Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandlingar i grundskolan - En kvantitativ studie

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 1 för grundlärare F-3 och 4-6, 15 hp

Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande

behandlingar i grundskolan - En kvantitativ studie

Jenny Wahlgren

Therese Åström

Sammanfattning

I skolan är mobbning och kränkande behandlingar ett samhällsproblem som skolan bör arbeta aktivt mot att förebygga. Denna enkätstudie är framtagen med syfte att undersöka, och därmed bringa kunskap om, grundskolepersonals erfarenheter av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien har grundats i en kvantitativ enkätundersökning i form av webbenkäter och behandlar följande frågeställningar: ”Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling?”; ”Vilka förutsättningar och hinder finns i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?” Studiens teoretiska utgångspunkt är ekologisk teori, vilket används i syfte att förstå och förklara mobbning och kränkande behandling i skolan. Resultaten visar att grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling på både elevnivå, skolnivå och organisationsnivå. Det har visat sig att det förekommer både hinder och förutsättningar som kan påverka det förebyggande arbetet. De mest förekommande hindren var brist på tid och ekonomiskt stöd. Engagemang, utbildade pedagoger och tillgång till materiella resurser, skapade förutsättningar för det förebyggande arbetet i skolorna. Grundskolepersonalen visade sig arbeta förebyggande, på olika sätt, med syfte att främja eleverans hälsa och välmående.

Nyckelord: mobbning, kränkande behandling, grundskolepersonal, F-6, förebyggande, kvantitativ

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 2

1. Inledning ... 5

1.1 Arbetsfördelning ... 6

2. Bakgrund ... 7

2.1. Definitioner av mobbning och kränkande behandling ... 7

2.1.2 De mest förekommande typerna av mobbning ... 7

2.2 Skolans arbete mot mobbning och kränkande behandling ... 8

2.3 Friends arbete och uppdrag mot mobbning och kränkande behandling ... 10

2.4 Skollagar om mobbning och kränkande behandling ... 10

2.5 Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling ... 11

3. Forskningsöversikt ... 13

3.1 Mobbning ... 13

3.2 Antimobbningsprogram ... 13

4. Teoretiska utgångspunkter ... 16

4.1 Ekologisk teori i relation till mobbning och kränkande behandling ... 16

5. Syfte och frågeställningar ... 19

6. Metod ... 20 6.1 Datainsamlingsmetod ... 20 6.2 Urval ... 21 6.3 Genomförande ... 21 6.4. Analysmetod ... 22 6.5 Metodreflektion ... 23

6.6 Reliabilitet och validitet ... 23

6.7 Etiska överväganden ... 24

6.7.1 Grundläggande begrepp inom forskningsetiken ... 25

7. Resultat ... 26

7.1 Bakgrundsinformation ... 26

7.3 Vilka förutsättningar och hinder finns det i det i att arbeta förebyggande mot mobbning

och kränkande behandling? ... 31

8. Analys ur ett ekologiskt perspektiv ... 33

8.1 Mikrosystemet ... 33

8.2 Mesosystemet ... 34

9. Diskussion ... 36

9.1 Diskussion i förhållande till tidigare forskning ... 36

9.2 Diskussion kopplad till specifika resultat/skolor ... 38

9.3 Studiens styrkor och begränsningar ... 39

9.4 Förslag till vidare forskning ... 39

10. Konklusion ... 41

Referenslista ... 42

Bilagor ... 44

Bilaga 1. Informationsbrev ... 44

Bilaga 2. Forskningsetiska frågor ... 44

1. Inledning

Januari 1999; Manchester, England: Åttaåriga Marie Bentham hänger sig i sitt rum med ett hopprep eftersom hon inte längre orkar möta sina klasskamrater i skolan. Marie räknas som den yngsta i Storbritannien som begått självmord på grund av mobbning (Coloroso, 2004, s. 17).

Mobbning är ett samhällsproblem som medför många konsekvenser. Att bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling kan bidra till långvariga negativa följder såsom försämrad självkänsla (Hong m.fl., 2014, s. 433). Tidigare studier tar upp olika incidenter där mobbning varit en fråga om liv och död, där vuxna har förträngt och förnekat mobbning (Coloroso, 2004, ss. 15-16). De mobboffer som inte blir uppmärksammade, vars smärta gick alla förbi har i ett flertal fall varit en orsak till att elever valt att avsluta sitt liv. Skam och skuld betonas i anknytning till mobbning. Många elever känner skam över att vara ett mobboffer, de skäms inför sig själv och inför andra. Dessa känslor kan leda till att eleverna anser att det är fel på dem och associerar sig med som värdelös. Mobbning och kränkande behandlingar, likaså om vuxna förnekar när en elev blir utsatt, kan riskera att en elev förlorar sin identitet av den orsaken att de tvingas förtränga känslor som vrede, rädsla och sorg (Höistad, 2015, ss. 22-23).

Att ha kamrater och få ett socialt sammanhang är ett mänskligt behov (Friends, 2019). De som upplever avsaknad av sällskap och vänskap är därmed oftare utsatta för kränkningar. Detta kan i sin tur leda till bristfällig skolgång samt ogynnsamma konsekvenser för hälsan. Primära tecken hos en elev som utsätts för mobbning eller kränkande behandlingar är exempelvis att eleven blir retad och tilltalade med fula och förnedrade ord (Olweus, 1991, s. 41). Eleven kan bli behandlad på ett förödmjukande sätt. Eleven kan även utsättas för fysisk mobbning såsom slagsmål, få egendomar förstörda, samt få blåmärken, rivmärken, sönderrivna kläder eller andra fysiska skador (ibid.).

1.1 Arbetsfördelning

2. Bakgrund

I följande avsnitt presenteras definitioner av begreppen mobbning och kränkande behandling, de mest förekommande typerna av mobbning, skolans förebyggande arbete, skollagar, samt ett antal åtgärder som kan vidtas i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Mobbning har länge varit ett samhällsproblem, för att belysa samhällsproblem kommer bakgrunden att innefatta statistik från både nutid och hur det sett ut över tid.

2.1. Definitioner av mobbning och kränkande behandling

Skolverkets (2020; 2011b, s. 10) definition av mobbning fångar elevens utsatthet för upprepade kränkande behandlingar och negativa handlingar vid återkommande tillfällen som innefattar att någon eller några med avsikt skadar eller skapar obehag hos någon. Begreppet mobbning används inte längre i skolans styrdokument, istället används begreppet kränkande behandling. Detta för att begreppet mobbning innefattar ett flertal kränkande behandlingar, men skolans styrdokument vill även att enstaka kränkningar ska upphävas. De enstaka kränkningar som förekommer ska tas på lika stort allvar som när det uppstår ett flertal kränkande behandlingar (Skolverket, 2019, s. 13). När det gäller kränkande behandling definieras det av skollagen (Skollagen, 6 Kap, 3 §) som: “Kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet”.

2.1.2 De mest förekommande typerna av mobbning

Nedan presenteras de mest förekommande typerna av mobbning i skolan enligt Friends och Kowalski. Psykisk mobbning – Psykisk mobbning kan innebära att en elev blir utfryst från en grupp eller enskilda individer. Det kan också vara subtila agerande gentemot en enskild elev, såsom miner, gester, suckar och blickar (Friends, u.å.). Verbal mobbning – Verbal mobbning kan innefatta att en elev kallar offret för ouppskattade smeknamn eller elaka ord, skvallrar eller sprider rykten offret (Friends, u.å.). Fysisk mobbning – Fysisk mobbning kan vara då en elev utsätter offret för slag, sparkar eller andra avsiktliga och fysiska avgörelser som skapar obehag hos offret (Friends, u.å.).

Nätmobbning – Nätmobbning som fenomen inkluderar mobbning där offret och förövaren inte har

2.2 Skolans arbete mot mobbning och kränkande behandling

Det mest förekommande sättet att beskåda mobbning på är genom det individualpsykologiska perspektivet. Det handlar om offensiva beteenden som kan ha psykisk eller fysiskt drag. Att begränsa och undersöka en enskilds beteende och personlighetsdrag, både hos mobbaren samt mobboffret. Betoningen ligger på uppförande, agerande samt egenskaper hos enstaka individer. Enligt det perspektivet så omfattar en mobbningssituation en skyldig som är mäktigare än offret. Offret är den som uppfattas svagare än mobbaren, vilket bara behöver vara en uppfattning och inte sanningen. Det uppfattas inte som mobbning om de inblandade är eller uppfattas som lika starka (Skolverket, 2011b, s. 35). Vidare betonar Skolverket: “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.” (2011a, s. 5)

Skolans värdegrund grundar sig i grundläggande demokratiska värderingar samt i mänskliga rättigheter. Det är dessa värden som skolan ska uttrycka och som ska forma hela skolans arbete. Detta arbete ska ske både under och utanför undervisningen och det är hela skolans personals ansvar. Med hjälp av orden om, genom och för kan man beskriva detta demokratiska uppdrag. Eleverna ska lära sig om de mänskliga rättigheterna, de ska lära sig genom att skolan har grundläggande demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter samt arbetar med detta med till exempel likabehandlings arbeten. Till sist ska eleverna lära sig för att blir demokratiska medborgare. Dessa tre komponenter hör ihop och kompletterar varandra (Skolverket, 2019, ss. 8-9).

Det främjande arbetet i skolan handlar om att skapa en förtroendefull och trygg skolmiljö där alla har möjlighet till lärande och utveckling (Skolverket, 2019, s. 16). Bara då alla är respektfulla mot varandra kan denna trygghet uppstå. För att stödja utvecklingen är värdegrundsarbetet av stor vikt samt i fokus av det främjande arbetet. Detta arbete ska ske konstant utan att någon särskild situation har uppstått. Arbetet gäller både under lektionstid men även utanför klassrummet samt att lärare och övrig grundskolepersonal ska planera lektionerna på så vis att alla har chansen att utvecklas och få sin åsikt hört om värderingar samt att deras uppfattning om skolans verksamhet uppmärksammas. Enligt Skolverket ska även elever vara delaktiga i värdegrundsarbetet genom att exempelvis bidra med gemensamma ordningsregler.

lärarna, utbildningsmaterial angående mobbning, anti-mobbningspolicy, regler i klassrummen samt ett gott ledarskap i klassrummen. Övriga element som också förekommer i antimobbningsprogram är att föräldrar och elever får information, arbete med mobbare och mobboffer, förhöjd uppsikt på rasterna samt disciplinära åtgärder. I dessa antimobbningsprogram är det huvudsakligen en övergripande anti-mobbningspolicy som ska vara resultatet (ibid.). I detta arbete ska vårdnadshavare kopplas in, lärare ska utbildas och undervisning ska ges till eleverna angående mobbning och dess definition. Det ska finnas ett starkt ledarskap i klassrummen samt att det ska förekomma regler i klassrummet som ska följas. Följs inte reglerna så gäller disciplinära åtgärder. Disciplinära åtgärder innebär konsekvenser om en bryter mot reglerna (ibid.). Antimobbningsprogram visar sig fungera och vara effektiva för att få mobbning att avta. Om ett antimobbningsprogram brukas på en skola visar studier att i snitt minskas mobbare med 23 procent och i snitt minskar mobboffer med 17 procent.

Herlin och Munthe (2005, s. 94) betonar att det är av stor vikt att skolan utformar en fungerande policy om trygghet och säkerhet för att främja elevernas välmående. Policyn ska innefatta en handlingsplan om kränkande behandlingar som skolans verksamhet ska förhålla sig till. Denna policy menar författarna ska innehålla ett skriftligt ledningsbeslut om förbud mot bland annat olaga hot, kränkande behandlingar såsom mobbning samt andra trakasserier mot en individ. Vid uppkomst av sådana händelser har skolan skyldighet att skriva en tillbudsrapport, i vissa fall där det förekommit allvarligt våld eller hot om våld görs anmälningar till skolledningen som därefter gör en polisanmälan. I det fall som anmälan behandlas hos polisen genomförs även en utredning och uppföljning av polis eller socialtjänsten.

I den svenska grundskolan har ca 15% av det totala antalet elever någon gång varit inblandade i mobbning, som mobboffer eller som mobbare (Olweus, 1991, ss. 8-11). Vilket motsvarar var sjunde elev. Olweus grundade en stor del av forskningen som handlar om mobbning och är fortfarande aktuell än idag när det kommer till mobbning. Mobbning tycks uppstå oftare på låg- och mellanstadiet och avtar i de högre årskurserna. Det indikerar att det uppstår mindre fysisk våld i de högre årskurserna. Det visas dock att 50% av eleverna någon gång har blivit utsatta för mobbning av en elev från en högre årskurs (ibid.).

2.3 Friends arbete och uppdrag mot mobbning och kränkande behandling

Friends (2019, s. 26) är en organisation som arbetar för att förebygga och motverka mobbning och annat fysiskt eller psykiskt våld mot elever, samt stöttar deras rätt i samhället. Friends erbjuder stöd, utbildningar och verktyg till vuxna och grundskolepersonal som kan underlätta i arbetet för att förebygga mobbning och kränkande behandling. Utbildningarna och verktygen samspelar alltid med skollagen och den aktuella läroplanen. Friends (2019, s. 26) arbetar tillsammans med grundskolepersonal och övriga vuxna med syfte att gemensamt arbeta fram och utvärdera olika arbetssätt som kan vara lämpliga för att förhindra att en elev blir utsatt för mobbning eller kränkande behandling. Friends arbete möjliggörs främst med hjälp av bidrag från företag och privatpersoner som vill se en värld utan mobbning.

Vidare lyfter Friends (2019, s. 25) fram några framgångsfaktorer som kan underlätta vid det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Några av de mest relevanta faktorerna enligt Friends (2019, s. 25) är Anpassat arbete – En metod att arbeta passar inte alla skolor, därför är det av stor vikt att en kartlägger vad som behövs på just sin skola för anpassa det förebyggande arbetet utifrån de behov som finns på skolan. Skolans samarbete – Det är av stor vikt att hela skolan, samt vårdnadshavare arbetar tillsammans mot mobbning och är delaktiga. Det arbetet ska anpassas och synas i undervisningen och det ska vara ett långvarigt arbete som formas i förhållande till skolans verksamhet. Kompetens och kunskap hos de involverade i skolan – De har visat att på de skolorna där de arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling kan en se att de satsar på att höja och utöka kunskaperna om mobbning hos personal, elever och vårdnadshavare. Goda relationer – Att skapa goda och förtroendefulla relationer mellan personal och elev kan bidra till att eleverna får en tryggare skolgång. Involverade elever – På de skolor där eleverna är delaktiga och involverade uppstår mindre mobbning och mer gemenskap.

2.4 Skollagar om mobbning och kränkande behandling

I Skollagen (SFS, 2010:800) förekommer det ett flertal lagar om hur skolan ska ingripa när mobbning och kränkande behandlingar uppstår, samt arbeta främjande och förebyggande i ett målinriktat arbete. I sjätte kapitlet i den svenska skollagen presenteras åtgärder mot kränkande behandling. Syftet är att motverka och förebygga att kränkande behandling förekommer i skolan. All personal i skolans verksamhet ska följa dessa lagar för främja elevernas trygghet och välmående. Skollagen hävdar att:

7 § Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts

8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att

förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit

utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.

I det femte kapitlet presenteras bestämmelser om olika tillämpningsområden, arbetsmiljö, ordningsregler, disciplinära och andra åtgärder. Enligt 3§ Skollagen (2010:800) har alla elever har rätt till en skolgång som formas av trygghet och studiero. Skollagen 5§ (2010:800) menar på att det ska finnas ordningsregler som eleverna får vara med att utforma. Enligt 6§ (2010:800) allmänna befogenheter för rektor och lärare står det att om det uppstår en risk gällande elevers trygghet och studiero har rektor eller lärare rätt till att utföra de åtgärder som är befogade för att säkra elevernas trygghet.

2.5 Förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling

I det förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling är det av stor vikt att skapa en trygg miljö för eleverna med gemenskap och samhörighet (Friends, 2019, s. 26; Skollagen (2010:800); Herlin och Munthe, 2005, s. 94). För att det förebyggande arbetet ska vara effektfullt bör all grundskolepersonal vara delaktiga och agera genom samsyn. Nedan presenteras några förslag på faktorer och åtgärder som kan förebygga mobbning och kränkande behandling:

Gemensamma klassregler – Att ha gemensamma regler i skolan och i ett klassrum kan leda till ett bättre

3. Forskningsöversikt

I detta avsnitt presenteras ett urval av tidigare forskning som behandlar mobbning och kränkande behandling och olika åtgärders påverkan. Syftet med urvalet av den tidigare forskningen är uppmärksamma olika metoder och antimobbningsprogram och dess effekt för att förebygga mobbning och kränkande behandling.

3.1 Mobbning

Mobbning ses som ett socialt fenomen som kan leda till allvarliga och långvariga konsekvenser för både elever, men även lärare och vårdnadshavare (Evans m.fl., 2014, s. 532; Hong m.fl., 2014, s. 433). Det har visats att ungefär 30% av elever i skolan i USA är inblandade i mobbning, antingen som ett mobboffer eller någon som mobbar (Evans m.fl., 2014, s. 532). Att bli utsatt för mobbning medför flera negativa konsekvenser, som exempelvis social anpassning, depression och ångest. Enligt Evans m.fl. (2014) är mobbning ett komplext och socialt beteende som innebär att en har uppsåt att skada både fysiskt och psykiskt, samt relationella maktskillnader. För att kunna arbeta förebyggande är det av stor vikt att personal i skolan har tillräcklig kunskap om mobbning, samt att det bör finnas utformade åtgärder för att arbeta förebyggande mot alla typer av mobbning och kränkande behandlingar. Det har visats att ett gemensamt tillvägagångssätt för hela skolan, vårdnadshavares engagemang, utbildade pedagoger och gemensamma klassrumsregler är faktorer som minskar uppkomsten av mobbning (ibid.). För att få en mer övergripande förståelse för effekterna av antimobbningsprogram så krävs det att alla typer av mobbning, såsom fysiska, verbala, relationella och nätmobbning undersöks.

Tidigare studier har studerat hur pass effektiva antimobbningsprogram är i det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan (Evans m.fl., 2014, s. 532). Det har resulterat i att ett välfungerande antimobbningsprogram är effektivt för att minska och förebygga mobbning. Mätningen av effekterna av antimobbningsprogram är relevant i huvudsak för att förstärka det förebyggande arbetet mot mobbning i skolan.

3.2 Antimobbningsprogram

förbättrad uppfattning av andra elever som aktivt ingriper i mobbningssituationer (ibid., s. 20). Programmet är utformat för att användas i alla klassnivåer, detta inkluderar även olika skolomfattande komponenter såsom gemensamma regler, antimobbningsevenemang, informationsbyte med vårdnadshavare, rastvaktsystem, klassråd och elevråd. Det innefattar även aktiviteter och insatser för mobbaren och mobboffret, exempelvis stöd från kurator. Inom Olweus-programmet är det av stor vikt att det finns ett engagemang från de involverade vuxna och därmed ett samspel mellan skolan och vårdnadshavare.

Ett annat antimobbningsprogram som visat positivt resultat gällande det förebyggande arbetet mot mobbning är PBIS, vilket står för positiva beteendemässiga ingripanden och stöd (ibid., s. 19). PBIS är ett program som är utformat för att arbeta med positiva beteenden hos elever och personal. Programmet har visat sig förbättra skolklimat, minska disciplinära problem, samt fysiskt och verbalt våld. När en arbetar med PBIS arbetar en med gemensamma regler, undervisning i sociala beteenden och bemötande, samt granskningar av negativa beteenden. Praktiska övningar i empati, som exempelvis lekar för att skapa samhörighet och goda relationer, samt ökad tillsyn under raster, ankomst till skolan, samt andra mindre strukturerade sammanhang är åtgärder som är relevant för att minska och förebygga mobbning i skolan.

De olika antimobbningsprogrammen som används i olika skolor runt om i världen har visat sig vara effektiva när det kommer till beteendeförändringar, men inte när det gäller utveckling av förövarens åsikter, tankar och empati (ibid., s. 18). Det skulle kräva ett djupare och mer individuellt arbete. Användningen av antimobbningsprogram i skolan visar positiva resultat på inkludering, samhörighet, klassrumsmiljöer och goda relationer (ibid., s. 22). I och med detta är det av stor vikt att tidigt vidta åtgärder och arbeta förebyggande mot mobbning.

Mobbning är ett fenomen som är väldigt relevant i skolan (Bradshaw, 2015, s. 325). I och med detta har fenomenet växt fram i både tidigare och aktuell forskning. Forskning har visat att mobbning har en påverkan på folkhälsan och välmåendet hos elever i skolan. Vidare nämner Bradshaw (2015) olika metoder för att uppnå ett fungerande och förebyggande arbete mot mobbning. Några av dessa metoder är antimobbningsprogram, god klassrumsmiljö, skolans engagemang i elevernas välmående, trygghet, samspel med vårdnadshavare, samt att vårdnadshavare talar om mobbning i hemmet. Dessa metoder bör tas i beaktande i arbetet mot att förebygga mobbning.

4. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt presenteras studiens teoretiska utgångspunkt om mobbning och kränkande behandling och vilka de bidragande faktorer till att detta uppstår kan vara. Ekologisk teori, som i huvudsak används med syfte att granska olika risk-och skyddsfaktorer, kan då även tillämpas i skolan relaterad till mobbning och kränkande behandling. Paquette och Ryan förklarar Bronfenbrenners teori. Denna teori undersöker i huvudsak hur ett barns utveckling påverkas inom ramen för de system av relationer som bildar hens miljö (Paquette & Ryan, 2001, s. 1). Teorin definierar olika nivåer som alla har effekt på barnets utveckling. Samspelet mellan mognad, kamrater, familj, samhälle och skola, påverkar och driver barnets utveckling. Förändringar eller konflikter i en nivå kommer att påverka de andra nivåerna (ibid.). För att undersöka vad som påverkar en elev, krävs det att en inte bara undersöker barnet och dens närmiljö, utan även samspelet mellan de olika nivåerna.

4.1 Ekologisk teori i relation till mobbning och kränkande behandling

Den ekologiska teorin grundar sig i en hopsättning av kulturella, sociala, ekonomiska, biologiska och politiska aspekter som har inverkan på risken för att någon kan bli utsatt för våld eller utsätta någon för våld, samt hur man kan förebygga dessa risker (Jämställdhetsmyndigheten, 2020). Det är en empirisk och logisk modell då svårigheterna och preventionen samverkar. Teorins fördel är att den underlättar att hålla isär riskfaktorerna samt framställer en bild av hur dessa riskfaktorer interagerar med varandra. Alla nivåer, ens totala livsmiljö, omfattar ett flertal riskfaktorer för våld. Förebyggande åtgärder behöver därav fungera på de olika nivåerna på en och samma gång eller kunna utföras på olika nivåer jämlöpande. Då arbete sker på ett flertal nivåer i denna teori så blir arbetet mer verksamt. Arbetet kan fokusera på en eller ett flertal olika typer av våld, i en eller ett flertal olika riskmiljöer samt på en eller ett flertal olika riskfaktorer och riskgrupper, detta kallas för multilevel-approach eller en hela-skolan-ansats. I denna analys är det av vikt att memorera att kopplingen mellan de olika faktorerna ej är simpla orsakssamband utan endast förklarar sannolikheten till att man kan använda våld av olika typer. En risk- och skyddsanalys visar även hur dessa faktorer samspelar vilket kan tydas i att våld av olika slag ökar (ibid.).

Ekologisk teori har sin utgångspunkt i hur de individuella egenskaperna hos elever samspelar med miljö och sociala relationer och hur dessa interaktioner i sin tur kan vara en bidragande faktor till mobbning och kränkande behandling (Espelage, 2014, s. 257). Strukturer eller sammansättningar som elever har direkt kontakt till kallas för mikrosystem och inkluderar kamrater, familj, samhälle och

skola (ibid., s. 258). I dessa sammanhang kan det finnas olika faktorer som kan bidra till att

av vårdnadshavare, hur mycket våld som exponerats för en elev i närsamhället och slutligen skolans klimat och lärares attityder gentemot en elev.

När de olika komponenterna i mikrosystemet, kamrater, familj, samhälle och skola interagerar med varandra så kallas det för mesosystem som ger en insikt i hur olika sammanhang kan förvärras eller förminskas för elever som är involverade i mobbningssituationer (ibid., s. 258). När dessa komponenter samspelar med varandra går det från mikrosystem till mesosystem och faktorerna kan antingen hjälpa eller förvärra situationen. Ett exempel på ett mesosystem är att ett gott stöd från familjen kan minska elevens risk att bli mobbad, motsvarande att ett bristande stöd från familjen kan öka risken att eleven blir mobbad. Ett annat exempel på ett mesosystem är interaktionen mellan familjen och skolan, såsom engagemang, relationer och kommunikation. Nästa nivå är exo-systemet, vilket handlar om sociala sammanhang som inte är direkt kopplade till eleven men som ändå påverkar eleven via mikrosystemet (ibid., s. 258). För att förtydliga så skulle det kunna vara personalens uppfattning om skolmiljön och dess utveckling angående mobbning, skolklimat och våld. Deras negativa uppfattningar och inställningar kan påverka elevernas sätt att se på mobbning och även bidra till att mobbning uppstår.

Nivån om makrosystemet som är den nästkommande nivån på det kulturella planet handlar om olika bestämmelser på sociala strukturer och aktiviteter (ibid., s. 258). Makrosystemet innefattar organisatoriska, sociala, kulturella och politiska sammanhang som har en påverkan på hur de andra systemnivåerna interagerar med varandra. Exempelvis kan olika politiska beslut eller statliga lagstiftningar påverka skolans förutsättningar för att förebygga mobbning, såsom ekonomiska förutsättningar, tid eller andra resurser.

Den sista nivån i den ekologiska teorin är kronosystemet som handlar om hur olika förändringar kan påverka eleven. Som till exempel skilsmässa inom familjen, dödsfall eller geografisk förflyttning, antingen att en elev tvingas flytta, att en närstående flyttar eller att en elev behöver bosätta sig i ett annat land (ibid., s. 258).

Slutligen finns det olika individuella egenskaper hos elever på mikronivå som visats varit mer utsatta för mobbning i skolan. Det har visats att pojkar oftare är mer benägna till att mobba jämfört med jämnåriga flickor. Mobbning ses som ett könsrelaterat fenomen då den huvudsakliga anledningen till att mobbning uppstår är att eleven vill uppnå en högre social status eller för att marginalisera och nedvärdera elever med annan sexuell läggning än förövaren (ibid., s. 258).

5. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka, och därmed bringa kunskap, om hur grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling.

De frågeställningar som studien kommer att behandla är:

1. Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?

2. Vilka förutsättningar och hinder finns det i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar?

6. Metod

I metodavsnittet presenteras studiens metodiska val, urvalet, den insamlingsmetod som studien grundar sig i och den analysmetod som använts med motiveringar, stöd och kritik. Studien har sin utgångspunkt i en kvantitativ datainsamlingsmetod, i form av webbenkäter, till grundskolepersonal i grundskolan. Data bearbetas med hjälp av deskriptiv statistik för att sedan analyseras teoretiskt.

6.1 Datainsamlingsmetod

Denna studie har sin grund i en kvantitativ undersökningsmetod i form av en webbenkät som respondenterna fyller i själva med syfte att få fram viktig information från så många som möjligt i grundskolan, för att ge oss tillräckligt med empiriskt material. Motivet till enkätundersökningen var att samla in funktionellt och kvantitativt material som i sin tur besvarar studiens frågeställningar (Bryman, 2018, s. 286).

Bryman (2018, s. 303) betonar att fördelar med en webbenkät är bland annat möjligheten att kunna programmera så det enbart är en fråga i taget så respondenterna får besvara enkäten stegvis i den valda ordningen. Detta gör att det blir färre obesvarade frågor och därmed mindre bortfall. En enkät via webben tenderar att besvaras fortare än enkäter via post och det ges förutsättningar till en obegränsad täckning då en kan skicka webbenkäten utöver stora geografiska områden (ibid.). Å andra sidan kan det finnas problematik med en webbenkät. Bryman (2018, ss. 288-289) menar att svarsfrekvensen oftast är lägre vid en undersökning online då det försvårar möjligheten att kunna påminna respondenterna. En annan risk med webbenkäter är att en inte vet vem det är som besvarar enkäten och om uppgiften delegerats vidare (ibid.). Likaså finns det en problematik om respondenten behöver stöttning eller förtydliganden för att besvara eller begripa de ställda frågorna. Å andra sidan kan denna problematik lösas genom att ha utformade och tydliga och konkreta enkätfrågor som behandlar de valda frågeställningarna med svarsalternativ som alla respondenter kan svara på. En webbenkät skapar förutsättningar för respondenten då hen kan besvara enkäten vid ett lämpligt tillfälle vilket kan ses som en metod som är tillmötesgående (ibid., s. 288).

6.2 Urval

Studiens urval grundar sig i både bekvämlighetsurval och ett målstyrt urval (Bryman, 2018, ss. 243-244; 496-497). Det började med ett målstyrt urval där enkäten skickades ut till 17 skolor med hjälp av kontaktpersoner som vi hade en kontakt med eller relation till. Vid denna studie användes ett målstyrt urval som innebär att deltagare väljs ut på ett icke slumpmässigt vis (Bryman, 2018, s. 496). Deltagarna valdes utifrån om de var relevanta för studien och om de kunde bidra med tillförlitlig information som behandlar studiens frågeställningar. Ett exempel på målstyrt urval är kriteriestyrt urval (ibid., s. 497). Då förbestäms ett flertal kriterier som deltagarna ska uppfylla för att kunna vara med i undersökningen. Vid denna studie fanns det inget kriterium att deltagarna behövde vara färdigutbildade eller komma från en specifik kommun, men de behövde arbeta på en skola i grundskolan för att kunna vara delaktiga i studien.

Kontaktpersonerna på de utvalda skolorna blev uppmuntrade till att vidarebefordra enkäterna till sina kollegor vilket gör denna studies urval även till ett snöbollsurval (Bryman, 2018, s. 245). Ett snöbollsurval är en form av ett bekvämlighetsurval och innebär att man använder sig av några få personer som är relevanta för studien och att genom dessa personer få kontakt med fler respondenter (ibid.). Detta gjordes för att öka möjligheten till att samla in så många svar som möjligt. Det kan bidrar till en negativ faktor vilket är att det minimerar insikten om hur många som fått enkäten och därav försvårar vetskapen om bortfallet som kan uppstå, men även kännedomen om hur många som valt att inte svara eller vilka som inte fick frågan om att delta i undersökningen (ibid.). För att undvika detta hade vi en ömsesidig kontakt med kontaktpersonen som kunde meddela oss hur många de skickat vidare enkäten till. Enkäten skickades ut till så pass många respondenter så att resultatet skulle vara tillförlitligt även om det skulle tillkomma bortfall (Bryman, 2018, s. 240).

6.3 Genomförande

en svarsfrekvens som var representativt. Enkätfrågorna innefattade slutna frågor med svarsalternativ med ett vertikalt format för att göra alternativen tydligare och urskiljs från den ställda frågan (Bryman, 2018, s. 293). Ett vertikalt format ges bättre förutsättningar att avkoda då enkätfrågorna har siffror vid de olika alternativen.

101 svar togs emot där 80,4% av dessa respondenter var kvinnor och 19,6 % var män. Det visade sig att tre skolor bidrog med majoriteten av svaren som i resultatet kommer att benämnas med Skola 1, Skola 2, Skola 3.

Efter att svaren samlats in och analyserats med hjälp av analysmetoderna kvantitativ dataanalys och beskrivande statistik. Därefter sammanställdes resultatet i ett excel dokument för att sedan föras in i diagram och tabeller. Detta för att få en tydlig och övergripande bild av undersökningens resultat. Sedan analyserades resultaten med utgångspunkt utifrån det ekologiska perspektivet och dess olika nivåer.

6.4. Analysmetod

Genomförande av analysen av denna studie har bestått av en kvantitativ dataanalys. En kvantitativ dataanalys är den vanligaste analysmetoden inom analysering av kvalitativ data. Det handlar om att samla in data som sedan granskas och kontrolleras (Bryman, 2018, ss. 404-405). Enkätdata analyseras med kvantitativ dataanalys och beskrivande statistik.

Det är av stor vikt i arbetet med en kvantitativ dataanalys att tidigt i arbetet bestämma vilken metod som ska användas (Bryman, 2018, s. 405). Ett vanligt misstag är nämligen att man inte bestämmer det förrän i slutet av datainsamlingen. Detta för att man ska vara medveten om vilka tekniker som kan användas på de utvalda variablerna och att dessa fastställande kan få konsekvenser för det framtida arbetet (ibid.). Vid de tillfällen man analyserar en variabel i taget används en univariat analys och det vanligaste tillvägagångssättet vid att beskriva kvantitativ data är att använda sig av diagram, vilket denna studie gör. Detta är en metod som är lätt att tyda samt är lättförståelig. Vid arbete med ordinal- och nominalvariabler så är cirkel- och stapeldiagram lättast att använda sig av (ibid., ss. 411-412).

lättare sammanställa och få en övergripande blick på det insamlade materialet, och därmed lyfta fram det huvudsakliga centrala i materialet (ibid., s. 8). I en kvantitativ studie samlar man in mängder information och svar från till exempel enkäter som i denna studie. Det är av stor vikt att då samla in och sortera denna information samt att redan innan alla data är insamlad bestämma på vilket sätt datan ska presenteras.

6.5 Metodreflektion

Studien utformades utifrån en kvantitativ metod i form av webbenkäter. Syftet med det var att få större geografisk räckvidd och en mer övergripande bild av hur olika skolor i Sverige arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling (Bryman, 2018, s. 303).

Anledningen till att studien disponerades genom enkätundersökning var för att inte påverka respondenten med uttryck eller ledande frågor (Bryman, 2018, s. 287). Ur ett etiskt perspektiv fick respondenterna känna en trygghet och känna att deras svar var anonyma och därmed kunde respondenterna lättare dela med sig av egna erfarenheter och förebyggande arbetssätt mot mobbning och kränkande behandling (ibid., s. 288). Svaren utformades på så sätt att respondenterna fick förbestämda alternativ att svara på, samt att det gavs möjlighet att fylla i annat som alternativ. Detta gjordes för att hålla studien kvantitativ och inte gå över i det kvalitativa arbetssättet.

I och med att en kontaktperson valdes ut som i sin tur fick ansvara över att enkäten skickades ut till respondenterna, så uppstår en negativ konsekvens i och med att vetskapen om vilka samt hur många som tillfrågas är bristfällig. Kontaktpersonerna blev uppmuntrade om att undersökningen skulle spridas till alla sina kollegor på arbetsplatsen som uppfyllde de kriterier som krävdes för att få delta i studien. På detta sätt minskade bortfallet och tillräckligt många svar kunde samlas in för att studien skulle bli representativ och besvara frågeställningarna.

6.6 Reliabilitet och validitet

För att förstärka validiteten och reliabiliteten i denna studie utformades enkätfrågorna genom att skapa så tydliga frågor som möjligt samt genom att skicka med ett informationsbrev till alla respondenter så de ej uppstod några funderingar kring frågorna.

Reliabilitet handlar om hur pålitlig en studie eller ett mått på ett begrepp är. Det handlar även om hur stabiliteten är, vilket i sin tur handlar om hur pass stabilt måttet är över tid och att resultaten inte skiftar och förändras (Bryman, 2018, s. 208). Det innebär att om en studie görs så ska samma resultat visas om samma studie görs igen. Detta säkerställs genom att skicka enkäterna till så geografiskt spridda respondenter som möjligt samt genom att samla in ett stort antal enkätsvar under den tidsbegränsning som fanns. Studien utformades även på så vis att enkäten skickades ut till både lågstadielärare, mellanstadielärare och övrig grundskolepersonal för att samla in så många svar som möjligt. Studien kan öka reliabiliteten genom att samla in fler svar från fler skolor samt från ett större antal kommuner runt om i Sverige. Detta för att få in en ännu större mängd svar som förtydligar studien resultat. Reliabiliteten i denna studie hade kunnat förstärkas ytterligare genom att studera det förebyggande arbetet under en längre tid. Å andra sidan grundar sig studiens resultat i ett representativt antal respondenter och därmed blir tillförlitlig till att svara på studiens frågeställningar.

Validitet handlar om huruvida studien undersöker det som studien var tänk att undersöka (Bryman, 2018, s. 209). För att förstärka validiteten i denna studie utformades ett antal kriterium för respondenterna. Då endast grundskolepersonal skulle svara på enkäten och endast dessa kunde bidra med information gällande dessa frågeställningar så hade studien fått en låg validitet om någon som ej arbetar på en skola hade svarat på enkäten. Att ha ett urval av människor som är representativt gör att studien blir mer tillförlitlig och stärker då validiteten (Thurén, 2019, s. 48). Det vi hade i åtanke under studiens gång var om studien var relevant för det den syftar till att undersöka, alltså det aktuella samhällsproblemet. Enkäten utformades i huvudsak till studiens frågeställning, detta förstärker validiteten.

6.7 Etiska överväganden

(ibid., ss. 12-13). Dessa personer ska skyddas från skador eller kränkningar vid deltagandet av studien, detta kallas individskyddskravet.

Studien kan tolkas som etisk motiverad då den utgör en stor vikt utifrån samhällsproblemet och har i och med det ett egenvärde i och med att den syftar till en förbättring i samhället och för elevers hälsa och livskvalitet (ibid., s. 15).

6.7.1 Grundläggande begrepp inom forskningsetiken

Det förekommer fyra grundläggande begrepp i forskningsetiken som är av stor vikt som forskare att förhålla sig till (Vetenskapsrådet, 2017, s. 42): Sekretess- För att förhålla sig till detta krav informerade vi om det etiska tänkandet och hur uppgifterna skulle behandlas (Vetenskapsrådet, s. 42). De fick fylla i vilken arbetsplats de arbetade på med syfte att möjliggöra eventuella påminnelser men det skulle inte publiceras offentligt. Vi var tydliga med att vi inte kommer att fråga om personliga uppgifter utan frågorna skulle i huvudsak beröra deras arbetssätt för att förebygga mobbning och kränkande behandling i skolan. Tystnadsplikt - I samband med sekretess följer även tystnadsplikt som ett viktigt begrepp inom forskningsetiken (ibid.). Detta innebär att personlig information eller uppgifter inte ska förmedlas till obehöriga. När det gäller sekretess för olika uppgifter har de personer som hanterar uppgifterna tystnadsplikt och den informationen ska varken förmedlas vidare till andra personer eller offentliggöras. Enligt Vetenskapsrådet (2017) är anmälningsplikten mer prioriterad, om det kommer till kännedom har en skyldighet att anmäla om något går emot lagen, ett sådant fall kan exempelvis vara barnmisshandel. Anonymitet - Anonymitet är utgångspunkt i samband i den etiska frågan (ibid., s. 43). Frågor om namn eller andra uppgifter utesluts och det är därför ogenomförbart för oberörda att hänvisa ett specifikt svar till en bestämd individ. I denna studie behandlades personliga uppgifter genom ett etiskt tänkande och tas till hänsyn. Arbetsplats eller andra personliga uppgifter kommer inte att offentliggöras. Respondenterna var försäkrade om anonymitet och resultatet kommer att baseras på hur grundskolepersonal arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. Konfidentialitet

- Forskaren har ett ansvar att som tidigare begrepp inte förmedla vidare uppgifter eller information

som delgetts i förtroende (ibid., s. 42). Det är av stor vikt att skydda respondenterna så inga oberörda tar del av uppgifterna.

7. Resultat

I detta avsnitt presenteras resultatet från enkätundersökningen. Resultatet redovisas med hjälp av beskrivande statistik, i form av stapel- och cirkeldiagram med tillhörande sammanfattande tolkning, i syfte att bringa kunskap i hur det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling ser ut på skolorna. Resultatavsnittet är uppdelad i tre delar. Först presenteras bakgrundsinformation, sedan resultatet utifrån de två frågeställningarna som studien utgår ifrån.

7.1 Bakgrundsinformation

Av de 17 skolor, från vilka lärare valt att delta i studien (N=101), var lärare från tre skolor mer framträdande. Dessa skolor kommer att benämnas Skola 1(N=39), Skola 2 (N=25), Skola 3 (N=17) i avsikt att förtydliga när det är en specifik skola som står för majoriteten av svaren på en fråga. Benämningen av skolorna syftar till att följa de etiska reglerna som denna studie grundar sig i. Resultatet visade att den mest förekommande kränkande behandling som syntes i skolorna var verbala kränkningar. Nätmobbning, psykiskt mobbning och fysiskt våld var även förekommande i dessa skolor.

Enkäten innefattade både flervalsfrågor där respondenten hade möjlighet att välja mer än ett alternativ som svar, samt frågor där respondenterna enbart kunde välja ett alternativ. I och med flervalsfrågor så blir sammanslagningen av resultatet bristande om en skulle räkna ihop andel procent. Men förutsättningen är då att varje stapel kan få 100% i flervalsfrågorna.

Diagram 1 visar fördelningen på respondenternas yrkesroller. Detta för att kunna se olika samband mellan yrkesroll och olika förebyggande arbetssätt mot mobbning och få en överblick om det förebyggande arbetet är något som är gemensamt mellan de olika yrkesrollerna i skolorna. I denna fråga fanns möjligheten att fylla i flera alternativ.

Diagram 2. Visar de mest förekommande kränkande behandlingarna på respondenternas arbetsplatser2

I resultatet visade det sig att 98 respondenter av 101 anser att verbala kränkningar är förekommande på deras skola, detta motsvarar 97%. 64 respondenter upplevde att psykisk mobbning och nätmobbning var förekommande på deras skola, detta motsvarar 63,4%. De respondenter som upplever att fysisk våld är den typ av mobbning som är mest förekommande på deras skola kommer alla från Skola 2, där var det 17 respondenter av 25 som upplevt den typen av mobbning som vanligt förekommande i skolan, detta motsvarar 68% av respondenterna från Skola 2.

7.2 Vilka erfarenheter har grundskolepersonalen av det förebyggande arbetet

mot mobbning och kränkande behandling?

På frågan om de hade tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling svarade 59,6% av respondenterna att de upplever sig ha tillräckligt med kunskap. Det visade sig att de som arbetat i skola mer än 10 år upplever att de har tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandling i jämförelse med de som arbetat kortare tid i skola.

Diagram 3. Visar upplevelse av tillräckligt med kunskap i förhållande till antal arbetade år i skola

Diagram 4. Visar förebyggande arbeten mot mobbning som grundskolepersonal har deltagit i. 3

Denna fråga utformades på så vis att respondenterna fick några förbestämda alternativ att välja på, om dessa alternativ inte passade så fanns även möjligheten att fylla i ett eget alternativ i och med att ingen valde alternativet inga. 98 respondenter av de 101 som svarade på frågan har arbetat med att prata konfliktlösning med eleverna. Detta visar sig vara det mest förekommande arbetet i förebyggande syfte tillsammans med att arbeta med hjälp av rastvärdar och ha lektioner med eleverna om mobbning. De minst förekommande arbetssätten för att förhindra mobbning och kränkande behandling visade sig vara att arbeta med fokusgrupper och rollspel med eleverna, samt att granska frånvarorapporter i syfte att se ett samband mellan frånvaro och utsatthet för mobbning eller trivsel i skolan. De respondenter som svarade alternativet annat fyllde själva i att de arbetat med elevhälsoteam. Majoriteten av dessa svar kommer från Skola 1.

På frågan om hur personalen upplever arbetet mot att förebygga mobbning och kränkande behandling på skolan de jobbar på var det 52% av respondenterna som upplever det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling i skolan som ganska bra.

Diagram 5. visar hur grundskolepersonal upplever arbetet mot att förebygga mobbning och kränkande behandlingar på den skola de arbetar på.

Det framträdande resultatet visar att 85% upplever skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling bra, ganska bra eller mycket bra.

Sammantaget upplever majoriteten av alla 101 respondenter att de har tillräcklig kunskap om mobbning och kränkande behandlingar i skolan (se diagram 3). De visade sig att respondenterna deltagit i olika förebyggande aktiviteter såsom lektioner om mobbning, prata konfliktlösning med eleverna och rastvärdar och gemensamma regler, med syfte att förhindra mobbning (se diagram 4). Fortsättningsvis upplevde majoriteten av respondenterna skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling som ganska bra på skolorna de arbetar på (se diagram 5). Majoriteten av respondenterna upplever att elever ej är bekväma med att rapportera incidenter (se diagram 6).

7.3 Vilka förutsättningar och hinder finns det i det i att arbeta förebyggande

mot mobbning och kränkande behandling?

Nedan redovisas de resultat från studiens andra frågeställning, vilka tillsammans ska ge en bild om vilka förutsättningar och hinder grundskolepersonal upplever att det kan finnas i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Frågorna som berör 1) vilka förutsättningar grundskolepersonalen upplever finns på deras skola i det förebyggande arbetet; 2) vilka hinder grundskolepersonalen upplever finns på deras skola i det förebyggande arbetet.

Diagram 7. Visar de förutsättningar som finns på respondenternas skolor i arbetet för att förebygga mobbning och kränkande behandling. 4

De mest förekommande förutsättningarna visade sig vara att det finns kunskap om fråga, att skolan har tillgång till materiella resurser, engagemang i frågan, samt att det finns utbildade pedagoger på skolan. De förutsättningar som minst andel av respondenterna valde var utsatt tid för arbetet och ekonomiskt stöd. 19 respondenter kryssade i alternativet annat och skrev på egen hand att skolan har förutsättningen elevhälsoteam med syfte att förhindra och förebygga mobbning och kränkande behandling. Dessa respondenter arbetar på Skola 1.

Diagram 8. Visar vilka hinder respondenterna upplever att det finns på skolan de arbetar på för att förhindra mobbning och kränkande behandlingar. 5

Diagram 8 visar de mest förekommande hindren som resultatet visar var brist på tid och brist på ekonomiskt stöd. 89 respondenter av de 101 som deltog ansåg att det inte finns tillräckligt med tid till det förebyggande arbetet och därmed förhindra mobbning och kränkande behandling. De hinder som minst andel valde var bristande engagemang i frågan. Detta visar på att de flesta respondenterna upplever att det finns engagemang att förhindra mobbning och kränkande behandling i skolan.

8. Analys ur ett ekologiskt perspektiv

I detta avsnitt presenteras tolkningen av studiens resultat i förhållande till det ekologiska perspektivet med olika nivåer och system, och där syfte är att se samband mellan dessa. Det ekologiska perspektivet handlar om hur de individuella egenskaperna hos elever samspelar med miljö och sociala relationer, samt hur olika nivåer interagerar och påverkar uppkomsten av mobbning (Espelage, 2014, s. 257). Analysen kommer att fokusera på nivåerna, mikrosystemet och mesosystemet.

8.1 Mikrosystemet

Verbala kränkningar ansågs av grundskolepersonalen vara en verklighet i de skolor som representeras i studien. Även psykisk mobbning, nätmobbning och fysiskt våld var vanligt förekommande i skolan. Skolan kan anses vara en struktur och sammansättningar som elever har direkt kontakt och påverkar deras utveckling, det vill säga ett så kallat mikrosystem (Espelage, 2014, s. 258). Där ingår kamratskap, socialisering, elevens bakgrund och uppväxt. Några samband som då kan antas finnas, när det gäller resultatet av de mest förekommande typer av mobbning som grundskolepersonalen kunde se i skolan kan vara att elever som mobbar kan ha haft en uppväxt eller varit i en social miljö där det varit accepterat att uttrycka sig på ett våldsamt sätt. Bristande övervakning från vårdnadshavare och att eleven blivit exponerad för mycket våld kan också vara anledning till mobbning. Detta påverkar, i sin tur, andra elevers mikrosystem. Utöver att mobboffren socialiseras i miljöer där våld förekommer, så har det visat sig att elever som har kamrater som mobbar blir själva lättare mobbare (ibid., s. 259).

pedagoger och stort engagemang i frågan. Denna skola arbetar förebyggande med elevhälsoteam, och det fanns antydningar till samband mellan elevernas trygghet i att anmäla incidenter och skolans arbete med elevhälsoteam, samt deras engagemang gällande mobbning och kränkande behandling. Mikrosystemet handlar om hur eleven kan påverkas av skolans arbete, engagemang och attityd, vilket verlar kunna se lite olika ut i skolan (Espelage, 2014, s. 258). Om något av dessa är bristande, kan eleven lättare bli utsatt för mobbning eller kränkande behandling, antingen som mobbare eller mobboffer. Majoriteten av grundskolepersonal verkar på ett eller annat sätt arbeta förebyggande genom antimobbningsprogram och en likabehandlingsplan. Skolbaserade antimobbningsprogram fokuserar på att uppmuntra utomstående att agera och de som inte är direkt inblandade i mobbning uppmuntras att ingripa i mobbningssituationer (Espelage, 2014, s. 259). Forskning visar att antimobbningsprogram är effektiva i syfte att ändra och påverka individens inställning till att ingripa och hjälpa offer i mobbningssituationer, samt att öka förståelsen.

8.2 Mesosystemet

Mesosystemet bygger vidare på mikrosystemet, det vill säga när komponenter i mikrosystemet samspelar med varandra (Espelage, 2014, s. 260), vilket kan hjälpa eller förvärra situationen. När skola och hemmen samspelar med varandra med syfte att främja elevens välmående och skolgång, så borde det ha en positiv inverkan på situationen. Skolorna i studien visar sig ha deltagit i diskussioner om mobbning med vårdnadshavare vid möten eller vid utvecklingssamtal, vilket är komponenter i mikrosystemet samspelar med varandra. I detta fall när skola och vårdnadshavare samspelar med varandra mot samma mål. När skola och hemmen samarbetar med varandra kan det upplevas som att grundskolepersonalen har ett stort engagemang i skolan och vill utveckla det förebyggande arbetet mot mobbning (ibid.). Detta visade sig även i resultatet då majoriteten av skolorna som ansåg att en förutsättning de hade i det förebyggande arbetet var att de hade stort engagemang i frågan. Sambandet som tydliggjordes var att de skolor som hade förutsättning i stort engagemang hade också deltagit i diskussioner vid föräldramöten eller utvecklingssamtal.

Om personalen har ett bra engagemang och är involverade i elevernas skolgång och sociala liv så bidrar det till att eleverna både känner sig tryggare i skolan men också be om hjälp eller stöd i olika situationer (Espelage, 2014, s. 258). Personal kan i sin tur påverka elevernas relation och empati för varandra.

9. Diskussion

I följande avsnitt diskuteras studiens resultat, med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningar, i relation till tidigare forskning. Därefter resonerar vi kring vidare forskning. Denna studie har haft avsikt att undersöka och bringa kunskap om grundskolepersonalens erfarenheter om det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. För att uppnå detta har studien dels behandlat tidigare forskning och den ekologiska teorins syn på mobbning och kränkande behandlingar. Med en kvantitativ enkätundersökning har vi fått i överblick över grundskolepersonalens erfarenheter i arbetet kring mobbning och kränkande behandling samt deras upplevelse av förutsättningar och hinder i det arbetet. Tre skolor som stod för majoriteten av svaren.

9.1 Diskussion i förhållande till tidigare forskning

Mobbning är ett samhällsproblem och även ett socialt fenomen som därav är relevant i skolan (Bradshaw, 2015, s. 325). Forskningen påvisar att mobbning medför negativa såsom depression och ångest (Evans m.fl., 2014, s. 536). Om än denna studie inte syftat till att undersöka förekomsten av mobbning och kränkande behandlingar, så visar vårt resultat att särskilt verbala kränkningar är mycket vanligt förekommande. Detta är av relevans att förhålla sig till i relation till övriga resultatet av vår enkätundersökning, vilka visar grundskolepersonalens erfarenheter i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar.

För att kunna arbeta förebyggande mot mobbning är det av stor vikt att grundskolepersonalen har tillräckligt med kunskap om ämnet, samt att skolan har utformade åtgärdsplaner när någon mobbar eller när någon blir utsatt för mobbning (Evans, 2014, s. 536), vilket det visar sig att grundskolepersonalen har. Resultatet från studien har påvisat att de flesta respondenter känner att de har tillräcklig kunskap om mobbning och kränkande behandlingar (se diagram 3). I alla fall grundskolepersonal som arbetat mer än 10 år i skolan, då resultatet visar att ju längre en har jobbat, desto mer upplever en sig ha tillräckligt med kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Denna slutsats blir eventuellt missvisande på grund av att svaren från de som arbetat 0-1 år endast kommer från fyra personer och 50% representerar alltså bara två.

informationsutbyte med vårdnadshavare och planerade samtal med eleverna i form av exempelvis klass eller elevråd (ibid.). Tidigare forskning betonar (Evans, m.fl, 2014, s. 56; Nickerson, 2019, s. 16) att antimobbningsprogram är effektivt i syfte att minska och förebygga mobbning och kränkande behandling i skolan, vilket borde tyda på att även dessa aktiviteter har en bidragande faktor. Dock visar det sig att det mest effektiva programmet i förebyggande syfte är det antimobbningsporgram som pågår under en längre tid (Nickerson, 2019, s. 20). Detta medför att det är viktigt att dessa aktiviteter ingår i ett kontinuerligt arbete. Det program som använts mest runt om i världen är Olweus-programmet som visar en förbättring i skolan och en bättre uppfattning av att fler elever ingriper vid mobbningssituationer. Detta program syftar till ett samspel mellan elevnivå, klassnivå, skolnivå, organisationsnivå och interaktion med familj. En koppling mellan detta och den ekologiska teorin har påvisats då den ekologiska teorin handlar om en sammansättning mellan olika nivåer och hur dessa påverkar uppkomsten av mobbningssituationer (Espelage, 2020, s. 257). Resultatet från undersökningen har visat på att skolorna arbetar med gemensamma rutiner för att förebygga uppkomsten av mobbning. De mest förekommande rutinerna som skolorna använde sig av var likabehandlingsplaner, gemensamma regler för hela skolan, policy om mobbning och antimobbningsprogram. Det framträdande resultatet visar att 85% upplever skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling bra, ganska bra eller mycket bra. Detta går i linje med tidigare forskning där antimobbningsprogram visar sig vara effektiva i att förstärka det förebyggande arbetet mot mobbning (Evans m.fl., 2014, s. 532).

Utifrån resultatet framgick det att grundskolepersonalen upplever de främsta förutsättningar i det förebyggande arbetet är utbildade pedagoger, stort engagemang och kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Den slutsats som kan dras är att de mest förekommande förutsättningarna i skolan är de förutsättningar som forskning påvisar ger effektiva resultat, då detta går i linje med tidigare forskning, som visar att ett gemensamt tillvägagångssätt för hela skolan, vårdnadshavares engagemang, utbildade pedagoger och gemensamma klassrumsregler är effektiva faktorer för att förebygga mobbning och kränkande behandling (Evans m,fl., 2014, s. 536). De mest förekommande hindren som resultatet visar var brist på tid, brist på ekonomiskt stöd och för många elever. Det går att se ett samband mellan dessa hinder och de som upplevde att eleverna inte var bekväma med att rapportera incidenter om mobbning eller kränkande behandling. För att kunna arbeta förebyggande är det av stor vikt att skolan har utformade åtgärdsplaner när någon mobbar eller när någon blir utsatt för mobbning (ibid.). Detta kan ses som ett komplement till den onda cirkel som kan uppstå när elever anmäler incidenter och inget händer, i och med detta blir risken att eleverna anmäler färre incidenter då de inte blir hörda (Espelage, 2014, s. 258).

rastvärdar, planerade samtal med eleverna, diskussioner med vårdnadshavare på möten och utvecklingssamtal, samt arbetar förebyggande i förhållande till likabehandlingsplan eller antimobbningsprogram. Det har visat att de flesta av respondenterna på skolorna upplever att de inte ges förutsättningar i tid eller ekonomiskt stöd, vilket försvårar det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandling.

9.2 Diskussion kopplad till specifika resultat/skolor

Några resultat värda att uppmärksamma är kopplade till specifika skolor. Resultaten går i linje med mesosystemet då mobbning i huvudsak kan rikta in sig på kamratskap och elevens bakgrund, samt vikten i att grundskolepersonalen kan påverka relationen och empati eleverna har för varandra (Espelage, 2014, s. 260). I resultatet visade det sig att respondenterna från Skola 2 (N=25) ansåg att fysiskt våld var en av de mest förekommande typen av mobbning som sker på deras skola. Det gick att se ett samband mellan det och att grundskolepersonalen från den skolan ansåg att de inte har förutsättningar i tid eller ekonomiskt stöd. Detta kan vara en faktor som påverkar eleverna negativt om personalen inte har tid eller ekonomiskt stöd att arbeta förebyggande mot mobbning eller kränkande behandling och därmed skapa ett tryggt skolklimat för eleverna, vilket går i linje med mesosystemet.

Något som var framträdande i resultatet var att att det var 23 respondenter från Skola 1 (N=39) som arbetar med elevhälsoteam i det förebyggande arbetet mot mobbning och därmed främjar elevernas hälsa. I denna skola ansåg respondenterna att de hade förutsättning i form av bred kunskap om mobbning och kränkande behandlingar. Denna kompetens kan göra det lättare att planera förebyggande arbeten och strategier, samt följa upp och utvärdera i en likabehandlingsplan eller policy om mobbning. Detta går i linje med tidigare forskning som betonar effektiviteten av antimobbningsprogram och hur detta kan leda till en minskning av mobbning (Nickerson, 2019, s.16), och den negativa påverkan på elevers hälsa och välmående (Bradshaw, 2015, s.352).

Studiens resultat visar att skolorna skiljer sig i hur dess personal uppfattar eleverna vara bekväma med att rapportera incidenter. I Skola 2 visar det sig att 76% av respondenterna anser att eleverna inte är bekväma med att rapportera incidenter. I Skola 1 var det 61,5%. I skola 3 hade inte personalen en gemensam bild då 35,2% påstår att eleverna är bekväma med att berätta om bevittna och upplevda incidenter, 29,4% att de inte är och 35,2% visste inte. Oavsett, kan detta uppvisa att skolorna brister i det förebyggande arbetet.

mycket med det förebyggande arbetet. Tidigare forskning visar även vikten av en trygg skolmiljö och att mobbning och kränkande behandlingar kan påverka elevernas trygghet och välmående (Bradshaw, 2015, s. 325). Då grundskolepersonal angås i stor utsträckning att eleverna inte är bekväma med att rapportera incidenter kan detta vara ett bevis på att de befinner sig i en otrygg skolmiljö och att mobbning och kränkande behandlingar lättare kan uppstå samt att arbetet inte är effektivt i de förebyggande syftet.

9.3 Studiens styrkor och begränsningar

Sammanfattningsvis grundar sig denna studie ur grundskolepersonalens perspektiv och erfarenheter om det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Men för att förhindra detta samhällsproblem är det av stor vikt att se hur det förebyggande arbetet ser ut från olika perspektiv, såsom ledningens perspektiv, vårdnadshavares perspektiv eller elevernas perspektiv. Studien har styrkor och begränsningar som är värda att uppmärksamma. Strykor med antal respondenter, en bred grupp inom skolorna, ett litet antal bortfall, geografisk räckvidd, hög validitet och reliabilitet samt tillförlitliga svar på studiens frågeställningar. Den kunskap som studien bidragit med är hur de utvalda skolorna arbetar förebyggande mot mobbning, vilka typer av mobbning och kränkande behandlingar de upplever som mest förekommande och vilka hinder och förutsättningar de anser att det finns i skolan i det förebyggande arbetet mot mobbning och kränkande behandlingar. Studien begränsar sig i att urvalet är målstyrt där kontaktpersoner valdes ut i olika skolor där vi har haft någon form av relation eller kontakt till. På detta sätt fanns det möjlighet att kontrollera bortfallet och få en hög svarsfrekvens. Å andra sidan blir resultatet inte sammantaget eller representerar hela Sveriges skolsystem, utan bara hur utvalda skolor arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandlingar.

9.4 Förslag till vidare forskning

Eftersom denna var en mindre studie, begränsar det sig i 17 utvalda skolor och där grundskolepersonal från tre skolor var mest framträdande, uppmuntrar vi framtida studier att utformas på fler skolor. Detta för att få en större överblick på hur de arbetar förebyggande mot mobbning och kränkande behandling. I och med att mobbning är ett samhällsproblem kan det vara relevant att undersöka elevernas perspektiv och deras erfarenheter om hur de blir bemötta i skolan gällande mobbning och kränkande behandling. Detta för att få en bredare överblick över hur situationen ser ut i skolorna. Det kan även vara av stor vikt att undersöka och jämföra skolor som arbetar mycket med de strategier som visat sig vara effektiva enligt Olweus-programmet och andel elever som blir mobbade i skolan.

10. Konklusion

Den mest förekommande kränkande behandlingar i skolan var verbala kränkningar, såsom skällsord, ouppskattade smeknamn och sprider rykten om offret. Även psykisk mobbning, nätmobbning och fysisk mobbning förekommer i stor utsträckning i skolan idag. Grundskolepersonalen verkar dock arbeta förebyggande genom exempelvis konfliktlösningssamtal, rastvärdar, fadderverksamhet, planerade samtal med eleverna eller diskussioner på föräldramöten. Det arbetet anses hindras av var brist på tid, ekonomiskt stöd och för många elever. Eleverna anses ofta inte vara bekväma med att rapportera incidenter, vilket verkar ha ett samband med att en inte arbetar tillräckligt förebyggande mot mobbning på grund av dessa så kallade hindren. På grund av brist på tid kan lärare upplevas nonchalanta, vilket har en negativ inverkan då grundskolepersonalens attityder gentemot mobbning och kränkande behandlingar kan ha en direkt påverkan på elevernas sätt att se på mobbning som i sin tur kan vara avgörande till att mobbning uppstår. Det förebyggande arbetet förusätter utbildade pedagoger, ett stort engagemang och kunskap i frågan, utöver materiella resurser.

Referenslista

Alvant, P. (2009). Effekter av anti-mobbningsprogram - vad säger forskningen?. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.

Espelage, D. 2014. Ecological Theory: Preventing Youth Bullying, Aggression, and Victimization. Volym (19). i Ann B. Dobie, Theory Into Practice an introduction to literary criticism.:Independence: Heinle & Heinle, ss.257-261. DOI https://doi.org/10.1080/00405841.2014.947216

Evans, C; Fraser, M & Cotter L (2014). The effectiveness of school-based bullying prevention programs:A

systematic review. Volym (19). i aggression of violent behavior. ss. 532-544. DOI

https://doi.org/10.1016/j.avb.2014.07.004

Bradshaw, C (2015). Translating Research to Practice in Bullying Prevention. American Psychological Association.

Coloroso, B. (2004). Mobbningens tre ansikten: så bryter vi våldets onda cirkel. Malmö: Richter. Friends. (2019). Friendsrapporten 2019.

https://friends.se/friendsrapporten2019/ (2021-02-08)

Herlin, A. & Munthe, B.F. (2005). En tryggare skola: [regler och förebyggande arbete mot våld och mobbning]. (1. uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.

Hong, J.S; Lee, C; Lee, J; Lee, N.Y & Garbarino, J. (2014). A Review of Bullying Prevention and

Intervention in South Korean Schools: An Application of the Social–Ecological Framework. New York:

Springer Science Business Media.

Höistad, G. (2005). Mobbning och människovärde. Stockholm: Ekelunds/Gleerups AB.

Kowalski, R & Limber. S. (2007). Electronic Bullying Among Middle School Students I Journal of Adolescent

Health. Vol. 41 nr. 6 s. 22-30. Riverport Lane: Elsevier

Naturvårdsverket. (u.å.). Beskrivande statistik och presentation

Nickersson, B. (2019). Preventing and Intervening with Bullying in Schools: A Framework for Evidence-Based