I detta kapitel kommer vi presentera den empiri vi samlat in med hjälp av intervjuer i 4 olika ishockeyklubbar. Vi kommer att presentera intervjufrågan och skriver därefter respondentens svar. Vidare har vi som tidigare nämnts valt att döpa respondenterna till 1, 2, 3 och 4 för att läsaren på ett enklare sätt ska se vem det är som svarar.
Vad uppfattar intervjupersonerna att syftet med elitlicensen är?
Samtliga respondenter anser att syftet är att motverka att klubbarna skall gå i konkurs. De pekar bland annat på den problematik som uppstår då en klubb måste dra sig ur serien under pågående säsong. De är samtliga överens om att det fungerar som ett substitut till den lagstiftning som inte finns för ideella föreningar. Respondent 1 beskriver den problematik som förr rådde, då det i stort sett var en klubb varje år som gick i konkurs. Respondent 1 menar att detta förstör allsvenskans rykte om klubbar ständigt drar sig ur på grund av ekonomiska problem och att det därmed inte blir någon stabilitet i serien. Alla respondenter ansåg att det är utformat för att preventivt stoppa de ovan nämnda problemen.
Det har ungefär gått tio år sedan elitlicensens ekonomiska kriterier infördes. Hur har detta påverkat intervjupersonernas klubbar?
1: Respondenten anser att det kanske inte är just elitlicensen som påverkar deras arbete kring att säkerställa att de har en sund ekonomi utan att det snarare är att de inte vill bli förknippade med att ha en osund ekonomi. De är väldigt måna om sin klubbs rykte, både sportsligt och ekonomiskt och tillägger att det vore skamset att åka ur allsvenskan på grund av dålig ekonomi.
2: Respondenten svarar att elitlicensen gjort att de ser över siffrorna både en och två gånger extra och att de är mer försiktiga samt ser över sina kostnader.
3: Respondenten anser att det är en svår fråga att svara på med tanke på den korta tid han haft sin position i klubben, men han vet att det har påverkat dem i viss utsträckning, bland annat då de hade ett underskott i delårsrapporten förra året och nämnden följde upp det, de har varit tvungna att upprätta kontrollbalansräkning med mera.
4: Respondenten svarar att dennes klubb alltid varit mer eller mindre försiktiga med sina kostnader. Men i och med att elitlicensens regler finns där så är de än mer noggranna och granskar sina räkenskaper.
Vad har klubbarna fått för material att tillgå om elitlicensen?
1: Respondenten svarar att de inte har något material att tillgå. Han tillägger dock att det finns med i hockeyförbundets tävlingsbestämmelser som han sällan eller aldrig läser.
2: Respondenten svarar att han är för ny för att svara på frågan men att han antar att det finns skriven information om reglerna som går till klubbar som går upp till serier med elitlicens. 3: Respondenten svarar att han inte har något material att tillgå, det kan vara så att någon annan i klubben har det men inte vad han vet.
4: Respondenten svarar att deras klubb är lyckligt lottad då de har en person i klubben som var med vid bildandet av Hockeyallsvenskan AB och var därför delvis i kontakt med utformandet av elitlicensens. Sedan menar respondenten även att internet är ett bra verktyg och att nämnden egentligen bara är ett telefonsamtal bort.
Elitlicensen är utformad så att klubbarna måste uppfylla vissa ekonomiska kriterier, är det rätt att mäta ekonomiska kriterier för att uppfylla licensen syfte?
1, 2, 3 & 4: Samtliga respondenter är överens om att det är rätt att mäta ekonomiska kriterier. Är positivt eget kapital rätt indikator att mäta?
1: Respondenten svarar att han anser att det är ganska enkelt att det egna kapitalet blir missvisande. Dels genom att man justerar olika resultat och balansposter och därmed höjer upp sitt kapital för att klara gränsen. Vidare menar denne respondent att vissa klubbar ständigt under säsongens gång går ut med att de har dålig ekonomi och därför får hjälp av leverantörer som skriver ner eller till och med skriver av fordringar vilket gör att klubben klarar sig i slutändan. Respondenten menar att detta borde värderas som en lika stor ekonomisk brist som att ha ett negativt eget kapital. Vidare menar respondenten att det inte hör till en sund ekonomi att sätta detta i system och att det därför borde vara förbjudet. Därför tycker respondenten att man kanske kan mäta likviditeten.
2, 3 & 4: Respondent 2, 3 samt 4 svarar att det är rätt indikator, de är även överens om att det kanske kan finnas andra mått som skulle ge samma resultat men att de i praktiken kan vara svåra att kontrollera.
Om en klubb inte uppfyller de ekonomiska kraven blir den nedflyttad i seriesystemet, är det rätt att bestraffa de som inte uppnår positivt eget kapital två säsonger i rad?
1: Respondenten anser att man i större utsträckning skulle kontrollera från fall till fall. Om klubben har en överlevnadsstrategi och därmed en chans att ordna upp de ekonomiska
problemen, så borde man hellre fria än att fälla. Han menar att positivt eget kapital kan vara hårt i detta fall då det kan handla om 10 kronor negativt kapital för vissa och 100000 kronor för andra.
2, 3 & 4: Respondent 2, 3 och 4 svarar att de tycker att det är rätt. De framhäver att klubben alltid får ett år på sig att rätta till det negativa kapitalet och att det därför är ett ganska generöst regelverk.
Anser respondenterna att det bör tas fram lindrigare straff som kan fungera som en varning när klubbar är på väg åt fel håll? (I de fall då respondenterna själva inte kom med förslag så beskrev vi att elitlicensen i fotboll har böter och poängavdrag på sin straffskala.)
1 & 2: Respondent 1 och 2 anser att poängavdrag skulle kunna vara ett alternativ. De är dock skeptiska till böter som bestraffning.
3 & 4: respondent 3 och 4 ser varken poängavdrag eller böter som några bra alternativ. Respondent 4 anser att poängavdrag inte alls skulle vara någon bra idé då det påverkar klubbarna rent ekonomiskt om de tappar poäng och därmed placeringar i tabellen. Detta eftersom ekonomin och det sportsliga resultatet till stor del hänger ihop, därför skulle ett poängavdrag kunna bli ett hårt avbräck även på ekonomin. Om klubben faller i serien så kommer det mindre publik, detta bidrar till lägre publikintäkter och därmed även sämre försäljning i kiosker och souveniraffärer. Respondenten anser även att det redan nu finns fler nivåer på sanktionsskalan än bara nedflyttning, bland annat nämns exempel som handlingsplan och tidigare inlämning av årsbokslut.
Anser respondenterna att de arbetar utifrån elitlicensens kriterier eller har de egna mått och mål i verksamheten som styr verksamheten i större utsträckning?
1: Respondenten svarade att de inte alls tänker på kriterierna, han känner enbart till att de inte får ha negativt eget kapital. Klubben har inte varit i närheten av ett negativt eget kapital under de år han varit klubbchef och därför har de satt upp egna mål, dessa är högre än licensens kriterier. Respondenten tillägger även att de alltid lägger ner mycket resurser på sin ekonomi då de anser att den är mycket viktig. De är måna om sitt rykte och är därför alltid försiktiga, detta visare sig exempelvis i deras budget där de oavsett om de har som sportsligt mål eller inte att komma till kvalserien aldrig budgeterar för de intäkter som detta skulle ge, då det inte finns någon garanti på att de kommer komma dit.
2: Respondenten vet inte hur klubben tidigare arbetat med denna fråga, han anser dock att kriterierna är ett viktigt redskap. Respondenten menar att en förening inte borde gå minus, han
beskriver dock problematiken med idrottsföreningar, detta eftersom de ofta tenderar att förbruka kapital som de inte har men som de räknar med att de kommer att få in under säsongen. Respondenten vill att hans förening i framtiden skall kunna ha högre mål än bara positivt eget kapital, han vill att föreningen skall ha ett högre kapital så att de skall kunna förbättra sin verksamhet.
3: Respondenten svarar att kriterierna inte alls är någonting som de tänker på utan att även de har andra mål i verksamheten där de vill ha ett eget kapital som klarar svängningar i framtiden. 4: Respondenten svarar att han anser att klubbens mål går ganska mycket hand i hand med elitlicensens kriterier. Han beskriver att de dagligen kontrollerar balans- och resultaträkningen för att kontrollera klubbens ekonomiska läge och detta hänger ihop med elitlicensens kriterier, han tillägger dock att de självklart har ytterligare riktlinjer och mål utöver dessa, målen är dock inte enbart ekonomiska.
Kan ni se några negativa effekter med kravet på positivt eget kapital?
1: Respondenten har redan tidigare nämnt problematik i form av att klubbar förvränger sina räkenskaper för att uppnå positivt eget kapital, detta är i sig är inte bra för klubben då de inte får en sundare ekonomi genom att ändra på siffrorna.
2: Respondenten menar att man inte kan klandra elitlicensens kriterier för att klubbar har dålig ekonomi. Han menar att man kan se det som ett kontrollverktyg men att klubbar på sikt borde ha ett högre eget kapital än vad elitlicensen kräver.
3: Respondenten kunde inte på rak arm komma på någon negativ effekt så vi gav honom ett exempel: Om en klubb vill bygga om sin arena och detta till en början kommer kosta mycket och därmed sänka det egna kapitalet men att det i framtiden kommer bidra till ökade intäkter. Respondent 3 tycker att dessa omständigheter inte borde påverka det egna kapitalet då man bör kunna finansiera byggnationen på något sätt och sen klara av avskrivningarna som kommer utan att det egna kapitalet skall påverkas negativt.
4: Respondenten tog upp ett liknande exempel som det vi gav till respondent 3, om en klubb vill göra en dyrare investering som på sikt kan ge högre intäkter. I och med kravet på positivt eget kapital menar respondent 4 att klubben kan bli hämmad och inte våga göra investeringen. De har själva nyligen utfört byggnationer i sin arena vilket har visat sig vara en mycket bra investering då det har ökat deras publikintäkter och försäljning.
Är det framförallt hotet om nedflyttning som gör att ni ser över ert egna kapital eller vilka andra risker kan ni se med lågt eget kapital?
Samtliga respondenter är överens om att det är det negativa egna kapitalet som är ett större hot för verksamheten än själva nedflyttningen. Respondent 1 tillägger dock att nedflyttning är det värsta som kan hända klubben. Respondent 4 säger att de hellre har en sund ekonomi i division 1 än att de är konkursmässiga i allsvenskan.
Vilken information och när skickar ni in den till nämnden?
Samtliga respondenter skickar in en delårsrapport per 31 december och sedan årsredovisning i juni, dock senast 15:e augusti.
Kan nämnden kräva in vilken information som helst? 1: Respondenten svarar att de inte kan det.
3: Respondenten svarar att de kan det 4: Respondenten svarar att han inte vet.
Får ni information om andra klubbars ställning?
1 & 4: Respondent 1 svarar att de får en sammanställning från hockeyallsvenskan och att det även råder en stor öppenhet klubbarna emellan. Man hjälper varandra och tipsar om nya idéer vid försäljning och liknande, utanför isen tävlar de inte. De diskuterar förvisso inte enskilda spelare eller löner men han anser sig ha en bra bild över de övriga allsvenska klubbarnas helhet. Vidare aktualiserades detta i våras då ett lag åkte ur serien på grund av dålig ekonomi, de andra klubbarna erhöll då information kontinuerligt under processens gång. Respondent 4 är inne på samma spår som respondent 1, han anser sig ha ganska bra koll på de andra klubbarnas ställning, han menar att klubbarna inte har så stora hemligheter och att media ofta är snabba att uppmärksamma så fort någon har ekonomiska problem.
3: Respondenten svarar att han inte får någon information om andra klubbar. Vad har ni för relation till nämnden?
1 & 3: Respondent 1 och 3 svarar att de inte har någon som helst relation, respondent 1 tillägger att de skickar sina uppgifter till hockeyallsvenskan som i sin tur skickar vidare till nämnden. Respondent 3 säger att de haft kontakt någon gång då de föregående år hade negativt kapital vid halvårsrapporten, kontakten var via mail och telefon, han vet att det var en advokat men han anser sig inte ha någon relation till dem.
2: Respondenten har av förklarliga skäl haft en del kontakt med nämnden, då de åkt ur serien. 4: Respondenten säger att han har suttit för kort tid på sin position för att egentligen kunna
uttala sig, han har hittills fått en ganska god uppfattning om nämnden då de var och informerade på ett av de två ägarmötena som respondenten varit på.
Ser ni nämnden som ett stöd eller mer som en domare vid ekonomiska frågor?
1: Respondenten svarar att han inte har någon aning, han har en diffus uppfattning om nämnden och påpekar på att han inte kan svara på om det är 1 eller 20 personer som sitter i nämnden.
2 & 3: Respondent 2 och 3 ser nämnden mer som en domare.
4: Denna respondent anser att det är en svår fråga att svara på, han anser att de har den kompetens som krävs inom klubben och därför inte behöver någon egentlig hjälp från nämnden.
Anser ni att nämnden är oberoende, pålitlig och har den makt som krävs för att utfärda licensen?
1: Respondenten svarar först att han inte har en aning men tillägger sen att han tycker att det ibland är märkliga beslut som tas och att de många gånger är stelbenta.
2: Respondenten svarar att han verkligen hoppas att nämnden är detta, han framhäver dock att han är allt för dåligt insatt i deras arbete för att kunna ge ett bra svar.
3: Respondenten svarar att de absolut är pålitliga och kunniga. 4: Respondenten svarar att han spontant tycker att nämnden är det. Anser ni att nämnden är konsekvent i sitt arbete?
1: Respondenten menar att han har för lite erfarenhet av nämnden för att ge ett bra svar på frågan men tillägger sen att de i nämnden inte har något lätt jobb, det är mycket känslor inblandade i idrott. Respondenten tror dock att ett storlag inte hade blivit behandlat på samma sätt som det lag som åkte ur i våras, han tror att de skulle sett mellan fingrarna i samma situation och släppt igenom den starkare klubben. Vidare trodde respondenten att elitlicensnämnden skulle få utstå stor kritik från allmänheten om de degraderade ett storlag på grund av dålig ekonomi.
2 & 3: Respondent 2 och 3 svarar att de inte vet.
4: Respondenten tycker att nämnden är konsekvent då de alltid granskar samma saker, det vill säga balansräkningen och det egna kapitalet.
I våras åkte en klubb ur allsvenskan på grund av indragen elitlicens. Laget låg efter avslutad säsong på en 13:e plats av 14 men kvalade sig sportsligt kvar i allsvenskan. Inför säsongen 2010/11 var det att annat lag som förlorade sin elitlicens, även de blev nerflyttade, de hade kommit på 12:e plats föregående säsong. Tror ni att klubbarna hade förlorat sin elitlicens om de var publikstarka lag som år efter år ligger i toppen av allsvenskan?
1: Respondenten tror att i det senaste fallet så hade inte ett publikstarkt lag åkt ur, i det äldre fallet så hade klubben begärt sig själva i konkurs och då anser respondenten att man får stå sitt kast.
2, 3 & 4: Respondenterna tror att klubbarna hade åkt ur oavsett om de är publikstarka lag eller inte då de tror att nämnden har den makt och det mod som krävs.
Anser ni att det är svårt att uppfylla kriterierna ekonomiskt sett?
Samtliga respondenter är överens om att det egentligen inte är svårt men tillägger att det finns ett stort samband mellan ekonomin och det sportsliga, det en svår bransch att prognostisera. Går det bra sportsligt kommer det mycket publik och det är lättare att få sponsorer, en period när det går sämre rent sportsligt minskar både försäljning och publikintäkter vilket påverkar ekonomin negativt. Samtidigt är samtliga även överens om att reglerna inte är orimliga.
Avslutningsvis ställde vi fem ja-/nej-frågor.
- Anser ni att elitlicensen stöds av gällande lagstiftning? 1 & 2: Respondent 1 och 2 svarar att de inte vet.
3: Respondenten påpekar att det inte finns någon gällande lagstiftning för ideella föreningar och svarar därmed nej.
4: Respondenten svarar ja.
- Är nämnden demokratisk och kontrollerad? 1, 2, & 3: Respondent 1,2 och 3 svarar att de inte vet. 4: Respondenten svarar ja.
- Är procedurerna rättvisa och öppna?
1: Respondenten svarar att han inte anser att de är öppna och att han hoppas att de är rättvisa. 2, 3 & 4: Övriga respondenter svarar ja, respondent 4 är lite tveksam till om de är öppna men bestämmer sig slutligen för ett ja.
- Har nämnden tillräcklig expertis? 1 & 2: Respondent 1 och 2 svarar att de inte vet. 3 & 4: Respondent 3 och 4 svarar ja.
- Är elitlicensens åtgärder och ledning effektiv? Samtliga respondenter svarar ja.