Inledningsvis vill vi föra en diskussion gällande våra respondenter och deras svar under våra intervjutillfällen. Vi har bland annat märkt stora skillnader i svar på vissa frågor respondenterna emellan, vidare har vi reflekterat kring vad detta kan bero på. Vi ser ett antal olika preferenser hos våra respondenter som kan göra att svaren påverkas på olika sätt. Bland annat ser vi att skillnader kan bero på hur länge respondenten har innehaft sitt uppdrag, vilken position respondenten besitter samt klubbens ekonomiska situation. Vidare tror vi att respondentens utbildning och tidigare erfarenheter har påverkat svaren. På grund av dessa påverkansfaktorer kan tänkas att studien hade sett annorlunda ut om vi hade haft fler eller andra respondenter. Det har under vår studies gång framkommit att två klubbar i allsvenskan har stora ekonomiska problem och en av dessa har nyligen ansökt om rekonstruktion. Om vi hade haft med dessa klubbar i vår studie hade vi troligtvis fått helt andra resultat. Då båda dessa klubbar i dagsläget riskerar att gå i konkurs ifrågasätter detta vår studies resultat om att elitlicensen ger stabilitet i serien. Det vi här vill belysa är skillnaden mellan att elitlicensen är en effektiv reglering och att det är lösningen på klubbarnas ekonomiska problem.
I en vidare diskussion om respondenterna vill vi till viss del ifrågasätta det faktum att respondenter ansåg att nämnden är konsekvent i sitt arbete samt att de skulle dra in licensen även för en publikstark klubb trots att de vid en annan fråga svarade att de inte får information om andra klubbars ställning. Eftersom klubbarna inte vet hur den ekonomiska situationen ser ut i andra klubbar så är det svårt att med övertygelse anse att nämnden alltid är konsekvent i sina bedömningar då processen är sluten. Vi tror att svaren om konsekvens baseras mer på tillit än på ren fakta.
Tidigare studier visade på ett visst motstånd mot elitlicensen och dess införande, det väcktes även frågor om huruvida det var rätt lösning för att skapa stabilitet rent ekonomiskt och därmed i serien. Vi har med vår studie kommit fram till att elitlicensen har haft effekt på vissa områden medan den på andra områden inte haft effekt. Det är tio år sedan elitlicensen infördes och i stort sett händer det varje år att klubbar drabbas av ekonomiska problem, därmed har elitlicensen inte blivit någon lösning på de ekonomiska problemen hos många klubbar. Det vi däremot ser är att elitlicensen bidrar till stabilitet för hela serien, de lag som har ekonomiska problem åker nämligen nuförtiden ut inför en ny säsong på grund av elitlicensen och sällan mitt i säsongen. Med andra ord har elitlicensen inte varit en lösning på
ekonomiska problem, däremot ser vi elitlicensen som en förbättring och ett steg i rätt riktning då den skapar stabilitet i serien.
På det ekonomiska planet ser vi även stora likheter i vår uppsats med artikeln skriven av Simmons et al. publicerad 2006 som berör krisen i den europeiska fotbollen. Framförallt det fenomen som beskrivs är att klubbar tenderar att öka sina utgifter och spendera medel de inte har då de tror att de kommer att få in pengarna i ett senare skede. Vår studie styrker detta och det har visat sig att det fortfarande är vedertaget att spendera pengar som inte finns. Därmed kan klubbar spendera mycket pengar under året och dras med stora underskott men försöker sen se till att få in pengarna i lagom tid till inrapporteringen till nämnden. Dock motsätter sig vår studie det faktum att Simmons konstaterat att där de i fotbollen har högt uppsatta ekonomiska regler blir sporten i sig lidande. I svensk ishockey finns det inga tendenser till att elitlicensen sänkt kvaliteten på de sportliga framgångarna och populariteten på klubbnivå.
Vidare menade Simmons et al. att elitlicensen var en av lösningarna på klubbarnas ekonomiska problem. Slutligen kan vi med vår studie påvisa att den inre effektiviteten är hög och därmed skapar elitlicensen en stabilitet i serierna, med tanke på att det är mycket sällan som lag åker ur serien under säsongen. Vi kan däremot inte se att elitlicensen skulle ha varit lösningen på klubbarnas ekonomiska problem. Detta med tanke på att några av våra respondenter uttryckte att det inte var helt otänkbart att dras med negativt eget kapital ett år med nuvarande system. Vi har även sett att det är inte är helt ovanligt inom klubbarna att de spenderar pengar som de inte har och som de tror att de kommer att få in. Vi kan därmed utifrån vår undersökning konstatera att elitlicensen inte har varit någon lösning på klubbarnas ekonomiska problem.
9.1 Förslag på förändringar
Vi har sett problematik i och med det faktum att det egna kapitalet mäts och granskas per den 30 april varje år och att det egna kapitalet inte granskas under resten av året, detta trots att det egna kapitalet ständigt påverkas. I och med detta kan klubbar spendera stora summor under året utan att detta kontrolleras och när nämnden sedan granskar siffrorna kan klubben redan ha allt för stora problem. En stor del av problematiken ligger i att det bara krävs positivt eget kapital för ideella föreningar, alltså att de skall kommer över 0-strecket. För att inte riskera att klubbarna hamnar alltför långt under 0-strecket mellan kontrollerna och därmed riskerar
konkurs under säsongens gång ser vi en lösning i att nämnden kvartalsvis kontrollerar klubbarnas egna kapital och vid de fall då kapitalet är negativt begär åtgärder i form av en fortsatt handlingsplan. Ett annat alternativ till att lösa ovan nämnda problem skulle vara att nämnden hade ett högre krav på det egna kapitalet. Själva nedflyttningen anser vi bör fortsätta ske vid negativt eget kapital två på varandra följande år, men de skulle kunna ha en högre gräns för kravet på att skicka in årsredovisningen tidigare samt upprättandet av en handlingsplan. I och med det högre kravet skulle klubbarna bli tvingade att tänka till tidigare och har därför större chans att lösa upp problematiken innan de når ett negativt eget kapital. Vidare kan andra positiva fördelar med det högre kravet vara att klubbar som idag endast har som ekonomiskt mål att uppnå positivt eget kapital höja sitt mål och därmed klara av säsongsvariationer och andra tillfälliga svackor på ett bättre sätt. Nämnden skulle sätta en högre standard och skulle därför kunna bidra till positiv allmänprevention.
Vidare har vi under studien stött på begreppet likviditetsmått. Under våra intervjuer framgick att det är vanligt förekommande att klubbar ofta lever över sina tillgångar under säsongen och därmed ofta drabbas av problem vid betalning av fordringar. En klubb som inte kan betala sina kortfristiga skulder under säsongen är en klubb som löper risk för instabilitet i serien. Det är ofta vanligt för klubbar som inte kan betala sina skulder att fordringsägarna väljer att skriva av hela eller delar av skulden vilket gör att klubben kan behålla ett positivt eget kapital och fortsätta spela i allsvenskan. En respondent såg detta fenomen som en form av sponsring, dock ser vi flera risker med denna typ av ”sponsring”. Det är tänkbart att fordringsägare helt enkelt begär klubben i konkurs om de inte kan betala, kan klubben då inte betala kan detta skapa ett problem som leder till konkurs som i sin tur leder till instabilitet i serien. Vidare kan det resultera i att klubbar med dåligt rykte vad gäller likviditeten kan ha svårt att skapa bra relationer med återförsäljare och kan därmed erhålla sämre avtal. Vi anser att nämnden bör genomföra likviditetsmätningar vid sin granskning av klubbarna. Detta för att försöka stoppa den pågående trenden bland klubbarna. Vill återförsäljare hjälpa klubben kan denne sponsra med material i förväg istället för att ständigt vara tvungna att efterskänka det.
Vi har tidigare i analysen diskuterat förslag på ytterligare straff. Det vi kan se som en positiv förbättring på elitlicensen är införande av poängavdrag. Dessa poängavdrag skulle bland annat kunna kombineras med det ovan nämnda likviditetsmåttet. Som vi nämnde tidigare i diskussionen så har en klubb nyligen beviljats rekonstruktion under pågående säsong och därmed föll den statliga lönegarantin in. Detta är ett beteende som lett till stora skälvningar i
allsvenskan och är något som borde bestraffas. Klubbar kan alltså värva dyra spelare inför en säsong, när de senare får ekonomiska problem och den statliga lönegarantin faller in så kan klubben fortsätta ha stora sportsliga framgångar med sina dyra spelare som de egentligen inte betalar för själva, detta kan ses som mycket orättvist. Om klubbar med dålig likviditet skulle drabbas av poängavdrag skulle det dels kunna leda till positiv allmänprevention i form av att nämnden visar att det inte är ett korrekt agerande samt negativ allmänprevention i form av att klubben inte vill förlora poäng och därmed eventuellt förlora sin placering i tabellen.
För att förtydliga ovan förda diskussion om förslag på förbättring redovisar vi dem nedan i punktform.
• Tätare kontroller om kravet är att klubben skall ha positivt eget kapital. • Högre krav på det egna kapitalet så det finns en buffert.
• Mätning av likviditeten. • Införande av poängavdrag.
9.2 Kritik mot studien
Kritik kan framföras mot vår studie när det gäller valet av respondenter och antalet respondenter. Som nämnts tidigare hade vi kunnat erhålla ett annat resultat i vår undersökning om vi valt andra respondenter. Den främsta kritiken ligger i antalet respondenter, på grund av svagt intresse från ishockeyklubbar samt elitlicensnämnden har vi endast undersökt fyra klubbar. Även tidpunkten för intervjuerna kan ha påverkat vår studie. Om intervjuerna hade skett efter en säsong hade arbetet mot nämnden varit mer aktuellt. Vidare hade samtliga respondenter innehaft sina positioner längre och därmed haft en större erfarenhet.
9.3 Förslag på fortsatt forskning
Under studiens gång har vi kommit i kontakt med flera olika inriktningar som skulle vara av intresse för fortsatta studier. Bland annat finner vi att det vore av intresse att genomföra en liknande studie som den vi genomfört fast med kvantitativ metod. Detta då fler respondenter skulle kunna medverka i studien samt studiens resultat skulle bli mer generaliserbart.
Vidare har vi även funnit intresse för kommunernas bidrag till de allsvenska klubbarna. Med detta menar vi bland annat fördelaktiga arenahyror och lån till ishockeyklubbarna. Detta är saker som bidrar till stora ekonomiska skillnader mellan klubbarna. Det är även ett
omdiskuterat ämne då allmänheten ställer sig kritisk till att kommunala pengar går till idrottsverksamhet vilket inte alltid ligger kommunens invånares intresse.