I följande avsnitt diskuteras studiens resultat, med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar, i relation till tidigare forskning. Därefter resonerar vi kring vidare forskning. Denna studie har haft avsikt att undersöka och bringa kunskap om grundskolepersonalens erfarenheter om det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. För att uppnå detta har studien dels behandlat tidigare forskning och den ekologiska teorins syn på mobbning och kränkande behandlingar. Med en kvantitativ enkätundersökning har vi fått i överblick över grundskolepersonalens erfarenheter i arbetet kring mobbning och kränkande behandling samt deras upplevelse av förutsättningar och hinder i det arbetet. Tre skolor som stod för majoriteten av svaren.
9.1 Diskussion i förhållande till tidigare forskning
Mobbning är ett samhällsproblem och även ett socialt fenomen som därav är relevant i skolan (Bradshaw, 2015, s. 325). Forskningen påvisar att mobbning medför negativa såsom depression och ångest (Evans m.fl., 2014, s. 536). Om än denna studie inte syftat till att undersöka förekomsten av mobbning och kränkande behandlingar, så visar vårt resultat att särskilt verbala kränkningar är mycket vanligt förekommande. Detta är av relevans att förhålla sig till i relation till övriga resultatet av vår enkätundersökning, vilka visar grundskolepersonalens erfarenheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar.
För att kunna arbeta förebyggande mot mobbning är det av stor vikt att grundskolepersonalen har tillräckligt med kunskap om ämnet, samt att skolan har utformade åtgärdsplaner när någon mobbar eller när någon blir utsatt för mobbning (Evans, 2014, s. 536), vilket det visar sig att grundskolepersonalen har. Resultatet från studien har påvisat att de flesta respondenter känner att de har tillräcklig kunskap om mobbning och kränkande behandlingar (se diagram 3). I alla fall grundskolepersonal som arbetat mer än 10 år i skolan, då resultatet visar att ju längre en har jobbat, desto mer upplever en sig ha tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Denna slutsats blir eventuellt missvisande på grund av att svaren från de som arbetat 0-1 år endast kommer från fyra personer och 50% representerar alltså bara två.
Vidare visar resultatet att de mest förekommande strategierna på skolorna var att personalen pratar konfliktlösning med eleverna, arbetar med rastvärdar, har lektioner med eleverna om mobbning och fadderverksamhet för att främja en gemenskap och därmed förebygga mobbning och kränkande behandling. Detta går i linje med Nickerson (2019, s. 20) som menar att dessa är effektiva strategier för att förebygga mobbning och kränkande behandling, samt att det är en viktig komponent i ett antimobbningsprogram. Andra strategier som är effektiva är samtal med kuratorer,
informationsutbyte med vårdnadshavare och planerade samtal med eleverna i form av exempelvis klass eller elevråd (ibid.). Tidigare forskning betonar (Evans, m.fl, 2014, s. 56; Nickerson, 2019, s. 16) att antimobbningsprogram är effektivt i syfte att minska och förebygga mobbning och kränkande behandling i skolan, vilket borde tyda på att även dessa aktiviteter har en bidragande faktor. Dock visar det sig att det mest effektiva programmet i förebyggande syfte är det antimobbningsporgram som pågår under en längre tid (Nickerson, 2019, s. 20). Detta medför att det är viktigt att dessa aktiviteter ingår i ett kontinuerligt arbete. Det program som använts mest runt om i världen är Olweus-programmet som visar en förbättring i skolan och en bättre uppfattning av att fler elever ingriper vid mobbningssituationer. Detta program syftar till ett samspel mellan elevnivå, klassnivå, skolnivå, organisationsnivå och interaktion med familj. En koppling mellan detta och den ekologiska teorin har påvisats då den ekologiska teorin handlar om en sammansättning mellan olika nivåer och hur dessa påverkar uppkomsten av mobbningssituationer (Espelage, 2020, s. 257). Resultatet från undersökningen har visat på att skolorna arbetar med gemensamma rutiner för att förebygga uppkomsten av mobbning. De mest förekommande rutinerna som skolorna använde sig av var likabehandlingsplaner, gemensamma regler för hela skolan, policy om mobbning och antimobbningsprogram. Det framträdande resultatet visar att 85% upplever skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling bra, ganska bra eller mycket bra. Detta går i linje med tidigare forskning där antimobbningsprogram visar sig vara effektiva i att förstärka det förebyggande arbetet mot mobbning (Evans m.fl., 2014, s. 532).
Utifrån resultatet framgick det att grundskolepersonalen upplever de främsta förutsättningar i det förebyggande arbetet är utbildade pedagoger, stort engagemang och kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Den slutsats som kan dras är att de mest förekommande förutsättningarna i skolan är de förutsättningar som forskning påvisar ger effektiva resultat, då detta går i linje med tidigare forskning, som visar att ett gemensamt tillvägagångssätt för hela skolan, vårdnadshavares engagemang, utbildade pedagoger och gemensamma klassrumsregler är effektiva faktorer för att förebygga mobbning och kränkande behandling (Evans m,fl., 2014, s. 536). De mest förekommande hindren som resultatet visar var brist på tid, brist på ekonomiskt stöd och för många elever. Det går att se ett samband mellan dessa hinder och de som upplevde att eleverna inte var bekväma med att rapportera incidenter om mobbning eller kränkande behandling. För att kunna arbeta förebyggande är det av stor vikt att skolan har utformade åtgärdsplaner när någon mobbar eller när någon blir utsatt för mobbning (ibid.). Detta kan ses som ett komplement till den onda cirkel som kan uppstå när elever anmäler incidenter och inget händer, i och med detta blir risken att eleverna anmäler färre incidenter då de inte blir hörda (Espelage, 2014, s. 258).
Sammantaget visar resultatet att grundskolepersonal på dessa skolor arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling med hjälp av olika strategier, såsom lektioner om mobbning,
rastvärdar, planerade samtal med eleverna, diskussioner med vårdnadshavare på möten och utvecklingssamtal, samt arbetar förebyggande i förhållande till likabehandlingsplan eller antimobbningsprogram. Det har visat att de flesta av respondenterna på skolorna upplever att de inte ges förutsättningar i tid eller ekonomiskt stöd, vilket försvårar det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling.
9.2 Diskussion kopplad till specifika resultat/skolor
Några resultat värda att uppmärksamma är kopplade till specifika skolor. Resultaten går i linje med mesosystemet då mobbning i huvudsak kan rikta in sig på kamratskap och elevens bakgrund, samt vikten i att grundskolepersonalen kan påverka relationen och empati eleverna har för varandra (Espelage, 2014, s. 260). I resultatet visade det sig att respondenterna från Skola 2 (N=25) ansåg att fysiskt våld var en av de mest förekommande typen av mobbning som sker på deras skola. Det gick att se ett samband mellan det och att grundskolepersonalen från den skolan ansåg att de inte har förutsättningar i tid eller ekonomiskt stöd. Detta kan vara en faktor som påverkar eleverna negativt om personalen inte har tid eller ekonomiskt stöd att arbeta förebyggande mot mobbning eller kränkande behandling och därmed skapa ett tryggt skolklimat för eleverna, vilket går i linje med mesosystemet.
Något som var framträdande i resultatet var att att det var 23 respondenter från Skola 1 (N=39) som arbetar med elevhälsoteam i det förebyggande arbetet mot mobbning och därmed främjar elevernas hälsa. I denna skola ansåg respondenterna att de hade förutsättning i form av bred kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Denna kompetens kan göra det lättare att planera förebyggande arbeten och strategier, samt följa upp och utvärdera i en likabehandlingsplan eller policy om mobbning. Detta går i linje med tidigare forskning som betonar effektiviteten av antimobbningsprogram och hur detta kan leda till en minskning av mobbning (Nickerson, 2019, s.16), och den negativa påverkan på elevers hälsa och välmående (Bradshaw, 2015, s.352).
Studiens resultat visar att skolorna skiljer sig i hur dess personal uppfattar eleverna vara bekväma med att rapportera incidenter. I Skola 2 visar det sig att 76% av respondenterna anser att eleverna inte är bekväma med att rapportera incidenter. I Skola 1 var det 61,5%. I skola 3 hade inte personalen en gemensam bild då 35,2% påstår att eleverna är bekväma med att berätta om bevittna och upplevda incidenter, 29,4% att de inte är och 35,2% visste inte. Oavsett, kan detta uppvisa att skolorna brister i det förebyggande arbetet.
Respondenter från Skola 3 påstår att eleverna är bekväma med att berätta om bevittnade incidenter, dock bara 35,2%. 29,4% påstår att det ej är på det viset och 35,2% valde svarsalternativet jag vet inte. Från Skola 1 var det 61,5% av respondenterna som svarade att eleverna ej uppfattas som bekväma när det handlar om att meddela om incidenter. Detta kan uppvisa att skolorna ej arbetar tillräckligt
mycket med det förebyggande arbetet. Tidigare forskning visar även vikten av en trygg skolmiljö och att mobbning och kränkande behandlingar kan påverka elevernas trygghet och välmående (Bradshaw, 2015, s. 325). Då grundskolepersonal angås i stor utsträckning att eleverna inte är bekväma med att rapportera incidenter kan detta vara ett bevis på att de befinner sig i en otrygg skolmiljö och att mobbning och kränkande behandlingar lättare kan uppstå samt att arbetet inte är effektivt i de förebyggande syftet.
9.3 Studiens styrkor och begränsningar
Sammanfattningsvis grundar sig denna studie ur grundskolepersonalens perspektiv och erfarenheter om det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Men för att förhindra detta samhällsproblem är det av stor vikt att se hur det förebyggande arbetet ser ut från olika perspektiv, såsom ledningens perspektiv, vårdnadshavares perspektiv eller elevernas perspektiv. Studien har styrkor och begränsningar som är värda att uppmärksamma. Strykor med antal respondenter, en bred grupp inom skolorna, ett litet antal bortfall, geografisk räckvidd, hög validitet och reliabilitet samt tillförlitliga svar på studiens frågeställningar. Den kunskap som studien bidragit med är hur de utvalda skolorna arbetar förebyggande mot mobbning, vilka typer av mobbning och kränkande behandlingar de upplever som mest förekommande och vilka hinder och förutsättningar de anser att det finns i skolan i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien begränsar sig i att urvalet är målstyrt där kontaktpersoner valdes ut i olika skolor där vi har haft någon form av relation eller kontakt till. På detta sätt fanns det möjlighet att kontrollera bortfallet och få en hög svarsfrekvens. Å andra sidan blir resultatet inte sammantaget eller representerar hela Sveriges skolsystem, utan bara hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandlingar.
9.4 Förslag till vidare forskning
Eftersom denna var en mindre studie, begränsar det sig i 17 utvalda skolor och där grundskolepersonal från tre skolor var mest framträdande, uppmuntrar vi framtida studier att utformas på fler skolor. Detta för att få en större överblick på hur de arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. I och med att mobbning är ett samhällsproblem kan det vara relevant att undersöka elevernas perspektiv och deras erfarenheter om hur de blir bemötta i skolan gällande mobbning och kränkande behandling. Detta för att få en bredare överblick över hur situationen ser ut i skolorna. Det kan även vara av stor vikt att undersöka och jämföra skolor som arbetar mycket med de strategier som visat sig vara effektiva enligt Olweus-programmet och andel elever som blir mobbade i skolan.
Då samspelet mellan skola och hemmen varit en upprepande och effektiv strategi för att förebygga mobbning kan det vara relevant att undersöka kontakt och relation mellan skola och hemmen, samt
vilka metoder som de använder i det förebyggande arbetet som kan främja elevernas trygghet och välmående i skolan. Det kan även vara intressant att utföra i olika skolor och även med en jämförelsegrupp där grundskolepersonal arbetat en längre period med det förebyggande arbetet och de strategier som visat sig vara mest effektiva och jämföra den skolan med andra skolor. Dessa strategier kan exempelvis vara gott samarbete med vårdnadshavare, faddersystem, antimobbningsprogram, temadagar med Friends eller andra organisationer som arbetar förebyggande mot mobbning, rollspel eller andra förebyggande och främjande aktiviteter. Detta kan öka studiens reliabilitet då studien utförs under en längre tid samt med stöd från fler respondenter.