar utgör en viktig kompetens för personal inom äldreomsorgen, efterfrågas, samt personal med

specialkompetens med inriktning mot demens. Nytt är även ett behov av tjänster som socialomsorgspedagog.

Vidare anas ett ökat behov av personal med kompetens från barn- och fritidsprogrammet på ungdomsgymnasienivå, socionomprogrammet på högskolenivå. Gymnasiekursen

Vårdpedagogik och handledning 100 poäng har fått fart, men behovet av utbildade handledare kommer alltid att finnas beroende på personalförändringar ute i verksamheterna.

(10)

1.3.6 Pensionsavgångar

I Landstinget beräknas hela 40 % av undersköterkorna gå i pension inom 10 år. Samma procentsats kan man även se i länets kommuner för medarbetare inom vård och

omsorgssektorn.

1.3.7 Elevunderlag och sökande (se dokument för statistik 9.3) Sökbilden för ungdomar har ökat något över hela landet till Vård- och

omsorgsprogrammet. Enligt den senaste sökbilden har det skett en ökning med 3 %.

Nyköpings ungdomsgymnasium

En viss ökning kan även märkas till Nyköpings gymnasium. Även ungdomar från Trosa och Oxelösund söker sig till utbildningsprogrammen och kurserna i Nyköping. För Eskilstuna är sökbilden något stabilare. Där var antalet förstahandssökande 76 mot 39 för 2013. Av de 76 var 43 obehöriga. Det man ändå kan se frånsett elevunderlag är att de elever som söker är ”stabilare” och fler elever fullföljer sin utbildning.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping

På Campus Nyköping finns omvårdnadsutbildning för vuxna på 1500 poäng. Därutöver erbjuds flertalet påbyggnadskurser på mellan 50 och 200 poäng inom vård och omsorg och bedrivs i vissa fall på distans och med hjälp av privata utbildningsanordnare.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund

Även Campus Oxelösund tillhandahåller kurser inom vård- och omsorgsprogrammet. Där har i januari 2014 drygt 50 personer erhållit diplom för 1500 poäng.

Arbetsförmedlingen Nyköping

Arbetsförmedlingen i Nyköping har utbildat 15 personer under 2013 inom vårdområdet.

Under 2014 pågår en utbildning med 52 personer som blir klara i omgångar från juni till september. Ny kurs är inplanerad till hösten 2014.

Strängnäs ungdomsgymnasium

För gymnasieskolan i Strängnäs håller tendensen i sig att färre elever söker vård- och omsorgsprogrammet. Höstterminen 2011 startade 10 elever varav sju av dem är kvar i dagsläget. Hösten 2012 startade 15 elever och 12 är kvar.

Hösten 2013 var antalet sökande så få att programmet inte startade i Strängnäs och inför hösten 2014 är läget likadant, d.v.s. för få sökande och ingen start planeras. De få sökande har oftast gått på introduktionsprogrammet och blivit behöriga eller avbrutit ett annat gymnasieprogram och söker om till vård- och omsorgsprogrammet. Parallellt med detta finns stort intresse för det Samhällsvetenskapliga programmet med

(11)

beteendeinriktning allt tyder på att ungdomarna har ett visst intresse för psykologiska och sociologska ämnen.

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Strängnäs

Vuxenutbildningen i Strängnäs har högt söktryck på utbildning inom vård och omsorg.

Vuxenutbildning erbjuder start för hel utbildning dagtid två gånger per år med 15-25 elever i varje grupp. Utöver detta erbjuds kurser på distans med kontinuerliga starter samt validering och handledarutbildning.

Under 2103 gick 42 personer hela utbildningen på dagtid. 79 personer startade en eller flera enstaka kurser på distans och 41 personer läste enstaka kurser dagtid. 11 personer validerades och åtta personer deltog i handledarutbildningen som erbjöds under hösten.

Till starten i januari 2014 fylldes alla 25 platser på utbildningen och för första gången på länge finns kö till utbildningen. Slutsaten är att intresset för utbildning i vård och omsorg tycks öka ytterligare.

Vuxenutbildning kommunal regi Eskilstuna

Komvux i Eskilstuna har för nuvarande utbildningsanordnaren Medlearn som genomför utbildningar inom Vård- och omsorgsprogramet. Enligt Medlearn är det ett högt söktryck över hela Sörmland och det är Arbetsförmedlingen samt Komvux som reglerar elevantal och intag beroende på kommunens ekonomiska anslag.

Ungdomsgymnasium Katrineholm

Ellwynska skolan i Katrineholm tillhandahåller fortsatt vård- och omsorgsprogrammet och tar emot cirka 40-50 ungdomselever per läsår.

Vid senaste antagningen tog skolan emot 53 elever varav 38 var så kallade

förstahandssökande. Övriga kom in på sitt andrahandsval eller gick programinriktat individuellt val.

Ansökningsstatistiken till Vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan har minskat under de senaste åren med cirka 30-40 förstahandssökande. Skolan lockar ovanligt många pojkar till programmet. Hit söker i huvudsak ungdomar från Katrineholm, Flen och Vingåker. Skolan erbjuder inom vuxenutbildningen såväl individuell som grupputbildning i omvårdnadskurser och andra gymnasiekurser och även som

distansutbildning i omvårdnad på 1500 poäng. Skolan tillhandhåller bland annat validering av omvårdnadskompetenser upp till 1500 poäng.

Vidare finns en Handledarutbildning på l 00 poäng som riktar sig till vuxna med arbetslivserfarenhet inom vård och omsorg och en påbyggnadskurs för handledare för valideringsstuderande. Skolan har även en kurs i Svenska som andra språk. Ellwynska skolan har för närvarande cirka 50 vuxenstuderande.

(12)

1.3.8 Gemensamma ambitioner för grund- och fördjupningsutbildning

Kurserna i vård- och omsorgsprogrammet utgör grunden för den baskompetens som krävs för arbete inom vård och omsorg jämte vad SKL föreskriver i sin rapport Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn (2007). Till den grundläggande kompetensen läggs fördjupningskunskap inom specifika områden. Inom respektive kommun kan kursutbudet komma att kompletteras även med delar av andra program till följd av lokala behov.

Utvecklingen av utbildningar inom VO-College ska enligt avtalet ske i samförstånd och utan inbördes konkurrens.

Regionala styrgruppen avser att gemensamt verka för att plats för APL/LIA och VFU för de studerandes lärande i arbetslivet så långt det är möjligt ska finnas tillgängligt i länet eller inom det interregionala samarbetet.

Varje kommunal arbetsgivare garanterar genom sitt deltagande i VO-College att kvalificerade handledare tillhandahålls för APL/VFU/LIA och i enlighet med det samverkansavtalsom parterna enas om kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande.

Utbildningsanordnare och arbetsgivare svarar gemensamt får att genomföra handledarutbildningar i regionen.

Gemensamt för alla parter inom VO-College Sörmland är att all vård- och

omsorgsutbildning ska ges mot betyg för att leda till anställningsbarhet inom vård och omsorg oavsett vilken verksamhet som bedrivs.

1.3.9 Högskoleutbildning

På Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens Högskola erbjuds utbildningsprogrammen till sjuksköterska, fysioterapeut, folkhälsovetare, beteendevetare jämte barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeutbildningarna med inriktning mot anestesisjukvård, intensivvård, psykiatrisk vård och mot distriktsköterska (se avsnitt 4).

1.4 Mål

1.4.1 Uppföljning av regionala mål enligt ansökan 2011-2014

Under rubriken analys och bakgrund (1.3) beskrivs hur det regionala arbetet har fungerat under certifieringsperioden 2011-2014.

Det har självklart ”satt sina spår” att det inte varit den kontinuitet som behövs för den regionala styrgruppen för att utveckla de mål som fastslagits från start.

Vi har därför valt att behålla i stort sett de tidigare målen med tillägg av anställningsbarhet, stadgar, arbetsordning samt initiera fortbildningsinsatser.

(13)

De regionala målen är åter i fokus på mötena med den regionala styrgruppen.

Även i de lokala styrgrupperna ingår uppföljningsarbetet.

De mål som har diskuterats och som vi har nått framgång i är följande:

Användandet av ett gemensamt IT-verktyg, KLIPP (klinisk praktikplacering).

De flesta kommunerna har anslutit sig och arbetar med verktyget medan någon kommun saknas.

Valideringsmodell och valideringshandledarutbildning. I länet användes tidigare inget enhetligt valideringssystem. Ett mål var därför att hitta ett sådant.

Arbetsgruppen för validering träffade olika aktörer och till sist enades man om modellen som används av Meritea GR. Ett avtal tecknades för perioden 2011-2013 med ett gott resultat.

Det förslag som nu har arbetats fram av Föreningen VO-College har varit på remiss till regionala styrgruppens aktörer och förhoppningen är att förslaget kan införlivas som ett enhetligt valideringssystem i VO-College Sörmland.

Valideringshandledare har utbildats men fler kommer att behövas.

Hittills har ca 100 valideringshandledare utbildats i länet.

 Baskompetens. En samsyn rådde från början i den arbetsgrupp vars uppdrag var att fastställa vad baskompetens är enligt SKLS: principer i rapporten Baskompetens inom vård- och omsorgssektorn 2007).

 Samverkan kring handledarutbildning. Under arbetets gång har konstaterats att arbetsgruppen samt gruppen för APL ligger varandra nära i frågorna. På regionala styrgruppsmötet beslutades därför att arbestgruppen för handledning och APL slås samman till en arbetsgrupp eftersom arbetsgrupperna har

liknande frågor att arbeta med.

 Arbetsgruppen för APL. Arbetsgruppen har varit aktiv hela tiden. En kravblankett med kriterier som eleverna ska uppnå på sin APL har arbetats fram. På gång är nu en blankett för utvärdering till studeranden, handledare och chefer.

För ett ytterligare förtydligande av målen hänvisas till målmatris för regional styrgrupp.

Mål som återstår är marknadsföringsåtgärder.

(14)

Finansieringen av VO-College är fastställd för 2015. Samarbete sker med Regionförbundet.

1.4.1 Nya regionala mål som ska uppnås till 2019

1 100% av nyanställd personal uppnår kriterierna för anställningsbarhet

genom att: - Bestämma vad anställningsbarhet är.

- Erbjuda adekvata och attraktiva utbildningar - Möjliggöra och stimulera utveckling av validering

Det är viktigt med samsyn i länet som ger trygghet för medarbetare och chefer vid anställning.

Vi ser även vikten av att säkerhetsställa likvärdig utbildning avseende bedömning och betygsättning samt säkerställa att alla utbildningsanordnare använder sig av formativ bedömning i sina utbildningar.

1 Stadgar och arbetsordning för regional styrgrupp

genom att: - Arbeta för att tydliggöra syftet med ett regionalt VO-College Sörmland.

Under året har ett dokument upprättas över stadgar. Målet är slutfört och finns därför inte uppförd på målmatrisen.

3 En strategi för ökad attraktivitet i arbetslivet för vård- och omsorgsyrket genom att:

- Göra anställningar attraktiva för medarbetare, exempelvis erbjuda spetsutbildning eller erbjuda ungdomar sommarjobb.

- I dialog med arbetsgivare fackförbund och utbildningsanordnare främja strategier och lösningar som gynnar kompetensutveckling på bredden,

karriärvägar och löneutveckling ex vis genom, höjd status för undersköterskor, specialiseringar, olika nischområden och titulaturer

inom vård- och omsorgsyrket.

- Göra uppföljningar av elevers sysselsättning 6 månader efter avslutad utbildning.

4 Initiera fortbildningsinsatser genom att:

- Kartlägga personalens kompetens exempelvis via medarbetarsamtal.

(15)

2. Samverkan

Den regionala styrgruppen för VO-College bildades i december 2009. Vid den första träffen för regional styrgrupp som var i februari 2010 definierades flera olika huvudområden som prioriterades.

I samband med det bildades fyra arbetsgrupper inom områdena handledarutbildning, validering, kvalitetssäkring av APL samt baskompetens (se ovan).

De aktuella arbetsgrupperna som då bildades har under den här perioden mer eller mindre funnit sin tillhörighet och fortsatt att utveckla arbetet.

Grundtanken med Vård- och omsorgscollege är att utbildningen ska formas utifrån arbetsgivarnas nuvarande och framtida behov och krav.

Det i sin tur kräver en tydlig samverkan mellan arbetsgivare och utbildare.

Genom samverkan lär vi av varandra och omvärldsbevakar på ett annat sätt. I styruppen för VO-College är företrädare för arbetsgivarna i majoritet. Det är viktigt att representanter från både arbetsgivarna och utbildningsanordnarna är aktiva i styrgruppen. Styrgruppens ansvar är att säkerhetsställa att utbildningarna och branschbehoven går hand i hand.

2.1 Hur tänker vi arbeta med vår egen samverkan

Det viktiga är att diskutera/stärka varje parts betydelse och ansvar för regionalt

utvecklingsarbete inom Vård- och omsorgscollege. Detta kan bland annat ske genom att varje regionalt och lokalt VO-Collegemöte har en stående punkt som tar upp samverkan.

Idag distribueras minnesanteckningar ut från regional styrgrupp till representanter för fortsatt information till de lokala styrgrupperna.

Processledaren informerar regional styrgrupp samt sköter omvärldsbevakningen från den nationella nivån. På dagordningen vid varje regionalt möte lämnas även information om vad som hänt i de lokala styrgrupperna.

Målet är också att de lokala styrgrupperna bjuds in till ett gemensamt möte under året. Till mötet i år (2014) är företrädare från Föreningen för VO-College inbjudna.

2.2 Organisation

Från 2015 finns Vård- och omsorgscollege Sörmland idag organisatoriskt under NSV nämnden (Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård). Den regionala

styrgruppen leder och samordnar arbetet på övergripande nivå. En regional processledare finns

(16)

på 50 procent vilket finansieras av NSV-nämnden. Processledaren har till uppgift att stödja, driva och samordna de regionala frågorna.

2.2.1 Den regionala styrgruppen

Deltagarna i den regionala styrgruppen arbetar på en strategisk nivå och skapar förutsättningar för regional samordning där det är gynnsamt för målsättningarna och underlättar arbetet på den lokala nivån.

Den regionala styrgruppen har i uppdrag att verka såväl kort- som långsiktigt för regionen.

Den regionala styrgruppen ska även

 kanalisera och stödja behov och utvecklingsidéer från deltagande aktörer i regionen.

 ta beslut om och godkänna resultat från regionala arbetsgrupper och om regionala frågor.

 vara garantin för att Vård- och omsorgscollege Sörmland håller de nationella kriterierna för Vård- och omsorgscollege.

 sprida information om aktuella kurser, konferenser, kompetensförsörjningsfrågor, utredningar, litteratur, artiklar m m.

I styrgruppen ingår det representanter från följande organisationer:

 Landstinget Sörmland

 Nyköpings kommun (representerar även Trosa och Oxelösunds kommun).

 Eskilstuna kommun

 Katrineholms kommun (representerar även Vingåker och Flens kommun)

 Strängnäs kommun

 Vision, Nyköpings kommun

 Vision, Landstinget Sörmland

 Arbetsförmedlingen

 Kommunal, kommun och landsting

 Mälardalens högskola

 Regionförbudet Sörmland

Varje kommun/kommuner representeras av en representant från utbildning respektive arbetsgivarsidan.

Den regionala procesledaren ingår i styrgruppen, bereder ärenden, upprättar tillsammans med regional ordförande dagordning och skriver minnesanteckningar från sammanträdena.

Dagordningen för den regionala styrgruppens sammanträden skickas ut ca tio dagar innan mötet. Ledamötena har också möjlighet att anmäla ärenden före styrgruppsmötet. Protokoll från regionala styrgruppsmötena skickas ut efter en vecka till ledamötena. Eftersom ledamöter från de lokala styrgrupperna finns representerade i regional styrgrupp kan information även

(17)

ges muntligt vid de lokala styrgruppsmötena.

Ordförande för den regionala styrgruppen representeras av Landstinget Sörmland.

2.3 Regional samordning och finansiering

Regionförbundet Sörmland ställdes tidigare inför ett ställningstagande om en långsiktlig satsning på VO-College. Mälardalens högskola fick i uppdrag av Regionförbundet att genomföra en förstudie om VO-College Sörmland. Huvudsakliga syftet med förstudien och dess slutrapport var att kunna presentera förslag på hur den långsiktliga finansieringen för VO-College Sörmland kan lösas. I slutrapporten som Regionförbundet Sörmland förmedlade i augusti 2014 föreslås att finansieringen sker av regional processledare om minst 50 procent och att en finansieringsmodell som bygger på samtliga medverkande aktörer som kommuner samt landsting är med och bidrar till finansieringen, lämpligen utifrån invånarantal. Under 2015 kommer finansieringen att skötas inom nämndens budgeterande verksamhet.

2.3.1 Det regionala samarbetets sammansättning

Positivt för det regionala samarbetet är att så många för VO-College betydelsefulla aktörer är representerade och aktiva. I den regionala styrgruppen finns representation från både

utbildningssidan, fackförbund och från arbetsgivarna.

2.3.2 Arbetsgivare och utbildningsanordnare

De utbildningsanordnare som ingår i VO-College Sörmland är:

 Nyköpings gymnasium, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlingsutbildning

 Ellwynska skolan, Vård- och omsorgsprogrammet inklusive lärlings-och vuxenutbildning Katrineholm

 Rinmangymnasiet, Vård- och omsorgsprogrammet, Eskilstuna

 Kommunala vuxenutbildningen, Campus Nyköping

 Kommunal vuxenutbildningen, Campus Oxelösund

 Medlearn vuxenutbildning, Eskilstuna, Södra länsdelen samt KFV-regionen (Katrineholm, Flen Vingåker)

 Mälardalens högskola

 YH utbildning till Medicinsk sekreterare, stödpedagog och behandlingspedagog.

Efter den regionala certifieringen 2011 har Medlearn tillkommit som ny lokal part.

Strängnäs kommer att lämna in en ansökan om lokalt VO-College våren 2015.

Arbetslivets aktörer är:

(18)

 Kommunerna Flen, Vingåker, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Strängnäs och Eskilstuna

 Landstinget Sörmland

 Kommunal Sörmland

 Vision

 Arbetsförmedling Regional aktör

 Regionförbundet Sörmland

2.3.3 Mälardalens högskola

Mälardalens högskola har upprättat förnyad avsiktsförklaring i vilket högskolan ställer sig bakom konceptet för Vård- och omsorgscollege och högskolan avser på olika sätt att medverka i arbetet.

Behovet av att kunna rekrytera högskoleutbildad personal såväl inom kommunal- som landstingsverksamhet kommer att öka.

Samverkan och regional planering med högskolan är central för den framtida

personalförsörjningen. Mälardalens högskola bedriver även forskning och de erbjuder såväl fristående kurser som utbildningsprogram på grund och avancerad nivå, vilka leder till yrkesexamina och/eller generell examen.

Samråd sker mellan kommun och landsting samt Mälardalens högskola i frågor gällande behov av utbildning, utbildningsinnehåll, utbildningsdimensionering, möjlighet att erbjuda praktikplatser, handledarkompetens mm. Avtal finns upprättade gällande VFU

(verksamhetsförlagd utbildning) inom högskoleprogrammen.

Landstinget Sörmland har sen tidigare ett IT- system (KLIPP) som är ett hjälpmedel för VFU- placeringar och där samarbetet sker med Mälardalens högskola. IT-systemet ger en

lätthanterlig och översiktlig bild av tillgång till adekvata platser och tider för praktiksamordning.

Via landstinget Sörmland har även kommuner i Sörmland kunnat få tillgångtill KLIPP via den nyttjandeerätt som landstinget äger.

2.3.4 Kommunal Södermanland

Utbildning och utveckling är mycket viktig fråga för Kommunal. Kommunal anser att yrket behöver stärkas och vidareutvecklas för nyutbildade och redan utbildade undersköteskor.

Kommunal Sörmland har en god representation i alla lokala styrgrupper och regional styrgrupp. Kommunal är en viktig aktör i VO-College. Flera av Kommunals representanter arbetar själva som undersköterskor eller vårdare i sina respektive kommuner och de ser det

(19)

som en stryka att kunna se den nyanserad bild av de behov som kan finnas i arbestlivet.

2.3.5 Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen (AF) är den största aktören i Södermanlands län inom

kompetensförsörjning och är mycket betydelsefulla i samarbetet inom VO-College.

AF var med vid starten av regionalt VO-College men valde sedan regionalt (ej lokalt) att vara adjungerade.

Fr o m hösten 2013 är man åter med på ordinarie styrgruppsmötena. AF kan bland annat bidra med statistik, informera om arbetsmarknadsutbildningar och satsningar.

2.3.6 Regional utveckling

I Sörmland precis som i andra län pågår etablerandet av en regional kompetensplattform.

Arbetet utgår ifrån de politiskt antagna prioriteringarna i mål 1, i den regionala utvecklingsplanen. (Källa: Sörmlandsstrategin 2020). 2013 tillsatte regionstyrelsen för

Regionförbundet Sörmland en beredning för kompetensfrågor som består av sju politiker från regionstyrelsen och som har i uppdrag att på regional nivå bygga upp ökad kunskap, underlätta erfarenhetsutbyte och initiera olika insatser inom kompetensområdet.

Beredningen arbetar bl. a med att se över bristen på kompetent arbetskraft inom teknik, naturvetenskap- och vård och omsorgsområdet. Slutrapport och förslag på insatser levereras under hösten 2014. Inom ramen för arbetet med kompetensplattformen har Regionförbundet ett samverkansprojekt med Västmanlands län kring yrkeshögskoleutbildningar, kallat Yrkeshögskolan Mälardalen. Samarbetet syftar till att öka antalet YH-utbildningar i de två länen och underlätta för länets arbetsgivare att få tag på rätt kompetens.

Inom kompetensplattformen arbetar Regionförbudet också med att höja kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen i länet genom att stärka studie- och yrkesvägledarna i sin roll och synliggöra frågan som en del i det strategiska utvecklingsarbetet i skolan. Initiativ till utökad arbetsmarknadskunskap för skolungdomar har tagits av Regionförbundet under 2014. Syftet är att verka för att skolungdomar ges möjlighet att fatta mer medvetna beslut om sina framtida val av utbildning och yrke.

Landstinget Sörmland har genom att bekosta avtal sett till att arbetsmarknadskunskap innefattar vård- och omsorgssektorn från och med 2015.

Kompetensplattformen har vidare ett samverkansavtal med Mälardalens högskola inom skolutveckling som 2014 handlar om utbildningsinsatser riktade till lärare inom

entreprenöriellt lärande och nyanländas lärande.

Regionförbundet Sörmland har av Tillväxtverket tilldelats 2 mnkr för att arbeta med Attraktiv arbetsgivare vård och omsorg, vilket ska bedrivas som projekt under 2015-2016, och där vissa

(20)

delar sammanfaller med uppdraget för VO-College.

Alla aktörer inom VO-College Sörmland är engagerade i många olika konstellationer och nätverk som involverar vård- och omsorgsperspektivet utöver att man även är representerad i regional och lokal styrgrupp.

Framgent är det av vikt att samla krafterna inom VO-College Sörmland för att undvika parallella processer och ett splittrat arbetssätt i ambition om att inom länet stärka

kompetensutvecklingen inom vård och omsorg och höja status på såväl utbildning, yrken och verksamhet. Regional styrgrupp behöver stärka sin funktion och ta ett bredare ansvar för utvecklingen både regionalt men även lokalt. Arbetsgrupper behöver komma igång inom de områden som ännu inte påbörjats. Vi måste hitta bra former för fortsatt marknadsföring och göra VO-College mer känt ute i verksamheterna.

I arbetsgrupperna bör det som idag finnas en bred representation från arbetsgivare och utbildningsanordnare. Målstyrt arbete med utarbetad kommunikations- och

marknadsföringsplan som bedrivs med tryggad finansiering är vägen framåt.

Uppstart av arbetsgrupper gäller även på det lokala planet.

Idag träffas regional styrgrupp ca fyra ggr/år. Däremellan finns det möjlighet för riktade träffar för de olika arbetsgrupperna. Regional processledare har påbörjat ett arbete med deltagande vid de lokala styrgruppsmötena.

3. Regionalt och lokalt perspektiv

VO-College som organisationsform ser vi i regionen som ett överbryggande branschorgan och som en garanti för ständig och ömsesidig utveckling och plats för dialog mellan parterna.

De parter som ingått i arbetet under ansökningsprocessen är överens om att "dörrarna" hålls öppna för nya deltagare som i så fall iklär sig de avtal och överenskommelser som övriga parter enats om för angiven avtalstid.

Därefter kan parterna ta upp till diskussion vilka nya avtal eller regleringar som kan vara angelägna att omförhandla mellan parterna på regional nivå.

Alla överenskommelser på den regionala nivån ska ligga till grund för en gemensamhetsnivå även för lokala överenskommelser då lokala VO-College etableras och certifieras.

Det som diskuteras på regional nivå bör även fortsättningsvis föras ut och förankras på lokal nivå och vice versa.

Ambitionen är att skapa en dialog mellan regionens parter men att handlingsutrymme ska

(21)

finnas för lokala variationer där så blir aktuellt.

På den regionala styrgruppens möten finns alltid punktern ”Rapport från lokala VO-College samt rapport/information från regional procesledare samt rapport från regionala arbetsgrupper.

En åtgärd som snarast bör ske är uppdateringen av utbildningsanordnarnas hemsidor.

Den regionala nivån ska stötta de lokala nivåerna som har att bilda egna lokala styrgrupper med arbetsgivarna i majoritet och på ordförandeposten. Alla lokala VO-College bör ha representation av både arbetsgivare och utbildning på den regionala nivån.

Strängnäs är på gång att påbörja ett arbete inför lokal certifiering. Viktigt är också att behålla de parter som idag är med i VO-College Sörmland.

En sådan struktur borgar för att kommunikationsvägar blir korta och samarbete och samspel i frågor kan bearbetas på båda nivåer när så är önskvärt.

3.1 Marknadsföring

Den regionala styrgruppen har beslutat att det är angeläget att snarast prioritera arbetet med att ta fram konkurrenskraftig marknadsföring för branschen med vilken vi på bästa sätt ska nå ut till framtidens presumtiva arbetskraft, det vill säga regionens ungdomar och vuxna som ska grundutbildas eller kompetensutvecklas.

Regionen planerar att marknadsföra möjligheterna som erbjuds individer med rätt yrkeskompetens och vill samtidigt ge en modernare bild av branschen.

Ambitionen är att nå ut med information som exempelvis:

 att de kvalitetssäkrade utbildningarna är framtagna i samverkan mellan utbildare och arbetsgivare

 att rätt utbildning leder till anställningsbarhet som är efterfrågad i branschen

 att rätt utbildning leder till intressant och betydelsefullt arbete med god utvecklingspotential

 att det finns variationer av karriärvägar vid kompetensutveckling

 att mångfald, jämställdhet och hälsofrämjande arbets- och lärandemiljöer är prioriterade kvalitetsindikatorer

 att reell kompetens kan valideras mot betyg

För detta arbete ska en marknadsgrupp tillsättas för att ta fram en handlingsplan på vad som behöver göras för att kommunicera, informera och föra dialog med målgrupperna.

Styrgruppen har lyssnat och tagit del av hur man med hjälp av sociala medier (ex. Twitter, Facebook, bloggar, etc.) kan nå ut med budskap på ett modernare sätt och som ett

komplement till traditionella informationsvägar.

Detta arbete ska inledas och utvecklas under kommande avtalsperiod.

(22)

3.2 Omvärldsbevakning

De sedan tidigare redan etablerade samverkansorgan som finns i regionen i form av lokala och regionala branschråd på högskolan och lokala programråd på gymnasieskolorna eller motsvarande råd hos vuxenutbildningarna ska upprätthållas, utvecklas och göras delaktiga i VO-College.

Här finns en naturlig koppling mellan arbetsgivarsidan och utbildningsanordnarna. Här kan forskning, rön och behov utbytas och diskuteras. Hur ser innehållet ut i utbildningarna? Vad behöver utvecklas regionalt och lokalt och vad är reglerat från Skolverket och

Högskoleverket?

Vilket innehåll ska eller kan utbildningarna ha för att vård-, omsorgs- specialist- eller påfyllnadsutbildningar ska leda till anställningsbarhet och att kompetenserna ska motsvara efterfrågan i regionen?

Här finns flera viktiga frågeställningar som inte kan eller bör besvaras i dagsläget, utan ligga till grund för regionens samarbete över tiden. Frågorna ska ständigt leda till förbättring och utveckling av gemensamma ambitioner mellan parterna i VO-College Sörmland.

Landstinget Sörmland har med hjälp av sjukhusbiblioteken i Sörmland en databas RSS för omvärldsbevakning. RSS är ett sätt att bevaka uppdateringar av webbsidor vilket VO- College kan använda för att t.ex. prenumerera på tidskrifters innehållsförteckningar eller sparade databassökningar.

Den regionala processledaren tillsammans med den regionala styrgruppen behöver

vidareutveckla ett systematiskt samarbete för hur sådan bevakning ska organiseras och hur information ska kommuniceras mellan parterna.

Regionens samverkansparter har olika system för att hålla sig ajour med nyheter inom vård och omsorgsbranschen och kommer att rapportera sådan information i samband med den regionala styrgruppens fortsatta arbete.

3.3 Mångfald, genusperspektiv, jämlikhet och jämställdhet

”Anställ kompetensen” är ett projekt som har drivits av Södermanlands läns Tillväxtråd (Tillväxtrådet har bildats gemensamt av Länsstyrelsen och Regionförbundet i Södermanlands län) för att synliggöra den utrikesfödda kompetens som finns i länet.

”Anställ kompetensen” är också en uppmaning till arbetsgivare i Södermanlands län att inte endast uppmärksamma utrikes föddas kompetens, utan att faktiskt anställa denna kompetens.

Det finns en outnyttjad resurs som samhället går miste om. (Källa: Rapport 2013:14, Länsstyrelsen Södermanlands län). Företagares attityder till utrikesfödda spelar en stor roll för hur arbetskraft

(23)

rekryteras.

Det viktiga är att fokusera på det positiva och ge individen möjlighet att växa. Många företagare skulle även behöva utbildas i mångfaldsfrågor.

Parterna i samverkan för VO-College Sörmland är eniga om att dessa personer med utländsk bakgrund måste lockas till våra utbildningar för att endera validera sina kompetenser och färdigheter eller för att välja att studera grund- eller påfyllnadsutbildning i vård- och omsorgsarbete. Parterna är även överens om att en adekvat kunskapsnivå i svenska språket bör motsvara nivå B2 anpassat av Arbetssam till Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning.

En sådan kunskapsnivå bör efterfrågas då alla vård- och omsorgsyrken inbegriper dokumentationsplikt och journalhantering på svenska.

Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att alla kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och sina egna liv. Makt, både formell och informell ska fördelas lika Det finns ett positivt samband mellan graden av jämställdhet i en region och regionens förmåga till tillväxt. Förmågan att ta tillvara och värdera kvinnors och mäns

erfarenheter och kunskaper är därför en strategisk fråga för regionens utveckling. (Källa: Rapport På tal om kvinnor och män, 2013).

För att göra vård- och omsorgsbranschen attraktiv för alla, både män och kvinnor, ska VO- College Sörmland eftersträva att alla utbildnings- och arbetsmiljöer präglas av jämlikhet och jämställdhet.

Jämlikhet innebär att alla människor är lika värda och har samma rättigheter och med begreppet jämställdhet avser vi relationen mellan kvinnor och män och betyder att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Dessa ambitioner ska även gälla ur ett genusperspektiv.

Med genus avses det tänkta könet som skapas av handlingar och föreställningar om kvinnlighet och manlighet i samhället. Genus har alltså inget att göra med det biologiska könet.

VO-College Sörmland ska präglas av ett genusperspektiv vilket betyder att vi ska verka för att vi i vårt dagliga arbete utgår från att relationen mellan kvinnor och män och de

egenskaper och handlingar som anses vara könsbundna, kan vara socialt konstruerade. Det handlar om att ifrågasätta de normer och värderingar som reglerar hur kvinnor och män

"får" agera.

Det handlar även om att se både kvinnor och män som individer, inte enbart som tillhörande ett kön med könsspecifika egenskaper. Speciellt bör bilden av kvinnor med utländsk

bakgrund uppmärksammas.

Den bild som finns av kvinnor med utländsk bakgrund är att de är traditionsbundna,

(24)

osjälvständiga och ojämställda. Det i sin tur kan leda till en stigmati-sering och svårighet att komma in på den svenska arbetsmarkaden. I den tidigare målmatrisen fanns

genusperspektiv, mångfald, jämställdhet samt jämlikhet med som ett speciellt mål. Inför återcertifieringen har regional styrgrupp beslutat att de olika områdena redan finns integrerade i det arbete som görs ute i de olika verksamheterna hos både utbildare och arbetsgivare. Exempelvis finns det dokument för jämställdhet. Regional styrgrupp kommer att lyfta områdena på en temadag för både regional samt lokala styrgrupper. På så sätt kvalitetssäkras processen.

4. Infrastruktur för utbildningarna

4.1 Gymnasieutbildning

De gymnasieutbildningar som ingår i VO-College Sörmland är Vård- och omsorgsprogrammet på de tre gymnasieskolorna Rinmangymnasiet i Eskilstuna, Ellwynska skolan i Katrineholm och Nyköpings gymnasium.

4.2 Vuxenutbildning

De vuxenutbildningar som ingår i VO-College Sörmland är vård- och omsorgsutbildningarna inom de kommunala vuxenutbildningarna i Oxelösund, Nyköping samt Katrineholm.

I Södermanlands län ser vi den stora betydelse som vuxenutbildningen haft för att arbetsgivare har klarat kompetensförsörjningen inom omsorgen under senaste åren. Bland annat har man arbetat med validering och kompetenshöjning av redan anställd personal i flera kommuner. En samordning sker också av fortbildningsinsatser, gemensam upphandling sker av externa utbildningsanordnare. VIS (vuxenutbildningen i Sörmland) anordnas regelbundna träffar för både ledning och personal/lärare. Ett bra forum för erfarenhets och utvecklingsarbete.

Under åren 2011-2014 slutförde ca 276 personer en vård- och omsorgsutbildning i Södermanlands län.

4.3 Arbetsmarknadsutbildning

Vård- och omsorgsutbildningen bedrivs som arbetsmarknadsutbildning i Nyköpings, Katrineholms och Eskilstuna kommun.

Drygt 300 personer har genomgått utbildningar de senaste åren. Av dem har ca 50 personer kompletterat med yrkessvenska, som ska förbättra förutsättningarna för anställningsbarhet.

Trots satsningar på utbildningar finns idag 907 inskrivna sökande undersköterskor varav 287

(25)

är tim-deltidsanställda som står till arbetsmarknadens förfogande. Det kan förhålla sig så att alla Arbetsförmedlingens arbetssökande undersköterskor inte uppfyller de krav som branschen ställer.

En roll som Arbetsförmedlingen också har är att informera om möjligheter till omvårdnadsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. I övrigt samverkar Arbestförmedlingen i den regionala styrgruppen.

4.4 YH-utbildning

Det finns tre YH-utbildningar på vuxenutbildningen Campus i Nyköping som ingår i VO- College i länet: YH-utbildningen till medicinsk sekretrare, stödpedagog och

behandlingspedagog. Inom samarbetet för VO-College i länet anser vi att VO-College är ett självklart forum för utbildningsanordnare och andra aktörer som vill initiera och ansöka om nya YH-utbildningar inom vård-och omsorgsområdet.

4.5 Mälardalens högskola

En mycket viktig utbildningsaktör för VO-College är Mälardalens högskola och Akademin för hälsa, vård och välfärd. På akademin studerar ca 3 000 personer inom arbestlivsvetenskap, medicinsk vetenskap, folkhälsovetenskap, psykologi, socialt arbete, sociologi, vårdpedagogik och/eller vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.

Inom området hälsa, vård och välfärd finns det ett flertal avtal med utländska lärosäten inom såväl Europa, Afrika, Asien som Nordamerika, där studenterna kan förlägga del av sina

studier. För flertalet av utbildningsprogrammen är arbetsmarkanden god – till och med mycket god – både för nyutexaminerade idag och enligt prognos fram till år 2017. (Källa: SACOs

rapport).

Mälardalens högskola fick i juni 2011 examinationsrätt för forskarutbildning inom hälsa och välfärd, vilket stark forskningsbas samt god samverkan med regionen och internationella samverkanspartners bidrog till. Forskning inom inriktningen Hälsa och välfärd är

mångfacetterad och tvärvetenskaplig.

4.6 Kompetensutveckling för redan anställd personal

I en så bred verksamhet som vård och omsorg kommer personal ha behov av kontinuerlig fort- och vidareutbildning.

Flera av länets kommuner erbjuder anställda utan formell kompetens studier inom vård - och omsorgsprogrammet för vuxna.

Ett regionalt VO-College spelar en central roll genom att ge förutsättningar för fortsatt

(26)

utveckling av hållbara och långsiktliga samverkansstrukturer mellan arbetsliv och utbildning.

Som exempel kan nämns den utbildningssatsning som gjorts i Oxelösunds kommun med stöd av pengar från Europeiska socialfonden. Där har ca 60 tillsvidareanställd personal validerat och utbildat sig inom vård- och omsorgsprogrammet.

Om ett närmare samarbete och nyttjande av varandras och utrustning och kompetens ska kunna utvecklas i länet bör den regionala styrgruppen fatta ett inriktningsbeslut som underlättar och uppmuntrar alla parter att närma sig varandra.

4.7 Nya utbildningsaktörer

Medlearn är en ny utbildningsaktör på lokal nivå som certifierats efter starten av regionalt VO- College Sörmland. De finns representerade i följande delar av länet: KFV-regionen, Södra länsdelen samt Eskilstuna. På gång är också Eductus samt Infocomp. Vad gäller Eductus ansökan finns det fortfarande en del frågetecken, bland annat måste frågan om validering lösas innan godkännande i lokala och regional styrgrupp.

5. Hälsoperspektivet

Hälsa kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under.

Människans självupplevda allmänna tillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tiden. Sedan år 2000 har andelen ökat med från 70 till 72 procent i åldern 18- 79 år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna

hälsotillståndet. I Sörmland är det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sitt allmänna tillstånd som bra eller mycket bra (Källa: Hälsan i Sörmland 130708).

En stor del av arbetet inom området hälsa sker ändå främst på det lokala planet och i varje organisation, även om frågor som berör hälsoperspektivet också bör samordnas och diskuteras på den regionala nivån. Vård, omsorg, friskvård är naturligt sammankopplade i en region där hälsobegrepp och förebyggande arbete satts högt. Medarbetare som mår bra är en förutsättning för framgångsrika arbetsplatser. Gemensam friskvård stärker

arbetsgemenskapen och förbättrar relationerna på en arbetsplats.

Särskilt ökar sjukdomsorsaker relaterade till stress och känslor av otillräcklighet.

Samtidigt kan förutses en brist på arbetskraft och ett behov av att vi i arbetsför ålder orkar arbeta hela arbetslivet ut.

Hälsa i arbestlivet har utgångspunkten att kraven i arbetslivet måste balanseras mot

(27)

människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv.

Synen på hälsa och sjukfrånvaro behöver bli hälsofrämjande genom att de mest avgörande förebyggande insatser och rehabilitering behöver ske innan en anställd blir sjukskriven ( Källa: Folkhälsoinstitutet 2014. Hälsa i arbetslivet).

I alla kurser lyfts hälsoperspektivet in i undervisningen och diskussioner förs om den enskilde studerandens eget ansvar för hälsa och välbefinnande mellan livsstil och hälsa.

Betoning görs på kost, sömn, och undvikande av alla former av droger.

Generellt i utbildningens uppdrag och även i samband med hälsoperspektivet är det

angeläget att arbeta med elevens värde som människa och förmågan att tro på sig själv och stödja eleven i arbetet för sin framtid.

I kurserna Medicin1 och 2, Vård och omsorg 1 och 2 diskuteras orsaker och behandlingar av olika sjukdomar samt prevention och egen livsföring. Ergonomi är den enskilt viktiga punkten, då den återkommer i kurser som relateras till APL.

Ergonomi är även en viktig punkt i de praktiska proven i Vård- och omsorgsarbetet 1 och 2. Ergonomin är ett av bedömningskriterierna under APL.

Elever får individuell information av sin handledare om förflyttningsteknik och får följa med personalen på deras utbildning om det blir tillfälle till det.

Förflyttningsteknik och ergonomi ingår som en viktig del i alla utbildningar inom VO- College Södermanlands län. Utbildningarna sker oftast i samarbete med arbetsgivarna.

Några exempel från verksamheterna:

 I flera kommuner har personalen friskvårdspeng.

 Lokal för träning finns att tillgå i kommunens regi.

 Friskvårdsombud på arbetsplatserna.

 Upprätade policydokument som t.ex. tobakspolicy, alkohol- och drogpolicy.

 Hälsosamtal.

 Hälsoinspiratörer

 Landstinget har friskvårdspeng, hälsoutvecklare och uppbyggd organisation med hälsoinspiratörer

 Elver inom vuxenutbildningen får erbjudande att göra en hälsoprofil när hälsoperspektivet behandlas i undervisningen

6. Kreativ och stimulerande arbets- och lärmiljö

En gemensam värdegrund är ett av målen för att lyckas få medarbetare engagerade och

(28)

kreativa.

Värdegrunden handlar om hur vi ser på oss själva och på det arbetet som vi ska åstadkomma tillsammans med brukarna. Hur når vi dit?

För att kunna realiesera fastställda mål och gemensamma värden förutsätts att alla ledare skapar förutsättningar för medarbetare att vara delaktiga/medskapande. En positiv attityd är också ett redskap på väg mot målet.

I skolan är det av största vikt att elever möts av engagerade lärare som även är vuxna förebilder. När eleverna sen ska ut på praktik är det ett krav att den personal de möter är goda handledare med utbildning.

Lika viktigt är det att det arbete som bedrivs inom vård och omsorg görs attraktivt. Arbetet med att utveckla arbets- och lärmiljö är mer ett kriterium för lokala college. Arbetet med kvalitetskriterierna ska följas upp av regional styrgrupp.

7. Lärformer och arbetssätt

Arbetet med att utveckla framförallt utbildningsanordnarens lärformer och arbetssätt sker framförallt i det lokala arbetet. Redovisning för hur man arbetar med det finns i de bilagda rapporterna från respektive lokalt college, se utbildningsanordnare.

8. Lärande i arbete

Den handledarutbildning som är fastställd i länet är Vårdpedagogik och handledning 100 gymnasiepoäng. Betyg ges efter genomgången kurs. Kursen Vårdpedagogik- och

handledledning har fallit väl ut. Mälardalens högskola erbjuder också en handledarutbildning på 7,5 högskolepoäng.

Ett förslag finns för en nationell struktur för handledarutbildning inom Vård- och

omsorgscollege. Förslaget går ut på att kursen Vårdpedagogik och handledning delas upp i tre steg. Steg ett och två innebär en uppdelning i kursen Vårdpedagogik- och handledning 100 p. I steg tre kan de som idag har läst kursen Vårdpedagogik och handledning 100 p läsa vidare till huvudhandledare antingen via en YH-utbildning alt en kurs på högskolan. Nationella

föreningen Vård- och omsorgscollege har nu fastslagit ovanstående förslag.

9. Kvalitetsarbete/uppföljning

9.1 Så uppnår vi målen

Både utbildningsanordnare och arbetsgivare inom vård och omsorg måste i sin verksamhet ta

(29)

hänsyn till befintliga organisationsformer, lagar, förordningar och regelverk.

Det är viktigt att vi i VO-College Sörmland planerar ett långsiktigt och hållbart system för hur kvalitetsarbetet bäst kan fungera inom samverkansformen.

VO-College Sörmlands primära uppgift är att säkerställa att utbildning inom vård- och omsorg blir mer attraktivt för den enskilde och för arbetsgivarna i regionen.

En del i kvalitetsarbetet är att även fortsättningsvis fundera över hur vi definierar och mäter vad som faktiskt är attraktivt och hur vi kan kvalitetssäkra syftet gentemot målgrupperna, enskilda och arbetsgivare på ett konkret sätt.

Inledningsvis ska den regionala styrgruppen lägga fast riktlinjer och checklistor för en enklare form av självkontroll och rapporteringssystem för genomförande, uppföljning och utvärdering av de gemensamt uppställda målsättningarna (se bilaga: målmatris).

Med hjälp av sådana verktyg kan parterna i VO-College Sörmland bedöma, rapportera och, internt inom respektive organisation, granska hur varje part lever upp till överenskommelser, avtal och de regionala kvalitetskriterierna för VO-College Sörmland. Inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter görs olika kvalitetsmätningar bland annat Öppna

jämförelser och KKIK (Kommunernas Kvalitet i Korthet).

Olika kvalitestsregister tillämpas också såsom Palliativa registret och Senior Alert.

9.2 Uppföljning av utbildningarnas kvalitet

Utbildningsanordnare och arbetsgivare ska årligen lämna in kvalitetsredovisningar till den regionala styrgruppen.

Gruppen gör därefter en samlad bedömning för uppföljnings- och/eller utvecklingsbehov.

Vid behov görs en ny planering och åtgärdsprogram arbetas fram.

Den regionala styrgruppen har det yttersta ansvaret för att både regionala och lokala målsättningar för VO-College Sörmland genomförs, utvärderas och utvecklas.

9.3 Sammanställning statistik utbildning 2014

9.3.1 Statistik utbildning Katrineholm-Flen och Vingåker

Ungdomsgymnasium

Antal förstahandssökande, årskurs 1 42

årskurs 1 = 54

(30)

Antal elever

årskurs 2 = 33 årskurs 3 = 44

Antal män årskurs 1= 20

Antal kvinnor årskurs 1= 37

årskurs 2= 24 årskurs 3= 36 Andel godkända med diplom våren 2014 11

Elever med slutbetyg ej diplom 11 kvinnor, 7 män

Validering vuxen 0

9.3.2 Statistik utbildning Södra länsdelen

Antal elever årskurs 1 = 11

årskurs 2 = 2 årskurs 3 = 3 Antal kvinnor

årskurs 1 = 10 årskurs 2 =15 årskurs 3 = 7 Andel godkända med diplom våren 2014 10 av 13

Elever med slutbetyg ej diplom 11

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Nyköping

Antal sökanden fullständig vård-omsorgsutb.

1 350/1 500 poäng våren 2014

41 på 30 platser

Antal kvinnor antagna 28

Antal män antagna 4

Antal sökanden fullständig vård-/omsorgsutb.

1 500 poäng hösten 2014

61 på 30 platser

Validerade

Antal kvinnor 15

Antal män 2

(31)

Diplom våren 2014

Antal kvinnor

15

Antal män 2

Diplom hösten 2014

Antal kvinnor 8

Antal män 0

Sysselsättning efter utbildning

Diplom/Tillsvidareanställning våren 2014 Kvinnor = 23 Män = 2 Diplom/Visstidsanställning våren 2014 Kvinnor = 0

Män = 0 Handledarutbildning

Antal kvinnor 51

Antal män 4

Vuxenutbildning kommunal regi Campus Oxelösund

1 350/1 500 poäng våren 2014

32 på 32 platser

1 350/1 500 poäng hösten 2014

50 på 50 platser

Validerade

Antal kvinnor 55

Antal män 5

Handledarutbildning

Antal kvinnor 21

Antal män 3

Diplom 2014

Antal kvinnor 26

Antal män 10

(32)

Sysselsättning efter utbildning Diplom/Tillsvidareanställning

Antal kvinnor 26

Antal män 7

Diplom visstidsanställning

Antal kvinnor 0

Antal män 3

Fortsatta studier efter diplom

Antal kvinnor 10

Antal män 4

Fristående utbildare Medlearn Antal sökanden fullständig vård-

omsorgsutb. 1 350/1 500 poäng våren 2014 Nyköping, AF-utbildning

Diplom våren 2014 Utfärdas inte av Medlearn (se Campus

Nyköping, Campus Oxelösund)

1 350/1 500 poäng våren 2014 Eskilstuna (beställd

personalkompetensutbildning)

Diplom hösten 2014 En väntelista finns. Orsak är

regionens diskussion om SV/SAS 1 och Samhällskunskap 1 A

1 350/ 1 500 poäng våren 2014 Flen

(33)

9.3.3 Statistik utbildning Eskilstuna

Antal elever årskurs 1 = 46

årskurs 2 = 7 årskurs 3 = 10 Antal kvinnor

årskurs 1 = 37 årskurs 2 = 28 årskurs 3 = 39 Andel godkända med diplom våren 2014

Andel kvinnor 24

Andel män 7

Slutbetyg men ej diplom

Antal kvinnor 5

Antal män 0

Handledarutbildning

Antal kvinnor 59

Antal män 5

10. Avtal och överenskommelser

10.1 Nya avtal och avsiktsförklaringar

De nya avtal och avsiktsförklaringar som upprättats för certifieringsperiod 2014-2019 är:

 Samverkansavtal mellan regional och lokal nivå

 Avsiktsförklaring Mälardalens högskola

 Samverkansavtal på lokal nivå för perioden 2014-2019

 Avtal om handledning på regional nivå