I kapitlet sker analys av BIM-modellering kopplat till de i förstudien funna problemområdena. Analysen görs med hjälp av Peabs bimstrateg Andreas Furenberg genom den intervju som utförts, där potentialen utreds för de oika problemområdena. Slutligen analyseras Peabs nuvarande planer med BIM.
7.5.1. Godsmottagning
Att ha tidplanen kopplad mot en materiallista är något som redan används i de 5D-projekt som Peab har genomfört. Att sedan göra ytterligare en koppling mot leveransplanen är dock inget som än så länge har prövats. Några problem med att få till denna koppling bör dock inte finnas, så länge modelleringen är gjord korrekt och med rätt benämningar.46 Genom en BIM-modell kan
därmed en strukturerad leveransplan tas fram samtidigt som detta kan göras i ett tidigare skede. Via kopplingen till tidplanen kan leveransplanen även lätt hållas uppdaterad oberoende av förändringar i tidplanen. Att få till en strukturerad leveransplan i ett tidigt skede skapar samtidigt en god möjlighet att kunna kommunicera tidplanen till exempelvis UE eller arbetarna, något som idag görs bristfälligt då bara lagbas eller arbetsledningen vet när materialet ska komma. Koordineringen av resurser, såsom exempelvis användning av lullen bör genom BIM kunna effektivseras när leveransplanerna tydligt kan kommuniceras till UE och även på ett lätt sätt hållas uppdaterade ifall tidplanen skulle förändras.
7.5.2. Kontinuerliga förbättringar
Peab har idag inte funderat över någon lösning där felloggning samt erfarenhetsåterkoppling kombineras med en BIM-modell. 47 Hardin (2009) påpekar dock att möjligheterna med detta
finns. Felen kan knytas till en viss lägenhet eller område, vilket ger att en struktur huruvida felen loggas samt gör att åtgärder tydligt kan kommuniceras. Genom att logga felen kan felloggningen bidra till att skapa en problemhistorik som möjliggör uppföljning på ett helt annat sätt än vad
46
Andreas Furenberg, 2012
47
87 som är möjligt idag. Detta beror på att någon problemhistorik idag knappt finns, mer än lokalt i lagbasens häfte där endast tid loggas. Att ha felen strukturerat samlade samt visuellt tillgängliga och med en direkt koppling till var de har uppstått någonstans, bör även göra att erfarenhetsåterkopplingen kan gynnas. Nyckeltal för att mäta fel, bör även genom en BIM- modell kunna mätas mer eller mindre per automatik givet att informationen förs in korrekt. Den extratid det kommer ta för lagbasen att föra in felen i en BIM-modell kan minskas genom att han direkt loggar felen via exempelvis en handdator, vilket gör att han slipper momentet med att först logga felen i ett anteckningsblock. Från Peabs lednings sida bör det finnas intresse att få en aggregerad felbild över flertalet projekt för att kunna finna mönster i när, var och varför vissa sorters problem uppstår. Vidare kan även den strukturerade felinformationen användas till att stödja ackordsförhandlingarna.
7.5.3. Mängdning
Då Peab har som mål att införa BIM-modeller inom de närmsta åren till byggen över 25 MSEK kommer mängdningsproblematiken troligen minska markant.
Genom användning av BIM kan koppling göras mellan byggnadsmodellen och en materiallista och på så vis göra mängdningsförfarandet mer eller mindre automatiserat. För att få till en helt automatiserad process krävs dock en fungerande process mellan projektörer och enteptrenören, där modellen måste bestämmas och modelleras rätt från början. Mängdning har dock redan med framgång använts i flertalet pilotprojekt hos Peab, dock ej ännu automatiserat. 48
Den mängdningsproblematiken som observerats vid Bläckhornet bör kunna lösas givet en implementering av BIM. Detta då arbetsledaren som mängdar har mer hjälp vid mängdningsprocessen jämfört mot idag där denna process utförs helt manuellt i Excel. Baserat på den genomförda punktmätningen i lägenhet 27 och 28 finns det pengar att spara, då det överflödiga materialet endast i dessa lägenheter uppgår till drygt 13000 SEK.
7.5.4. Bystning
Möjlighet finns att i modellen zon-indela byggnaden efter valfri storlek samt koppla zonerna till visst material. Detta görs redan för mängdningen men är inget som har utretts för materialplaneringen. Att zonindela byggnaden för hur material får ställas och inte får ställas bör dock inte vara något problem att få till.49 Hänsyn kan tas till avstånd till väggar samt
innerväggar, men samtidigt bör arbetsledaren även kunna ta stämpen i åtanke med en zon- indelning genom att dessa i vissa fall begränsar bystningsmöjligheterna. Detta gör att arbetsledaren som planerar bystningen i förväg i modellen iterativt kan testa hur materialet kan ställas för att optimera hur det ska ställas på ett effektivt sätt. Samtidigt kan bedömningar göras när det är möjligt att separera badrumsgipset från det vanliga gipset och lättare göra bedömningar ifall det är möjligt att förvara det lättflyttade materialet, läs isolering och plåtreglar, separat från gipset. I modellen bör även koppling göras mot mängden material, vilket tydligt visualiserar hur mycket material som finns på varje upplagsplats, något som idag inte är synligt, mer än om någon manuellt går runt och räknar materialen. Besparingar vid användning av BIM till bystningen kommer från att arbetsledaren som sitter och planerar bystningen kan göra detta på ett strukturerat och kommunicerbart sätt. Givet att hänsyn tas till det som diskuterats i Kap. 7.3.2. Analys Bystning, kommer detta leda till att mängden onödiga
48
Andreas Furenberg, 2012
49
88 förflyttningar kommer att minska jämfört med idag.
7.5.5. Ritning och konstruktion
Då det idag inte går att detaljgranska ritningsunderlagen till en rimlig kostnad uppstår en rad kollisionsfel, som Kap. 6.4.1. Ritning och Konstruktion visar på. Med BIM-modellering flyttas i stort sett sammanställnings- och verifieringsarbetet från byggarbetsplatsen till ritning- och konstruktionsstadiet, där eventuella problem kan lösas i ett tidigare skede. Att med en BIM- modell ha all information samlad redan från ritbordet finns potential att behovet att sammanställa och verifiera ritningar ute på byggarbetsplatsen i det närmaste kan elimineras. Genom inbyggda kollisionskontroller där objekt görs beroende av varandra, kan mängden kollisionsfel i ritningsunderlagen minskas drastiskt, i det närmaste elimineras. I de projekt som Peab har använt detta ses en markant skillnad, där mängden kollisioner i det närmaste kan elimineras. 50
7.5.6. Implementering
Implementeringen av BIM beror idag först och främst på arbetschefen samt/eller projektledarens vilja.51 Detta gör att dessa klart och tydligt måste förstå nyttan med att använda
BIM för att detta ska kunna tillämpas på ett projekt. Peab sätter dock till viss del mål för att stimulera utvecklingen av BIM. Dock avstannar troligen utvecklingen då Peab ännu inte satt konkreta krav på projekten, där BIM måste användas. Då BIM har så pass många fördelar bör BIM bli ett krav snarare än en riktlinje. Ansvaret för när BIM ska användas ska heller inte ligga på arbetschefen eller projektledaren, utan bör vara ett centralt beslut för att gemensamt driva utvecklingen framåt över hela Peab-koncernen.
Det finns dock en del hinder med att BIM ska kunna komma till sin fulla rätt. Det största hindret utgörs av mjuka variabler såsom kompetens och resurser för att hantera och implementera ett sådant system. Därtill hör otryggheten och rädlsan som ett nytt system medför. De tekniska hindren är mindre, men vad som behövs är att en branschgemensam standardisering sker för att göra informationsdelningen lättare.52 BIM fungerar dock rent teknisk, vilket flertalet projekt
visat. Dessa nackdelar som fortfarande finns med ett BIM-system bedöms inte motsvaras av de ovan diskuterade fördelarna, då BIM bevisligen fungerar. Det handlar snarare om en utbildningsfråga för att få till rätt kompetens och resurser för att kunna driva och implementera BIM-projekt. Så länge rätt utbildning ges bör otryggheten och rädslan kunna minskas.
En implementering av BIM på till exempel Bläckhornet med 5D skulle enligt Andreas Furenberg kosta totalt 210 KSEK, där 30 KSEK består av utbildning som kan tas med till nästa projekt. Denna kostnad bedömer författarna vara liten i sammanhanget och en implementering av BIM bedöms därför som prisvärd med hänsyn till de fördelar som finns med modellen.