Detta teoriavsnitt omfattar två delar, BIM och prefabricerade plattbärlag. BIM har valts ut på grund av att dess breda förbättringspotential inom allt från logistikplanering och kalkylering till kollisionskontroller. För att ge läsaren en förståelse kring de prefabricerade plattbärlag som diskuteras, ges en förklaring utifrån Skandinaviska Byggelements syn. Det är även dessa som är leverantörer av de plattbärlag som har använts vid Bläckhornet. En beskrivning av stämpningsförfarandet och dess koppling till plattbärlagen avslutar detta avsnitt.
3.3.1. Building information modelling (BIM)
Building information modelling, BIM, är ett sätt att på en strukturerad och samlad väg beskriva ett objekt mer utförligt genom CAD-ritningar än vad ett vanligt ritningsunderlag kan göra. BIM fungerar som en databas för att beskriva ett objekts fysiska såväl som funktionella egenskaper. Metoden innebär datoriserad visualisering av ett objekt och möjliggör för beskrivning av objektet i 2D-vyer, texter, tabeller, 3D-vyer och animationer, men även i tid (4D) och kostnad (5D). Att få objektet beskrivet i både tid och kostnad kan hjälpa till att tidsstyra och schemalägga projektet samt erhålla bättre kostnadsstyrning genom en mer strukturerad kostnadsbild. (Young, Jones & Bernstein, 2007)
3.3.2. Fördelar med BIM
Vid användning av BIM kan designers jobba enskilt på separata BIM-modeller, vilka sedan kan länkas ihop med den stora modellen, där det är möjligt att genomföra en rad analyser, såsom exempelvis kollisionstester mellan olika byggnadselement, sekvensering med mera. Det klassiska sättet att arbeta är att sitta och arbeta i ett stort antal isolerade objekt som uppdateras var för sig. Detta ger orsakar onödigt omarbete, särskilt när ändringar behöver göras. (Hardin, 2009)
För platschefen finns god potential till att göra arbetet under själva byggprocessen effektivare. Exempelvis när det kommer till schemaläggning så kan ändringar i ritningsunderlaget orsaka en ökad arbetsbörda då CAD-ritningarna inte är kopplade till tidsplanen. Vid användandet av BIM kan detta förfarande begränsas då ändringar i modellen kan kopplas till att även ändra i tidsplanen. För beställningar av material kan även ett användande av BIM ge mindre slöseri genom korrektare beställningar. Därefter kan leveranserna planeras in genom koppling till tidsplanen. (Hardin, 2009)
25 En fördel är även att BIM-databasen kan fungera som ett rapporteringsforum för funna fel. Felen kan knytas till en viss lägenhet, varefter riktade åtgärder tydligt kan kommuniceras. Genom att logga fel kan även problemhistoriken sparas på ett strukturerat sätt. (Hardin, 2009)
Hardin (2009) jämställer BIM med Lean Construction på grund av följande sex punkter: - Möjlighet att genomföra inköps- och byggprocessen effektivare.
- Begränsar mängden omarbeten. - Minskad pappershantering.
- Utrymme till förbättrat samarbete och koordination. - Minskade överbeställningar ger minskat slöseri.
- Minskade tillverkningskostnader samt konstruktionsledtid.
Sammanställt i nedanstående lista finns exempel på de fördelar och potential som finns vid användande av BIM-modellering. (Sacks, Koskela, Dave & Owen, 2010)
1. Visualisering av form
Användande av BIM gör det lättare för exempelvis en icketekniker att kunna ta del av tekniska ritningar. Detta genom att BIM-system har förmågan att rendera ett objekt i exempelvis 3D. 2. Snabb generering av designalternativ
BIM gör det möjligt för designers att ändra i designens uppbyggnad på ett effektivt sätt genom användandet av parametriska och övriga relationer mellan objekten. Detta gör att en modell kan behålla samstämmigheten, samtidigt som designern lätt kan ta fram ett flertal designalternativ utifrån en grundmodell.
3. Prediktiv analys av en modells byggegenskaper
Analysverktyg hos en del BIM-mjukvaror ger möjlighet till en rad mer eller mindre automatiska analysverktyg. Detta omfattar saker som att uppskatta såväl livscykel- och projektkostnader genom användande av kostnadsdatabaser. Vidare finns potential till att exempelvis modellens överensstämmelse med byggbestämmelser och regler göras på liknande sätt. Det finns även analysverktyg som kan assistera med att beräkna hållfastigheter och genomföra energianalyser av ett bygge.
4. Informationslagring och modellintegritet
Information kan lagras på ett ställe istället för när samma information behöver sparas i flertalet ritningar och modeller när dessa inte är synkade med varandra. En annan fördel är att den geometriska integriteten kan behållas, då automatisk kollistionstestning mellan objekt i modellen gör att eventuella konflikter upptäckts. Detta gör att problem kan lösas tidigare, varvid omarbeten kan undvikas.
5. Automatiserad generering av ritningar och dokument
Möjlighet finns för automatiserad uppdatering av hela modellen vid eventuella förändringar i den. Därutöver uppdateras de till modellen kopplade dokumenten så att integriteten bevaras. Graden av automatisering varierar dock mellan olika BIM-mjukvaror.
6. Samarbete vid design och konstruktion
Design och konstruktionsarbetet underlättas genom att inkonsekvenser i modellerna kan undvikas, detta kan göras såväl externt som internt. Internt arbete betyder att flera användare kan redigera i en och samma modell, men med delar låsta som är under arbete. Externt arbete
26 innebär att arbetet sker i separata modeller, men som sedan sammanfogas. Den sammanfogade modellen kan till skillnad från att arbeta internt ej redigeras, detta måste göras i de separata modellerna. Skillnaden blir här att eventuella kollisioner tidigare upptäcks i ett internt arbetssätt.
7. Snabb generering och utvärdering av tidsplanen
Möjlighet finns för automatiserad generering och visualisering av tidsplanen vid eventuella förändringar i modellen. Detta tack vare de beroenden som finns i modellen samt olika förutsättningar för att en aktivitet kan starta, såsom resurser, material, information eller att en tidigare aktivitet måste vara klar. Detta ger möjlighet till iterativ optimering av tidsplanen där den som tar fram tidsplanen kan prova olika scenarier.
8. Objektbaserad information elektroniskt eller online
Möjligheterna finns att överföra information direkt till arbetare ute på byggplatsen för att visualisera arbetet för dem via kommunikation online eller elektroniskt. Produkt- och processtatus kan även visas och uppdateras för arbetarna. Samtidigt kan datainsamlingen göras smidig, både på och utanför själva arbetsplatsen. Idag begränsas detta oftast till projektintranäten och mer avancerade servrar, vilket begränsar smidigheten i dataöverföringen.
3.3.3. Prefabricerade plattbärlag
Ett prefabricerat plattbärlag är ett industriellt producerat betongelement med underkantsarmering ingjuten i elementet. Detta är i förväg berett för installation av el, vvs och ventilation. Det industriella förfarandet ger hög kvalitet och stabilitet samtidigt som konstruktion kan ske enligt snäva toleranser. Slutlig gjutning av plattbärlagen på väggarna sker på plats. Det extra arbete som sker på plats vid gjutningen är att installationer och armering behöver kompletteras före tjockleken på plattbärlagen kompletteras till planerad tjocklek. Plattbärlagens undersida är slät och efter fastsättning redo att målas. Plattbärlagens konstruktion gör att de är enkla att montera, och kan direkt lyftas på plats med kranhjälp. (Skandinaviska Byggelement, 2009)
Enligt Skandinaviska Byggelement (2009) finns ett flertal fördelar med användning av prefabricerade plattbärlag istället för att gjuta allt på plats:
Snabbare montering Förkortad byggtid Effektivare arbetsgång Mindre personalbehov Bättre totalekonomi Enklare målning Renare arbetsmiljö Högre kvalitet
Innan plattbärlagen kan monteras måste elementstöd i form av stämp och bockryggar ha ställts upp. Själva stämpningsförfarandet utförs enligt direktiv från Svenska Fabriksbetongföreningen. (Skandinaviska Byggelement, 2012)
27
3.3.3.1. Stämpning
Stämp definieras av Betongbanken (2012) som Justerbara rör av metall för att ta upp oftast vertikala laster 10.
Det allmänna förfarandet när plattbärlag ska gjutas i flera våningar är att när plattbärlaget över det första våningsplanet har nått 70 % hållfasthet kan nästa våningsplan börja gjutas. Stämp sätts återigen upp för att stötta upp det nya plattbärlaget. Stämpen på underliggande våningsplanet hålls kvar på grund av att de hjälper till att stötta upp det övre plattbärlaget. När detta i sin tur nått 70 % börjar samma förfarande för det tredje våningsplanet. När plattbärlaget här har nått 70 % kan stämp börja tas bort från första våningsplanet. En del av dem sitter dock kvar, men med ett större mellanrum. När nästa nivås plattbärlag i sin tur når 70 % hållfasthet görs samma förfarande på det andra våningsplanet där en del av stämpen tas bort. Anledningen till att stämp måste sitta kvar i flera våningar är på grund av att ett plattbärlag ej ensamt klarar av vikten från nästa pågjutna plattbärlag. (Svenska fabriksbetongföreningen, 2008)
3.3.4. Ackordslöner
Det finns två i grunden olika lönesystem, prestationsbaserade och tidsbaserade. Inom byggindustrin används framförallt den prestationsbaserade formen för de flesta byggarbetare. Hur prestationsbaserade löner ska beräknas och kategoriseras varierar, i denna rapport har samma kategorisering som Byggnadsavtalet (2011) använts. Ackordslönesystem kan vara baserade på rent ackord, premieackord eller resultatlön. Rent ackord innebär att hela lönen är baserad på prestation, premieackord innebär att lönen består av en fast del och en rörlig del som läggs till den fasta beroende på prestation. Resultatlön kan förekomma i flera olika varianter, den kan dels grundas på ett traditionellt ackord som kombineras med en bonus om vissa kvalitetskrav nås eller om materialkostnaderna blir lägre än förväntat. Resultatlön kan även baseras på den tidsplan som ett företag har gjort och om arbetet avslutas före utsatt tidpunkt har arbetslaget rätt till en bonus. En tredje variant av resultatlön är att delar av lönen ska vara kopplad till det ekonomiska resultatet för hela bygget. (Byggnads, 2012)
Fördelar med ett ackordsbaserat lönesystem är enligt Byggnads (2012) att det ger en högre lön och att den som arbetar bra premieras för väl utfört arbete. Nackdelar med ett ackordsbaserat lönesystem är enligt Sveriges byggindustrier (2008) att det leder till utestängning av vissa yrkeskategorier, kvinnor och yngre. Det leder även till maskning och en ökad löneglidning i kombination med att det kan skapa en delning mellan yrkesarbetare och ledning (Sveriges byggindustrier, 2008).
10
28