Örebro universitet Handelshögskolan
Självständigt arbete, avancerad nivå Handledare: Agneta Gustafson Examinator: Sven Helin 2012-01-14
HT 2012
Ekonomisk stabilitet i hockeyallsvenskan
en studie om elitlicensens effektivitetHelene Ellingsen 900127 Svante Engquist 900624
Förord
Vi vill passa på att framföra ett tack till vår handledare Agneta Gustafson, dels för hennes åsikter som framförts under vårt uppsatsarbete men även för hennes engagemang. Vi vill även tacka våra kurskamrater och opponenter för all kritisk granskning samt alla idéer de delgivit oss samt den inspiration de har bidragit med. Slutligen vill vi tacka de respondenter som deltagit i vår undersökning.
Örebro, den 14 januari 2013
Abstract
The Club Licensing was introduced for hockey Clubs in the Swedish hockeyallsvenskan and elitserien in the beginning of the 21th century. The Club Licensing places demands on the hockey Clubs, not only on the levels of sports, but also in economic terms. Each year it drawes to our attention that hockey Clubs is degraded from the hockeyallsvenskan due to financial problems. Just over ten years from the introduction of the Club Licensing, we are asking ourselves whether the Club Licensing is efficient in a satisfactory manner. The purpose of our study is to seek answers to whether the Club Licensing is efficient as a regulation, we ask ourselves if the Club Licensing is the correct method of controlling and if it is the right way in witch you want to achive the aim of the Club Licensing, to provide stability in the series. With stability in the series, we belive that Clubs do not get into financial problems during the season and therefore are forced to leave the series. This study is based on a qualitative analysis in witch we have conducted empirical interwies with representatives of Swedish Hockey Clubs in the hockeyallsvenskan. Our research proves that the Club Licensing, based on our chosen theoretical framework, more or less is an efficient regulation. The study shows that the Club Licensing operate satisfactory on the preventative level but also that the Board of the Club Licensing plays a vital role for the Club Licensing to be an efficient regulation.
Sammanfattning
Elitlicens infördes för klubbar i hockeyallsvenskan och elitserien i ishockey i början av 2000-talet. Elitlicensen ställer krav på idrottsklubbar, inte bara rent sportsligt utan även på det ekonomiska planet. Trots denna elitlicens uppmärksammas det fortfarande att ishockeylag åker ur hockeyallsvenskan på grund av ekonomiska problem. Dryga tio år efter införandet av elitlicensen ställer vi oss frågan om elitlicensen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Syftet med vår studie är att söka svar på huruvida elitlicensen är effektiv som reglering, vi ställer oss frågan om elitlicensen är rätt sätt att reglera och om det därmed är rätt sätt på vilket man vill uppnå syftet med elitlicensen, att skapa stabilitet i serien. Med stabilitet i serien menar vi att klubbar inte får ekonomiska problem under säsongens gång och därmed blir tvungna att lämna pågående serie. Studien bygger på en kvalitativ analys där vi har genomfört intervjuer med representanter från svenska ishockeyklubbar i allsvenskan. Vår undersökning visar att elitlicensen, utifrån vår valda teoretiska referensram, till större del är en effektiv reglering. Studien visar att elitlicensen fungerar tillfredsställande på förebyggande plan men även att elitlicensnämndens roll är viktig för att elitlicensen som reglering skall vara effektiv.
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 1 1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEM ... 3 1.3 SYFTE ... 6 1.4 AVGRÄNSNING ... 6 1.5 BIDRAG ... 6 2. ELITLICENS ... 7 3. EKONOMISK FAKTA ... 10 3.1 IDEELLA FÖRENINGAR ... 103.1.1 Revision och årsbokslut ... 10
3.1.2 Kapital ... 11 4. TEORETISK REFERENSRAM ... 12 4.1 EFFEKTIVITET ... 12 4.1.1 INRE EFFEKTIVITET ... 14 4.2 TEORETISK UNDERSÖKNINGSMODELL ... 20 5. METOD ... 21 5.1 STUDIENS DESIGN ... 21 5.2 DATAINSAMLING ... 22 5.2.1 Intervjuer ... 22
5.2.2 Insamling av artiklar och teori ... 24
5.3 TILLFÖRLITLIGHET ... 25
5.4 UNDERSÖKNINGSOBJEKT ... 25
5.4.1 Respondenter ... 26
5.5 VAL AV TEORI TILL DEN TEORETISKA REFERENSRAMEN ... 27
5.6 ANONYMITET ... 27
5.7 KRITIK MOT METOD ... 27
6. EMPIRI ... 29
7. ANALYS ... 37
8. SLUTSATS ... 46
9. SLUTDISKUSSION ... 48
9.1 FÖRSLAG PÅ FÖRÄNDRINGAR ... 49
9.2 KRITIK MOT STUDIEN ... 51
9.3 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 51
10. KÄLLFÖRTECKNING ... 53
BILAGA 1 ... 57
1. Inledning
1.1 BakgrundDet finns ca 22000 ideella idrottsföreningar i Sverige, nästan varannan svensk i åldrarna 7-70 år är medlem i en idrottsförening, av dessa är en tredjedel aktiva idrottsutövare.1 Folkrörelsen har en stor bredd med många olika sporter och är med största sannolikhet anledning till att Sverige, ett land med så få medborgare har lyckats med att producera så många stora idrottspersonligheter och även har en framträdande elitidrott.2 Vidare har en betydande del av Sveriges framgångar berott på de nära kopplingar som råder mellan samhällets olika instanser och idrottsklubbarna. Ekonomiska resurser i form av bidrag från kommuner, stat och näringsliv har bidragit till att många klubbar har en tillfredställande ekonomi vilket gjort att de kunnat fokusera mer på idrottsverksamheten.3
De största ekonomiska bidragen till idrottsföreningar i landet kommer som tidigare nämnts från kommunerna, dock ifrågasätts detta ibland av allmänheten och kommunerna får i vissa fall skära ner på sina bidrag.4 Ifrågasättandet gäller frågan vart pengarna tar vägen i idrottsklubbarna, i vissa fall är det ungdomsverksamhetens pengar och bidrag som finansierar klubbarnas verksamhet på högre nivå.5 Staffan Johansson har genomfört en undersökning bland Sveriges kommuner gällande bidrag till den ideella sektorn. Han beskriver hur kommunerna på senare tid har blivit mer restriktiva med de bidrag som delas ut, i många fall bestämmer kommunen vilken aktivitet eller målgrupp som bidragen skall gå till.6 Därmed kan tänkas att kommunerna bestämmer och kontrollerar att bidragen skall gå till ungdomsverksamheten och att klubbarnas elitverksamhet får finansieras på annat sätt.
Den svenska elitidrotten har på senare år upplevt en allt större konkurrens från den internationella arenan. Allt fler nationer satsar offentliga medel för att elitidrotten ska nå en högre standard och därmed bidra med intäkter och reklam. Det är dock inte bara utomlands
1http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_20039/scope_0/ImageVaultHandler.aspx s.6
2Johansson, Mats, Sport & pengar, SISU idrottsböcker, Farsta, 1994, s. 5. 3 Johansson, Sport & Pengar, s. 5.
4http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_20039/scope_0/ImageVaultHandler.aspx s. 26 5 Johansson, Sport & Pengar, s. 6.
6Johansson, Staffan, Ideella mål med offentliga medel: förändrade förutsättningar för ideell välfärd,
som elitidrotten får statliga anslag för att prestera bättre. År 2009 satsade regeringen för första gången pengar i en så kallad elitsatsning för elitidrotten, detta i samma stil som många andra länder gjort.7 Elitsatsningen är ett bidrag till de svenska elitidrottsklubbarna i den globala kapprustning som råder inom elitidrotten. Bidraget från svensk sida är dock inte så stort att klubbarna klarar sig på enbart detta, klubbarna måste ha ytterligare intäktskällor.8 De senaste 20 åren har det blivit allt viktigare att generera mer intäkter, detta i och med den uppmärksammade Bosmandomen i EG-rätten som kom 1995. Domen fastslog att alla idrottare har fri rörlighet på arbetsmarknaden.9 Detta betyder i vidare mening att den klubb som betalar bäst, också får de bästa spelarna. Därmed ökar konkurrensen och detta driver i sin tur upp priserna på marknaden för spelare.10 Domen resulterade i att redan under säsongen 1997/1998 redovisade mer än hälften av lagen i ishockeyns Elitserie kapitalunderskott.11
I början av 2000-talet infördes elitlicensen för ishockeyklubbar i elitserien och hockeyallsvenskan. Elitlicensen är till för att skapa en mer rättvis och stabil idrott sett ur en ekonomisk och organisatorisk synvinkel. En vidare mening var också att klubbarna skulle ha större uppsikt på ekonomin. 12 Elitlicensen anger ett antal kriterier fastställda av elitlicensnämnden som klubbarna måste uppfylla, om kriterierna inte uppfylls kan en tvångsnedflyttning till en lägre serie ske. De kriterier som utformades består i att klubbarna inte får uppvisa negativt eget kapital per årsbokslut under två på varandra följande år, de får inte vara på obestånd, de skall ha en god organisation, ungdomsverksamhet samt godtagbar arenakapacitet.13 I och med detta hoppas svenska ishockeyförbundet att klubbarna ska ta sin ekonomi på större allvar för att inte bli tvångsnedflyttade. Dock finns det fortfarande, tio år efter elitlicensens införande, klubbar som tvångsnedflyttas på grund av dålig ekonomi.14 Så sent som i våras uppdagades att två av de 14 lag som spelade i Hockeyallsvenskan drogs med
7
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/cif/pressrelease/view/aer-det-dags-att-oeverge-den-svenska-idrottsmodellen-761202
8 http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_165/scope_128/ImageVaultHandler.aspx
9http://www.gih.se/Documents/CIF/Tidningen/2008/2_2008/SVIF%20082%20s34-37.pdf s. 35 10 John Falck, Konsekvenser av en ombildning från ideell förening till aktiebolag, Lund universitet,
Lund, 1999, s. 16.
11 Falck, Konsekvenser av en ombildning från ideell förening till aktiebolag, s. 16. 12 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx 13 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx 14 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5169851
dålig ekonomi, varav ett av dessa lag förlorade sin elitlicens och tvångsnedflyttades till division 1.15
1.2 Problem
I en artikel skriven 2006 av Simmons et.al16 behandlas finansiella kriser i europeisk fotboll. Artikeln behandlar tre frågor; Finns det en finansiell kris inom den europeiska fotbollen? Vad är i så fall orsaken till den finansiella krisen och vad är lösningen på problemet?
Simmons et.al beskriver att den största orsaken till den finansiella krisen inom fotbollen som råder i vissa europeiska länder ligger i att ökade intäkter från tävlingar och sponsring har triggat klubbar till att öka sina utgifter. Framför allt har klubbarna gjort antaganden om att intäkterna kommer att öka i större takt än vad de har gjort, vilket har lett till att klubbarna spenderar pengar som de felaktigt tror att de kommer att få in. Vidare finns det länder som inte har drabbats av den rådande finansiella krisen inom idrotten. Ett exempel är Frankrike som hade sin finansiella kris inom fotbollen redan i början av 1990-talet. Den krisen bidrog till att styrande organ i landet införde hårda regler om hur klubbarnas ekonomier skulle skötas samt hårda sanktioner om reglerna bröts. Författarna konstaterar dock att en trolig konsekvens av dessa hårda regler är att nivån på den franska fotbollen har sjunkit, på ett rent idrottsligt plan. Landet producerar många talanger och lyckas ofta vid internationella sammanhang men den franska klubbfotbollen har en lägre standard än i många andra länder i Europa.
De förslag som läggs fram i artikeln på huruvida den finansiella krisen inom fotbollen kan åtgärdas är för det första att införa UEFAs Club Licensing (motsvarande svenska elitlicensen) för att reglera klubbarnas ekonomi. Det andra alternativet är att reglera tävlingarna och serierna och göra det svårare för klubbarna att förflytta sig mellan olika serier.
Ovanstående artikel beskriver de problem som den europeiska fotbollen stod inför för tio år sedan. Åtgärden de vidtog var att införa en elitlicens som sätter ekonomiska krav på fotbollsklubbarna. Vissa författare visar dock på att det inte är optimalt att överföra
15http://www.swehockey.se/Startsidesnyheter/2012/Juli2012/BeslutomnedflyttningavBorasHCkvarstar
/
16 Simmons, Rob, Lago, Umberto & Szymanski, Stefan, The Financial Crisis in European Football;
An Introduction, Journal of Sports Economics, February, 2006, 7: 3-12,
ekonomiska mått som är utformade för vinstdrivande bolag till ideella verksamheter. Den franska fotbollen är en indikator som visar att i och med de finansiella restriktionerna har föreningarnas egentliga mål, den sportsliga utvecklingen, blivit lidande.
Det finns en del svenska studier inom området. En behandlar svensk fotbolls elitlicens. Författarna har valt att studera det bakomliggande syfte som fanns när elitlicensen uppkom och ger därefter sin syn på ifall de ställda kraven kommer uppfylla elitlicensen syfte. De genomförde en kvalitativ studie där de intervjuade fyra ledande personer inom fotbollssverige och de tog även del av tidigare intervjuer från media. Den slutsats som kan dras är att syftet med elitlicensen var att klubbarna skulle få bättre ordning på sina ekonomier samt att det skulle bidra till ett mer rättvist läge klubbarna emellan, både ekonomisk och sportsligt. Slutligen konstaterar författarna att elitlicensens utformning leder till att dess syfte uppfylls.17
Vidare finns två uppsatser som berör elitlicensen inom ishockey. Den ena behandlar krishantering inom ishockeyn, där har de intervjuat fem ishockeyklubbar som är eller har varit i en ekonomisk kris. Studiens resultat pekar på att de ekonomiska kriserna framförallt beror på höga spelarlöner, minskade bidrag från sponsorer och kommuner, bristande organisatoriska kunskaper samt för höga sportsliga ambitioner. Då denna uppsats skrevs var elitlicensen nyligen införd i svensk ishockey. Författarna avslutade sina intervjuer med att fråga klubbarna om de ansåg att elitlicensen var lösningen på ishockeyklubbars dåliga ekonomi. En av respondenterna ansåg att det kan finnas vissa positiva effekter i form av att det kan öka klubbarnas medvetenhet medan några andra ansåg att det är alldeles för kortsiktiga mål som kan leda till kortsiktiga lösningar för att få ett positivt eget kapital vid rätt tidpunkt. Alla respondenterna var dock eniga om att de inte tror att elitlicensen är lösningen på ishockeyklubbars ekonomiska problem. 18 Den andra uppsatsen behandlar kompetensförsörjningen i ishockeyföreningars styrelse och diskuterar bland annat elitlicensens påverkan på styrelsens utformning och agerande. Efter intervjuer med tre ishockeyklubbar konstaterar författarna att styrelsernas sammansättning och arbete skiljer sig mycket mellan klubbarna vilket framförallt kan bero på skillnader i sportliga framgångar samt storleken på de städer där de verkar. Även elitlicensens påverkan skiljer sig klubbarna emellan då det är stora skillnader på de ekonomiska volymerna. Luleå hockey som är en stark
17http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1340767&fileOId=2433498&fb
_source=message
klubb både ekonomiskt och sportsligt anser att de inte alls påverkats av elitlicensen då de redan innan införandet hade fokus både på klubbens sportsliga och ekonomiska utveckling. Däremot anser både Boden IK och Team Kiruna IF att de har påverkats av elitlicensen. Båda klubbarna spelar i division 1 men vill i framtiden utvecklas och ta steget upp i allsvenskan vilket gör att elitlicensen sätter krav på att de inte bara måste utvecklas sportsligt utan även ekonomiskt för att klara steget upp i serien.19
Dessa tidigare studier berör elitlicensen på ett övergripande plan och förmår endast till viss del koppla elitlicensen med eventuella förändringar i idrottsklubbarnas ekonomi och hur väl elitlicensen uppfyller sitt syfte. Studierna visar också tendenser till skillnader mellan olika idrotter. Inom fotbollen visade den tidigare studien på en positiv syn till elitlicensen, vad gäller ishockeyn visar studierna att det åtminstone till en början fanns ett visst motstånd mot elitlicensen och funderingar över huruvida det är rätt väg att gå för att idrottsklubbarna ska få en stabilare ekonomi. Det råder vissa regelmässiga skillnader vad gäller elitlicenserna sporterna emellan vilket skulle kunna vara en orsak till de skilda åsikterna. (se bilaga 2)
Utifrån vad dessa tidigare studier berört så är vi intresserade av att undersöka huruvida elitlicensen i hockeyallsvenskan är ett effektivt regelverk och därmed uppfyller sitt syfte. Vidare vill vi undersöka om de ansvariga i klubbarna anser att elitlicensen, tio år efter införandet, fyller sin funktion i svensk hockey. Vi har även för avsikt att undersöka om Simmons et.al teori att elitlicenser är lösningen på idrottsklubbars ekonomiska kriser stämmer in på de Allsvenska ishockeyklubbarna. Vi ämnar att med hjälp av tidigare studier, Svenska ishockeyförbundet och ett antal svenska ishockeyklubbar studera huruvida elitlicensen är ett bra verktyg för att skapa en stabilare ekonomi. Utifrån ovan förda diskussion ställer vi oss följande fråga:
Är elitlicensens ekonomiska kriterier en effektiv reglering för att skapa stabilitet i hockeyallsvenskan och hur har detta i så fall påverkat de allsvenska klubbarnas ekonomi?
1.3 Syfte
Vi har för avsikt att med vår undersökning söka svar på huruvida ledande personer i svenska ishockeyföreningar anser att elitlicensens ekonomiska krav uppfyller sitt syfte att skapa stabilitet och därmed att elitlicensen är ett effektivt regelverk. Vidare vill vi även svara på om elitlicensen har påverkat ishockeyklubbarna, om deras syn på ekonomi har förändrats sedan införandet av elitlicensen för tio år sedan. Med uttrycket påverkat menar vi att klubbarna kan ha ändrat sitt sätt att prioritera, till exempel att ekonomin idag har lika stor betydelse för idrottsklubbarna som de sportsliga framgångarna. Vidare menar vi med stabilitet att klubbar inte får ekonomiska problem under säsongens gång och därmed blir tvungna att lämna serien. Stabilitet råder alltså då klubbar med ekonomiska problem blir tvångsnedflyttade inför en ny säsong och inte under pågående säsong.
1.4 Avgränsning
Vi avgränsar oss i denna undersökning till den andra samt tredje punkten, att inte ha negativt eget kapital två år på rad samt krav på årsredovisningens upprättande, av de ekonomiska kriterier som följer med elitlicensen och hur dessa påverkar ishockeyklubbarna.
1.5 Bidrag
Vi ämnar att med denna studie bidra såväl elitlicensnämnden som ishockeyklubbar med ökad information och kunskap om de ekonomiska kriterierna i den svenska ishockeyns elitlicens. Det finns idag få studier som berör elitlicensens ekonomiska kriterier inom svensk ishockey och det saknas studier som behandlar de ekonomiska kriteriernas effektivitet. Därför kan denna studie bidra med ökad teoretisk kunskap om elitlicensen som reglering.
2. Elitlicens
Inför säsongen 1999/2000 införde Svenska ishockeyförbundet en elitlicens för de lag som spelar i hockeyallsvenskan och elitserien. Elitlicensen innefattar ett antal kriterier som måste följas, klubbar som sportsligt kvalificerar sig för spel i dessa serier behöver alltså uppfylla dessa kriterier för att få vara verksamma i serierna. Kriterierna består i att klubbarna skall ha ekonomisk stabilitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet.20
För att kontrollera att klubbarna följer kraven har ishockeyförbundet upprättat ”Nämnden för Elitserien och HockeyAllsvenskan” som har i uppdrag att fastställa att kriterierna uppfylls i samtliga klubbar. Inför varje säsong utses 3-5 personer vilka saknar engagemang i klubbarna och därmed är oberoende ledamöter. Vidare skall de personer som sitter i nämnden besitta kompetens både inom ekonomi och juridik.21 Nämnden begär varje år in ekonomiska rapporter från föreningar vilka spelar i hockeyallsvenskan samt de föreningar som troligtvis kvalificerar sig till hockeyallsvenskan inför kommande säsong. Nämnden prövar om elitlicensens kriterier är uppfyllda, det krävs att 3 ledamöter är närvarande för att nämnden skall vara beslutsför, alltså en majoritet. Beslut gällande erhållandet av elitlicens kan överklagas hos svenska ishockeyförbundet och sedan vidare i Riksidrottsnämnden.22
Om elitlicensens kriterier inte uppfylls, riskerar klubben att bli nerflyttad till en lägre serie, såvida det inte föreligger särskilda skäl till att kriterierna inte är uppfyllda. Med särskilda skäl menas orsaker23 som klubbarna inte själva kan styra över och som skäligen inte kunde undvikas.24 Från införandet av elitlicensen 1999/2000 fram till den 30 april 2004, fanns det möjlighet att erhålla dispens från de ekonomiska kraven, denna dispens ges inte längre, däremot kan en tidsbegränsad dispens erhållas för de övriga icke-ekonomiska kriterierna25.
Elitlicensens andra samt tredje ekonomiska kriterier
-‐ Föreningen får inte per den 30 april ha negativt eget kapital under två på varandra
20 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 1 ff 21 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 6
22http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 6 ff 23 Ex. krig, terrorism, naturkatastrofer m.m.
24http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 2 ff 25http://www.aik.se/aikindex.html?/klubben/200405/041019arsmote-utredningsgruppen.html
följande räkenskapsår. Om klubben har ett negativt eget kapital då de upprättat sin delårsrapport per den 31 december, begär nämnden att få in årsredovisningen senast den 31 maj. I de fall då årsredovisningen visar på ett eget kapital som är negativt, skall klubben, på order från nämnden, upprätta och lämna in en handlingsplan för hur de skall agera för att åter få ett positivt eget kapital. Nästkommande år måste klubben åter skicka in årsredovisningen för att visa ett positivt eget kapital, om klubben inte har lyckats få ett positivt eget kapital, kan elitlicensen inte beviljas och klubben flyttas därmed ner i seriesystemet.26
-‐ Klubbarna skall ha ett brutet räkenskapsår som sträcker sig, 1 maj- 30 april.27 De skall upprätta en årsredovisning som följer rådande lagar och bestämmelser så som årsredovisningslagen, bokföringslagen och god redovisningssed. De skall även ha minst en auktoriserad revisor.28
Modellen nedan beskriver hur granskningen av klubbarna går till. Vid negativt eget kapital per delårsrapport den 31/12 skall klubben lämna in reviderad årsredovisning 31/5 år 1. Vid positivt eget kapital per delårsrapport 31/12 skall reviderad årsredovisning skickas in senast 15/8 år 1. Klubb som uppvisat positivt eget kapital per delårsrapport 31/12 skall dock rapportera till nämnden om de har negativt eget kapital vid bokslutsdatum 30/4 och därmed skicka in reviderad årsredovisning innan den 31/5. Se modell nedan.
26 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 3
27 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 4 28 http://www.swehockey.se/ImageVault/Images/id_327/ImageVaultHandler.aspx s. 4
Delårsrapport 31/12 Positivt Eget Kapital Bokslut 30 april Negativt Eget Kapital Begär reviderad årsredovisning 31/5 år 1 Positivt
Eget Kapital Eget Kapital Negativt
Ingen åtgärd handlingsplan Lämna
Begär reviderad årsredovisning 31/5 år 2 Negativt Eget Kapital Positivt Eget Kapital Ingen åtgärd Nedflyttning år 2 Negativt Eget Kapital Delårsrapport 31/12 år 2 Positivt Eget Kapital Ingen åtgärd Negativt Eget Kapital Positivt Eget Kapital Ingen åtgärd Klubben rapporterar självmant in att de har negativt eget kapital den 30 april Begär reviderad årsredovisning 31/5 Bokslut 30 april Begär reviderad årsredovisning 15/8 år 1
3. Ekonomisk fakta
3.1 Ideella föreningarDen ideella sektorn i Sverige kan beskrivas som en folkrörelse, närmare hälften av Sveriges befolkning engagerar sig ideellt på ett eller annat sätt.29 Det är troligen på grund av detta stora engagemang som den ideella folkrörelsen på många sätt är helgad för svenska medborgare och något som anses värt att bevara och försvara.30 Den ideella sektorn består av ideella föreningar, trossamfund och andra stiftelser31, vi kommer i fortsättningen endast beröra ideella föreningar. Ideella föreningar bygger på att samla personer med liknande intressen i organiserad form. Ordet ideell leder ofta till antaganden om att föreningen måste drivas helt ideellt, detta är dock inte sanningen då ideella föreningar kan ha både anställd och avlönad personal.32 Ändamålet med den ideella föreningen behöver inte i sig vara ideellt, dock är en förutsättning för att det fortfarande skall vara en ideell förening att den inte bedrivs affärsmässigt.33 Det finns en mängd olika sorters ideella föreningar, den vanligaste formen i Sverige är den allmännyttiga. För att en förening skall klassas som allmännyttig krävs det att vissa krav är uppfyllda, dessa krav är att; föreningens ändamål samt verksamhet måste vara allmännyttigt, föreningen måste vara öppen utan möjlighet att utesluta någon som delar föreningens målsättning och stadgar, samt att föreningens inkomster måste återföras till den allmänna verksamheten till 80%34.
3.1.1 Revision och årsbokslut
Enligt 2§ 1999 års revisionslag skall de som enligt BokfL 6:1 är skyldiga att uppföra en årsredovisning även nyttja en revisor. 35 För att en ideell förenings årsredovisning ska vara publik ska föreningen uppfylla minst ett av följande kriterier, ”a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50, b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 MKR, c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av
29 http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_20039/scope_0/ImageVaultHandler.aspx
30Wijkström, Filip & Einarsson, Torbjörn, Från nationalstat till näringsliv?: det civila samhällets
organisationsliv i förändring, 2. uppl., SSE Institute for Research, Stockholm, 2011, s. 26
31 Skatteverket, SKV 324 Skatteregler för ideella föreningar, Utgåva 19, Taxeringsår 2012
32Lundén, Björn & Lindblad, Jan, Ideella föreningar: skatt, ekonomi och juridik, 6., [uppdaterade]
uppl., Björn Lundén information, Näsviken, 2006, s.9
33Thunberg, Björn, Den ideella föreningen: juridik och ekonomi, Studentlitteratur, Lund, 2006, s.
22-23
34 Thunberg, Den ideella föreningen: juridik och ekonomi, 2006, s.109
35 Hemström, Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar, 2007 s.
de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 MKR.”36 Samma regler gäller för ideell förening som är moderbolag i en koncern.37
3.1.2 Kapital
Då en ideell förening inskaffar sig kapital sker detta främst genom avgifter, dessa avgifter kan vara i form av inträdesavgifter på evenemang, medlemsavgifter m.m. När det i de ideella föreningarna uppkommer kapitalvinster skall dessa inte delas ut till medlemmarna, de skall istället återgå till föreningen för att stärka föreningens ställning eller gynna dess målsättning.38 Trots att ekonomin inte alltid är något de aktiva i en ideell förening intresserar sig för eller har som mål så är det en viktig faktor. Detta eftersom ideella föreningar med dålig ekonomi ofta får mindre tid och resurser att lägga på föreningens egentliga syfte.39
Vidare diskuteras i den artikel som vi tidigare nämnt, problematiken med att ideella organisationer skiljer sig från vinstdrivande företag. Exempelvis så gynnas vinstdrivande företag oftast av att en konkurrent har dålig ekonomi och går omkull. Detta då kunderna då har färre alternativ att välja på och chansen blir större att kunden väljer just det egna företaget. Ideella föreningar och framförallt idrottsklubbar skiljer sig dock väsentligt från vinstdrivande företag i detta avseende. Då en konkurrent går omkull blir samtliga lag i serien lidande, framförallt genom minskade publikintäkter då färre matcher blir spelade. Det finns helt enkelt ett beroende klubbarna emellan.40
De flesta svenska idrottsklubbarna är ideella föreningar. Dock tenderar klubbar på hög nivå att allt mer gå över till att bilda aktiebolag. De föreningar som vi har valt att studera är ideella föreningar men det finns även klubbar i Hockeyallsvenskan som är aktiebolag.
36http://www.bfn.se/kategori/Ideella/Bokforingsskyldig-ideell.pdf s. 4
37 Hemström, Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar, 2007 s. 76 38 Hemström, Organisationernas rättsliga ställning: om ekonomiska och ideella föreningar, 2007 s.
83-84
39 Thunberg, Den ideella föreningen: juridik och ekonomi, 2006, s. 73
40 Simmons, Rob, Lago, Umberto & Szymanski, Stefan, The Financial Crisis in European Football;
4. Teoretisk referensram
Anledningen till att vi använder oss av följande begrepp i vår teoretiska referensram är för att kunna besvara frågan; anses elitlicensen vara effektiv som reglering? Det finns många olika metoder för att mäta effektivitet, nedan beskriver teorier för att mäta inre/yttre effektivitet. Detta gör vi genom att presentera teorier om straffrättsliga påföljder, effektivitet i nämndens arbete samt granskning och effekt för regleringen i helhet. Vidare undersöker vi vad som gör en reglering legitim. Legitimitet har vi valt att studera då det torde leda till ett mer effektivt regelverk. Slutligen beskriver vi hur vi har använt och arbetat utifrån den teoretiska referensramen i vår studie.
4.1 Effektivitet
För att kunna utvärdera huruvida elitlicensen som reglering är ett effektivt system för att bidra till bättre ekonomi och högre stabilitet i hockeyallsvenskan, kommer vi använda oss av det företagsekonomiska begreppet effektivitet. Framför allt kommer vi att behandla begreppet inre effektivitet och utifrån detta begrepp presentera teorier som vi finner relevanta för vårt problem.
Effektivitet för organisationer kan bland annat delas in i begreppen inre och yttre effektivitet. Inre effektivitet kan beskrivas som att göra saker på rätt sätt medan den yttre effektiviteten handlar om att göra rätt saker. Den inre och den yttre effektiviteten kombineras sedan i det som blir organisationens totala effektivitet. 41 Inre och yttre effektivitet behöver inte vara uppfyllda till lika stor del för att organisationen skall uppnå total effektivitet. Den yttre effektiviteten kan stå för större delen av ett företags effektivitet, detta då den yttre effektiviteten handlar om att göra rätt saker. Det är inte alltid lika viktigt ur ett företagsperspektiv att göra saker på rätt sätt vilket är den inre effektiviteten.42 I fallet med elitlicensen och vår undersökning är dock den inre effektiviteten av större relevans, detta eftersom vi frågar oss om elitlicensen är rätt sätt att reglera ishockeyklubbarna. Den inre effektiviteten beskrivs ofta med ordet produktivitet och visar i vårt fall hur väl elitlicensen fungerar som reglering. Vidare kan produktiviteten (att göra saker på rätt sätt) beskrivas som den aktivitet (alltså regleringen) som elitlicensnämnden vidtar för att uppnå ett bra resultat.
41 Bruzelius, Lars H. & Skärvad, Per-Hugo, Integrerad organisationslära, 10., [rev. och aktualiserade]
uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2011, s. 100-101
Resultatet av aktiviteten kan i sin tur beskrivas som yttre effektivitet och hur väl syftet med elitlicensen uppnås. 43
Ur vår synvinkel är det relevant att undersöka huruvida elitlicensen är en effektiv reglering bland annat vad gäller förhållandet mellan sanktioner och uppnådda resultat. Detta kräver bland annat att vi kan applicera begreppen inre och yttre effektivitet på elitlicensen. Vi har byggt upp den teoretiska referensramen utefter begreppet inre effektivitet, nedan beskriver vi kort våra definitioner på inre och yttre effektivitet. Därefter har vi delat in den resterande teoretiska referensramen utefter begreppet inre effektivitet. Vi väljer att inte ingående beskriva den yttre effektiviteten i den teoretiska referensramen, detta eftersom den yttre effektiviteten är resultatet av den inre effektiviteten och är därmed mer av en definition av målet.
- Inre effektivitet är i vårt fall själva regleringen, det vill säga elitlicensen. Det tillvägagångssätt regleringen bygger på är att granska de ekonomiska kriterier som elitlicensen ställer som krav samt sanktioner för de som inte följer kraven. Där finner vi granskningen av eget kapital samt nedflyttning.
- Elitlicensen är utformad för att skapa en stabilitet i idrotten, både ekonomiskt och för verksamheten överlag. Därmed står den yttre effektiviteten för stabilitet.
Som nämndes tidigare har inte den inre och yttre effektiviteten alltid lika stor del i en organisations totala framgångar. Exempelvis kan vår yttre effektivitet uppnås utan att den inre effektiviteten uppfylls. Vidare kommer vi i modellen nedan beskriva hur förhållandet mellan yttre och inre effektivitet förhåller sig för vår uppsats.
Den inre effektiviteten motsvaras av själva regleringen, vi kan då ställa oss frågan om det är rätt sätt att reglera för att uppnå stabilitet (yttre effektivitet). Ytterligare kan vi under kategorin reglering fråga oss om man reglerar med hjälp av rätt mått, det vill säga eget kapital och nedflyttning. Den inre effektiviteten syftar sedan till att uppnå ett resultat, i vår modell står resultatet för stabilitet i verksamheten (yttre effektivitet).
Inre effektivitet
Yttre effektivitet
4.1.1 Inre effektivitet Allmänprevention
För att elitlicensen som reglering ska fungera effektivt krävs att det av regleringen följer ett sanktionssystem som drabbar den som inte följer elitlicensens kriterier. Det straffrättsliga begreppet allmänprevention är ett sätt att studera huruvida elitlicensen är effektiv som reglering. Allmänpreventionen fungerar både i ett avskräckande syfte men även genom regelrätta bestraffningar av den som inte följer regleringen.
Elitlicensen är en reglering som till större del liknar ett direktiv. Direktiv är en form av regler som har mycket tydliga och överskådliga ramar44. Det krävs bland annat för att direktiv skall föreligga, en institution som har det övergripande ansvaret att utforma och kontrollera att direktivet efterföljs45, i elitlicensens fall är det nämnden som har detta ansvar. Det beslutande organ som fastställer direktiven representerar oftast ett bredare intresse och direktiven utformas därför på ett sätt som syftar till att gynna ändamålet.46 Direktiv är ofta mycket reglerande och de är skapade för att förmå ett organ att efterfölja reglerna. Vidare är
44 Furusten, Staffan, Den institutionella omvärlden, Liber AB, Malmö, 2007, s. 33 ff 45 Furusten, Den institutionella omvärlden, s. 33 ff
46 Furusten, Den institutionella omvärlden, s. 34 ff
-‐ Mätning av Eget Kapital -‐ Nedflyttning Reglering Stabilitet Syfte
direktiven ofta förknippade med någon slags sanktion eller annat straff om dessa inte efterlevs.47
Elitlicensen är ett direktiv som bygger på att idrottsklubbarna drabbas av sanktioner om direktivet inte efterföljs. Dessa sanktioner kan beskrivas inom rättsläran som allmänprevention, begreppet betyder att man genom straff för en viss gärning försöker förmå människor att handla på ett visst sätt och förhindra att andra människor begår samma fel.48 Det finns två sorter av allmänprevention, den positiva och den negativa. Den senare handlar om brottsförebyggande genom straff, dvs. avskräckning. Den positiva allmänpreventionen bygger på en moralbildning hos människor och organisationer där moralen förstärker föreställningar om vad som är rätt och fel, därmed är den positiva allmänpreventionen mer förebyggande än avskräckande. Vidare anses strafflagstiftningens uppgift vara att skapa en socialiseringsprocess där människor har en önskan om att ingå i gemenskap med andra.49 Denna socialiseringsprocess och moralbildning kan appliceras på Hockeyallsvenskan, klubbarna vill i största möjliga mån klara sig från att åka ur gemenskapen och framställas som klubbar med avsaknad av moral. Vidare är det också en viktig del inom moralbildningen att det iakttas en viss försiktighet när sanktionsskalan skapas, detta för att allmänheten inte ska uppfatta sanktionerna som oriktiga.50 För allmänprevention som verktyg krävs dessutom att sanktionerna skall vara väl avvägda i förhållande till de fel som begås. I många fall är det inte mer effektivt att tillämpa starkare sanktioner, detta på grund av att man kan uppnå en nivå där hårdare sanktioner inte längre påverkar hur många regelbrott som begås.51 Ett exempel på detta fenomen hämtat ur rättsväsendet skulle kunna vara fängelsestraff. Exempelvis blir allmänheten inte mer avskräckt av brottsliga handlingar om ett redan satt straff på 100 år höjs till 150 år. Detta återspeglar hur ett redan högt straff höjs till ett orimligt högt straff. Dock får straffhöjning högre effekt om redan satt straff på 5 år höjs till 10 år.
Nämndens arbete
För att kunna bedöma om elitlicensen som reglering är effektiv finns det ett antal faktorer att ta i beaktande. Bland annat finns teorier om att det lagstiftande organet har en viktig del i
47 Furusten, Den institutionella omvärlden, s. 34 ff
48 Jareborg, Nils & Zila, Josef, Straffrättens påföljdslära, 3., bearb. och uppdaterade uppl., Norstedts
juridik, Stockholm, 2010, s. 74
49 Jareborg, Straffrättens påföljdslära, s. 74 ff 50 Jareborg, Straffrättens påföljdslära s. 81 51 Jareborg, Straffrättens påföljdslära s. 80-82
effektivitetsprocessen, i detta fall skulle detta vara hockeyallsvenska nämnden52. Nämndens tillvägagångssätt spelar därmed en stor roll i hur effektiv en reglering blir.53 Det finns ett antal faktorer som avgör om nämnden kan vara effektiv, bland annat bör nämnden ha laglig rätt att införa direktiv samt rätt att granska, bedöma och ge licens.54 Nämnden bör även vara självständig och de som sitter i nämnden skall inte ha några personliga kopplingar till ishockeyklubbarna eller andra intressenter i frågan. Nämnden bör även finansieras på ett sådant sätt så att självständighet betryggas.55
Vidare bör nämnden ha klara strategier och policys för att hantera elitlicensen och arbetet kring denna. Att applicera dessa policys på elitlicensen som regelverk skulle i stora drag ge följande.56
- Policy 1: Belysa de största riskerna som kan uppstå om elitlicensens kriterier inte uppfylls. Nämnden bör belysa konsekvenserna som uppstår vid dålig ekonomi, både för klubbarna själva och för övriga klubbar i serien.
- Policy 2: Straffet skall stå i proportion mot det brott som begåtts. I elitlicensens fall att nerflyttning står i proportion till de ekonomiska brister som finns.
- Policy 3: Säkra att besluten som fastställs är konsistenta och alltid är lika oavsett tid. För att uppnå en hög legitimitet för regleringen är det viktigt att nämnden fattar samma beslut vid liknande fall, oavsett vilken tid de befinner sig i.
- Policy 4: Reglerna skall vara lättförståeliga och tillgängliga. Det är viktigt att alla inom ishockeyn är väl medvetna om reglerna och att de är lätta att förstå.
Det måste även finnas klara standards för nämnden när det gäller arbetet med elitlicensen. För att fungera effektivt måste nämnden ha standards för till exempel granskning, bedömning och beslut. Vidare måste nämnden vara uppbyggd på ett sådant sätt att den ska klara av att utföra alla dessa uppgifter självständigt. För att klara uppgifterna krävs också att de som sitter i nämnden skall vara väl införstådda och kunniga i området.57
Nämndens granskning av information
52 Saftey Co-ordination Section, IAEA, Assessment of Regulatory Effectiveness – Peer discussions on
regulatory practices, IAEA, Wien, 1999
53 IAEA, Assessment of Regulatory Effectiveness – Peer discussions on regulatory practices, s. 2 54 Ibid, s. 3
55 Ibid, s. 4 56 Ibid, s. 4 57 Ibid, s. 4 ff
IOSCO (International Organization of Securities Commissions), vilken är en organisation som arbetar för att främja stabila finansmarknader, är ett internationellt organ som är ett samarbete mellan olika tillsynsmyndigheter med målet att utveckla regleringar för att skydda investerare. IOSCO har utformat 8 kategorier som skall skapa och upprätthålla effektivitet58. Dessa kategorier behandlar delar i vad som gör en reglering effektiv. Det är en avvägning mellan nämndens arbete men även ishockeyklubbarnas arbete. Nedan kommer vi presentera de kategorier som är tillämpbara på vårt problem samt ställa dessa i förhållande till elitlicensen.
• 1: Tillsynsmyndigheten skall vara oberoende, pålitlig samt anses ha tillräckligt med makt. Elitlicensnämnden bör härmed bestå av personer som uppfyller ovan nämnda krav.
• 2: Tillsynsmyndigheten bör genomföra inspektioner och utredningar samt ha makt att genomföra förändringar. Som ovan nämnt krävs det att nämnden granskar klubbarnas räkenskaper. Det är även viktigt att nämnden och dess regler är legitimt för att på så sätt få respekt hos klubbarna.
• 3: Regelupprättarna bör kontrollera självreglerande organisationer vilka bör följa rättvisa och etiska standards. Det är av vikt att klubbarna i hockeyallsvenskan följder de rekommendationer och regler som finns. Det är av vikt att nämnden granskar samtliga klubbar och att de tar hjälp av revisorer som även de granskar klubbarnas räkenskaper.
• 4: Tillsynsmyndigheten bör få tillgång till både officiell samt intern information både nationellt samt internationellt. Det är av vikt att nämnden får tillgång till bra information från klubbarna för att granskningarna skall ge effekt.
• 5: Informationen till investerare och andra intressenter skall vara aktuell, fullständig och korrekt. Vidare skall den även hålla god redovisningsstandard. Som nämndes i föregående punkt krävs det att rätt information tillhandahålls för att granskningen skall vara effektiv.
IOSCO påpekar dock att lagar och regleringar inte alltid är tillräckliga för att uppnå en effektiv reglering. De menar på att det även krävs en allmän förståelse för innebörden av reglerna och ett accepterande av de samma. De hävdar att målgruppen ofta förstår hur de skall följa lagar och regler men att i och med att volymen på lagar och rekommendationer idag är
58 Malcom, Kyla, Tilden, Mark, Coope, Scott & Xie, Charlie, Assessing the Effectiveness of
så stor blir kravet större på utfärdarna att de inte bara nöjer sig med att ge ut regler. De hävdar därför att det krävs mer av tillsynsmyndigheterna än att bara upprätta regler för att regleringarna skall bli effektiva.59
Som vi kan utläsa av forskningen är det inte bara viktigt att elitlicensen har en avskräckande effekt på ishockeyklubbarna för att licensen skall vara effektiv. Det ligger även ett stort ansvar på nämnden som skapat och granskar elitlicensen. Är nämnden inte effektiv i sitt arbete kan regleringen i sig inte vara effektiv. En stor del av det arbete som nämnden står inför, handlar också om att bygga upp ett förtroende för elitlicensen som ska bidra till att licensen anses vara legitim och accepterad av allmänheten.
Reglering
Att reglera en verksamhet bidrar inte alltid till att det allmänna intresset i verksamheten gynnas, det spelar ofta ingen roll att syftet med regleringen är gott.60 Som vi kan se med fotbollen i Frankrike har denna lidit sportsliga förluster på grund av den hårda ekonomiska reglering som infördes efter den kris som drabbade fotbollen i Frankrike på 1990-talet.61 Detta är ett exempel på att ekonomisk reglering inte tillfredsställer alla mål som finns i en verksamhet.62 Den klassiska synen inom ekonomin förespråkar att högre instanser ibland ingriper och skapar regler, detta för att verksamheten ska fungera mer tillfredställande.63 Inom ekonomin ligger fokus ofta på att utvärdera hur regleringarna är produktiva rent ekonomiskt snarare än att se till huruvida regleringarna påverkar och fungerar i verksamheten. Ur en ekonomisk synvinkel talas det ofta om kostnadseffektivitet och därför vägs det också in vad det kostar att se till att reglerna efterföljs.64 Vidare finns det problem med den ekonomiska utvärderingen, det är till exempel svårt att veta hur och vad man ska mäta för att veta att regleringen efterföljs på önskvärt sätt.65 Vidare påstås att, för att en verksamhet med många olika intressen ska fungera på ett tillfredställande sätt, krävs ett regelverk som är rättvist och
59 Malcom, Kyla, Tilden, Mark, Coope, Scott & Xie, Charlie, Assessing the Effectiveness of
Enforcement and Regulation, s.12
60Ahrne, Göran & Brunsson, Nils (red.), Regelexplosionen, Ekonomiska forskningsinstitutet vid
Handelshögskolan (EFI), Stockholm, 2004 s. 11
61 Simmons, Rob, Lago, Umberto & Szymanski, Stefan, The Financial Crisis in European Football;
An Introduction, Journal of Sports Economics, February, 2006, 7: 3-12, s.4
62 Ahrne & Brunsson, Regelexplosionen, s. 14 63 Ibid, s. 12
64 Ibid, s. 20 65 Ibid, s. 21
har högre auktoritet än utomstående särintressen.66 Ett regelverk som är rättvist och förutsägbart samt upprättat av en oberoende part renderar en legitimitet bland intressenter, legitimiteten är i sin tur viktigt för förtroendet för regelverket.67
Vidare kan det enligt Baldwin och Cave68 utföras ett test för att påvisa vilken legitimitet en reglering förtjänar. Detta kan vi koppla till den vikt som legitimiteten har för att en reglering skall vara effektiv. Testet består av fem nyckelfrågor som alla ska kunna besvaras med ett ja, om så är fallet kan man säga att en reglering förtjänar legitimitet.
- Stöds regleringen av det lagstiftande organet?
Med detta menas att regleringen enbart kan legitimeras om denna stöds av lagstiftningen.69 I ishockeyns fall kan kopplingar framförallt dras till de klubbar som är aktiebolag och måste följa aktiebolagslagen men gäller även tidigare nämnd revisionslag.
- Finns det ett lämpligt sätt på vilket man kan avkräva ansvar?
Regelupprättaren skall vara kontrollerad och hållas ansvarig för sina beslut. Vidare skall den vara demokratisk.70
- Är procedurerna rättvisa, tillgängliga och öppna?
Viktigt för lagstiftaren att påvisa är att regleringen är rättvis och konsistent i sin behandling av objekten. Vidare finns även ett krav på att processen skall vara öppen för allmänheten och alla intressenter.71
- Har lagstiftaren tillräcklig expertis?
Det ska inte finnas några tvivel och frågor kring huruvida lagstiftaren är expert på området och har instiftat rätt regler.72
- Är åtgärder och ledning effektiva/ har de en hög grad av verkan?
Effektiviteten är hög om implementeringen av elitlicensen har fungerat väl i klubbarna.73
66 Ibid, s. 15-16 67 Ibid, s. 15-16
68Baldwin, Robert & Cave, Martin, Understanding regulation: theory, strategy, and practice, Oxford
University Press, Oxford, 1999, s. 76-84
69 Ibid, s. 78 70 Ibid, s. 85 71 Ibid, s. 79 72 Ibid, s. 80 73 Ibid, s. 85
Dessa kriterier kan användas som antydningar vid bedömning av huruvida regleringen förtjänar att kallas för legitim.74 Detta kan i sin tur skapa en större förståelse bland allmänheten för att regleringen genomförts. Skapas det en förståelse är det också mer troligt att regleringen kommer att bli effektiv.
4.2 Teoretisk undersökningsmodell
Modellen ovan beskriver hur vi har gått tillväga med de teoretiska begrepp vi valt att använda oss av och hur vi skapar en analys utifrån den empiri vi samlar in. Den första rutan med begreppet effektivitet står för den teori vi valt att använda oss av, dessa begrepp har vi tillämpat på elitlicensen och utstuderat frågor som vi sedermera har ställt till våra intervjuobjekt, ishockeyklubbarna. Den empiri vi insamlat från klubbarna ligger sedan till grund för den analys som leder fram till huruvida elitlicensen är en effektiv reglering.
74 Ibid, s. 82-84 -‐ Effektivitet -‐ Påverkan Elitlicensen Ishockey Lag 1 Lag 2 Lag 3 Lag 4 Utvärdering om huruvida det är en effektiv reglering
5. Metod
Inledningsvis i detta kapitel kommer vi att diskutera studiens uppbyggnad och den forskningsmetod som vi valt. Vi beskriver även hur det praktiska och teoretiska arbetet har gått till. Vidare behandlar vi tillförlitligheten i studien samt det urval och den avgränsning som ligger till grund för vår studie. Slutligen framför vi även den kritik som kan riktas mot studien.
5.1 Studiens design
Det finns många sätt att besvara den forskningsfråga som vi bygger vår studie kring. En stor del av arbetet handlar om att göra överväganden och bestämma vad som passar bäst för oss och den utgångspunkt som vår studie har. Att besvara frågan ”Är elitlicensens ekonomiska kriterier en effektiv reglering för att skapa stabilitet i hockeyallsvenskan och hur har detta i så fall påverkat de allsvenska klubbarnas ekonomi?” kan göras med hjälp av olika forskningsstrategier.
Eftersom vi i vår studie till viss del vill undersöka huruvida Simmons et.al hade rätt i sin teori om att elitlicensen skulle förhindra ekonomiska problem i idrottsklubbar samtidigt som vi försöker generera ny kunskap gällande elitlicensen inom svensk ishockey skapar detta vissa metodologiska problem. Att testa om Simmons et.al hade rätt i sina teorier skulle förespråkat att vi gjorde en kvantitativ forskningsmetod75, där vi sökte finna ett samband mellan elitlicensen och stabilare ekonomi genom att genomföra kvantitativa undersökningar, exempelvis enkäter i större omfattning76. Vidare har vi haft som utgångspunkt för vår studie att vi ska generera ny kunskap på området då elitlicensens påverkan inom svensk ishockey är ett område som inte är väl utforskat. Denna inriktning av vår studie förespråkade att vi genomförde en kvalitativ studie77, ett sådant genomförande skulle tala för att vi genom personliga intervjuer söker förstå om det finns ett samband mellan elitlicensen och stabilare ekonomi inom ishockeyn78. Den stora skillnaden mellan de olika metoderna ligger i den roll som teorin har och vilket utrymme som lämnas åt denna. Det är vidare inte omöjligt att
75Bryman, Alan & Bell, Emma, Företagsekonomiska forskningsmetoder, 1. uppl., Liber ekonomi,
Malmö, 2005, s. 39 ff
76Christensen, Lars (red.), Marknadsundersökning: en handbok, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2001,
s. 136
77 Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 39-41 78 Christensen, et.al, Marknadsundersökning, s. 166-167
kombinera de två metoderna för att skapa en forskningmodell som passar bäst för det som studien ämnar undersöka.79
Då vi i vår fråga söker svar på ledande personers åsikter och bedömningar huruvida elitlicensen är effektiv som reglering anser vi att den bästa metoden för att genomföra detta vore att använda oss av en kvalitativ metod. Frågan kan mycket väl besvaras av kvantitativa studier i större skala, men vi valde att genomföra en kvalitativ studie då vi även ville undersöka de bakomliggande uppfattningar som finns gällande elitlicensen, därav valde vi att använda oss av djupintervjuer i vår studie vilket vi ansåg skulle kunna hjälpa oss att söka svar på detta.
Med utgångspunkt i de intervjuer gällande elitlicensens effekt som genomfördes, kunde vi identifiera och analysera det resultat vi uppnådde. Fördelen med den kvalitativa forskningsmetoden och det som gör att den passar vår studie väl, är att den mestadels är fokuserad på ord, text och andra handlingar som sedermera analyseras med betoning på underliggande meningar och innebörd80.
Vi kommer som nämnts ovan att inrikta oss på att genomföra vår undersökning med hjälp av kvalitativ intervjumetod. Då vi väljer att gå in på djupet och genomföra en smal undersökning kommer vi att fokusera på ett litet antal undersökningsenheter och dessa kommer att studeras mycket ingående. En undersökning av denna typ syftar till att tränga in på djupet och på detta sätt skapa en större förståelse till mönster och orsaker.
5.2 Datainsamling
5.2.1 Intervjuer
För att kunna besvara vår frågeställning har vi valt att använda oss av intervjuer. Intervjuer är en lämplig empiriteknik då forskaren söker lyfta fram de bakomliggande orsaker som påverkar respondentens svar på gällande problem och syfte81.
Vi tog i ett tidigt skede i vår forskning kontakt med ishockeyklubbar och genomförde en typ av intresseundersökning på huruvida de kunde tänka sig att medverka i vår undersökning.
79 Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s. 41 80 Christensen, et.al, Marknadsundersökning, s. 67
Detta skedde via mail och vi fick också bekräftat via mail vilka klubbar som ville ställa upp i undersökningen. Vartefter arbetet har fortgått har vi meddelat våra respondenter tid och plats för när vi önskar genomföra våra intervjuer, även detta har vi gjort via mail. Tre av intervjuerna har genomförts hos klubbarna på deras respektive kontor, ytterligare en intervju genomfördes på telefon, vi genomförde en intervju per dag, detta för att vi skulle har tid att transkribera intervjumaterialet.
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med våra respondenter. En semistrukturerad intervju betyder att vi har använt oss av öppna frågor åtföljda av följdfrågor för att skapa en bättre förståelse i svaren och en bra konversation mellan oss som intervjuare och respondenterna 82. Den frågemall vi skapat innehåller 17 huvudfrågor, dessa frågor har under intervjuerna fungerat som kategorier vi tagit upp med respondenten och diskuterat. Vid oklarheter har vi förklarat frågorna ytterligare och vid svar som går att diskutera har vi försökt att starta en diskussion med respondenten. Anledningen till att vi valt att använda oss av semistrukturerad intervju är för att vi som ovan nämnts ska erhålla bakomliggande orsaker till varför respondenten svarar som denne gör. Risken vid intervjuer av denna karaktär är att intervjun kan sväva ut i andra för ämnet ovidkommande svar83, detta var dock inget större problem i vår undersökning då vi var noggranna med att hålla oss till diskussioner relaterade till de huvudfrågor i det frågeformulär som vi har skapat (se bilaga 1).
Intervjuerna genomfördes under två veckor i november 2012, som tidigare nämnts genomfördes tre intervjuer på plats hos respektive klubb, ytterligare en intervju genomfördes över telefon. Anledningen till att en telefonintervju genomfördes var att vi inte hade möjlighet att besöka klubben i den stad där de är verksamma. Det hade varit att föredra att kunna genomföra alla intervjuer ute hos klubbarna. Att genomföra intervjuerna personligen i respondentens hemmamiljö kan bidra till att respondenten känner sig säker i intervjusituationen och därmed känner sig mer fri och ger forskaren mer ärliga svar84. Vid intervjutillfällena var vi båda med på plats men hade i förväg valt ut en av oss som skulle sköta själva intervjun medan den andre antecknade. I början av varje intervju berättade vi för respondenten hur intervjun skulle gå till, att respondenten skulle vara anonym, vi berättade även vart uppsatsen kommer att publiceras och upplyser samt frågade respondenten om det är
82 Ibid, s. 170-171 83 Ibid, s. 170
84Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
okej att vi spelade in intervjun. Att upplysa respondenten om det senare bidrar till att denne kan känna sig säker och bekväm i intervjusituationen85. Sedermera har vi under intervjuns gång varit noggranna med att inte avbryta respondenten och förklara frågor om otydlighet har uppstått. Allt inspelat intervjumaterial har sedan transkriberats, på så sätt har vi haft möjlighet att under arbetet med empiri och analys noga studera det material vi insamlat.
5.2.2 Insamling av artiklar och teori
Då vi var bristfälligt insatta i elitlicensen och inte helt införstådda i de aspekter som finns inom området var det av stor vikt att vi i ett tidigt skede av studien förkovrade oss i all kunskap som vi kunde få tag på. Då elitlicensen i ishockey inte är ett område som är vida utforskat har vi också fått använda oss av litteratur angående elitlicens i andra sporter, sådan litteratur har vi funnit på diverse idrottsförbunds hemsidor, på dessa hemsidor har vi bland annat hämtat reglerna för elitlicensen i fotboll. Vi har bland annat studerat införandet av elitlicens i UEFA och deras fortsatta arbete med sin elitlicens. De sökord vi använde oss av för att leta efter regelverket var följande: fotboll-, bandy-, speedway-, ishockeyelitlicens, ishockeyförbundet elitlicens, ishockeyreglemente, UEFA Club Licensing. Vi har främst använt oss av Örebro universitetsbiblioteks sökmotorer samt Google Scholar.
Då vi valt att undersöka elitlicensen för ishockeyklubbar har vi beskrivit vissa fakta som är viktiga för förståelsen i uppsatsen. I faktakapitlet valde vi att skriva om ideella föreningar. Den litteratur som använts till detta ändamål är hämtad från universitetets databaser och vi har även använt oss av publicerad litteratur inom området. Sökorden har först och främst varit ideella föreningar.
Den teoretiska referensramen syftar i vår uppsats till att fokusera på begreppen inre och yttre effektivitet, utöver detta har vi sökt teorier som vi ansett vara tillämpliga. Studier av forskningslitteratur och artiklar till ovan nämnda teoretiska referensram samt uppsatsens problemdiskussion är hämtade från Örebro universitetsbiblioteks sökmotorer, Summon, Libris med fler, vi har även använt oss av andra sökmotorer för forskningsartiklar, exempelvis Google Scholar.
