––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I kommande kapitel redogörs resultatet från studiens intervjuer. Kapitlets struktur baseras på de teman som presenterades i det teoretiska ramverket. Inledningsvis introduceras data kopplat till begreppet hållbarhet samt Agenda 2030. Vidare redogörs yttre och inre motivation i anknytning till SME-företags hållbarhetsarbete.
4.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar
Det framkom olika svar från respondenterna avseende vad hållbarhet betyder för dem.
Flera respondenterna (R3, R4, R5, R7, R9) uttryckte att begreppet är omfattande och att det kan vara lite otydligt vad hållbarhet faktiskt innebär. Respondent 4 förklarade att de vanligtvis bryter ner konceptet genom att sätta mål inom verksamheten:
Hållbarhet är ju så otroligt brett. Det innefattar ju så otroligt många saker, men vi brukar väl … får ner det lite. Vi älskar ju sätta mål på vår verksamhet, vart vi ska någonstans och vad vi gör. Då försöker vi dra ner hållbarhet till någonting som man kanske kan förstå lite bättre i vardagen.
Tre respondenter (R1, R6, R8) lyfte fram att hållbarhet handlar i grunden om långsiktighet och ett framtida bevarande. Respondent 1 framförde:
För mig är hållbarhet att vi tänker på det vi gör idag för att kommande generationer ska ha samma möjligheter som vi har idag att kunna leva på jorden.
Vi måste tänka på att det vi gör har en stor påverkan på framtida generationers möjligheter till att leva. Därför måste vi agera hållbart.
Två respondenter (R1, R4) utvecklade vidare gällande företagens roll och samhällsansvar gällande hållbarhet.
Vi som företag har en extremt stor roll att spela i arbetet kring hållbarhet, vi har möjligheten att styra våra tjänster mot hållbarhet och det märker vi också efterfrågas hos våra kunder. Men jag anser ändå att det finns skillnader i samhällsansvaret hos företagen, där större företag som exempelvis Volvo har en större chans att påverka. (R1)
Jag tror vi spelar en viktig del kring hållbarhet och vilket budskap vi kan förmedla, vi är ju väldigt stora på sociala medier och där har vi en stor chans att influera våra kunder mot ett mer hållbarhetstänk. Där tror jag att vi behöver tänka mer hur mycket vi faktiskt kan påverka. (R4)
De flesta respondenter var tämligen överens om att företagen har en viktig roll att spela, endast respondent 2 svar kunde urskiljas i mängden:
Det där kan inte vi riktigt styra över, vi kan bara förhålla oss till vad våra kunder
styra över det. I vår bransch är det mycket priset som avgör, allt måste ju gå ihop på nedersta resultatraden. Så för mig hamnar ansvaret egentligen på kunderna och vad de efterfrågar.
4.2. Agenda 2030
Samtliga respondenter var medvetna om Agenda 2030 och att regeringen har satt upp mål för hela det svenska näringslivet. Det varierar dock en del i hur de förhåller sig till Agenda 2030 och hur de implementerar det i sin verksamhet. Merparten av respondenterna menade att de har utgått från Agenda 2030 när de har satt upp strategier för företagens verksamheter. Respondent 1 förklarade: “Agenda 2030 var utgångspunkten när vi satt upp våra mål för hållbarhetsarbete, det är ett bra stöd för att veta vad som man ska utgå ifrån”. Respondent 3 beskrev att det ger legitimitet att utgå från Agenda 2030: “Att vi utgår från Agenda 2030 visar våra kunder att vi prioriterar de här sakerna, det visar att vi är seriösa”.
Tre respondenter (R5, R7, R9) nämnde att de inte utgått från Agenda 2030 men att delar av målen kommer in naturligt i verksamheten. “Man kan väl säga såhär, att det är väl inget av målen som direkt styr verksamheten, men de finns hela tiden med inom verksamheten, både medvetet och omedvetet” (R7). Respondent 4 framförde att det är viktigt för företagen att välja ut de mål där deras företag kan vara med att påverka:
“Istället för att försöka implementera alla 17 mål halvhjärtat, är det bättre att välja ut några mål där vi känner att vi kan påverka och verkligen bidra”. Andra respondenter (R1, R3, R6, R8) var inne på samma spår där de valt ut ett antal av de 17 målen. “Från början när vi startade vårt hållbarhetsarbete, valde vi ut ett antal punkter i Agenda 2030 som vi tycker är relevanta för vårt företag” (R6).
Respondent 2 uppgav att företaget inte utgår från Agenda 2030, vilket motiverades utifrån att det inte förekommer särskilda incitament för företaget att efterfölja Agenda 2030. Respondent 7 lyfte fram att Agenda 2030 behöver tydliggöras från statens håll om vad som behöver åstadkommas för att kunna uppnå målen och bli mer effektiv, och samtidigt ge företag större möjlighet att efterfölja det. Vidare förklarade respondent 7 att företag och individer har olika uppfattningar om vad målen faktiskt innebär, därför kan ett förtydligande behövas för stödja företag i rätt riktning.
Ett flertal respondenter (R3, R4, R6, R7) tror att Agenda 2030 kommer att bli mer obligatorisk för företagen att eftersträva, där delar av agendan kommer att regleras för att företagen ska tvingas att följa dem. Det kan även vara en fördel att starta upp hållbarhetsarbete redan idag, för att inte behöva göra genomgripande förändringar i framtiden. Respondent 7 förklarade: “Jag tror att det där kommer bli obligatoriskt framöver och då är det bättre att börja smått nu än att vänta och uppförsbacken är jättelång”. Respondenterna utvecklade att det inte skulle vara en nackdel om regleringen skulle öka och Agenda 2030 blev mer obligatorisk: “Jag ser egentligen inga
nackdelar med en hårdare reglering, det skulle ge samma förutsättningar för alla” (R6).
Alla respondenter förklarade att de arbetar med hållbarhet, men att det förekom olika motiv som låg till grund för initiativet. Flera respondenter (R1, R3, R5, R6, R8, R9) menade att det finns en ekonomisk vinning i att arbeta aktivt med hållbarhet.
Respondent 5 lyfte fram att: “[…] människor har blivit alltmer uppmärksamma på hållbarhetsfrågorna”, och fortsatte förklara att kunder: “[…] kan tänka sig att faktiskt betala någon krona extra för att kunna bidra till hållbarhet”. I samma tankespår resonerade respondent 3:
[…] vi ser många kunder inte bara efterfrågar den billigaste produkten, utan de visar intresse av hållbarhet. Vi visar fördelarna med att ha en hållbar produkt istället för att enbart ha det billigaste. Folk kanske tycker att det är värt att en produkt är värd mer om den är mer hållbar, och att vi därmed använder hållbarhet i försäljningen.
Likaväl som att generera inkomster, kan företag även spara utgifter på att arbeta med hållbarhet. Genom att utföra arbetsprocesser på ett hållbart sätt kan företagen tillgodose att mer effektivt ta tillvara på de resurser som finns att använda. Respondent 8 framhöll att: “[…] då är det kanske mycket fokus på kostnadsbesparing”. En annan syn är den framtida nyttan ett hållbarhetsinitiativ kan leda till. Två respondenter (R1, R5) lyfte fram de långsiktiga fördelar och det värdeskapande som uppkommer av ett hållbart anseende. Det konstaterades att: “[…] det är inte bara pris och snabb leverans som spelar roll” (R5), utan att hållbarhet även skapar en värdeinvestering för företaget.
[…] våra affärer bygger på långsiktiga relationer. Vi vill ju egentligen inte ha korta affärer, det är inte vår strategi, utan vi vill gärna ha långa relationer med våra kunder och utifrån det skapar vi ju också det en hållbarhet över tid. (R1)
Jag tror att den svåraste pucken med hållbarhet för företag är just att det är relativt nytt, och en stor punkt som man inte är van att jobba med. Traditionella affärsmodeller kanske inte har haft hållbarhet som en tydlig punkt på agendan.
[…] Men det tror jag också är den svåraste grejen med hela hållbarhetsarbetet, att förstå att det skapar värde. (R5)
Sex deltagare (R1, R3, R4, R5, R6, R8) underströk nyttan av ett hållbart anseende gentemot externa intressenter. En god image inom hållbarhet kan underlätta för företaget att uppnå en social status bland omgivningen. “Vi vill ju ha ett anseende där
vi anses som hållbara, för det är något vi tror skulle gynna oss, då vi kan attrahera både leverantörer och kunder till att handla med oss” (R8). Utöver en social status framhävde två respondenter (R1, R3) hur ett hållbart anseende även kan ge ökade rekryteringsmöjligheter.
Jag tittar på oss som är ett tjänsteföretag, när vi rekryterar hur ska vi kunna rekrytera i framtiden. De nya som kommer ut på marknaden som är 00-or och 90-talister, hur ska vi kunna rekrytera om inte vi jobbar med hållbarhet? Där ser jag en tydlig koppling. (R1)
Vi jobbar mot att anses som hållbarhet mot kunder, leverantörer men även mot samhälle. Även när det kommer till rekrytering, så vi kan locka människor som har ett intresse för hållbarhet. Vi vill sprida ett rykte om oss, där vi jobbar med hållbarhet. (R3)
Vissa respondenter (R2, R7, R9) argumenterade om att det inte finns några särskilda fördelar med att ha ett hållbart anseende. Respondent 2 beskrev att det inte förekommer någon tydlig efterfrågan från intressenter och företaget därmed inte arbetar aktivt för att ha ett hållbart anseende. “Vi ser inget stort kundtryck på området, det är ingen frekvent fråga i upphandlingar och liknande saker” (R2). Två respondenter (R7, R9) redogjorde istället hur deras hållbarhetsarbeten främst präglas av den reglering som branschen utfärdar, och hållbarhet utöver det anses vanligtvis inte som lönsam.
Allt handlar ju egentligen om vad du har för incitament egentligen. Och det är det jag menar är ett problem idag, eftersom det oftast saknas incitament inom branschen att arbeta med hållbarhet än vad som mer är reglerat eftersom det är en kostnad. (R7)
Det finns väldigt många regleringar i branschen när det kommer till miljö, som gör att, ja, det blir rätt naturligt att det är dessa man jobbar efter. Vi skulle ju kunna jobba mot andra hållbarhetsmål utöver dessa, men på grund av den mängd lagar och regler som vi redan behöver följa, samtidigt som vi också behöver jobba effektivt, blir det som det blir. (R9)
Sju deltagare (R1, R3, R4, R5, R6, R7, R8) upplevde vissa krav från externa intressenter när det kommer till att arbeta med hållbarhet, men att det framförallt gäller kunder.
“Våra kunder ställer krav till en viss del. Vissa är mer upplysta och ställer högre krav än andra” (R6). “Från ett antal kunder, ja. Men inte alla” (R3). Respondent 4 beskrev att vissa, framförallt kommunala, företagskunder har: “[…] lite kriterier som man måste uppfylla”, inom hållbarhet. Vidare är det även noterbart hur detta tenderar att gå vidare i företagens distributionskedja. Respondenten 4 utvecklade: “[…] det går båda håll. Vi ställer ju krav på våra leverantörer”. Även andra respondenter (R5, R6, R8) var tydliga med att peka ut detta. Respondent 8 artikulerade:
Om våra kunder ställer miljökrav, då måste ju vi ställa samma krav till våra leverantörer. Och det kan ju handla om att ha produkter registrerade i vissa
miljöstandarder, för att intyga om att det inte innehåller några farliga kemikalier eller så.
Deltagarna var tydliga med att betona att det finns hållbarhetskrav från intressenter, dock uppgav flertalet respondenter (R1, R3, R4, R5, R7, R8) att detta även kommer eskalera med tiden. “[…] jag tror det kommer bli svårt att få nya affärer om vi inte jobbar aktivt med det här. Det kommer komma mer krav från marknaden, och krav från våra nya medarbetare” (R1). “Vi ser att det har kommit en ökning inom hållbarhet bland både kunder och leverantörer, och detta i sig kommer fortsätta öka” (R8).
Respondent 3 konstaterade ytterligare att det inte bara att det kommer öka, utan även att: “[…] det kommer komma högre krav”. “Konsumenterna blir ju mer och mer insatta i verksamheterna och ställer högre krav på hållbarhet, så det blir ett ökat tryck.
Även ökade krav från politiskt håll som styr mot att hållbarhet kommer bli mer obligatorisk” (R7).
Alla respondenter upplevde att arbeta med hållbarhet gav en viss konkurrensfördel.
Ett tydligt tema som framkom dock var att många andra företag inom företagets bransch redan har frivilliga hållbarhetsarbeten, därmed föll det som en nödvändighet att hålla en viss hållbarhetsnivå (R1, R3, R4, R5, R6). “Vi jobbar inom en bransch som kör ganska hårt med hållbarhet själva” (R3). Respondent 4 identifierade hur hållbarhet inte är en konkurrensfördel, utan en självklarhet: “Jag tror de flesta företag jobbar med hållbarhet idag. Vi ser det inte som en konkurrensfördel idag, utan jag tror bara att det är en hygienfaktor”. Samtidigt som en annan deltagare (R5) artikulerade:
Jag tror, som jag sa, att det är ett paradigmskifte som vi är inne i, där alla har hållbarhet på sin agenda, och att inte ha hållbarhet på sin agenda för bolaget eller sin affärsmodell, kommer ju innebära att bolaget successivt avvecklas.
Studiens respondenter uttryckte att det finns olika hinder och svårigheter med att bedriva hållbarhetsarbeten. Två deltagare (R3, R9) beskrev att det endast finns ett begränsat antal leverantörer och företagskunder tillgodo för SME-företag. I och med det tenderar SME-företag att handla med externa intressenter som inte har det hållbarhetsinitiativ som företaget själva har. “För oss är det viktigt att våra underleverantörer också bryr sig om det här. Svårigheten är väl att få andra leverantörer att också hålla på att engagera sig i detta” (R3). “Vi vill ta ett ansvar gentemot samhället, men i och att våra förutsättningar och den branschen vi jobbar inom är som den är, blir det ju att vi handlar med de intressenter vi har tillgång till” (R9). En annan aspekt som framfördes var hur dynamiskt hållbarhet är, och att det därmed kan vara svårt att för mindre företag att ligga i fas med de normskiftningar som förändras. Respondent 4 redogör: “Vi försöker göra det som anses hållbart idag, och förstå att det kan vara fel imorgon. Men då försöker vi ändå göra rätt för oss”.
Respondent 7 menade att det bara går att motivera hållbarhet utifrån vad som är ekonomiskt lönsamt och det som finns reglerat, för att företaget ska kunna arbeta effektivt.
Det är svårt för mig att gå till min styrelse och ägare och säga att vi ska göra x miljon mindre i vinst för att vi ska gynna till att bidra till en mer hållbar miljö, mer än vad som egentligen krävs och vad andra företag gör.
I samma linje resonerade respondent 1 och motiverade vidare att det finns en begränsning för vad som är ekonomiskt försvarbart att spendera på hållbarhetsinitiativ:
”Det finns en gräns till hur mycket pengar man kan lägga på hållbarhet, man måste anpassa sig efter vad som fungerar för vårt företag”.
Många av företagen vill att anställda ska dela företagets hållbarhetsvärderingar, då de uppgav att anställda påverkar företagets anseende mot omgivningen. Respondent 2 framförde att: ”Företaget byggs av de som arbetar där, så det är såklart viktigt att de delar våra värderingar”. Respondent 2 menade även att det kan vara svårt att kontrollera faktorerna fullt ut. Vidare uppgav respondenterna att de inte tar någon särskild hänsyn till enskildas egna hållbarhetsvärderingar vid rekrytering. Respondent 1 uttryckte att det är svårt för företaget att styra över sina anställdas värderingar:
“Eftersom hållbarhet är relativt nytt finns det en stor risk att de som redan jobbar hos oss inte har de värderingar som vi önskar gällande hållbarhet”. Liknande förklarade respondent 4:
Vi har ju direkt ingen specifika krav och frågor kring hållbarhet i våra intervjufrågor, men man får ofta en bild om vilka värderingar personen besitter.
Sen är det där också svårt, för vissa värderingar hos människor märker man inte förens långt senare och då är ju personen redan anställd.
Respondent 5 var istället inne på att det går att ställa krav på de anställda: “Jag förväntar mig av mina anställda att de följer de mål och riktlinjer som vi som arbetsgivare satt upp, iallafall på arbetstid, sedan är det svårt att styra vad de gör på fritiden. Vidare utvecklar respondent 5 att det går att forma anställdas etiska förhållningssätt utifrån en uppförandekod.
Flera av respondenterna (R1, R3, R4, R5, R6, R7, R8, R9) var positiva till hållbarhet och kan tänkas att göra mer än vad som krävs idag. Det framgick dock att den föreligger en harmoni mellan hur mycket pengar som företagen kan lägga i relation till hållbarhetsarbete. För att ge en större effekt hos mindre företag skulle de gärna se en ökad reglering som ställer högre krav på mindre företag och hållbarhetsarbete.
Respondent 7 menade att i nuläget är de stora förlorarna de som tar ett större ansvar, medan de som undviker ansvaret gynnas: “Det behövs tydligare incitament för att motivera till ytterligare hållbarhetsarbete, annars blir de som verkligen bryr sig om hållbarhet de stora förlorarna”. Respondent 7 förklarade ytterligare: “Jag ser mig själv som en person som är väldigt engagerad kring hållbarhet och tycker det är viktigt, men
det måste vara lönsamt, annars är det omöjligt för mig att motivera för mina ägare”.
Respondent 5 framförde att det inte finns utrymme för att bortse från hållbart:
Företag som inte arbetar med hållbarhet tycker jag visar på en slags oseriöshet.
Det är en så enormt viktig fråga att ta hänsyn till, och vi vill gärna arbeta med kunder som faktiskt bryr sig om miljön och framtiden. Vi vill fokusera på att göra gott och vända oss till de kunder som prioriterar det vi gör.