Hantering av verktyg och åtgångsmaterial

Peab bör jobba på att erhålla en struktur över hur verktyg och åtgångsmaterial planeras och hanteras. Ett sätt att erhålla detta för främst bodarna är att tillämpa 5S. Exemplet med förflyttningen av verktygslådan som diskuterats visar även på att planeringen av verktygs- och materialhanteringen i lägenheterna måste ske mer genomtänkt.

Sortering bör ske för att skilja sådant som används från det som inte används eller åtminstone inte används frekvent. De verktyg som används ofta bör tilldelas specifika platser och lätt tillgängliga. Då uppmärkning helt och hållet saknas idag, är detta något som kan skapa en god struktur så länge systemet följs. Nästa steg, städning för att upprätthålla fria ytor bör göras på kontinuerlig basis. Det är viktigt att platsledningen även inser vikten med att hålla saker och ting i struktur och inte som idag överlåter hela ansvaret till byggarna själva. Det fjärde steget, standardisera, ämnar skapa en standard för hur material och verktyg ska förvaras på ett strukturerat sätt. Därefter ska en rutin skapas så att detta följs på kontinuerlig basis. För att skapa en rutin kring detta gäller att ledningen är drivande i frågan och skapar tydliga riktlinjer för hur detta ska ske.

Beträffande exemplet med förflyttningen av verktygslådan behöver Peab inse att det finns bättre sätt att förvara verktyg och material. Förvaringen bör inte innebära att lull måste tillkallas. Hur detta i detalj bör utformas lämnas åt Peab. Det viktiga är att platsledningen får med sig detta tankesätt i att hanteringen av verktyg och material bör kunna ske på ett lättare sätt.

100

8.4. Ritning och konstruktion

Denna del presenterar åtgärder kopplade till ritning- och konstruktionsområdet. Några åtgärdsförslag kopplade till verifierings- och kontrolleringsarbetet ges här inte, då detta anses lösas väl med användande av BIM-modellering, se Kap. 8.5.5 Ritning och konstruktion. Åtgärd tas här upp kring behovet av en gemenam bild kring hur kontrakten är utformade.

Peab måste se till så att alla berörda är väl informerade om vilka regler som gäller i enlighet med kontrakten. Exemplet med uppfattningen att ritningsunderlag övergår till bygghandlingar i samband med granskning av arbetsledaren visar på behovet av en gemensam kontraktsbild. Eventuella fel som inte är orsakade av Peab ska inte behöva bekostas av projektet. Peab måste även sätta press på kontruktörer och arkitekter och påpeka att det inte är acceptabelt att gång på gång producera fel.

8.5. BIM

Som tidigare analyserats finns det gott om potential i en implementering av BIM. Systemet har i flertalet projekt redan fungerat väl vid användning av 5D, det vill säga med kalkyl och planering där tidsplanering, mängdning och kollisionskontroller görs. Peab bör införa BIM på bred linje och beslutet att införa systemet till ett projekt bör inte ligga på arbetschefen eller projektledaren utan ska ligga centralt för att driva ett implementeringsarbete.

Peab bör gå vidare med BIM-modelleringen och bör även använda BIM inom områdena godsmottagning, kontinuerliga förbättringar och bystning, likväl som inom de redan beprövade områdena mängdning och kollisionskontroll.

8.5.1. Godsmottagning

Då tidsplanen redan är kopplad mot en materiallista medför en ytterligare koppling till en leveransplan inga större problem. Leveransplanen bör därmed kopplas mot tidsplan och materiallistan för att kunna få till en strukturerad, visuell och ständigt uppdaterad leveransplan. Samtidigt kan detta ske i ett tidigt skede, med mindre arbetsinsats mot idag. Leveransplanen ska skrivas ut och sättas upp visuellt så att alla på bygget vet när leveranser ska inkomma och på så vis kan förbereda arbetet utefter detta. Samtidigt kan nu UE samordna sina leveranser med Peabs så att allokering av exempelvis lullen kan ske effektivare.

8.5.2. Kontinuerliga förbättringar

Peab måste utreda möjligheterna med att använda BIM till att driva kontinuerliga förbättringar. Då det är möjligt att knyta fel till en viss lägenhet eller område kan en struktur skapas hur felen loggas. Detta ger ytterligare möjligheter i att fel och åtgärder tydligt kan kommuniceras. Peab bör använda BIM-modellen till att skapa en strukturerad problemhistorik som vidare möjliggör för uppföljning och skapar ett ordnat underlag för ett förbättringsarbete. Att endast ha fel lokalt loggade i lagbasens anteckningshäfte är ej tillräckligt. Felen loggade i BIM-modellen bör även användas till att bistå vid ackordsförhandlingarna då struktur över detta idag saknas.

8.5.3. Mängdning

Mängdning i BIM-modeller är något som vid flertalet tillfällen genomförts och bör således även användas i framtiden. Peab måste dock sätta tydliga riktlinjer för att modelleringen och benämningarna ska göras på ett visst sätt så att en automatiserad mängdningsprocess blir möjlig. Dock fungerar tekniken och fel som de på Bläckhornet skulle troligen inte uppkommit om BIM med mängdavtagning hade använts.

101

8.5.4. Bystning

Peab bör gå vidare och titta på detaljerna med att införa en zonindelning som säger var material får och inte får ställas för att undvika framtida förflyttningar. Att ta med stämpen i denna modell ger ytterligare fördelar på grund av deras begränsande av bystningsytorna. Detta förutsätter dock att stämpen ställs på ett strukturerat sätt. Materialmängder bör knytas till respektive upplagsplats för att visualisera vilka mängder som finns, och vart de finns i respektive lägenhet.

8.5.5. Ritning och konstruktion

Kollisionskontroller har i de redan genomförda BIM-projekten genomförts med gott resultat. Då kollisioner i stort sett ej fås finns besparingar att hämta. De kollisioner som upptäckts på Bläckhornet bör därmed ej ha uppstått om BIM-modellering hade använts. Verifierings- och kontrollproblematiken kommer med en användning av BIM samtidigt upphöra och leda till att mer tid kan läggas på att bygga istället för att kontrollera ritningar.