––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I analysen sammanförs det teoretiska ramverket med data från empirin. Kapitlet redogör teman för hur SME-företag, utifrån studiens resultat och tidigare forskning, förhåller sig till hållbarhet och Agenda 2030, respektive yttre och inre motivationsfaktorer.
5.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar
Resultatet visade liknande som tidigare forskning att det finns många olika förhållningssätt till hållbarhet och att det även varierar i hur de prioriterar dem, vilket även stöds av Panayiotou et al. (2009) forskning. Respondenterna hade skilda uppfattningar om vad hållbarhet betyder för dem, men att det framförallt grundas på ett långsiktigt åtagande, där fokus är att generera produkter med lång livslängd och minimal påverkan. Utfallet från empirin liknar den definition som Brundtland-kommissionen (WCED, 1987) satt upp för hållbarhet utveckling. Detta leder till att företagen har olika tillvägagångssätt och hur de prioriterar kring hållbarhet.
Sammanfattningsvis var respondenterna överens om att det föreligger ett stort ansvar hos företagen att agera hållbart, men menade samtidigt att det behöver överensstämma med vad intressenterna efterfrågar, vilket stödjer Olokodes (2008) teorier om att hitta en balans mellan de tre hållbarhetsaspekterna. Porter och Kramer (2011) är också inne på att det inte går att motivera hållbarhetskostnader om det inte finns den typen av efterfrågan. Utan efterfråga på hållbara produkter är det inte rimligt för företag att producera sådana produkter. I sådant fall krävs det regleringar eller andra incitament från staten att agera hållbart, vilket skulle kunna genomföras på flera sätt genom till exempel lagstiftning, skatter eller skatteavdrag. Flera respondenter är inne på det spåret och vill ha hårdare reglering och tvinga företag att agera hållbart. Genom att sätta hårdare reglering beskrev även respondenterna att det är enklare att förhålla sig till hållbarhet då de vet vad som är rätt och fel.
5.2. Agenda 2030
Resultatet visade att flera SME-företag utgår från Agenda 2030 när de framställer hållbarhetsmål och att verksamheten är tydligt formad utefter dem. Alla utom en ansåg att det är av högsta vikt att arbeta i enlighet med målen och att implementera dessa i verksamheten. Empirin lyfte fram att målen behöver finnas i verksamheten för att SME-företaget ska kunna vara konkurrenskraftiga och överleva ur ett långt perspektiv, vilket stödjer de teorier som Carroll och Shabana (2010) samt Okpara och Idowu (2013) kom fram till. Vidare belyste empiriavsnittet att det inte är av yttersta betydelse att arbeta med målen idag, men att det kommer vara av kritisk faktor framöver.
Dessutom föreligger det en tro att statens direktiv och regleringar kommer sätta hårdare press på företagen att följa målen, därför kan det vara bättre att redan nu starta upp ett hållbarhetsarbete för att lättare kunna anpassas efter målen längre fram.
Även fast vissa företag inte direkt arbetade utifrån Agenda 2030, visade resultatet att målen förekommer naturligt integrerade i SME-företagens verksamheter. Det indikerar att det finns en etisk och moralisk företagskultur uppbyggd bland SME-företagen, som betraktar hållbarhet som en essentiell del av verksamheten, utan att det behövs statliga uppmaningar eller regleringar. Att företagen redan har hållbarhetsaspekter implementerade tyder på att svenska företag tycker att det är etiskt och moraliskt rätt att arbeta mot ett mer hållbart samhälle, vilket Coleman (1988) redogör som ett bra tecken för socialt kapital.
Det framgick tydliga skillnader i kundernas förhållningssätt till produkter. Tidigare var det en fråga om pris, men till idag är priset inte är den enda primära frågan. Det visar på att företagen möter ett ökat krav från intressenter, vilket gör att verksamheten måste arbeta i linje med dessa. Flera respondenter lyfte fram att kraven kommer att öka mer med tiden och hållbarhet blir således nödvändigt för att företagen ska kunna överleva på lång sikt. Att företagen verkar med Agenda 2030 frambringar även legitimitet till verksamheten eftersom det är mål som välkända organisationer, FN, EU och den svenska regeringen, vill implementera i det svenska näringslivet. Tidigare teori redogör att legitimitet är en viktig faktor för företag att överleva (Frostenson, 2011), vilket innebär att införande av Agenda 2030 tillför mer legitimitet och en större chans för SME-företaget att överleva på lång sikt.
I utfallet framkom det att Agenda 2030 är ett gynnsamt verktyg för SME-företagen, dock att de 17 mål inom Agenda 2030 kan upplevas omfattande att arbeta utifrån.
SME-företagen väljer därmed ut de målen som är mest passande för verksamhetens målsättningar och arbetssätt. Regeringen ger inget tydligt svar på hur målen ska implementeras i företagens verksamheter, vilket uppfattas som ett problem. Vidare visade studien att det kan vara svårt för SME-företag att förhålla sig till de olika målen, eftersom målen ställer extensiva krav på hur individen uppfattar hållbarhet. Det hade underlättat om målen innehöll vad som krävs för att uppfylla ett specifikt mål, vilket hade tydliggöra SME-företags förhållningssätt. Samtidigt finns det många olika branscher, och tillvägagångssätten för att nå hållbarhet blir åtskilliga. Därför föreligger det en välgrundad tanke att i högsta möjliga mån hålla målen generella, för att många ska kunna applicera dem.
Det har bara gått sex år sedan FN och regeringen införde Agenda 2030, och med tanke på studiens utfall ger det en bild av att regeringen har lyckats att implementera Agenda 2030 i verksamheterna. Detta urskiljdes tydligt då även de mindre företagen som intervjuats är insatta i målen och arbetar med dem dagligen i verksamheterna.
Anledningen kan bero på att de allra flesta respondenter menade att hållbarhet är en viktig faktor för framtiden och att de under senaste åren kommit fram till att det gäller att ha ett hållbarhetsarbete för att överhuvudtaget existera på marknaden och överleva på lång sikt.
5.3. Yttre motivation
Empiriavsnittet visar att SME-företag är medvetna hur viktigt det är med hållbarhet under rådande förutsättningar. Att arbeta med hållbarhet är för många SME-företag en nödvändig strategi för att hålla sig kvar på marknaden. Detta går i linje med tidigare teori (Eabrasu, 2021; Jaber & Oftedal, 2020) som redogör hur det har blivit allt viktigare arbeta med hållbarhet för att erhålla legitimitet, vilket är en essentiellt för att fortsätta vara verksam inom marknaden (Dowling & Pfeffer, 1975; Frostenson, 2011).
Resultatet identifierade att det finns en positiv inställning bland SME-företag till de fördelar ett aktivt hållbarhetsarbete kan medföra. Flera av svaren grundas i att erhålla, som även framkom i teorin, till exempel legitimitet (Frostenson, 2011), status (Velte, 2021) och bättre förutsättningar inom rekrytering (Heal, 2005). Det framgick dock inte om respondenter ansåg att hållbarhetsarbeten leder till en ökad produktivitet bland anställda, vilket Benaiges et al. (2016) redogjorde i teorin, utan behöver istället undersökas ytterligare.
Förutom att uppnå social och miljömässig hållbarhet visade resultatet att företag kan uppnå en ekonomisk hållbarhet genom att optimera de resurser de har, samtidigt som de på ett hållbart sätt framställer produkter. Respondenterna lyfte fram att det föreligger en ekonomisk vinning i att framställa produkter på ett hållbart sätt, vilket kan även ses som värdeskapande för framtiden inom SME-företaget. Detta överensstämmer med tidigare forskning, som betonar hur vissa kunder är mer benägna att betala ett högre pris för hållbara produkter (McWilliams & Siegel, 2001) eller på produkter hos företag som kunder upplever som hållbara (Ali et al., 2020). Genom hållbarhetsarbeten kan värde skapas i form av bland annat starka intressentrelationer, vilket kan kopplas till tidigare forskning (Velte, 2021). Detta kan följaktligen bredda företagets marknadsposition gentemot andra företag.
Knudsen (2011) förklarade i teorin hur SME-företag vanligtvis inte kan implementera hållbarhetsarbeten på grund av begränsade resurser, och att det därmed inte är lönsamt för företag. Detta stämde hos ett fåtal SME-företag enligt respondenterna, men det framfördes även om det värdeskapande som blir av ett hållbarhetsengagemang. Det ger inte bara legitimitet och status bland allmänheten idag, utan bidrar även till starka, långsiktiga relationer, som ger förutsättningar för en framtida fortlevnad. Flera respondenter var medvetna om detta, vilket även går i linje med det som Gadenne et al. (2009) studie. Av resultatet går det därmed att intyga i vad Gadenne et al. (2009) redogör, att ansvariga inom SME-företag har en förståelse för vad ett hållbarhetsengagemang kan åstadkomma och generera för fördelar.
Vidare lyfte resultatet fram hur samtliga respondenter var ense om att hållbarhet är imperativt för SME-företag för att fortleva. Enligt ett flertal respondenter ansågs hållbarhet inte som en konkurrensfördel, utan ett måste för att kunna fortsätta sin verksamhet. Detta bekräftas av tidigare forskning (Carroll & Shabana, 2010; Okpara &
Idowu, 2013), speciellt i och med att SME-företag har färre intressenter än stora företag och är mer beroende av som finns tillgodo (Stekelorum, 2020; Talbot et al., 2020). Det framfördes i empirin att detta leder till vissa krav, där många respondenter upplevde en viss press från externa intressenter inom hållbarhet. För att kunna behålla vissa kunder och leverantörer menade flera respondenterna att de behöver uppfylla de kriterier och krav som ställs på företaget. Detta överensstämmer med både Ashton et al. (2017) och Auwal et al. (2020) forskning, då ett motiv till att SME-företag arbetar med hållbarhet är för att leva upp till den press som intressenter ställer på företaget.
Vidare, som flera respondenter förklarade, strävar företag efter att arbeta med andra företag som har ett hållbarhetsinitiativ, vilket även Ayuso et al. (2013) bekräftar i deras studie. Därmed kan SME-företag öka sina möjligheter för vilka de vill handla med genom att ha ett hållbarhetsinitiativ, där de kan välja att handla med externa intressenter som arbetar med hållbarhet eller med de som inte väljer att göra det. Andra SME-företag som inte betraktar hållbarhet tenderar att inte ha den möjligheten och har hårdare förutsättningar att fortsätta verksamheten, vilket även kan kopplas till Eikelenboom och de Jongs (2019) studie. Dock framgick även i resultatet att trots att SME-företaget är engagerade i hållbarhet kan det bristande antalet kunder och leverantörer som ett SME-företag har tillgång till resultera i att SME-företaget inte har den möjligheten och får handla med intressenter som negligerar hållbarhetsarbeten, för att kunna fortleva. Det sätter även lite frågetecken på om det är ens är värt att ta hänsyn till hållbarhet om inte de externa intressenter visar intresse, och SME-företaget kan därmed gå miste om det ledmotiv som förekommer för att ens arbeta med hållbarhet. Konstaterandet kan även härledas till vad Nielsen och Thomsen (2018) artikulerade i teorin, att företags hållbarhetsarbete behöver vara justerat till intressenternas förväntningar. Svaren från de respondenter som förklarade att de har ett lågt hållbarhetsarbete kan kopplas till det ovanstående resonemanget; utan någon efterfråga från intressenter blir hållbarhetsarbetet bara en kostnad för SME-företaget.
Kraven från intressenterna är olika, respondenterna menar att branschtyp har en stor betydelse. En av respondenterna redogjorde hur kravbilder på hållbarhet är olika mellan verksamheter. Därmed gäller det att prioritera hållbarhetsarbetet där det är som mest nödvändigt. Flera företag var inne på vikten av att identifiera de viktigaste intressenter för att tillgodose kraven på optimalt sätt, vilket stödjer Freemans (1984) intressentmodell, som poängterar vikten för företag att identifiera sina intressenter.
Resultatet bland respondenterna visade även att det är främst kunder och ägare som ställer de högsta kraven avseende hållbarhet. Flera respondenter uttryckte att det finns krav från leverantörer, medan andra menade att det inte förekommer krav överhuvudtaget. Respondenterna är dock helt överens av det ökade kravet som kunderna efterfrågar idag, där kunderna har börjat prioritera detta mer än att bara köpa den billigaste varan (Ali et al., 2020). Respondenterna förklarade att det är ägarna som styr antalet resurser och tid som ska läggas ner på hållbarhet och en omfattande del av deras hållbarhetsarbete är i linje med vad de erfordrar.
För att erhålla legitimitet behöver företagen ta hänsyn till de normskiftningar som inträffar i samhället (Deegan, 2002). Detta anses som nödvändigt för att kunna få legitimitet uppfylla det sociala kontraktet (Brummette & Zoch, 2016; Deegan, 2002, 2019), vilket även lyftes fram i resultatet, där företagen behöver anpassa sig till dessa.
Det sågs en tydlig medvetenhet bland respondenterna att det som ses som hållbart idag behöver inte vara det i framtiden. Vidare visar tidigare forskning även att SME-företags småskaliga struktur låter de snabbare kunna ändra sin riktning inom hållbarhet, än vad stora företag kan (Jenkins 2009; Mousiolisa et al., 2014). Storleken gör SME-företag flexibla, vilket talar för att normskiftningar inom hållbarhet inte har den tids- eller kostnadseffekt hos SME-företag som för stora företag.
5.4. Inre motivation
Resultatet av studien visar att det finns en välmening från SME-företagens sida att agera hållbart och det finns inre motivationsfaktorer mellan inom SME-företag. De har en vilja att påverka samhället i en positiv riktning avseende klimat, samhälle och ekonomi, men att detta oftast inte är den primära anledningen till varför de motiveras till att bedriva hållbarhetsarbete. Som nämnts tidigare finns det en stark företagskultur som är uppbyggd på starka etiska och moraliska värderingar i SME-företag, där hållbarhet är en stark och viktig fråga, vilket är ett tecken för en inre motivationsfaktor (se Vázquez-Carrasco & López-Pérez, 2013). Det är tydligt att alla företag vill bidra till en bättre värld, men inte till vilket pris som helst. Det framgår tydligt att det finns en gräns gällande hur mycket hållbarhet företaget kan implementera och vad det kostar för företaget. McWilliams och Siegel (2001) bekräftar denna teori och poängterar nödvändigheten att hitta en balans mellan hållbarhetsarbetet och kostnaden för den.
Olokode (2008) är inne på liknande och hävdar att företagen måste hitta en balans mellan ekonomi, samhälle och miljö för att lyckas med hållbarhetsarbetet. Som en respondent var inne på är det svårt att motivera till ytterligare hållbarhetsarbete för styrelsen om det inte medför en positiv påverkan på företagets ekonomi. Vidare menar respondenten att det spelar ingen roll att ens eget intresse kring hållbarhet är stort, för det kommer till en gräns där hållbarhet respektive ekonomi inte går ihop och efter det går det inte att motivera till ytterligare hållbarhetsarbete. Detta tyder på att företagen uppfyller tre av fyra steg i James Rest (1993) modell för moralisk handling. Företagen är medvetna om att det finns ett problem avseende hållbarhetsfrågan, därför uppfylls moralisk känslighet. Moralisk bedömning uppfylls av de intervjuade företagen, då de följer de lagar och regler som finns samt att de även anpassar sig efter kraven som ställs från kunder. Likaväl det moraliska fokuset tillgodoses eftersom det finns ett intresse bland företagen att agera hållbart och göra det rätta. Däremot sviktar moralisk karaktär i och med att företagen uppget att det krävs lönsamhet för att motivera hållbarhetsarbetet, vilket då ses som viktigare än agera mer hållbart. Att uppnå den sista delen är av avgörande faktor för att företagen ska vara drivna utifrån enbart inre motivation (Rest, 1993).
Studien visar tydligt att SME-företagen behöver incitament till hållbarhetsarbete, vilket kan vara ekonomiska fördelar, hårdare lagregleringar, konkurrensfördelar eller krav från intressenter för att motiveras till att bedriva hållbarhetsarbete. Det kan sedan leda till att SME-företag styrs mer av yttre motivationsfaktorer. Det finns inget som motsäger att företagen även är drivna av inre motivationsfaktorer, men studiens resultat visar att de inre faktorerna inte är den primära motivationsfaktorn till hållbarhetsarbetet.