Analys- Identifiering av de elever som är i behov av särskilt stöd
Genom en tidig identifiering av en elevs svårigheter med inlärningen, kan man även upptäcka vilka grunder som ligger bakom denna svårighet. Läs- och skrivsvårigheter kan ha sin grund i flera andra orsaker än just dyslexi. Det kan t.ex. vara neuropsykiatriska, sociala, emotionella eller begåvningsfaktorer (Jacobsson & Lundberg, 1995).
Genom samtal och i olika undervisningssituationer i klassen, får både lärare och elev den nödvändiga informationen och insikten i en elevs läs- och skrivförmåga. Men det är också viktigt att få in den information som diagnostiska test ger. Det är viktigt att elever som får låga resultat på screeningstest i första hand får en vidare pedagogisk granskning. Efter att denna utredning är slutförd och sammanställd, kan/skall ett åtgärdsprogram upprättas. I de fall när det finns frågetecken kring den pedagogiska utredningen eller när åtgärderna inte ger något resultat, är det viktigt att gå vidare till andra specialister som t.ex. psykolog, logoped och/eller läkare.
Om det finns behov för extra stöd tar Elevhälsan frågan vidare och diskuterar vad skolan kan erbjuda från fall till fall. Utöver en individuell anpassad studieplan kan skolan erbjuda eleverna extra tid hos specialpedagog under elevernas fritid. Skolan kan också erbjuda samtal med Elevhälsan både till elev och föräldrar, samt extra undervisning hos de ordinarie lärarna i olika ämnen. I den svenska läroplanen, Lpf 94, står att alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och läraren skall utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande.
Diskussion
För att klartlägga en elevs läs- och skrivförmåga finns olika tillvägagångssätt. Det finns två typer av diagnostiska test: kvantitativa diagnostiska test och kvalitativa diagnostiska test.
Kvantitativa diagnostiska test eller s k screeningtest görs genom att diagnostisera hela klasser, så att man kan kartlägga elevers läs- och skrivförmåga och finna vilka elever som har språksvårigheter. När man identifierar de elever som har språksvårigheter vill man veta vilka svårigheter det handlar om.
Kvalitativa diagnostiska test är individualtest som visar elevers starka och svaga sidor och med utgångsläge från resultaten kan sedan lämpliga åtgärder sättas in.
När man arbetar med elever som har inlärningsproblematik måste man kartlägga vad problemen består i. Förutom screeningstesterna är det av stor vikt att läraren
kontinuerligt följer upp elevernas läsutveckling i det dagliga arbetet. Det är viktigt att få den information som diagnostiska test ger. Men den viktigaste informationen får lärare och elev genom samtal i undervisningen i klassen. Ett språk- eller läsutvecklingsschema kan vara ett stöd vid en sådan uppföljning. Det är viktigt att elever får träna olika
matematiska utryck och ord.
I Skolverkets rapport, Lusten att lära - med fokus på matematik (2003) står:
Sambandet mellan god språkbehärskning och matematisk förståelse är väl belagt såväl i praktiskt pedagogiskt arbete som i forskning. Ett väl utvecklat språk är en nödvändig förutsättning för allt annat lärande, också i matematik (Skolverket, 2003,
s.32).
En viktig sak i dagens samhälle för att få information och kunskap är att kunna läsa och skriva. En person som saknar dessa förmågor blir handikappad och får ett utanförskap. En individs utveckling har olika faser och har inte alltid en kontinuerlig skala. Det kan hända att en individ i en viss ålder eller livsperiod inte följer utvecklingen enligt en bestämd standardiserad skala, för s.k. normativ utveckling. Det betyder att ett test i en viss ålder inte alltid kan ligga till grund för individens fortsatta utveckling. Ingen av våra respondenter har nämnt att det kan förekomma elever som t.ex. kan ha en bristande motivation eller förmåga. Från vår erfarenhet kan vi säga att detta är något som lärarna uppfattar som mycket svårt att hantera på egen hand. Pedagogernas kompetens är väsentlig när det gäller vilka åtgärder som är lämpliga. Det är viktigt att denna
kompetens bevaras och utvecklas.
Analys- Kompetens/kunskap hos personalen
Resultatet på frågan angående skolpersonalens kunskaper omkring ungdomars behov för särskilt stöd har visat, att skolan anordnar olika föreläsningar för att lyfta kompetens/kunskap hos personalen. Om det handlar om neuropsykiatriska hinder så är kunskapen mycket mer begränsad, p.g.a. att problemet hittills inte är belyst i någon större omfattning. Analysen av resultatet framhäver tydligt vikten av en kompetent specialpedagog. Specialpedagogen i skolan har en viktig roll för elever i behov av särskilt stöd. Alla respondenter framhäver Elevhälsans roll som ett stöd för lärarna. En god kommunikation bland skolpersonalen är mycket viktig för att sprida kunskapen vidare.
Diskussion
I nästan varje respondenters svar har framkommit vikten av specialundervisningen. Eleverna i specialundervisningen har inte samma prestationskrav som de elever som går i en vanlig klass. En speciallärare ställer speciellt anpassade krav på just de eleverna. Dessutom är antalet elever mindre i specialundervisning än i en vanlig klass. Det innebär att eleverna får mer enskild undervisningstid, samt större möjligheter till en gemenskap i klassen. Lärarkompetens är kanske den enskilda faktor som har allra störst inverkan på läs- och skrivförmågan bland barn och ungdomar (Myndigheten för
skolutveckling, s. 78).
När behovet av särskilt stöd uppstår, väljer många elever att inte gå på
specialundervisning, kanske bland annat av en känsla av utanförskap. De stannar istället i sin vanliga klass, vilket innebär att det förväntas att de skall arbeta med liknande uppgifter och i samma takt som alla andra elever (Goffman, 1972).
I skolan träffar vi många barn med inlärningssvårigheter, framförallt med läs- och skrivsvårigheter. Behovet av stöd är stort, men i nuvarande skolsituation är resurserna begränsade. Specialläraren kan känna sig otillräcklig. Många elever är i behov av stöd med sitt skolarbete. En del elever har läs- och skrivsvårigheter, andra har problem med koncentration och andra med matematiken osv.
För skolan gäller att prioritera, för om alla elever som har inlärningsproblem väljer att gå till en speciallärare, kan man ställa sig frågan om det nuvarande antalet speciallärare på skolan räcker till.
Analys- Rätt bemötande
Samtliga respondenter påpekade vikten av rätt bemötande. Varje elev har unika egenskaper och lärare ska försöka bemöta alla de olika individerna på ett unikt sätt. Barn och ungdomar vill bli bemötta på ett positivt sätt, så att de upplever sig ha ett värde och vara en viktig person. För att uppnå målet med ”En skola för alla” måste vi klara av att ta hand om alla elever som går i skolan. Vi måste kunna stödja mångfald och olikheter. Vi är tvungna att ordna detta genom undervisning i klassen eller i särskilda grupperingar, för att eleverna ska nå målen. Respektfullt bemötande för elevens svårigheter och en positiv respons för det eleverna är duktiga på är viktiga detaljer för att höja motivationen hos eleverna.
Diskussion
Det är ytterst viktigt att elever blir bemötta med respekt och förståelse och får en trygg bas i sitt lärande. Vi kan enligt Bakhtin aldrig uppfatta oss själva som en helhet om vi inte relaterar oss till den andra, och vi kan endast få insikt om oss själva genom
kommunikation med andra (Dysthe, 1996). Vi ska försöka hindra att en utslagning äger rum och arbeta för ett socialt rättvisesystem och möjligheten till en bra framtid. Att möta andra människor med respekt är grundläggande inom den kognitiva psykologin. Emanuelsson (2002) menar att elevers svårigheter i skolan i högsta grad hänger samman med de krav och förväntningar som undervisningen ställer på dem och vilka inte alltid förankras i elevens behov och förutsättningar. När det uppstår konflikter mellan elevernas prestationer och skolans krav, uppfattas det ofta som om eleverna har någon form av svårigheter. Det har inneburit utmaningar för oss att hjälpa elever med
problematik att hitta lösningar. Det är bara tiden som sätter gränser för vad vi uppnår. Enligt vår mening finns inga hopplösa fall utan bara möjligheter för att hitta de dolda nycklarna till olika koder som leder till framgångsrika resultat. (Evenshaug & Hallen, 2001).
Eftersom flera av våra ungdomar befinner sig utanför den sociala gemenskapen får dessa ungdomar kämpa på två fronter, både för sitt lärande och sin sociala status. I och med att de befinner sig i en utsatt situation blir betydelsen av bemötandet mycket viktigt.
Analys- Skillnader i rättigheten till särskilt stöd mellan elever med diagnos och elever utan diagnos
Respondenterna tyckte att diagnosen är viktig, men den är inte nödvändig för att ge en elev hjälp De motiverar diagnosens betydelse med att en diagnos ger bättre möjligheter till att eleverna får rätt hjälp. I flera respondenters svar står att de elever som har en diagnos får stöd med automatik. De elever som inte har någon diagnos, men har synliga inlärningsproblem behöver en utredning. Initieringen måste komma från eleven själv, föräldrar eller skolan. En utredning kan medföra allt från att en specialpedagog värderar barnet till att ett helt team med psykolog, logoped och läkare gör en gemensam
utredning (Myrberg & Lange, 2006).
Genom att hänvisa till FN:s barnkonvention och Salamancadeklarationen har det stora flertalet av världens länder accepterat och godkänt barns och ungdomars rättigheter till skolgång och ett livslångt lärande. Kontentan av dessa dokument är att alla barn oavsett handikapp ska få hjälp. Det betonas att olikheter är normala och att den inlärning som äger rum ska vara anpassad till barnets behov. En grundtanke bör vara att alla elever skall få hjälp med, eller utan diagnos. I undersökningen framkommer det också att respondenterna anser att alla elever med skolsvårigheter oavsett diagnos, skall få extra hjälp. Vi har inte någonstans funnit att elever som har en diagnos ska ha företräde för extra stöd, men av undersökningen har framgått att elever med medicinsk diagnos har en högre status i skolan.
Det står i den svenska läroplanen Lpf 94 att alla som arbetar i skolan skall hjälpa elever som har behov av särskilt stöd och läraren skall utgå från den enskilde elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (s.31).
Detta är styrdokument som arbetet ska fokuseras på utan att eleven har några specifika svårigheter. I vissa fall kan det vara bra att ställa en diagnos utifrån elevens svårigheter, men det skall inte behövas en diagnos för att eleven skall få ett nödvändigt stöd i skolan. Den pedagogiska bedömningen skulle räcka för att en elev får hjälp, utan att en elev med medicinsk diagnos skulle komma i första hand.
Alla elever som befaras att inte uppnå uppsatt kursmål, har rätt till stöd. Om det i skolan görs skillnad på vilken hjälp elever med eller utan diagnos får, skickar detta en signal om att diagnosen är viktig. Men om skolan inte gör skillnad på elever med eller utan diagnos, kommer diagnosen att få mindre betydelse.
Hjörne och Säljö (2008) talar om att skolans största utmaning är att kunna hjälpa alla barn i behov av extra stöd, med eller utan diagnos. Men utan diagnos inget samhällsstöd och inga resurser till skolan, menar Hallerstedt (2006).
Analys
-
AnsvaretDet är rektorn som har det yttersta ansvaret för att se till att de elever som är i behov av särskilt stöd verkligen får hjälp. Rektorn har även ansvar att det görs uppföljning och utvärdering på varje enskilt fall, men alla lärarna, elevteamet, samt elevhälsan har också ett ansvar för att en elev i behov av stöd också får det.
Skolan har ett ansvar för att ge alla elever goda förutsättningar för att uppnå målen i läroplanen. När man arbetar med barn med inlärningssvårigheter är det av yttersta vikt att pröva alla tänkbara lösningar och att anpassa undervisningen till barnets förmåga. Det är därför av så stor betydelse att man hela tiden söker vägar för att stärka barnets självförtroende, som annars lätt knäcks av många tillkortakommanden (Kadesjö, 2001 ).
I skollagen 4 kap, § 1 står det att ”alla elever i behov av särskilt stöd” ska få adekvat hjälp och att rektorn har skyldighet att se till ett åtgärdsprogram utarbetas för elever, som är i behov av särskilda stödåtgärder.
Diskussion
Det ska göras ett eller flera utvecklingssamtal innan åtgärdprogrammet skapas.. Detta samtal tillsammans med elev och föräldrar (om elev är omyndig) ska präglas av positiva tankegångar och framtidshopp. Det ska som namnet säger vara ett instrument för att utveckla eleven och leda framåt. Det ska vara en dialog där eleven får uttrycka sina mål och tankegångar. Samtalet ska innehålla dagsläget och hur vägen vidare framåt skall se ut.
Mentorsarbete ska präglas av en nära kontakt och dialog med eleven. Den nära kontakten är ett gott hjälpmedel för att uppnå förståelse och struktur i arbetet. Det är viktigt att struktur och information är riktig för att få eleven ska få kontroll och förståelse av det som händer. Ett viktigt steg i processen är att skapa en strukturerad vardagsmiljö (Olsson & Olsson, 2007).
Ett åtgärdsprogram ska tas fram för att hjälpa eleven. Ansvaret för vem som skall gör vad och vem som skall göra uppföljningen skall vara tydliga. Detta program skall utgå från en helhetsbild av elevens skolsituation och dennes speciella behov (Ericson, 1996). Åtgärdsprogrammen har tagits fram för att nå resultat. Detta beskrivs tydligt i en artikel från Skolverket. Det ska alltid finnas en optimistisk tro och tankegång om att allt kan bli bättre genom arbete och träning. Alla i barnets omgivning, i skolan och i hemmet måste göra allt för att finna de positiva sidorna som ofta är kopplade till läs- och
skrivsvårigheter (Jacobson, 1995).
Våra skolor har mer och mer utvecklat olika handlingsplaner för att tydliggöra
begreppen omkring den aktuella planen. Den är också lämpad som en kontrollista vid olika handlingar, för att underlätta rätta insatser och åtgärder. Handlingsplanerna ses över och revideras varje läsår. På våra skolor finns en handlingsplan mot kränkande behandling, mot olycka och krishantering, plan för alkohol- och narkotikafrågor, åtgärder vid olovlig frånvaro, handlingsplan mot hot och våld, mål- och handlingsplan för biblioteket samt en likabehandlingsplan mot diskriminering och trakasserier. Detta är dokument som varje elev delges i samband med terminsstarten på höstterminen.
Diskussion- Fördelningen av budget
Det är betydelsefullt i dagens ekonomiska situation med avseende på besparingar och nedskärningar att kunna avgöra hur resurserna ska fördelas. Vi anser att det är av största betydelse att pedagogerna aktivt deltar i budget planeringen och att deras pedagogiska bedömning får mer utrymme. De intervjuade lärarna är helt eniga om att stöd ska utgå till elever i behov av detta. Detta är enligt skollagen och skolplanen. Stöd tar tid och tid kostar pengar. I skolverkets Att bedöma eller döma (2002) står att de officiellt beslutade kraven på skolan är att alla elever på samma tid skall nå upp till de godkända
kunskapsnivåerna. Den ökande konkurrensen mellan skolor om antalet godkända elever är viktiga konkurrensmedel som utsätter skolorna för en betydande stress.
Det måste till en attitydförändring hos våra politiker för att skolan ska kunna
genomföra de beslut som är tagna. På vissa skolor finns inte resurser för särskilt stöd som är lagstadgat. Det framgår i rapporten Studieavbrott och stödinsatser i
gymnasieskolan (2008) från Skolverket av Karolina Österlind att stödet kommer in alldeles för sent och att det inte alltid svarar mot elevens behov. Det måste finnas en bättre framförhållning och beredskap som inte gäller för några skolor utan för alla.
Diskussion- Stöd och resurser både till lärare och elever
När det gäller vilket stöd som finns för lärarna, visar resultaten att specialpedagogen och elevhälsan spelar en stor roll. Dessutom har lärarna olika kompetensdagar och
temadagar för att bredda sina kunskaper. Kan detta räcka med tanke på antal elever och antal ordinarie lärare som har även fått ökade uppgifter? Vi lärare ska ha mycket bra faktakunskaper, vi ska även ha kunskap om individens unicitet, färdigheter och förutsättningar. Vi måste bl.a. tänka på hur vi planerar vår undervisning och hur vi använderspråket, när kommunikation sker under undervisningen samt i
utvecklingssamtal.
välja ut adekvata läromedel som passar till alla i en skola för alla, samt vi ska kunna utvärdera vårt undervisningsarbete och arbetet i skolan i övrigt. Behovet för extra stöd är stort men resurserna är begränsade, det tyckte flera av respondenterna. För oss inom skolan gäller det att prioritera. Verkligheten är sådan att vi kan omöjligt hinna med alla behövande under vår arbetstid. Detta problem hade en skolenhet löst genom att anställa en lärare till.
Stödet till eleverna kan dels bestå i övning av läs- och skrivförmågan och dels i
kompensatoriska hjälpmedel, så att läsproblemen inte påverkar studierna i andra ämnen. Exempel på kompensatoriskt stöd är att få texter upplästa, antingen via en talbok eller med en talsyntes i datorn, eller genom visuellt stöd via fotografering. Vårt gemensamma förslag är att ha muntliga provtillfällen, förlänga provtiden, hjälpa till med att föra anteckningar och ha varierande redovisningsmodeller. Vi använder talböcker, kassettböcker och videoinspelningar. Elevens dator ska vara försedd med
ordbehandlings- och specialpedagogisk programvara. Ett av skolans viktigaste mål är att se till att ge förutsättningar till alla elever, för att uppnå detta mål. Oavsett huvudgrund till svårigheterna behöver en elev ett kompetent stöd i sin läs- och skrivutveckling. Karolina Österlind i Studieavbrott och stödinsatser i gymnasieskolan (2008) konstaterar också att avhoppen från yrkesförberedande program är större än från studieinriktade program. Detta är kanske inte så konstigt, eftersom många av eleverna till
yrkesförberedande program inte vet, eller har glömt, att där också finns teoretiska ämnen. Nästan alla våra respondenter har sagt att utredning kan ta en lång tid.
Österlinds (2008) anmärkning på gymnasieskolans bristande utredningsarbete om elevs eventuella stödbehov borde lätt kunna åtgärdas.
I resultaten framkommer vikten av en bra kommunikation mellan skolpersonalen, särskilt mellan skolpedagogerna och lärarna, men ingen av våra respondenter har nämnt vikten av ett bra samarbete med grundskolan. Österlind påpekar att samarbetet med grundskolan måste återupptas eller förnyas för att snabbt kunna lokalisera de elever som behöver stöd. Vi tycker också att den attitydförändring som hon pekar på är mycket viktig. Det gamla gymnasiet lever kvar i skolans väggar och varje lärare måste inse att vi lever i en annan tid nu. Elever måste få det stöd de behöver. Vi instämmer helt i hennes tankar om att forskning och utvecklingsarbetet om särskilt stöd i
gymnasieutbildningen ska stimuleras. Den eftersläpning som skett har säkert sina grunder i historien och det gamla gymnasiet.
Det krävs en aktiv kommunikation mellan elever, föräldrar och lärarna. Det är viktigt för alla som har med undervisning att göra, att de har en grundläggande uppfattning om ”tillvarons dialogiska dimension” (med Bakhtins ord). Eller för att uttrycka det mindre filosofiskt, att inse att vi existerar endast i relation till andra ( Dysthe, 1996, s.228). Det är av stor betydelse att barn och föräldrar är med i ett sammanhang
.
Den viktigaste kommunikationsformen mellan människor är samtalet. Det förtroendeskapande samtalet innebär att man lyssnar aktivt och uppmärksamt.
Grundtanken med inkludering är att alla ska få en social gemenskap och känna att man är en del av ett större sammanhang. Det måste finnas en känsla för vad som är bäst för den enskilde eleven.