Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverkar deras motivation?
På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning?
Här analyserar jag resultaten utifrån dessa två frågeställningar.
Om vi jämför resultatet i de två enkäter ser vi en tydlig förändring. Tydlig upphöjning av motivation och kunskaper inom Kooperativt Lärande, vilket var frågeställningar att besvara i den här studien, syns i förändringen i andel motiverade elever från 2 till 8. I undersökningen visade det sig att 9 av 10 deltagarna var positiva till att använda sig av Kooperativt Lärande i framtiden, men att de har fortfarande ganska få kunskaper om ämnet och är osäkra samt blandar ihop de olika formerna.
Det positiva är att de flesta trivs med metoderna, uppfattar miljön som positiv och medgivande och upplever en inverkan på deras självkänsla både som individer och som grupp (Johnson and Johnson, 1994). Deltagarna känner sig motiverade och ser fördelar med att använda metoderna.
37
Kooperativt Lärande är inte perfekt i allt och så har eleverna uttryckt några nackdelar och det har också forskarna tagit in i sina studier. Resultaten om deras självkänsla är givande i denna studie för ett pedagogiskt syfte eftersom läraren blir också motiverad att fortsätta jobba med metoden för att stimulera allas lärande i en undervisningsmiljö där eleverna känner sig motiverade och uppskattade (Johnson and Johnson, 1994). Lärarens roll som en nyfiken ledare intresserad av elevernas motivation och flera olika faktorer inom processen (Hattie, 2013) innebär letande efter innovativa undervisningsstrategier vid egen praxis i samband med kollegiet (Giota 2001).
Kommunikationsnivån och deras förmåga att samarbeta genomsyrar hela processen och läraren borde vara en skicklig observant och facilitator i processen (Davidson & Major, 2004). Märkligt nog har ingen elev nämnt lärarens roll i processen och det är frågan om läraren blir osynligt när deltagarna samarbetar eftersom kanske deras egen förtroende och gruppkänsla gör de att blunda för allt annat än gruppen (Arne, 2014). Det kan också bero på att inga frågor i studien var inriktade till att beskriva lärarens roll.
Just att de tvekar på att bidraget kan bedömas ordentligen ger en varning för lärarens roll inom Kooperativt Lärande. Till skillnad mot en mer traditionell undervisningsmetod har eleverna inom ramen sina egna vingar och en växande kraft som kommer ifrån deras yttre och inre motivation (Arne, 2014). Så som om maktbehov och hunger efter beröm blir avgörande för gruppens framgång (Edhin, 2014) och hindrar deras individuella utveckling. Det kan vara en av nackdelar men det är värt att forska vidare om.
Eleverna vill gärna försätta använda metoden och ser sig som ansvariga att delta i en mer verklighetsliknande arbetsform (Davidson & Major, 2004). Det är tyvärr tveksamt om deltagarna har skaffat sig tillräckliga färdigheter om metoden under den korta perioden av en termin eftersom de måste öva och förstå principerna av Kooperativt Lärande på en metanivå. Att eleverna vågar vara med i den levande diskussionen om metoden och undervissningsdesign blir både dynamiskt och inkluderande. Genom ständig interaktion garanteras ett klimat av dialog och tryggt lärande som är självklart gynnande för alla deltagare i processen. Lika så har jag i utvärderingen av min egen undersökning tillämpat Kooperativt Lärande som del av en levande forskning vilken bidrar till större delaktighet, ömsesidighet och förbättring av dess undervisningskvalitet.
38
7 Diskussion
Studien visar en evolution i deltagarnas agerande. Jag undervisar fortfarande klassen som använde Kooperativt Lärande och dess tekniker och ser hur de varje dag har mer kunskap om metoderna och upplever användningen av verktygen som behövliga och naturliga i deras inlär- ningsprocess, vilket är också ett hoppfullt resultat.
Målfokuserat arbete inom ramen ökar motivationen och gruppens känslomässiga engagemang, inte minst deras balanserade kunskapsinhämtning och uppskattning av gruppen som en starkare entitet (Giota, 2002). Enligt Hajer och Maestringa (2014) handlar det om att se lärandet som ett berikande och intuitivt samspel med alla deltagares bidrag som räknar, där en variation och rik interaktion ger (i deras forskning talade de om språkutvecklingen) ett meningsfullt innehåll till undervisningen. Här tar vi programmering som har ett eget och komplext ämnesspråk och som utvecklar elevernas kommunikativa förmågor, genom att sätta dem i mindre grupper och pro- grammera tillsammans, diskutera olika lösningar och utvärdera projekt som en helhet.
Samtal med kamrater potentierar både en utveckling av deras vardagsspråk, tack vare inklude- ring och förstärkning av självförtroendet (Imsem, 2000). Vilket leder till det vi är ute efter; ett kunskapsinriktat språk som leder till prestation och förståelsehöjning av deltagarnas kompetenser (Hajer & Meestringa, 2010). Jönsson (2017) talar om hur lärandet sker bäst genom samarbete i grupp och dialog i läromiljöer. Det håller sig i samma anda som Lundahls
Bedömning för lärande, där kamratresponsen och närheten är viktiga (2014). Hattie (2012) talar
om den positiva påverkan av kamrateffekten och den sociala miljön, fast eleverna är inte så eniga om den goda effekten i deras individuella bedömningar, dessutom det kan orsaka en maktfördelning som påverkar lärarensroll som bedömare.
En annan positiv effekt av Kooperativt Lärande visade sig i deltagarnas svar i denna undersök- ning, där de betraktades mer säkra i deras lärande och var positiva och motiverade i deltagandet. Forskning visar att elever med svårigheter i skolan och högpresterande elever kan båda lyckas och uppnå ett bättre självförtroende och prestera både socialt och kunskapsmässigt. Det innebär att arbetssättet präglar undervisningen och lärandet med större grad av delaktighet och effektivitet, vilket även leder till större tolerans för kamrater med mindre förutsättningar. Så som i ett ekosystem skapas en gemenskap och säkerhet och en större motivation eftersom Kooperative Lärandes strategier främjar ett flerstämmigt klassrum där allas behov gynnas (Dysthe, 1996).
39
Att eleverna fick lyfta deras självförtroende, upplever en uppskattningen av kamraterna och av sig själva och deras lärande under Kooperativt Lärandes villkor är motiverande för gruppen men framför allt för oss lärare (Hattie, 2012).
Genom användning av Kooperativt Lärande kan läraren kartlägga och känna pulsen på under- visning och eleverna trivsel (Imsen, 2000). Det här startar också själva lärarens motivation och jakten på flera resurser och kreativa undervisningsform (Hattie, 2012). Forskaren menar att goda lärare har ett stark inflytande på eleverna. Om en lärare vet hur man anpassar klassrummet för att lärandet ska förbättras, är tydlig med målet och ger återkoppling, har höga förväntningar på alla eleverna, kommer eleverna att vilja fortsätta lära sig mer (Hattie, 2012).
Den gemensamma analysen och reflektionen leder till en mycket högre kunskapsförståelse, säkerhet och inkludering vilket förstärker deras gruppkänsla. Teamarbete ger dem trygghet och mindre rädsla för misslyckande. I en mer avslappnad miljö kan olika elever diskutera aktivt med sina kamrater och lära sig av varandra vilket deltagarna i undersökningen bekräftade. Forskarna redogör för Kooperativt Lärandes positiva effekter inom undervisning. Den genomförda undersökningen går i samma riktning som forskningen och visar att samarbetsinlärning (så kallas Kooperativt Lärande) har stort påverkan på elevernas välmående.
40