Analys

På både den traditionella förskolan och på I Ur och Skur förskolan bestod barnens fria utelek av många olika lekar. I dessa lekar rörde barnen mycket på sig och på de två förskolorna fanns det lite olika tankar om vad det berodde på. På den traditionella förskolan menade förskolläraren Britt-Marie med längre erfarenhet inom förskoleverksamheten, att det berodde på hur gården var utformad.

På I Ur och Skur förskolan menade förskolläraren Carina också med längre erfarenhet inom förskoleverksamheten, att det berodde på att det var kallt ute. Detta är en intressant tanke av Carina. Innebär det då, att när det är varmare t.ex. på sommaren så är barnen mer stilla i sina lekar? På den traditionella förskolan var det inte vädret som var avgörande för hur lekarna utformades utan det var gårdens utseende.

Enligt förskollärarna på de båda förskolorna, tyckte barnen om att springa runt och jaga varandra. Lekar som bestod av det momentet var t.ex. tjuv och polis. En annan

observationerna var det på den traditionella förskolan som jagalekarna var tydligast. Ett exempel på leken sjörövare och pirater var i observationen ’Fyra barns lek som

sjörövare och pirater’. Själva leken sjörövare och pirater var inte särskilt synlig, utan

det som dessa barn gjorde var att cykla runt och jaga varandra. Men det kunde ändå observeras under en del tillfällen att det var sjörövare och pirater de lekte. På I Ur och Skur förskolan observerades inga sådana lekar, det var enbart från intervjuerna som det framkom att de lekte olika jagalekar. En jagalek som förekom på I Ur och Skur förskolan var enligt Carina tjuv och polis. Det förekom alltså olika sorters rörelselekar på förskolorna, oavsett om det var en traditionell förskola eller en I Ur och Skur förskola. Enligt Håkansson (1998) var det även vanligt förr att leka olika sorters jagalekar, t.ex. ”sista paret ut”, som gick ut på att försöka fånga varandra.

Varifrån barnen fick sin inspiration till lekarna, var en intressant fråga. På de båda förskolorna hade förskollärarna lite olika åsikter. Det som var intressant här var att förskollärarna med kortare erfarenhet inom förskoleverksamheten, hade lika uppfattningar, precis som förskollärarna med längre erfarenhet hade. Förskollärarna med kortare erfarenhet, hävdade att inspirationen kom från förebilder och från händelser i barnens liv. De menade att det som barnen upplevde kunde synas i deras lekar. Det är precis det Löfdahl (2002) har kommit fram till i sin avhandling, då hon menar att innehållet i leken är en del av barnens dagliga tillvaro, som tar form genom de mest fantasirika framföranden. Förskollärarna med längre erfarenhet ansåg däremot att det var miljön som hade betydelse. Detta är intressant då det i denna aspekt inte har någon betydelse var förskolläraren arbetar för att ha den syn hon har, utan här var det erfarenheten som var avgörande. Enligt Evenshaug och Hallen (2001) är det barnens inre motivation som styr leken och de yttre påverkningarna som stimulerar eller sätter igång leken. Knutsdotter Olofsson (1992) menar däremot att det är barnens inre föreställningar som styr leken.

På den traditionella förskolan bestod innehållet i barnens lekar mycket av det som visas på Tv. Sådana lekar förekom inte alls på I Ur och Skur förskolan, varken under observationerna eller enligt förskollärarna. Det är intressant då man kan undra vad det beror på att barnen på en I Ur och Skur förskola inte verkar påverkas av media när de leker, medan barnen på en traditionell förskola verkar påverkas väldigt mycket. Som sågs i observationen ’Tre pojkars lek med löv’ så blev barnen på I Ur och Skur förskolan påverkade av miljön på gården. Pojkarna blev intresserade av löven och bestämde sig för att utforska dem lite närmre. Där passade det förmodligen inte in att

leka t.ex. Pokémon, de var så upptagna av löven och vad de kunde göra med dem och det var antagligen mycket mer intressant.

På båda förskolorna var förskollärarna enade om att det förekom många olika rollekar och det var även något som observerades. Evenshaug och Hallen (2001) anser att rolleken bidrar till att öka barnets förmåga att se på saker och ting ur olika synvinklar. Innehållet i rollekarna var väldigt snarlikt på förskolorna. Rollekar som förekom på båda förskolorna var affär, konditori och mamma, pappa, barn. Lindqvist (1996) menar att de vanligaste rollerna både för pojkar och flickor är familjeroller, t.ex. i lekar som mamma, pappa, barn. När Hangård Rasmussen (1988) skriver om det som vi kallar rollek nämner han det som fantasilek, han menar att barnen förvandlar sig själva. Barnen kan utan vidare bli mamma, pappa, barn, någon figur eller ett djur anser han. Dessa lekar gick till på ungefär samma sätt på de båda förskolorna, då barnen oftast ville när de lekte affär eller konditor att någon vuxen skulle komma och köpa av dem. Detta blev tydligt i observationen ’Två flickors sandlådslek’ då Lisa och Stina satt och lekte i sandlådan och de frågade de vuxna som passerade om de ville ha jordgubbar. Dessa lekar var det både pojkar och flickor som lekte och det gällde på båda förskolorna. När flickorna på de båda förskolorna lekte olika rollekar höll de sig oftast i sandlådan eller i närheten av den. Det var oftast som de satt i sandlådan och lekte.

5.2 De vanligaste lekarna och rollerna bland pojkarna