Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning

Nedan redovisas resultat från den första frågeställning, vilka tillsammans ska ge en bild om grundskolepersonalens erfarenheter och hur de arbetar i förebyggande syfte med mobbning och kränkande behandling. Frågorna som berör 1) Personalens upplevd kunskap i relation till antal år de jobbat i skolan; 2) Det aktiviteter personalen deltagit i förebyggande syfte; 3) Personalens upplevelser av kvalitet av de arbete som görs.

På frågan om de hade tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling svarade 59,6% av respondenterna att de upplever sig ha tillräckligt med kunskap. Det visade sig att de som arbetat i skola mer än 10 år upplever att de har tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling i jämförelse med de som arbetat kortare tid i skola.

Diagram 3. Visar upplevelse av tillräckligt med kunskap i förhållande till antal arbetade år i skola

56,9% av alla respondenter svarade att de kände att de hade tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling. Av de som har angett att de arbetat i skola mer än 10 år bedömer 83,3% att de har tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling. Procentuellt, sjunker andelen som bedömer sig ha tillräcklig kunskap till 58,8% när de angett att de arbetat i skola mellan 6-10 år och till 47,3% av dem som arbetat i skola 3-6 år. Vidare visade resultatet att det var 50% av de som arbetat 1-3 år i skola som kände att de hade tillräckligt med kunskap. Slutligen var det 75% av de som arbetat 0-1 år som ansåg sig ha tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling. Sammanfattningsvis visar resultaten att de som arbetat längre känner att de besitter tillräckligt med kunskap i högre utsträckning än de som arbetat kortare tid på arbetsplatsen. På frågan om vilka av följande har du deltagit i för att förhindra mobbning och kränkande behandling på din skola, diagram 4 visar resultatet på vilka förebyggande arbetssätt som grundskolepersonalen deltagit i för att förebygga mobbning och kränkande behandlingar.

Diagram 4. Visar förebyggande arbeten mot mobbning som grundskolepersonal har deltagit i. ³

Denna fråga utformades på så vis att respondenterna fick några förbestämda alternativ att välja på, om dessa alternativ inte passade så fanns även möjligheten att fylla i ett eget alternativ i och med att ingen valde alternativet inga. 98 respondenter av de 101 som svarade på frågan har arbetat med att prata konfliktlösning med eleverna. Detta visar sig vara det mest förekommande arbetet i förebyggande syfte tillsammans med att arbeta med hjälp av rastvärdar och ha lektioner med eleverna om mobbning. De minst förekommande arbetssätten för att förhindra mobbning och kränkande behandling visade sig vara att arbeta med fokusgrupper och rollspel med eleverna, samt att granska frånvarorapporter i syfte att se ett samband mellan frånvaro och utsatthet för mobbning eller trivsel i skolan. De respondenter som svarade alternativet annat fyllde själva i att de arbetat med elevhälsoteam. Majoriteten av dessa svar kommer från Skola 1.

På frågan om hur personalen upplever arbetet mot att förebygga mobbning och kränkande behandling på skolan de jobbar på var det 52% av respondenterna som upplever det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling i skolan som ganska bra.

Diagram 5. visar hur grundskolepersonal upplever arbetet mot att förebygga mobbning och kränkande behandlingar på den skola de arbetar på.

Det framträdande resultatet visar att 85% upplever skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling bra, ganska bra eller mycket bra.

Diagram 6. Visar uppdelningen på hur de olika skolorna svarade på frågan om eleverna är bekväma med att rapportera incidenter. Diagram 6 visar hur de olika skolorna upplever eleverna som bekväma att rapportera om de bevittnar incidenter eller ej. I Skola 1 var det 14 av 39 respondenter som svarade ja, vilket motsvarar 35,8% av alla respondenter från Skola 1. I skola 2 var det 6 av 25 respondenter som svarade ja, vilket motsvarar 24%. I skola 3 var det 6 av 17 respondenter som ansåg att eleverna är bekväma med att rapportera incidenter, dett a motsvarar 35,2%. Majoriteten av de som svarade ja kommer från Skola 1 och majoriteten av de respondenterna som upplevde att eleverna inte var bekväma var

Sammantaget upplever majoriteten av alla 101 respondenter att de har tillräcklig kunskap om mobbning och kränkande behandlingar i skolan (se diagram 3). De visade sig att respondenterna deltagit i olika förebyggande aktiviteter såsom lektioner om mobbning, prata konfliktlösning med eleverna och rastvärdar och gemensamma regler, med syfte att förhindra mobbning (se diagram 4). Fortsättningsvis upplevde majoriteten av respondenterna skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling som ganska bra på skolorna de arbetar på (se diagram 5). Majoriteten av respondenterna upplever att elever ej är bekväma med att rapportera incidenter (se diagram 6).

7.3 Vilka förutsättningar och hinder finns det i det i att arbeta förebyggande

mot mobbning och kränkande behandling?

Nedan redovisas de resultat från studiens andra frågeställning, vilka tillsammans ska ge en bild om vilka förutsättningar och hinder grundskolepersonal upplever att det kan finnas i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Frågorna som berör 1) vilka förutsättningar grundskolepersonalen upplever finns på deras skola i det förebyggande arbetet; 2) vilka hinder grundskolepersonalen upplever finns på deras skola i det förebyggande arbetet.

Diagram 7. Visar de förutsättningar som finns på respondenternas skolor i arbetet för att förebygga mobbning och kränkande behandling. ⁴

I denna fråga fick respondenterna svara på vilka förutsättningar som finns på den skola de arbetar på. De fick välja de alternativen som de ansåg stämma in på skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling.

De mest förekommande förutsättningarna visade sig vara att det finns kunskap om fråga, att skolan har tillgång till materiella resurser, engagemang i frågan, samt att det finns utbildade pedagoger på skolan. De förutsättningar som minst andel av respondenterna valde var utsatt tid för arbetet och ekonomiskt stöd. 19 respondenter kryssade i alternativet annat och skrev på egen hand att skolan har förutsättningen elevhälsoteam med syfte att förhindra och förebygga mobbning och kränkande behandling. Dessa respondenter arbetar på Skola 1.

Diagram 8. Visar vilka hinder respondenterna upplever att det finns på skolan de arbetar på för att förhindra mobbning och kränkande behandlingar. ⁵

Diagram 8 visar de mest förekommande hindren som resultatet visar var brist på tid och brist på ekonomiskt stöd. 89 respondenter av de 101 som deltog ansåg att det inte finns tillräckligt med tid till det förebyggande arbetet och därmed förhindra mobbning och kränkande behandling. De hinder som minst andel valde var bristande engagemang i frågan. Detta visar på att de flesta respondenterna upplever att det finns engagemang att förhindra mobbning och kränkande behandling i skolan.

Sammantaget visar resultatet att skolorna upplever att de har utbildade pedagoger, stort engagemang och kunskap om frågan som förutsättningar för att arbeta förebyggande mot mobbning (se diagram 7). Å andra sidan visar resultatet på att de mest förekommande hindrena som skolorna upplever i det förebyggande arbetet var brist på ekonomiskt stöd och brist på tid (se diagram 8).