Mängdning samt beställning av material

Mängdningsprocessen går idag till enligt Figur 32 nedan. För gips, isolering och reglar startar processen med att arbetsledaren går in och kollar på ritningsunderlagen över lägenheterna i 2D. Utifrån dessa uppskattar arbetsledaren materialåtgången genom manuella beräkningar i Excel och lägger sedan till en viss buffert. För gips är exempelvis denna buffert omkring 10 % av total gipsåtgång. Detta är det underlag som ligger till grund för hur mycket som sedan kommer bystas in i lägenheterna. Efter mängdberäkningarna i Excel går arbetsledaren in i Peabs inköpsportal PIA och beställer hem materialet. Förfarandet görs lägenhetsvis, och leverantören märker upp och levererar pallar enligt detta. Detta gör att flödet i samband med bystningen på bygget kan genomföras effektivt utan varken brytning av pallar eller uppmärkning. Materialet beställs på önskad ledtid som beror av när det är möjligt att lyfta in materialet i lägenheterna. Materialet som ska lyftas in i lägenheterna beställs i regel innan utfackningsväggarna är på plats på grund av att det ska bli så smidigt som möjligt för själva inbystningsprocessen. För övrigt material görs mängdningar och beställningar löpande för att matcha när de behövs i produktionen. Efter beställning fås en orderbekräftelse av leverantören som bekräftar ordern.17

Figur 32: Mängdningsprocessen

6.3.1.1. Punktmätning mängdning

På grund av indikationer om överflödigt material har punktmätningar genomförts i lägenhet 27 och 28 i del 4 för en del av materialet i lägenheterna. Detta gjordes för att ungefärligt se hur stora materialöverskott som har uppkommit till följd av mängdningen. Materialet som har undersökts är en del av det material som har använts fram till byggnationen av innerväggarna, i detta fall plåtreglar, isolering, gips (vanligt gips och badrumsgips) samt plåtskarvlist. För de

17

62 invändiga ytorna, exempelvis en innervägg, som ej ännu är fullständiga, har materialåtgången uppskattats utifrån ritningarna och i samråd med de byggarbetarna som utförde dessa moment. Därefter har en säkerhetsmarginal lagts på för att minska risken för att överskatta det överblivna materialet. För gipset har detta gjorts genom att lägga till ett par ytterligare skivor per lägenhet för de ytor som kvastår. Resultatet av denna punktmätning visas i nedanstående Tabell 5.

Lgh 28 Lgh 27 Total mängd

Gips (antal skivor) 56 43 99

Badrumsgips (antal skivor) 7 7 14

Isolering (antal säckar) 6 6 12

Plåtreglar (antal längder) 41 32 73

Plåtskarvlist (antal längder) 9 10 19

Tabell 5: Punktmätning överblivet material lgh 27 och 28

Detta material mätt i kostnader framgår i Tabell 6 nedan. Prisuppgifter har fåtts ifrån arbetsledare, varefter inköpskostnaden har kunnat skattas.

Mängd Pris/st Inköpskostnad

Gips (antal skivor) 99 45 4455

Badrumsgips (antal skivor) 14 280 3920

Isolering (antal säckar) 12 210* 2520

Plåtreglar (antal längder) 73 21 1533

Plåtskarvlist (antal längder) 19 40 760

Totalt 13188

Tabell 6: Kostnadsberäkning överblivet material lgh 27 och 28

* Priset varierar mellan 170 och 250 SEK beroende på isoleringssort. Antar ett pris 210 SEK/styck för att få ett ungefärligt medelpris på isoleringen.

I de studerade lägenheterna har material till ett värde av drygt 13000 SEK upptäckts. Hur detta ser ut över resterande lägenheter kommer ej gås igenom mer än att konstatera att liknande fel har upptäckts.

6.3.1.2. Orsaker till felbeställningar

Vid intervjuer med arbetsledare har en del av orsakerna till att för stor mängd material beställts kommit fram. Genom att allt beräknas för hand kan mängdningen lätt bli fel. För exemplet med gipsen beror det i detta fall på att mängdningen till en del av lägenheterna räknades på 2,50- metersgips, men beställningen gjordes på 3,20-metersgips i samma kvantitet. Vad som kommer hända med dessa är för tillfället oklart, men antagligen kommer de sågas sönder för att slängas i containern för gipsavfall. För fallet med plåtreglar har det i en av beställningarna blivit fel på grund av att beställningen skickades iväg på 500 stycken plåtreglar istället för 500 meter (varje plåtregel är 3,2 meter). Som med övrigt överblivet material är det oklart vad som kommer hända med dessa. Anledningen till varför de andra materialtyperna har blivit överbeställda har ej kunnat nås.

6.3.1.3. _{Extra hanteringstid och försvårat arbete}

Vid diskussioner med snickare, samt från enkäten, se bilaga 3, har det framkommit att det inbystade materialet ofta utgör ett störande moment i lägenheterna. Då arbetsytan redan är

63 begränsad, särskilt i de trånga övervåningarna i exempelvis lägenhet 27 och 28, utgör extra material ett ytterligare irritationsmoment för arbetarna.

En ej korrekt genomförd mängdning av material leder även det till att material behöver förflyttas i onödan då för stor mängd material har bystats in i lägenheterna. Det saknas idag en strukturerad kontroll över hur mycket material som verkligen ska in i varje lägenhet efter att det väl beställts, vilket gör att även det onödiga material som beställts bärs in i lägenheterna. Detta leder till att material lyfts in och sedan får bäras ut i onödan. Punktmätning har i lägenhet 27 och 28 gjorts över en förflyttning badrumsgips, där det tar 20 minuter för två man att lyfta ut 14 skivor badrumsgips på knappa 40 kilo styck ur lägenheten, samtidigt som lullen under denna tid var närvarande. Dessa flyttades cirka 50 meter ut till förrådsutrymmet ut mot gårdsplanen, där de ställs i väntan på vad som ska hända med dem härnäst. Just badrumsgips (Aqua panel) utgör ett relativt högvärt material, där varje skiva kostar mer än en vanlig gipsskiva, uppemot 280 SEK jämfört med ungefär 50 SEK. Även resterande material kommer ta en viss tid i anspråk att förflytta även om några mätningar ej explicit är gjorda för dessa.

6.3.1.4. Avfallskostnad

Det tillkommer även en kostnad för att göra sig av med material. För att ge exempel på att avfallet även kostar pengar, speciellt gips, görs en exempelberäkning över lägenhet 27 & 28. Att göra sig av med gipset på cirka två ton kommer kosta cirka 2500 SEK i avfallskostnad 18_.