I detta avsnitt presenteras tolkningen av studiens resultat i förhållande till det ekologiska perspektivet med olika nivåer och system, och där syfte är att se samband mellan dessa. Det ekologiska perspektivet handlar om hur de individuella egenskaperna hos elever samspelar med miljö och sociala relationer, samt hur olika nivåer interagerar och påverkar uppkomsten av mobbning (Espelage, 2014, s. 257). Analysen kommer att fokusera på nivåerna, mikrosystemet och mesosystemet.
8.1 Mikrosystemet
Verbala kränkningar ansågs av grundskolepersonalen vara en verklighet i de skolor som representeras i studien. Även psykisk mobbning, nätmobbning och fysiskt våld var vanligt förekommande i skolan. Skolan kan anses vara en struktur och sammansättningar som elever har direkt kontakt och påverkar deras utveckling, det vill säga ett så kallat mikrosystem (Espelage, 2014, s. 258). Där ingår kamratskap, socialisering, elevens bakgrund och uppväxt. Några samband som då kan antas finnas, när det gäller resultatet av de mest förekommande typer av mobbning som grundskolepersonalen kunde se i skolan kan vara att elever som mobbar kan ha haft en uppväxt eller varit i en social miljö där det varit accepterat att uttrycka sig på ett våldsamt sätt. Bristande övervakning från vårdnadshavare och att eleven blivit exponerad för mycket våld kan också vara anledning till mobbning. Detta påverkar, i sin tur, andra elevers mikrosystem. Utöver att mobboffren socialiseras i miljöer där våld förekommer, så har det visat sig att elever som har kamrater som mobbar blir själva lättare mobbare (ibid., s. 259).
Brist på tid, kunskap och materiella resurser ansågs vara de mest förekommande hindren för det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Detta kan indirekt påverka eleverna i och med att risken finns att de inte känner sig tillräckligt uppmärksammade. Det kan i sin tur verka som att personalen och skolan har en nonchalant attityd gällande mobbning och kränkande behandlingar. Skolans klimat och lärares attityder har visat ha en påverkan på hur eleverna är och behandlar andra (Espelage, 2014, s. 258). Grundskolepersonal i Skola 2 och Skola 3 upplever i större utsträckning att eleverna inte är bekväma med att rapportera incidenter kan vara kopplad till personalens bedömning att de inte hade tillräckligt med tid för att arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandlingar. När eleverna inte känner att de blir hörda då personalen inte har tid med att arbeta förebyggande för att liknande incidenter inte ska uppstå igen, så påverkas skolklimatet och därmed elevernas mikrosystem. I längden blir risken att även tryggheten och relationer påverkas negativt och därmed även elevernas syn på personalens attityd, samt gentemot mobbning och kränkande behandling (ibid.). Å andra sidan, var det många respondenter från Skola 1, det vill säga andra elevers mikrosystem, som ansåg att det fanns förutsättningar i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar i utbildade
pedagoger och stort engagemang i frågan. Denna skola arbetar förebyggande med elevhälsoteam, och det fanns antydningar till samband mellan elevernas trygghet i att anmäla incidenter och skolans arbete med elevhälsoteam, samt deras engagemang gällande mobbning och kränkande behandling. Mikrosystemet handlar om hur eleven kan påverkas av skolans arbete, engagemang och attityd, vilket verlar kunna se lite olika ut i skolan (Espelage, 2014, s. 258). Om något av dessa är bristande, kan eleven lättare bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling, antingen som mobbare eller mobboffer. Majoriteten av grundskolepersonal verkar på ett eller annat sätt arbeta förebyggande genom antimobbningsprogram och en likabehandlingsplan. Skolbaserade antimobbningsprogram fokuserar på att uppmuntra utomstående att agera och de som inte är direkt inblandade i mobbning uppmuntras att ingripa i mobbningssituationer (Espelage, 2014, s. 259). Forskning visar att antimobbningsprogram är effektiva i syfte att ändra och påverka individens inställning till att ingripa och hjälpa offer i mobbningssituationer, samt att öka förståelsen.
8.2 Mesosystemet
Mesosystemet bygger vidare på mikrosystemet, det vill säga när komponenter i mikrosystemet samspelar med varandra (Espelage, 2014, s. 260), vilket kan hjälpa eller förvärra situationen. När skola och hemmen samspelar med varandra med syfte att främja elevens välmående och skolgång, så borde det ha en positiv inverkan på situationen. Skolorna i studien visar sig ha deltagit i diskussioner om mobbning med vårdnadshavare vid möten eller vid utvecklingssamtal, vilket är komponenter i mikrosystemet samspelar med varandra. I detta fall när skola och vårdnadshavare samspelar med varandra mot samma mål. När skola och hemmen samarbetar med varandra kan det upplevas som att grundskolepersonalen har ett stort engagemang i skolan och vill utveckla det förebyggande arbetet mot mobbning (ibid.). Detta visade sig även i resultatet då majoriteten av skolorna som ansåg att en förutsättning de hade i det förebyggande arbetet var att de hade stort engagemang i frågan. Sambandet som tydliggjordes var att de skolor som hade förutsättning i stort engagemang hade också deltagit i diskussioner vid föräldramöten eller utvecklingssamtal.
Om personalen har ett bra engagemang och är involverade i elevernas skolgång och sociala liv så bidrar det till att eleverna både känner sig tryggare i skolan men också be om hjälp eller stöd i olika situationer (Espelage, 2014, s. 258). Personal kan i sin tur påverka elevernas relation och empati för varandra.
Ett annat samband i förhållande till mesosystemet som kan analyseras från resultatet var att grundskolepersonalen har undervisat om mobbning på lektioner, har pratat konfliktlösning med eleverna samt att de har rastvärdar som ett förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Detta visar på en interaktion i mikrosystemet mellan skolnivå och elevnivå. Ett
ytterligare samband som tydliggjordes i förhållande till mesosystemet var att de flesta från Skola 1 deltagit i trygghetsvandringar med syfte att främja trygghet och därmed förebygga mobbning och kränkande behandlingar. Även detta visar på en interaktion mellan skola och elev och där samspelet kan ha en påverkan på hur bekväma eleverna är på att rapportera incidenter till grundskolepersonalen.