Analysen är i stort sett strukturerad på samma sätt som den teoretiska referensramen. Huvudbegreppet är inre effektivitet, framförallt kommer detta begrepp att behandlas under analysens gång. Avslutningsvis för vi en större diskussion om begreppen inre och yttre effektivitet utifrån studiens resultat. I övrigt kommer analysen att följa den teoretiska referensramen i struktur, det vill säga allmänprevention, nämndens granskning, nämndens arbete med information samt legitimitet.
Allmänprevention
Vi ser elitlicensen som ett direktiv instiftat av svenska ishockeyförbundet att verka för ekonomisk hållbarhet inom ishockeyn. Elitlicensen representerar det intresse som finns av att idrotten skall verka under ekonomisk stabilitet under längre tid, klubbar som inte klarar detta ska alltså inte verka på en nivå där de inte har råd att vara verksamma. Då idrotten berör många och väcker starka känslor hos allmänheten är det av vikt att elitlicensen som direktiv innehåller tydliga regler som inte kan bedömas subjektivt. Med tydliga regler är ett direktiv mer effektivt och accepteras av en bredare allmänhet.
De flesta direktiv följs av åtgärder för att de ska efterlevas, detsamma gäller för elitlicensen. Elitlicensen består av ett antal kriterier, bland annat de två ekonomiska faktorer som vi valt att studera, om dessa regler inte efterlevs bestraffas klubben med nedflyttning. Det finns många faktorer som kan påverka klubbarna vad gäller regelefterlevnad, det som är gemensamt i de flesta fall är den allmänprevention som finns. Med allmänprevention menas den psykologiska effekt som finns i form av hot eller känsla av bristande moral om reglerna inte efterlevs. Det konkreta straff som följer av elitlicensen är nedflyttning. Det finns även i och med elitlicensen en form av moralbildning, denna kan vara nog så avskräckande som själva straffet. Detta har vi sett i de intervjuer som vi har genomfört under studiens gång. Bland annat har respondenterna uttryckt att det är skamset att ha en dålig ekonomi och inte klara elitlicensens kriterier. Detta kan vara ett tecken på att elitlicensens positiva allmänprevention är effektiv då det skapats en form av moralbildning som överensstämmer med elitlicensens syfte. Vad gäller den negativa allmänpreventionen i form av ren bestraffning skiljer sig respondenternas åsikter gentemot varandra. En respondent uttryckte att de hellre har en sund ekonomi i division 1 än en dålig ekonomi i allsvenskan. Detta påstående är ett tecken på att själva straffet inte har så stor inverkan på klubben. En annan respondent ansåg dock att nedflyttning var något av det
värsta som kunde hända klubben, i detta fall är den negativa allmänpreventionen väl utformad då detta har en avskräckande effekt. I proportion till de ekonomiska problem som kan drabba klubbar ser vi inte några andra straff än nedflyttning som skulle kunna bidra till att elitlicensen blir effektivare.
Framför allt anser vi att det är svårt att införa ett strängare straff än nedflyttning. Om allmänprevention ska fungera effektivt är det viktigt att straffen är väl avvägda gentemot det brott som begås. I diskussionen kring detta anser respondenterna att nedflyttningen står väl i proportion för att uppfylla elitlicensens syfte. Att ge strängare straff skulle kunna leda till att klubbarna ser straffen som orimliga och att straffen i så fall inte kommer verkställas om brottet begås. Ett alternativ till strängare straff skulle vara att införa fler straff på olika nivåer, detta finns redan i andra elitlicenser, exempelvis UFEA Club Licensing. I bilaga 2 kan vi se skillnaderna mellan svensk ishockey, svensk fotboll och UEFA. Den svenska fotbollen har bland annat ett sanktionssystem med böter, med andra ord så kan klubbar som inte följer de kriterier som finns stadgade i fotbollens elitlicens straffas med böter. Vidare har UEFA:s elitlicens poängavdrag, uteslutning ur serier och förlust av intäkter (en sorts böter) som straff om kriterierna inte följs.
Vad gäller poängavdrag för de klubbar som missköter sin ekonomi går respondenternas åsikter isär. Bland annat har vi under våra intervjuer funnit att inställningen till att ha negativt eget kapital ett år inte var helt otänkbart, detta med tanke på att nuvarande system ger klubben ett helt års tid att rätta till det egna kapitalet. Om man inför ett poängavdrag från första året med negativt eget kapital i elitlicensen skulle det kunna bidra till att den positiva allmänpreventionen blir mer effektiv och att klubbarnas mål därmed efterliknar elitlicensens syfte än mer. Att införa ett straff av den här typen skulle resultera i att elitlicensen uttryckligen fastställer att det aldrig är okej med negativt eget kapital, därmed skulle regelverket kunna bli än mer effektivt. Nackdelarna med att införa ett poängavdrag är de som respondenterna har påpekat. När en klubb förlorar poäng och hamnar på en lägre plats i serien så förlorar lagen eventuella medgångssupportrar. I och med detta minskar både publikintäkter och eventuell försäljning, detta leder i sin tur till att klubbarna drabbas ekonomiskt eftersom klubbarna fortfarande har kvar samma kostnader samtidigt som intäkterna blir lägre. Samma negativa effekter råder vid nedflyttning, förutom det faktum att kostnaderna inte behöver vara lika höga i en lägre serie. Nedflyttningen innebär ofta att klubbarna kan sänka sina kostnader då det inte krävs lika dyra spelare och samma kostnader för administration i lägre serier,
därmed är det lättare att matcha intäkterna mot kostnaderna och skapa en fungerande ekonomi. I och med nedflyttning får klubben en chans till att rensa upp sin ekonomi och starta om på nytt, därefter finns alla möjligheter för klubben att gå upp i en högre serier igen.
Våra respondenter är alla överens om att böter vore förödande för en klubb som redan brottas med dålig ekonomi. Vad gäller böter är vi i likhet med våra respondenter mycket skeptiska till att detta skulle kunna medföra några fördelar för vare sig allmänheten eller klubben. Förvisso skulle böter kunna ha samma effekt som ett poängavdrag, öka klubbarnas förståelse till att negativt kapital aldrig är okej, dock ser vi att de negativa effekterna av en sådan åtgärd är större än de positiva. Böter skulle kunna vara en effektiv åtgärd om det tillämpades på de kriterier i elitlicensen som vi valt att bortse ifrån i vår undersökning, alltså de administrativa och organisatoriska kriterierna. Studien visar att böter inte är en effektiv prevention vad gäller elitlicensens ekonomiska kriterier, detta beror på att klubbar som befinner sig i ett svårt läge rent ekonomiskt får det ännu svårare att klara upp situationen om böter infördes. Detta skulle i sin tur kunna leda till att serien blir mer instabil om klubbar som gått dåligt ett år får sämre förutsättningar rent ekonomiskt år två och därmed åker ur under den säsongen.
Respondenterna har under våra intervjuer påpekat att det är vanligt att man inom idrotten förbrukar kapital som man förväntar sig att få in, i de fall som kapitalet inte kommer in så drabbas klubbarna av ekonomiska problem. Tidigare studier har konstaterat att detta beteende är vanligt inom idrotten vilket vi genom våra intervjuer också kan bekräfta. Detta kan vara ett tecken på att allmänpreventionen ändock inte är tillräcklig då klubbarna riskerar bestraffning.
Nämndens arbete
Om elitlicensens straff skall fungera krävs det att reglerna är tydligt fastställda men det krävs även att nämnden som arbetar med reglerna är effektiv. Bedömningar av fall, spridning av information om elitlicensen och det generella arbetet kring elitlicensen bör ha ett effektivt tillvägagångssätt för att kunna genomföra sitt arbete på bästa sätt. I den teoretiska referensramen tog vi upp fyra policys som berör nämndens arbete och vad som gör att deras arbete blir effektivt. Nedan kommer vi att analysera dessa fyra policys var för sig.
Policy 1 handlar om att belysa de konsekvenser som uppstår om elitlicensens kriterier inte följs. Det har under våra intervjuer framgått att klubbarna är väl medvetna om elitlicensens sanktioner samt att respondenterna även är väl medvetna om de risker som råder vid ett lågt
kapital. Det finns stora problem och risker med att lag i serien drabbas av ekonomiska problem. Vi har i tidigare forskning och under våra intervjuer sett att idrotten i detta avseende skiljer sig från företagsvärlden. Företag gynnas ofta av att deras konkurrenter drabbas av problem och går i konkurs, i idrottsvärlden är det däremot tvärt om. Det framhölls under intervjuerna att respondenterna ansåg att alla klubbar i allsvenskan är beroende av varandras väl. I vidare mening betyder det att om en klubb åker ur serien på grund av ekonomiska problem ger det först och främst dålig publicitet för hela allsvenskan men det påverkar även de andra klubbarna i form av förlorade intäkter då matcher ställs in samt att det krävs extraarbete då tabeller måste räknas om. I och med klubbarnas goda medvetenhet uppfylls policy 1 på ett tillfredställande sätt.
Policy 2 är att straffen skall stå i proportion mot det brott som begås. I vår studie var respondenterna eniga om att nedflyttning är ett bra straff i proportion till de ekonomiska bristerna. En av respondenterna tyckte att det var ett ganska generöst straff, bland annat av anledningen att klubbar får uppvisa negativt eget kapital ett år och det är först efter andra året som straffet verkställs. Vidare finner vi tecken på att reglerna kan vara allt för generösa då en av respondenterna uttryckte att de hellre är ekonomiskt stabila i en lägre serie. I och med detta kan tänkas att den negativa allmänpreventionen inte avskräcker respondenten tillräckligt mycket. För att den negativa allmänpreventionen, det vill säga nedflyttning som straff, skall vara effektiv krävs det att klubbarna ser nedflyttning som någonting icke önskvärt och något som skulle kunna drabba klubben hårt.
Policy 3 behandlar det faktum att alla beslut som fattas i nämnden måste vara konsistenta och likvärdiga över tid. Två av respondenterna svarade att de inte visste om nämnden var konsekvent. En annan av respondenterna ansåg att de beslut som nämnden fattar är konsekventa och därmed likvärdiga. Detta förtydligades bland annat då respondenten tog upp exemplet om när en klubb förlorade sin elitlicens i våras och övriga klubbar erhöll information från nämnden under processens gång. Den sista respondenten ansåg däremot att vissa tvivelaktiga beslut har tagits. Det respondenten ifrågasatte var bland annat hur nämnden skulle agera om ett mycket publikstarkt lag som har hög status i hockeysverige skulle drabbas av ekonomiska problem. Han framhöll bland annat den kritik som nämnden skulle få utstå om de degraderade ett populärt lag samt att de troligtvis inte vågar degradera laget med risk för att allmänheten skulle motsätta sig detta. Om det skulle råda större öppenhet i nämndens arbete så skulle problemet med att få förtroende från samtliga klubbar kunna lösas. Den
respondent som i denna fråga svarade att han var skeptisk ansåg, som tidigare nämnt, att det fanns vissa tvivelaktiga beslut. Om nämndens beslut i större utsträckning skulle redovisas för övriga klubbar ökar förståelsen och acceptansen av besluten och denna policy skulle kunna uppfyllas till större del.
Policy 4 beskriver att reglerna skall vara enkla att förstå samt tillgängliga. Det framgår mycket väl i vår studie att reglerna är enkla att förstå då alla våra respondenter har varit väl medvetna om vad som gäller. Detta kan till stor del bero på att kriterierna om årsredovisning och negativt eget kapital ses som självklarheter för en sund ekonomi. Vad gäller tillgängligheten är det däremot mer otydligt, flera av respondenterna visste inte vart man kunde läsa om reglerna eller hur de skulle få tag på dem. Dock kan vi utläsa att då samtliga respondenter var väl medvetna om reglerna så har de på något sätt fått tillgång till dessa på ett tillfredställande sätt vilket leder till att policy 4 till större del är uppfylld.
Utöver dessa policys måste nämnden vara uppbyggd på ett sätt som gör att de kan utföra sin uppgift på ett självständigt sätt. Likaså framhävs att de som sitter i nämnden bör ha kvalificerad utbildning för att kunna utföra arbetet och därmed självständigt. I det reglemente som finns fastställt för elitlicensnämnden anges att ledamöterna skall besitta juridisk, ekonomisk och kommersiell kompetens. I och med detta är de personer som sitter i nämnden bland annat advokater och revisorer, därmed kan det anses att nämnden besitter den kompetens som krävs för att kunna arbeta och fatta beslut självständigt på ett korrekt sätt.
Nämndens granskning av information
Vidare har IOSCO utformat kategorier som är till för att mäta vad som gör en reglering effektiv. Dessa kategorier i likhet med ovan nämnda policys behandlar nämndens arbete och tillvägagångssätt.
Kategori 1 och 2 beskriver hur nämnden skall vara oberoende, pålitlig och att nämnden ska ha den makt som krävs för att utfärda elitlicensen. Två respondenter ansåg att nämnden är pålitlig och kunnig samt har den makt som krävs för utfärdande och indragande av elitlicensen. En tredje respondent framhävde att denne hoppades och enbart kunde tro att nämnden föll in på kriterierna. Slutligen fanns det en respondent som var av en helt annan åsikt än de övriga respondenterna, då denne ibland tyckte att nämnden tog märkliga beslut. I vår intervju framgår att alla respondenter är överens om att nämnden har den makt som krävs
vid arbetet med elitlicensen. I och med att samtliga respondenter inte var överens om att nämnden är oberoende, pålitlig och har makt kan vi utifrån intervjuerna inte helt fastställa huruvida regleringen är effektiv i detta avseende. Anledningen till detta är att samtliga respondenter inte har förtroende för nämnden. Vi kan däremot se att regleringen skulle kunna effektiviseras med avseende på denna kategori så att alla klubbar blir övertygade om nämndens oberoende, pålitlighet samt makt och att de därmed får förtroende för nämnden. Detta skulle kunna ske genom att nämnden som ovan nämnts börjar arbeta mer öppet. Genom öppenhet kan klubbarnas förtroende och förståelse för nämnden öka.
Kategori 3, 4 och 5 behandlar nämndens kontrollarbete samt den information som granskas. Samtliga respondenter var överens om vilken information och när den ska skickas in till nämnden. Detta visar att nämnden har tydliga regler vad gäller vilken information som granskas och när den granskas. I vår studie framgår att nämnden är tydliga med vad som ska kontrolleras och att man i klubbarna är väl medvetna om detta. Det leder i sin tur till att regelverkets effektivitet ökar. Den information som klubbarna skickar in är bland annat delårsrapport och årsredovisning. I och med att årsredovisningen är reviderad av revisor kan detta ses som en kvalitetsstämpel på den information som granskas av nämnden vilket är något som är av vikt enligt IOSCOs effektivitetskategorier. Vad gäller informationens aktualitet råder en del skillnader mellan de klubbar som vid delårsrapporten eller vid årsbokslut har negativt eget kapital och de med positivt eget kapital. Klubbar med negativt eget kapital vid dessa datum är obligerade att skicka in en reviderad årsredovisning tidigare än övriga klubbar vilka senast ska skicka in informationen den 15 augusti. Det faktum att klubbarna med positivt eget kapital inte behöver skicka in sin reviderade årsredovisning innan den 15 augusti leder till att den information som nämnden får in inte är helt aktuell, då den granskas fyra månader senare. Eftersom hockeyallsvenskans grundserie avslutas i mars och klubbarna därefter inte har lika mycket intäkter men däremot fortfarande har kostnader kan deras ekonomiska ställning ha förändrats betydande fram till den 15 augusti. Våra respondenter framhöll dock att de vanligtvis inte väntar så lång tid med att skicka in reviderad årsredovisning. Den information som klubbar med negativt eget kapital skickar in kan anses vara mer aktuell eftersom dessa klubbar skickar in reviderad årsredovisning före den 31 maj, det vill säga endast en månad efter upprättande. Utifrån våra intervjuer kan vi enligt tredje, fjärde och femte kategorin konstatera att den information som lämnas till nämnden är fullständig, korrekt och till viss del aktuell. Därmed kan vi konstatera att gällande dessa tre kategorier upprätthåller regleringen en god inre effektivitet.
Är elitlicensen legitim?
Det är viktigt att en reglering anses som legitim, detta då en reglering som är legitim kan tänkas vara mer effektiv än en reglering som inte är legitim. I vår studie har vi utifrån teorin genomfört ett test för att påvisa vilken legitimitet en reglering förtjänar. Vi väljer att presentera alla respondenters svar var för sig för att sedan analysera helheten.
Ur de svar vi samlat in under våra intervjuer kan vi utläsa ett visst samband i svaren angående denna fråga. Respondenterna som hade liten vetskap om nämnden tenderade att i denna fråga svara minst antal ja. Ombytta roller gällde för de respondenter som hade större vetskap om nämnden och dess arbete. Enligt en av respondenterna som svarade ja på samtliga frågor förtjänar regleringen legitimitet. Det var också denne respondent som hade mest kunskap om nämnden under hela intervjun. Den respondent som svarade minst antal ja, uttryckte själv att han inte hade någon vetskap om nämnden. Generellt så kan vi utläsa att det är få frågor där respondenterna har svarat nej vilket är ett tecken på att regleringen förtjänar legitimitet. Det vi kan utskilja ur våra intervjuer är att om nämnden skulle arbeta mer med att synas och informera om deras arbete, skulle elitlicensen som reglering troligtvis anses vara mer legitim hos fler respondenter.
Effektivitet
I vår studie har vi undersökt elitlicensen utifrån ett perspektiv av inre och yttre effektivitet. Vi har ovan diskuterat olika teoretiska begrepp som samtliga bidrar till den inre effektiviteten. Utifrån de resultat vi har funnit kan vi se att de olika delarna av inre effektivitet till större del fungerar väl vilket leder till att den inre effektiviteten är relativt hög. Vidare har vi funnit skillnader klubbarna emellan och det är framförallt en av klubbarna som har varit avvikande. Under vår studie har det framkommit att klubben med god ekonomi inte fokuserar på frågan gällande elitlicensen, respondenten hade ingen större vetskap om hur elitlicensen fungerade.
Ja Nej Vet ej
Respondent 1 1 1 3
Respondent 2 2 0 3
Respondent 3 3 1 1
Vi kunde genom frågorna utläsa att man i denna klubb har uppnått en stabilitet i verksamheten och en stabilitet i ekonomin, utan att fokusera på elitlicensen och den reglering som följer. Det framgick dock under intervjun med respondenten att klubben tidigare haft stora ekonomiska problem, en följd av detta blev att de gick i konkurs och fick starta om på nytt. Detta skedde före elitlicensens tid men man har i klubben sedan dess fokuserat på att de aldrig mer ska brottas med dålig ekonomi. Ett tecken på klubbens försiktighet ligger bland annat i budgetarbetet. Klubben budgeterar alltid med försiktighet och tar bara med poster där det finns en stor sannolikhet för att dessa inträffar. Utifrån intervjun med respondenten där denne belyser ett försiktigt budgetarbete och även uttrycker att de aldrig mer får drabbas av dålig ekonomi kan vi se att den inre effektiviteten i form av moralbildning till viss del påverkar deras ekonomiska tankesätt, detta även om de inte är helt medvetna om det. Även den negativa allmänpreventionen påverkar klubben då de anser att en nedflyttning skulle vara en katastrof för klubben. De övriga delarna av elitlicensen påverkar inte klubben nämnvärt då de saknar kunskap om detta. Därmed skulle den inre effektiviteten kunna förbättras.
Vi ser dock i vår studie hur elitlicensen till större del påverkar de övriga tre klubbarna, detta eftersom dessa befinner sig i ett sämre ekonomiskt läge. Utifrån dessa intervjuer framgår att elitlicensen till större del påverkar dessa klubbar i deras arbete. Påverkan beror till stor del på