Lämnas blank
Calle Eriksson Lilja Gabriel Boström
Hållbarhetsarbete
En kvalitativ studie om inre och yttre motivationsfaktorer i SME-företag
Sustainability practice
A qualitative study about intrinsic and extrinsic motivational factors in SME:s
Företagsekonomi
Examensarbete Civilekonom 30 hp
Termin: VT 21 Handledare: Johan Quist
Förord
Vi vill tacka samtliga respondenter som tog sig tiden att ställa upp i studien. Utan er hade inte studien kunnat genomföras. Vidare vill vi tacka vår handledare Johan Quist för hans goda råd och värdefulla kommentarer under studiens gång. Dessa har varit både konstruktiva samt lärorika och givit oss vägledning för att skriva en så bra uppsats som möjligt.
Samtliga delar av studien har skrivits tillsammans och författarna är gemensamt ansvariga för uppsatsens innehåll.
Karlstad, juni 2021
–––––––––––––––––– ––––––––––––––––––
Gabriel Boström Calle Eriksson Lilja
Sammanfattning
Hållbarhet är ett begrepp som har växt i och med en ökad medvetenhet bland omgivningen, och som har resulterat i bland annat fler regleringar för stora företag avseende hållbarhet. Därmed har hållbarhetsarbeten fått en mer naturlig ingång hos stora företag, medan SME-företag inte haft samma förutsättningar till att arbeta med hållbarhet. Dock har ett ökat socialt ansvar, på grund av till exempel Agenda 2030, medfört att även SME-företag behöver ta större hänsyn till deras hållbarhetsarbete för att målen ska nås. SME-företag utgör en omfattande del av det svenska näringslivet, och för att Agenda 2030 ska vara uppnåeligt behöver dessa arbeta i linje med de globala målen. Tidigare forskning är främst inriktad på stora företag och deras motivation till hållbarhetsarbete, medan forskning avseende SME-företag kopplat till motivation inte uppmärksammats i samma grad. Även forskning inom Agenda 2030 belyser framförallt stora företag, samtidigt som studier gällande SME-företag har åsidosatts. Därmed strävar syftet efter att öka förståelsen för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet samt hur SME-företag förhåller sig till Agenda 2030.
Studien bygger på en kvalitativ metod, där data är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt deltog nio respondenter som valdes utifrån ett bekvämlighetsurval, där samtliga deltagare i studien är hållbarhetsansvariga inom respektive SME-företag. Data från intervjuerna har transkriberats och reducerats ner till kategorier och koder som därefter har introducerats i empirin, vilket sedan har analyserats med tidigare teorier för att kunna identifiera likheter och olikheter inom fenomenet.
Resultatet av studien visar att det finns en intern vilja hos ledningen inom SME-företag att arbeta med hållbarhet, men att de främst motiveras av vad deras intressenter efterfrågar. Hållbarhetsarbetet bör således vara tillräckligt omfattande för att motsvara intressenternas krav och de förväntningar omgivningen har på SME-företaget.
Hållbarhetsarbetet är en nödvändig del för att SME-företaget ska ha en långsiktig överlevnad. Vidare går det att konstatera att Agenda 2030 har underlättat för SME- företag att implementera och fastställa hållbarhetsmål inom organisationen, men att det dock inte har givit någon särskild förändring på SME-företags hållbarhetsarbeten.
Därmed kan det behövas ytterligare regleringar för att Agenda 2030 ska ha en tydligare påverkan hos SME-företag.
Nyckelord: SME-företag, hållbarhet, Agenda 2030, inre och yttre motivation
Abstract
Sustainability is a concept that has grown due to increased awareness among the society, which has resulted in, among other things, more regulations for large companies regarding sustainability. Thus, sustainability practices have received a more natural entrance in large companies, while SMEs do not conduct sustainability practices under the same conditions at all. However, increased social responsibility, due to for example Agenda 2030, has led to that SMEs also need to show greater consideration of their sustainability practices in order to achieve the goals. SMEs constitute an extensive part of the Swedish business community, which means that they also need to operate in line with Agenda 2030 in order for the global goals to be reachable. Previous research has primarily focused on large companies and their sustainability practices, while SMEs linked to motivation has not received the same degree of attention. Research within Agenda 2030 also emphasizes large companies in particular, whereas studies concerning SMEs have been disregarded. Thus, the aim is to increase the understanding of what motivates SMEs to conduct sustainability practices and how SMEs relate to Agenda 2030.
The study is based on a qualitative method, where data is collected through semi- structured interviews. A total of nine respondents participated who were selected based on a convenience sample, where all participants are responsible for sustainability within each SME. Data from the interviews have been transcribed and reduced down to categories and codes which have subsequently been introduced in the empirical study, and has then been analyzed with previous theories in order to be able to identify similarities and differences within the phenomenon.
The study shows that there is an intrinsic volition at the management within SMEs to conduct sustainability practices, but that they are primarily motivated by what their stakeholders demand. Therefore, sustainability practices should be sufficiently extensive to match the stakeholders' requirements and the expectations the society has on the SME. Sustainability practice is a necessary part for SMEs to have a long-term survival. Furthermore, it can be stated that Agenda 2030 has made it easier for SMEs to implement and set sustainability goals within the organization, but that it has not resulted in any particular change in SMEs' sustainability practices. Thus, further regulations may be needed for Agenda 2030 to have a clearer impact on SMEs.
Keywords: SMEs, sustainability, Agenda 2030, intrinsic and extrinsic motivation
Förkortningar och begreppsbeskrivning
SME Small and Medium-sized Enterprise. En internationell titel som representerar ett företag med mindre än 250 anställda samt en omsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro (Europeiska Unionen [EU], 2003).
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 9
1.1. Problembakgrund ... 9
1.2. Problemdiskussion ... 10
1.3. Syfte och problemformulering ... 11
2. Teoretisk referensram ... 12
2.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar ... 12
2.2. Agenda 2030 ... 13
2.3. Motivationsfaktorer ... 14
2.4. Legitimitetsteorin ... 15
2.5. Intressentteorin ... 16
2.6. Teorin om socialt kapital ... 16
2.7. Sammanfattning av den teoretiska referensramen ... 17
3. Metod ... 19
3.1. Forskningsfilosofi ... 19
3.2. Val av metod och forskningsansats ... 20
3.3. Urval ... 20
3.4. Datainsamlingsmetod ... 22
3.4.1. Intervjuguide ... 23
3.4.2. Förberedelser och utförande av intervjuer ... 23
3.5. Dataanalys ... 24
3.6. Metodkvalitet ... 25
3.6.1. Trovärdighet ... 25
3.6.2. Bekräftelsebarhet ... 26
3.6.3. Överförbarhet ... 26
3.6.4. Pålitlighet ... 26
3.7. Etiska aspekter ... 27
4. Empiri ... 29
4.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar ... 29
4.2. Agenda 2030 ... 30
4.3. Motivationsfaktorer ... 31
5. Analys och diskussion ... 36
5.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar ... 36
5.2. Agenda 2030 ... 36
5.3. Yttre motivation ... 38
5.4. Inre motivation ... 40
6. Slutsats ... 42
6.1. Vad influerar svenska SME-företag till hållbarhetsarbete idag? ... 42
6.2. Hur motiveras SME-företags hållbarhetsarbete av inre och yttre motivationsfaktorer?
... 42
6.3. På vilket sätt har agenda 2030 påverkat hållbarhetsarbetet hos SME-företag i Sverige? ... 42
6.4. Studiens bidrag ... 43
6.5. Begränsningar och förslag på fortsatt forskning ... 43
Referenslista ... 45
Bilagor ... 54
Bilaga 1 – Intervjuguide ... 54
Bilaga 2 – Informationsbrev ... 56
Bilaga 3 – Samtyckesblankett ... 57
Tabeller Tabell 1. Sammanställning av urvalet. ... 22
Tabell 2. Exempel på initial kodning. ... 25
Tabell 3. Exempel på fokuserad kodning. ... 25
Figurer Figur 1. Sammanfattande illustration av den teoretiska referensramen. ... 18
1. Inledning
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Det inledande kapitlet presenterar problembakgrund som innehåller en skildring av tidigare forskning inom studiens ämne, vilket övergår till en problemdiskussion där kunskapsgap identifieras som är kopplat till studiens syfte och frågeställningar.
1.1. Problembakgrund
Hållbar utveckling har under de senaste årtiondena varit ett växande ämne för företag att ta hänsyn till (Sachs, 2015). Det är inget nytt fenomen, men en ökad förståelse bland allmänheten har gjort att ämnet har fått en allt större uppmärksamhet (Ding et al., 2016; Eriksson & Svensson, 2017; Sachs, 2015). Den mest vanliga definitionen av begreppet, enligt Isaksson et al. (2015), kommer från Brundtland-kommissionen:
“Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs” (World Commission on Environment and Development [WCED], 1987, s. 41). Begreppet hållbar utveckling appliceras olika bland forskare inom ämnet (Grankvist, 2012), men för att ge denna studie en kontinuitet används begreppet hållbarhet (eng. ’sustainability’) uppsatsen igenom.
Hållbarhet utgår från tre olika delar: ekonomiskt ansvarstagande, socialt ansvarstagande och miljömässigt ansvarstagande (Grankvist, 2012). För att kunna implementera ett effektivt hållbarhetsarbete, behöver företag säkerställa att alla tre hållbarhetsdimensioner är uppfyllda (Borglund et al., 2021). Grankvist (2012) identifierar hur dessa tre ansvarstagande omfamnas av en ytterligare dimension, ett etiskt ansvarstagande för hur handlingar utförs. Ansvarstagandet grundas på en inre motivationskraft, för vad som internt driver människor utifrån deras egna moraliska värderingar (Ryan & Deci, 2000). Således finns olika faktorer för vad som motiverar SME-företag till att arbeta med hållbarhet, där yttre motivation bygger på behov hos intressenter och omgivningen, och inre motivation baseras på ledningens egna moraliska värderingar avseende hållbarhet.
I och med ett större intresse inom hållbarhet bland omgivningen, som ett resultat av bland annat klimatförändringar, vattenföroreningar, avskogning och folkhälsa, har nya lagar och direktiv från myndigheter lett till högre krav på företag att bedriva hållbarhetsarbeten (Journeault et al., 2021). Regleringarna har främst tillämpats på stora företag, och således har det kommit mer naturligt för stora företag att bedriva hållbarhetsarbeten (Campbell, 2007; Wehrmeyer et al., 2020). SME-företag å andra sidan har inte samma krav (Bondy & Starkey, 2014), trots att SME-företag står för 99,9
% av alla Sveriges företag (Persson, 2020) och utgör cirka två tredjedelar av all förorening i Europa (Parker et al., 2009).
Utöver de hållbarhetsregleringar som har verkställts, beslutades år 2015 nya globala hållbarhetsmål genom Agenda 2030. Syftet med projektet är att förbättra de ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållandena i världen genom att samla alla länder för att gemensamt ta ansvar och verka mot en mer hållbar utveckling (Regeringen, 2020). Sverige var ett av de länder som skrev på avtalet och har som mål att implementera initiativet i hela det svenska näringslivet. FN (u.å.) menar att näringslivet är en kritisk del för möjligheten till att uppnå en hållbar utveckling, varav flera studier (till exempel Ayuso & Navarrete-Báez, 2018; Higgs & Hill, 2019) lyfter fram betydelsen av att SME-företag deltar för att kunna uppnå de globala målen.
1.2. Problemdiskussion
Flera forskare (till exempel Campbell, 2007; Knudsen, 2011) redogör hur stora företag har bättre förutsättningar till att arbeta med hållbarhet, då dessa har fler resurser än SME-företag och att de därmed kan de utnyttja de skalfördelar som ett hållbarhetsarbete medför. Campbell (2007) utvecklar att hållbarhetsarbete kräver ett stort kapital, vilket ger SME-företag sämre förutsättningar medan det blir mer naturligt för stora företag. SME-företag begränsas dock inte av intern byråkrati, samtidigt som de har en närhet till den externa omgivningen (Jenkins, 2009; Mousiolisa et al., 2014).
Vidare har stora och multinationella företag (MNEs) omfattande strukturer, vilket gör att dessa baserar hållbarhetsstrategier utifrån globala problem, medan SME-företag arbetar med hållbarhet med hänsyn till den lokala omgivningen (Jenkins, 2009;
Mousiolisa et al., 2014). Därmed kan omfattning på företag anses vara ett mindre problem för SME-företag till att bedriva hållbarhetsarbeten och arbeta enligt de globala målen från Agenda 2030.
Studier visar att företagsledningen inom SME-företag är ofta medvetna om de fördelar ett effektivt hållbarhetsarbete kan frambringa (till exempel Gadenne et al., 2009;
Sinkovics et al., 2014). I och med att efterfrågan på hållbara produkter har ökat bland omgivningen (McWilliams & Siegel, 2001; Waddock et al., 2002), finns det en ekonomisk vinning i att bedriva hållbarhet bortom det sociala företagsansvar ett SME- företag anses ha. Utöver ekonomiska fördelar, kan hållbarhetsarbeten tillföra legitimitet bland intressenter, vilket gör att SME-företaget kan fortsätta verka inom området (Frostenson, 2011).
Tidigare forskning gällande motivationsfaktorer inom företags hållbarhetsarbeten har resulterat i olika slutsatser. Graafland och van de Vens (2006) studie visar att ledningen motiverades av både yttre och inre faktorer, men att yttre motivation kan åsidosätta inre motivation, även om det fanns en starkare relation till inre motivation till hållbarhetsarbeten. Baden et al. (2009) studie bekräftar liknande resultat, där inre motivation överskrids av yttre till följd av rationell ekonomisk teori. Det förekommer dock ett mindre antal studier avseende motivation inom hållbarhet hos SME-företag.
En studie från Grimstad et al. (2020) visar hur inre motivation driver hållbarhetsarbete mer än yttre motivation i SME-företag. Studiens resultat utesluter inte att företag kan
motiveras av både inre och yttre motivationskrafter. Sachs (2015) menar att hållbarhetsaspekter är styrda av bland annat sociala och politiska faktorer, samt även individens etiska och moraliska värderingar.
Med grund i ovanstående problematisering har hållbarhetsarbeten inom SME-företag fått liten uppmärksamhet gällande inre och yttre motivation. Även Agenda 2030 påverkan inom SME-företags hållbarhetsarbeten har studerats i låg omfattning, där tidigare studier är främst inriktade på stora företag i relation till de globala målen (till exempel Munro & Arli, 2020; Topple et al., 2017).
1.3. Syfte och problemformulering
Syftet med studien är att öka förståelsen om vad det är som motiverar hållbarhetsarbete hos SME-företag i Sverige samt hur SME-företag förhåller sig till de globala målen i Agenda 2030.
Syftet uppnås med hjälp av följande frågeställningar:
• Vad influerar svenska SME-företag till hållbarhetsarbete idag?
• Hur motiveras SME-företags hållbarhetsarbete av inre och yttre motivationsfaktorer?
• På vilket sätt har Agenda 2030 påverkat hållbarhetsarbetet hos SME-företag i Sverige?
2. Teoretisk referensram
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I följande kapitel presenteras tidigare teoretisk forskning inom området. Den inledande delen belyser hållbarhet och företagens sociala ansvar. Ytterligare framförs Agenda 2030 och motivationsfaktorer som är relevanta för att uppnå syftet i studien. Vidare kopplas motivation till legitimitetsteorin och intressentteorin samt teorin om socialt kapital. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet för att läsaren ska få en översikt över den teoretiska referensramen.
2.1. Hållbarhet och företagens sociala ansvar
Granqvist (2012) delar in hållbarhet i tre dimensioner: den ekonomiska dimensionen, den sociala dimensionen och miljödimensionen. Den ekonomiska dimensionen innefattar att företaget har ett ansvar mot sina ägare genom att bedriva sin verksamhet med vinst och därmed tillfredsställa ägarna. Den sociala dimensionen förklarar Granqvist (2012) innebär att företaget bedriver verksamheten utefter faktorer som kännetecknar en god medborgare i samhället, vilket innebär att företaget bör ta hänsyn till andra intressenter än bara aktieägarna och även ta hänsyn till samhällets välbefinnande. Miljödimensionen handlar om att företaget ska påverka miljö negativt i lägsta möjliga mån (Granqvist, 2012).
För att uppnå en effekt med hållbarhet redogör Retolaza et al. (2009) att dimensionerna behöver samspela med varandra, då ingen av dimensionerna är viktigare än någon annan. Företagen kan inte bortse från en dimension och arbeta med de andra två utan de måste fungera på olika sätt, eftersom dimensionerna uppfyller olika intressenters intressen hos företaget. Genom att implementera alla tre dimensioner breddar sig företaget gentemot alla sina intressenter (Retolaza et al., 2009). Carroll (1979) menar att ansvaret som företaget har mot sina intressenter varierar och hur företagen väljer att agera utifrån det ansvaret beror på hur företaget väljer att prioritera de olika dimensionerna.
Företagens samhällsansvar är ett koncept som skildras på olika sätt inom forskningen.
Bhattacharya och Sen (2004) framför att företagens samhällsansvar är hänsyn till faktorer som innefattar ekonomi, samhälle och miljö i verksamheten. Olokode (2008) redogör företagsansvaret liknande men betonar vikten i att hitta en balans mellan ekonomi, miljö, samhälle för att lyckas med sitt hållbarhetsarbete. McWilliams och Siegel (2001, s. 117) definierar företagsansvaret som ”[…] handlingar som främjar vissa sociala fördelar, bortom företagets intresse och det som krävs enligt lag”. Borglund et al. (2021) utvecklar att det inte är en fråga om företagen har ett ansvar eller inte, utan vilket ansvar företaget har och hur de arbetar strategiskt utefter det. I och med olika förhållningssätt kan det skilja mellan hur företag prioriterar hållbarhetsfrågan (Panayiotou et al., 2009). Porter och Kramer (2011) hävdar att arbetet med hållbarhet har växt fram på grund av externa påtryckningar och skapar inte ett ekonomiskt värde för företaget. Vidare kan hållbarhetsarbetet vara olönsamt och det kan vara svårt att
motivera företagen att arbeta med hållbarhet eftersom det följaktligen skapar en stor kostnad och en liten belöning för företagen (Porter & Kramer, 2011).
Vázquez-Carrasco och López-Pérez (2013) skriver att det förekommer väsentliga skillnader till hur stora företag kontra SME-företags förhållningssätt till hållbarhet.
Stora företag fokuserar mer på ekonomiskt och strategiskt hållbarhetsarbete och tenderar även att ha mer formella relationer med intressenterna, samt har mer formaliserade arbetsrutiner (Vázquez-Carrasco & López-Pérez, 2013). Vidare utvecklar Vázquez-Carrasco och López-Pérez (2013) att SME-företag har ett större fokus på filantropi inom hållbarhet än ett ekonomiskt och strategiskt perspektiv. SME- företagen har även ett större fokus på relationer i form av en närmare kontakt med intressenter, vilket gör att SME-företag lägger större vikt på lokalsamhället (Vázquez- Carrasco & López-Pérez, 2013).
2.2. Agenda 2030
Agenda 2030 är de 17 globala mål som antogs år 2015 av världens ledare genom FN (Förenta Nationerna [FN], u.å.). Det bakomliggande syftet med målen är att alla länderna gemensamt ska bidra till en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling (Jacobsson, 2019). Agenda 2030 innehåller 17 globala målsättningar, varav 169 olika delmål inom de olika kategorierna (FN, u.å.). FN (u.å.) förklarar att Agenda 2030 ska användas som verktyg för att uppnå hållbar utveckling, vilket gynnar alla samhällsaktörer. Framförallt menar FN (u.å.) att företag och industrier är huvudkanaler för hållbarhetssamarbete.
FN (u.å.) hävdar att det ligger ett omfattande ansvar på medlemsstaterna för att lyckas uppnå målen till 2030. Den svenska regeringen står bakom Agenda 2030 och bedömer målen som adekvata till att uppnå hållbar utveckling, där alla aktörer1 i det svenska samhället är delaktiga (Regeringen, 2020). Den svenska regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande vid genomförandet av hållbarhetsmålen och en förebild för andra länder. Vidare menar Regeringen (2020) att Sverige har goda förutsättningar till att implementera Agenda 2030 i det svenska samhället utifrån landets demokratiska förhållanden och kultur (Regeringen, 2020). Regeringen vill även understödja andra länders utveckling samt påverka hållbarhetsarbeten utanför Sverige gränser. Företagen och näringslivet har ett stort ansvar att driva hållbarhetsfrågorna framåt och är avgörande för att Agenda 2030 ska uppnås till år 2030. Regeringen (2020) poängterar att det är av stor vikt att både stora som små företag arbetar med hållbarhet för att kunna bibehålla svensk konkurrenskraft samt för att bidra till den hållbara utvecklingen. Fleming (2017) menar att företagen har en betydande roll för att uppnå ett hållbart samhälle. För att företag ska vara konkurrenskraftiga på lång sikt behöver de arbeta aktivt med hållbarhetsarbete inom verksamheten (Fleming, 2017).
1 Notera att med alla aktörer avser Regeringen (2020) offentlig sektor, civilsamhället och
2.3. Motivationsfaktorer
Företag har flera motivationskrafter som förklarar varför hållbarhetsarbete bedrivs.
Lynes och Andrachuk (2008) nämner bland annat långsiktig finansiell strategi, konkurrensfördelar, samhällsansvar, miljöeffektivitet, image, krav från intressenter som olika motivationsfaktorer för företag avseende hållbarhetsarbete. Andra forskare (Carroll & Shabana, 2010; Okpara & Idowu, 2013) hävdar att hållbarhetsarbete är en nödvändig del för att företag i ett långsiktigt perspektiv ska kunna vara konkurrenskraftiga och överleva på marknaden.
Ryan och Deci (2000) delar in motivationskrafterna i två olika kategorier, inre och yttre motivation. Inre motivation i hållbarhetssammanhang innebär att företag motiveras av hållbarhetsarbete eftersom det är det rätta att göra (Ryan & Deci, 2000). Företag är medvetna om den miljöpåverkan som förekommer och därmed ska de tillgodose att verksamheten har minimal påverkan (Ryan & Deci, 2000). Inre motivation definieras:
“Intrinsically motivated behaviours do not depend on reinforcements – that is, they do not require operationally separable consequences – because the doing of an interesting activity is itself intrinsically rewarding” (Ryan & Deci, 2000, s. 60). Yttre motivation handlar om att företag motiveras att arbeta med hållbarhet då det föreligger en ekonomisk vinning med initiativet, med andra ord att hållbarhetsarbetet leder till ett bättre resultat. Yttre motivationsfaktorer handlar även om konkurrensfördelar, image och krav från intressenter (Ryan & Deci, 2000). Yttre motivation kan definieras som:
“[…] a construct that pertains whenever an activity is done in order to attain some separable outcome” (Ryan & Deci, 2000, s. 60). McWilliams och Siegel (2001) framhäver de positiva effekterna som strategin medför. Ett hållbarhetsarbete enligt McWilliams och Siegel (2001) innebär en kostnad för företaget, men kostnaden som ägnas på insatsen resulterar i att det går att vidta ett högre pris för den produkten som företaget tillhandahåller. Vidare uppger McWilliams och Siegel (2001) att det finns en gräns för hur mycket företaget ska investera i hållbarhet. Företag behöver överväga vilka investeringar som har en möjlig inverkan och i vilken utsträckning det påverkar.
Det är därför viktigt att hitta en harmoni mellan kostnaden och effekten av investeringen. För att hitta denna är det avgörande för företag att ha en strategi och en tydlig målgrupp som konsumenter och andra grupper de vill nå (McWilliams & Siegel, 2001). Samhällsgrupper reagerar olika på de aktiviteter som företaget bedriver och det är således essentiellt att det finns öppenhet mellan företag respektive intressenter och att de har gemensamma värderingar för att företaget ska lyckas (Okpara & Idowu, 2013).
Enligt Ryan och Deci (2000) finns det inget som motsäger att ett företag kan motiveras av både inre och yttre motivationskrafter, dock att det tenderar att väga över åt det ena eller det andra hållet. Graafland och van de Vens (2006) studie om chefer i stora bolag visar att både inre och yttre motivationskrafter förekommer hos företagsledningen, men att det vanligtvis vägde över till att prioritera de yttre motivationskrafterna. Det finns olika teorier till varför företag motiveras till arbeta med hållbarhet, bland annat
legitimitetsteorin, intressentteorin respektive teorin om socialt kapital. Nedan redogörs för legitimitetsteorin och intressentteorin som båda är systemorienterade teorier ämnade för att förstå företag och dess förhållande till samhället (Gray et al., 1996).
Ytterligare redogörs teorin om socialt kapital som fokuserar på vad som internt driver företag.
2.4. Legitimitetsteorin
Legitimitet bygger på de sociala antagande och uppfattningar från omgivningen som ett företag förväntas uppfylla (Suchman, 1995). Erhållandet av legitimitet ger företag tillstånd att vara kvar på marknaden och är därmed en nyckelkomponent för företag att fortsätta sin verksamhet (Frostenson, 2011). Legitimitetsteorin handlar om hur organisationer inom ett samhälle behöver förhålla sig till ett socialt kontrakt (Deegan, 2002; 2019). Kontraktet skildrar samhällets förväntningar och uppfattningar på hur organisationen ska utöva verksamheten, vilka baseras på de institutionella normer och regler i samhället (Deegan, 2002). Uppfyller företag det sociala kontraktet uppfattas det som legitimt (Brummette & Zoch, 2016; Deegan, 2002, 2019). Det sociala kontraktet är dynamiskt och förändras konstant utefter de normskiftningar som sker i samhället (Deegan, 2002). Misslyckas organisationer att erhålla legitimitet riskerar de att förlora marknadsandelar långsiktigt (Dowling & Pfeffer, 1975).
Gray et al. (1995) hävdar att legitimitetsteorin är central avseende ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Till följd av en ökad medvetenhet inom hållbarhet, bland annat på grund av utbildning, globalisering, internationalisering (Sachs, 2015), har det blivit viktigare för företag att bedriva hållbarhetsarbete för att erhålla legitimitet från omgivningen (Eabrasu, 2021; Jaber & Oftedal, 2020). Nielsen och Thomsen (2018) lyfter fram att företags hållbarhetsarbete behöver vara justerat till intressenternas förväntningar för att kunna öka, behålla eller reparera legitimitet. Enligt Aguilera et al.
(2007) ska hållbarhetsarbeten dessutom vara transparenta för omgivningen, för att inte riskera förlora legitimitet Ett effektivt hållbarhetsarbete ökar företagets legitimitet genom att det förbättrar imagen, utökar resurstillgångar samt stärker relationer med intressenter, vilket följaktligen utvidgar verksamhetens marknadsposition gentemot konkurrerande företag (Velte, 2021).
Gadenne et al. (2009) redogör i sin forskning att även SME-företag kan erhålla legitimitet av ett hållbarhetsarbete. Företagsledningen inom SME-företag är vanligtvis medvetna om den legitimitet ett effektivt hållbarhetsarbete kan tillföra, dock identifierar Gadenne et al. (2009) hur endast en mindre andel av SME-företag faktiskt implementerar hållbarhetsarbeten. Vanligtvis beror detta på brist på finansiellt kapital (Knudsen, 2011). Å andra sidan är mindre verksamheter mer flexibla till normskiftningar inom hållbarhet och kan därmed snabbt anpassas till ny efterfrågan på marknaden (Jenkins 2006, 2009; Mousiolisa et al., 2014). Vidare medför SME- företags småskaliga struktur att anställda får vara mer delaktiga i hållbarhetsarbeten
och att mer kundcentrerade insikter inom hållbarhet kan då uppnås (Jenkins 2009;
Mousiolisa et al., 2014).
2.5. Intressentteorin
Intressentteorin belyser förhållandet mellan ett företag och dess intressenter (Deegan
& Unerman, 2011). Begreppet intressent definierar Freeman (1984, s. 46): “any group or individual who can affect or are affected by the achievement of the organisation’s objectives”. Freeman et al. (2010) redogör att det är viktigt för företag att hantera sina relationer med intressenter och att ta hänsyn till olika intressenters behov för att säkerställa företagets långsiktiga överlevnad. Om ett företag inte lyckats identifiera dess intressenter eller har bristande förståelse om dem, har företaget sämre förutsättningar att kunna hantera deras inverkan på företaget (Freeman, 1984).
För att företag ska kunna erhålla konkurrensfördelar samt kunna skapa konstruktiva relationer med intressenterna, hävdar Crane et al. (2014) att företag behöver implementera olika hållbarhetsarbeten. Vidare kan hållbarhetsinitiativ utifrån ett intressentperspektiv bidra till en ökad produktivitet bland anställda (till exempel Benaiges et al., 2016) samt underlätta för företag att behålla kompetent personal (till exempel Heal, 2005). Leverantörer och företagskunder som vill utveckla sitt egna hållbarhetsarbete eftersträvar att arbeta med SME-företag som har ett hållbarhetsengagemang (Ayuso et al., 2013). Ali et al. (2020) skriver att kunder är mer benägna att betala ett högre pris för produkter hos företag som upplevs ta ett socialt ansvar.
SME-företag har ett mindre verksamhetsområde än stora företag, vilket gör att de är i hög grad beroende av ett fåtal leverantörer och kunder (Stekelorum, 2020; Talbot et al., 2020). SME-företag blir således mer sårbara mot hot från externa intressenter än stora företag, då intressenterna kan vara avgörande för SME-företaget för att kunna fortleva (Eikelenboom & Jong, 2019). Tvingande press från intressenter är bland de faktorer som får SME-företag till att arbeta med hållbarhet (Ashton et al. 2017; Auwal et al., 2020). Sådana externa påtryckningar leder till att andra företag likaså bedriver hållbarhetsarbeten för att inte förlora intressenter till företag med ett stort hållbarhetsinitiativ (Stekelorum, 2020).
2.6. Teorin om socialt kapital
Vázquez-Carrasco och López-Pérez (2013) menar att teorin om socialt kapital kan användas till att förklara varför företag motiveras av inre motivationsfaktorer. Coleman (1988) förklarar att socialt kapital är en uppsättning av enheter som har två gemensamma egenskaper. De består av ett form av nätverk av den sociala strukturen (samhället) och underlättar en viss typ av handlande hos aktörer, antingen som individer eller som organisationer inom strukturen. Coleman (1988) lyfter fram hur samhället är uppbyggt av kultur, normer, regler, men även av etik och moral. Dessa
varierar beroende på samhälle, vilket påverkar individer och hur de uppfattar olika samhällsproblem. Okpara och Idowu (2013) uppger att en del ägare kräver att företag ska agera etiskt och hållbart.
Vázquez-Carrasco och López-Pérez (2013) hävdar att en stark företagskultur kan driva en individs etik och moral till att göra världen mer hållbar. Ritter (2006) gör skillnad mellan de etiska och moraliska värdena. De etiska värderingarna kan läras ut, medan det är svårare att påverka en persons moraliska värden, eftersom dessa är djupt acklimatiserade och utlärda under den tidiga fasen av livet (Ritter, 2006). Johnson (2018) lyfter fram James Rests (1993) modell för moralisk handling. Stegen består av moralisk känslighet, moralisk bedömning, moraliskt fokus och moralisk karaktär, vilka lägger grunden för vilken moral en person har (Johnson, 2018).
Moralisk känslighet är det första steget och handlar om att individen är medveten om att det finns ett etiskt problem, empati för att förstå situationen är en viktig faktor i detta steg (Johnson, 2018). Moralisk bedömning handlar om att förstå varför ett visst beslut har fattats, vilket kan delas in tre nivåer. Förkonventionellt tänkande är första nivån och innebär att individen agerar för att undvika straff eller följer reglerna för att tillgodose intressen. Den andra nivån är konventionellt tänkande och handlar om att individen fattar beslut att leva upp till förväntningar och att samhället ses som helhet istället för som en individ. Den tredje nivån består styrs av praktiska principer (Johnson, 2018). Moraliskt fokus betyder att individen har ett eget intresse, men att de vill göra en viss sak för att det är rätt (Johnson, 2018). Moralisk karaktär baseras på individens självsäkerhet att stå emot omoraliska värderingar för att göra det som är etiskt rätt (Johnson, 2018).
2.7. Sammanfattning av den teoretiska referensramen
Inledningsvis konstaterades det hur hållbarhet har blivit ett alltmer centralt begrepp i samhället (till exempel, Borglund et al., 2021; McWilliams & Siegel, 2001; Sachs, 2015;
Waddock et al., 2002), men att det framförallt är stora företag som har påverkats. I linje med syftet undersöker studien om tidigare teori avseende SME-företag och hållbarhet, vilket bland annat Vázquez-Carrasco och López-Pérez (2013) visade i sin forskning. Utöver hållbarhet och företagens sociala ansvar presenterades även Agenda 2030, vilket har en omfattande påverkan på hållbarhet inom det svenska näringslivet.
Vidare diskuterades motivation inom SME-företag till att arbeta med hållbarhet. I studien kopplas legitimitetsteorin samt intressentteorin till yttre motivation och avser framförallt externa intressenters påverkan. Teorin om socialt kapital är kopplat till inre motivation i studien och är avsedd till att förklara vad som internt motiverar SME- företag till att bedriva hållbarhet. En sammanfattning av den teoretiska referensramen redogörs i figur 1.
Figur 1. Sammanfattande illustration av den teoretiska referensramen.
3. Metod
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I följande kapitel förklaras studiens metodval. Inledningsvis presenteras studiens forskningsfilosofi, val av metod samt ansats. Vidare redogörs uppsatsens urval, datainsamlingsmetod och analysmetoden.
Slutligen reflekteras studiens trovärdighet och beaktandet av etiska aspekter.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
3.1. Forskningsfilosofi
För att få en ökad förståelse för vad det är som motiverar SME-företag till att bedriva hållbarhetsarbeten samt hur SME-företag förhåller sig till de globala målen i Agenda 2030 behöver vi fånga den sociala verklighet som företagen existerar i. Genom att förstå hur hållbarhetsansvariga inom SME-företag uppfattar sin sociala omgivning, kan vi skapa mening av fenomenet. Olika verklighetsuppfattningar kan ge varierande svar, därför är det viktigt att urskilja forskningens ontologiska ställningstagande (Bryman et al., 2019). Till följd av att vi strävar efter att få en djupare insikt till människors uppfattningar och beteenden betraktar vi verkligheten som en social konstruktion.
Inom social konstruktionism skapas verkligheten genom social interaktion, där sociala aktörer medverkar till att utforma verkligheter och betydelser, i.e. verkligheten skapas intersubjektivt (Bryman et al., 2019; Saunders et al., 2019). Studiens ontologiska metodval är därmed en social produkt av mänskliga interaktioner, där vi inriktar oss på förhållandet mellan det forskade området, våra egna erfarenheter samt vår förståelse för skapa betydelse av fenomenet.
Vidare vill vi förstå de beteenden och antaganden som förekommer hos hållbarhetsansvariga inom SME-företag. I och med valet av en social konstruktionism ansågs interpretivism som en följdriktig epistemologisk positionering2. Interpretivism baseras på Webers begrepp om Verstehen3, som är “förmågan att rekonstruera den innebörd som det sociala livet har för dem som är engagerade i det” (David & Sutton, 2016, s. 79). Paradigmet skildrar kontexten i fenomenet utifrån hur det tolkas från forskaren, och således är kunskapen subjektiv (Ghauri et al., 2020). Detta låter oss tolka sammanhanget med hänsyn till syftet för att förstå hur och varför människor agerar på de sätt de gör, vilket följaktligen genererar en djupgående förståelse av fenomenet.
2David och Sutton (2016) redogör interpretivism som den epistemologiska motsvarigheten på konstruktionism, därmed är vårt ontologiska samt epistemologiska synsätt nära sammankopplade, då de båda grundas på “[…] hur människor skapar en meningsfull social verklighet genom sin interaktion” (David & Sutton, 2016, s. 77).
3.2. Val av metod och forskningsansats
För att forskningsmetoden ska vara kopplat till syftet har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Kvalitativa forskningsstrategier utgår från sociala interaktioner mellan människor och är framförallt tillämpbara vid småskaliga studier, där syftet inte är att generalisera, utan snarare att förse en djupare insikt (David &
Sutton, 2016) och ge ett mer holistiskt perspektiv om fenomenet (Denscombe, 2018).
Metodvalet är anpassat till studiens explorativa natur, där vi strävar efter att förstå olika individers uppfattningar och perspektiv av ett särskilt fenomen.
Vid framställningen av teoretisk respektive empirisk data har en abduktiv4 ansats använts. En abduktiv ansats avser en teoretisk tolkning från forskaren av ett empiriskt problem, som kan leda till att nya teorier utvecklas (Ghauri et al., 2020). Ansatsen tar plats i samtliga faser av forskningsprocessen och blir således en kontinuerlig process forskningen igenom (Alvesson & Sköldberg, 2017; Ghauri et al., 2020). Processen redogörs som iterativ (Bryman et al., 2019), där forskaren inte är bunden av att tillämpa specifika steg i en sekventiell ordning, utan kan röra sig fram och tillbaka mellan stegen i processen (Ghauri et al., 2020). Med en sådan ansats kunde studiens teoretiska antaganden justeras för att skapa en ny bild av fenomenet, där irrelevant teori kunde ersättas mot ny teori som är mer lämplig för det empiriska ramverket. En abduktiv ansats är även applicerbar inom det tolkande paradigmet (se Bryman et al., 2019, s. 24), vilket knyter samman ansatsen med studiens filosofiska metodval.
3.3. Urval
I och med valet av en kvalitativ forskningsstrategi är studiens urval baserat på ett icke- sannolikhetsurval. Vid sådana väljer forskaren ut undersökningspersoner som anses besitta relevant kompetens för forskningsämnet (Denscombe, 2018). Det blev således naturligt att rikta sig till hållbarhetsansvariga5 inom svenska SME-företag, i och med att dessa ansågs ha adekvat kunskap inom området. Studien behövde dock genomföras inom ett kort tidsintervall med begränsade resurser, därmed tillämpades ett bekvämlighetsurval. Ett bekvämlighetsurval identifierar Easterby-Smith et al. (2018) som ett icke-sannolikhetsurval där forskaren väljer deltagare utifrån tillgänglighet. Med ett bekvämlighetsurval kunde urvalet anpassas utifrån befintliga förutsättningar. Ett bekvämlighetsurval kan innebära en låg överförbarhet6 till liknande studier (Bryman et al., 2019), dock ansågs urvalsstrategin fortfarande kunde tillföra värdefull kunskap om vad som motiverar SME-företag till att bedriva hållbarhetsarbeten samt hur de förhåller sig till Agenda 2030. Eftersom syftet med studien inte heller var att
4 Begreppet abduktion bygger på ett bakåt-resonerande och har olika termer. Inom bland annat kritisk realism benämns abduktion istället som “retroduktion” (se Saunders et al., 2019, s. 147), men kommer i studien fortsätta att betecknas som abduktion.
5 Observera att med hållbarhetsansvariga i studien avses ett ansvarsområde och inte en yrkestitel.
Det är företagen själva som tolkar vad ett hållbarhetsansvar innebär och det är möjligt att deltagaren har andra arbetsuppdrag utöver ansvarsområdet.
6 Resonemanget om överförbarhet förklaras mer ingående under sektion 3.6.3.
generalisera över en större population ansågs valet av bekvämlighetsurval följaktligen inte påverka studiens resultat.
För att få en viss kontinuitet bland svaren och även avgränsning inom studien, valdes SME-företag inom tre olika branscher: tjänste- och servicebranschen, detaljhandelsbranschen samt tillverkning- och industribranschen, med tre stycken från samtliga (se tabell 1). Branscherna valdes utifrån tillgänglighet, då dessa är tre av de vanligaste yrkesområdena i Sverige (SCB, 2021). Avgränsningen förenklade processen till att hitta relevanta respondenter för studien, vilket ansågs nödvändigt med hänsyn till den begränsade tid som studien hade till förfogande.
Urvalsstorleken baserades på ett kumulativt tillvägagångssätt i och med studiens storlek samt explorativa natur. Vid dessa ökar forskaren urvalsstorleken tills en viss datamättnad uppkommer eller när fler enheter inte skulle bidra till något mer (Denscombe, 2018). Ekengren och Hinnfors (2014) artikulerar att kvalitativa intervjuer generellt har runt tio intervjuer som riktmärke, vilket Saunders et al. (2019) lyfter fram kan variera beroende på undersökningsgrupper, forskningsstrategier och frågeställningar. Antalet deltagare slutade på nio, vilket skapade en jämn fördelning mellan branscherna. Det hade varit möjligt med fler, dock ansågs nio respondenter tillräckligt baserat på den teoretiska mättnad som uppstod då inga nya svar uppkom.
Företagen i uppsatsen hade ett genomsnitt på 44 anställda, 140 miljoner i omsättning samt 65 miljoner i balansomslutning7.
Tabell 1. Sammanställning av urvalet.
Respondent Bransch Intervjumetod Intervjutid
R1 Tjänst- och service Telefonsamtal 42 min
R2 Tjänst- och service Videosamtal 26 min
R3 Tjänst- och service Videosamtal 35 min
R4 Detaljhandel Videosamtal 31 min
R5 Detaljhandel Telefonsamtal 28 min
R6 Detaljhandel Telefonsamtal 30 min
R7 Tillverkning- och industri Telefonsamtal 52 min R8 Tillverkning- och industri Videosamtal 33 min R9 Tillverkning- och industri Videosamtal 40 min
3.4. Datainsamlingsmetod
Studiens empiri är insamlat från kvalitativa intervjuer. Insamlingsmetoden låter forskaren erhålla information som är taget ur ett särskilt sammanhang, vilket kan användas för att förstå ett fenomen som annars kan vara omöjligt att observera (Easterby-Smith et al., 2018). Kvalitativa intervjuer är lämpliga när forskaren vill ha en djupare förståelse för deltagarnas upplevelser och sociala verklighet (Easterby-Smith et al., 2018). För att respondenten skulle ha stor frihet vid berättandet, men att det också skulle vara relevant för arbetet, antogs semistrukturerade intervjuer.
Semistrukturerade intervjuer utgår från en förgjord lista med diskussionsämnen men låter forskaren vara flexibel och ger respondenten möjligheten att utveckla sina svar (Denscombe, 2018). Bryman et al. (2019) utvecklar hur denna typ av intervju bidrar till en viss enhetlighet bland respondenterna, samtidigt som den skapar förutsättningar för djupare svar som är mer tillämpbara för analys. Valet av semistrukturerade intervjuer blev följaktligen ett logiskt alternativ utifrån de metodologiska tillvägagångssätt som studien har använt sig av.
Intervjuerna strukturerades inom ramen för syftet, men respondenterna uppmuntrades att utforma svaren utifrån sina egna värderingar och vad de anser vara essentiellt för ämnet, istället för svar de upplevde erfordrades. Med valet av semistrukturerade intervjuer kunde en djup och personlig uppfattning erhållas från deltagaren. Sådant
resultat hade inte varit möjligt med exempelvis dokumentstudier eller enkätundersökningar (cf. Bryman et al., 2019).
3.4.1. Intervjuguide
Till intervjuerna användes en intervjuguide, vilket David och Sutton (2016) anser kan vara ett gynnsamt verktyg under intervjuer. Även om djupa och personliga svar eftersträvades, behövdes någon typ av struktur följas för att hålla studien inom en viss ram. För att deltagarna skulle kunna vara trygga i sin roll som respondent, inleddes intervjuguiden med ett par uppvärmningsfrågor, vilket även David och Sutton (2016) lyfter fram i sin forskning. Återstående del av intervjuguiden är anpassat utifrån studiens syfte, och frågorna är ställda med hänsyn till syftet i studien. Utformandet av intervjuguiden är inspirerad från den tratt-teknik Patel och Davidson (2011) redogör.
Vid sådant utförande inleder forskaren med öppna frågor för att kunna stimulera samtalet och starta en diskussion, för att sedan gå in på mer specifika frågor. Tekniken ger deltagarna friheten redan i inledningen att utforma svaren på det sätt som de själva avser (Patel & Davidson, 2011). Vidare baserades frågorna i intervjuguiden på den uppvärmningsmall som förklaras av Bryman et al. (2019). Frågorna är utformade utifrån att deltagaren ska ha möjligheten att ge öppna svar, men även riktade mot undersökningens syfte. Studiens intervjuguide finns under bilaga 1.
3.4.2. Förberedelser och utförande av intervjuer
Intervjuerna genomfördes våren 2021. Denscombe (2018) framhåller att intervjuer ska helst vara tidsbestämda och bör samtidigt ha en tidsmarginal, för att respondenten ska kunna känna sig lugn och inte uppleva någon tidspress. Vidare är det lämpligt att i förväg komma överens om en förväntad tidslängd, för att både respondenten och intervjuaren ska vara förberedda (Denscombe, 2018). Således har samtliga deltagare i studien blivit kontaktade innan intervjuerna avseende vad studien kommer handla om samt förväntad intervjutid.
Vid intervjuer förklarar Denscombe (2018) att en direkt visuell kontakt är att föredra, eftersom det säkerställer svarens tillförlitlighet samtidigt som det ger en uppfattning om deltagarnas identitet. Detta var dock inte möjligt under rådande förhållande i och med att en pandemi (COVID-19) pågick under studiens gång, vilket begränsade möjligheterna till direktkontakt. Dock hävdar Gray (2017) att intervjuer från distans kan skapa ett lugn hos respondenten, då denne själv kan välja den miljö där denne känner sig bekväm. Bryman et al. (2019) utvecklar resonemanget vidare och uppger att det till och med kan underlätta för respondenten om intervjuaren inte är på samma ställe, i och med att vissa frågor kan vara av känslig karaktär. Givet aktuella förutsättningar utfördes därmed samtliga intervjuerna digitalt, varav fyra stycken via telefon och fem stycken via videosamtal. Under intervjuerna via videosamtal var vi båda tillgängliga, där en ställde aktivt frågor medan den andra intog en observerande roll och istället skrev relevant anteckningar. För vissa deltagare kan intervjuer upplevas
en som aktivt ställer frågor, istället för två. Vid telefonintervjuerna kunde pålitligheten inte verifieras på samma sätt, dock bedömdes respondenternas röster och betoning ge en autenticitet i deras svar. Dessa utfördes individuellt utan deltagande observatör.
Intervjuerna utfördes utifrån det receptiva förhållningssätt Järvinen och Mik-Meyer (2020) identifierar. Förfarandet utgår från att intervjuaren ska visa förståelse samt inkännande för deltagarnas uttalanden, och att undvika konfronterande anmärkningar eller kommentarer. Med en sådan inställning kunde respondenternas sociala verklighet bevaras för att sedan i efterhand tolkas. Vidare är förhållningssättet gynnsamt ur ett etiskt perspektiv, i och med att det undviker att ifrågasätta respondentens värderingar, till skillnad från det påstridiga förhållningssättet (Järvinen & Mik-Meyer, 2020, s. 11).
3.5. Dataanalys
Efter varje avslutad intervju transkriberades samtliga ljudinspelningar.
Transkriberingen utfördes i nära tidsanslutning till intervju för att inte förlora viktiga intryck som erhållits, vilket forskaren annars riskerar att gå miste om (Trost, 2010).
Data har bearbetats och analyserats i studien utifrån traditionella steg inom kvalitativ forskning (se till exempel Miles et al., 2020; Silverman, 2018), och är inspirerat av Charmaz (2014) tvåstegsprocess. Kodningsprocessen är ett flexibelt tillvägagångssätt (Saunders, et al. 2019), baserat på en initial kodning följt av en fokuserad kodning (Charmaz, 2014). Inledningsvis lästes de transkriberade intervjuerna noggrant igenom för att bli bekanta med texten och hitta fraser som kunde användas för att uppnå syftet i studien. Således användes en initial kodning (se tabell 2), som är lämplig för att identifiera koder som kan användas till att forma kategorier (Charmaz, 2014) och utgjorde grunden för vårt kodningsschema. Koderna sattes samman i kodlistor med avsikt att urskilja mönster i data. De återkommande mönster som identifierades placerades inom vad som kan likställas som en fokuserad kod (se tabell 3). Fokuserad kodning kategoriserar kodat material utifrån konceptuell eller tematisk likhet (Charmaz, 2014), där de fokuserade koderna har varit centrala för empirin. Dessa har utformats med utgångspunkt i studiens intervjuguide.
Anteckningar som framkom under intervjuerna har inte kodats som analysmaterial, utan har istället använts som stöd för analysarbetet. Under kodningsprocessen har koderna omarbetats och reviderats flera gånger, och allteftersom har en kodningsram utvecklats. Kodningsramen har därifrån använts som underlag för studiens empiri.
Resultatet har följaktligen satts i relation med tidigare forskning för att få en djupare förståelse inom ämnet.
Tabell 2. Exempel på initial kodning.
Utdrag från transkription Koder
”[…] men även tvärtom, vi vill även handla med intressenter som intresserade av hållbarhet och jobbar utefter det. Det går lite hand i hand. Jag tror man nästan drar sig till varandra, man ser att: ’Oj, de där gör väldigt mycket bra, de är vi intresserade av, de kanske vi kan handla med’. Lite så.”
Sätter hållbarhetskrav tillbaka
Vill handla med andra hållbara företag
Tabell 3. Exempel på fokuserad kodning.
Fokuserad kod Svårigheter med hållbarhet
Initiala koder Bara ett visst antal leverantörer Får jobba med det man har
Oklart vad som kommer anses vara hållbart i framtiden
3.6. Metodkvalitet
Vid bedömningen av kunskapsbidrag och trovärdighet inom kvalitativ forskning finns det flera olika föreställningar om kvalitet och kriterier till förfogande. I och med att kvalitativa studier har till viss del andra avsikter än kvantitativa studier (Lincoln &
Guba, 1985), har studiens trovärdighetskvalitet diskuterats utifrån alternativa termer än, de vanligtvis kvantitativa, validitet och reliabilitet. Denscombe (2018) reflekterar att kvalitativ forskning handlar mer om att förstå ett fenomen på djupet istället för att mäta ett objekt, samtidigt som en social omgivning är omöjlig att helt kopiera, vilket ger forskningen en låg reproducerbarhet. Således redogörs studiens tillförlitlighet utifrån Lincoln och Guba (1985) fyra delkriterier: trovärdighet, bekräftelsebarhet, överförbarhet och pålitlighet, vilka diskuteras nedan.
3.6.1. Trovärdighet
För att försäkra att studiens data är trovärdig behöver datainsamlingen valideras. Vid kvalitativa intervjuer är det vanligt ge försäkringar i form av respondentvalidering, för att se till att insamlad data överensstämmer med respondentens uppfattning (Bryman et al., 2019; Lincoln & Guba, 1985). Med respondentvalidering kan forskaren få en bekräftelse på att denne har förstått den sociala världen korrekt. Därmed skickades en transkribering av intervjun till samtliga deltagare för bekräftelse eller eventuell förtydligande av svar, vilket även framgick i förväg. Ingen metodtriangulering har
SME-företag har använts i studien. Således finns risker som kan påverka trovärdigheten då insamling endast genomfördes med intervjuer. Saunders et al. (2019) nämner bland annat bias hos intervjuaren, där toner, kommentar och andra icke- verbala beteenden kan komma att påverka respondentens svar. Genom en kontinuerlig reflektion av vårt förhållningssätt har vi strävat efter att ha likvärdiga värderingar arbetet igenom.
3.6.2. Bekräftelsebarhet
Inom kvalitativ forskning finns det en risk att forskaren påverkas av egna värderingar och förutfattade meningar (Lincoln & Guba, 1985), vilket påverkar bekräftelsebarheten i studien. Som resonerat i sektion 3.6.1. har vi arbetat mot att ha jämlika värderingar inom datainsamlingen, vilket även vi tagit med oss till bearbetning och analys av data. En forskare kan aldrig anses vara objektiv eller neutral, utan tolkningar och beslut som gjorts inom forskningen kan härledas från forskarens värderingar och förförståelse (Charmaz, 2014). Under processens gång har vi varit tydliga för varandra om våra värderingar och där även förförståelsen har bedömts likvärdig. Vidare har citat använts kontinuerligt från respondenterna, vilket Fossey et al. (2002) menar kan öka studiens bekräftelsebarhet, då läsaren får chans att själv tolka forskarens påståenden från insamlade data.
3.6.3. Överförbarhet
Lincoln och Guba (1985) artikulerar att kvalitativ forskning bör vara överförbar, istället för att vara generaliserbar, då urvalet vanligtvis är lågt och det inte finns tillräckligt med deltagare för att representera en population. Överförbarhet handlar istället om i vilken omfattningen fynd skulle kunna överföras till liknande studier (Denscombe, 2018). I studien har deltagarna blivit utvalda för sina kunskaper inom området, och därmed har vi varit försiktiga med att skapa några generella slutsatser inom vad som motiverar SME-företags till att arbeta med hållbarhet samt hur de förhåller sig till Agenda 2030.
Även fast inga generaliseringar kan göras från studien, menar Lincoln och Guba (1985) att slutsatser från kvalitativ forskning ändå kan bidra till en databas. Detta kan användas till framtida studier inom forskningsämnet, som vidare kan tillföra kunskap. Även om ett bekvämlighetsurval har tendensen att påverka den överförbara mängden (se Bryman et al., 2019), ansågs studiens tillvägagångssätt fortfarande ha en viss trovärdighet, med förutsättningar till att kunna bidra med kunskap och även ge upphov till framtida forskning.
3.6.4. Pålitlighet
Kvalitativ forskning skiljer sig framförallt från kvantitativ forskning i den mån att den är svår att upprepa med samma resultat (Denscombe, 2018). Bryman et al. (2019) förklarar att alla procedurer som har gjorts vid insamlingen av data ska vara tillräckligt motiverade och väl passande för syftet för att slutsatserna kan anses pålitliga. För att ge studien en hög pålitlighet har val och metoder som genomförts under arbetet
