Nuvarande studie genomfördes med en reducerad grupp av elever från en enda inriktning inom teknik och varade inom en kort period, vilket visar sig otillräckligt för att generalisera upplevelse till ett större sammanhang. Det skulle vara intressant att genomföra den här undersökningen under en längre period med olika klasser och skolor för att kunna samla mer om elevernas motivation i programmering. Då skulle man kunna utgå från nuvarande studien som en pilotundersökning och jämföra resultaten i en större sträckning av tid och urval för justering och anpassning av urvalet och frågorna.
I det fallet skulle upplevelsen generaliseras först inom skolan mellan de två olika programmen och dessutom identifiera gemensamma och särskilda beteendemönster mellan Natur- och Teknikeleverna. Skolans lärare brukar påpeka bristen av sådana studier finns. Det hade hjälpt för att identifiera faktorer som stimulerar och höjer motivation hos eleverna i olika grupperingar enligt undervisningsval, dessutom komplettera studien med en kritiskt och noggrann översikt av litteratur och studier i forskningsområdet. Vad är det som gör att Teknikeleverna blir mer inriktade åt entreprenörskapet och är särskild entusiastiska inom företagande och innovation, men mindre intresserade av forskning och kritiskt tänkande? Hur får vi de att träna på att tänka ur ett tvärvetenskapligt förhållningssätt? Hur blir Natureleverna mer intresserade av tekniska ämnen för att komplettera deras utbildning med praktiska färdigheter såsom programmering, produktutveckling, design, entreprenörskap och mekatronik, ämnen som förbereder de inom innovativa utmaningar inom forskning? Hur får vi Natur- och Teknikeleverna att samarbeta i ämnesövegripliga projekt och fördelar kompetenser på ett holistiskt sätt?
Globalisering, entreprenörskap, teknikutveckling, digitalisering, hållbarhet, samarbete och delaktighet genomsyrar Teknikprogrammet examensmål i styrdokumenten (bilaga 2). Behovet speglar de stora förändringarna vi upplever i samhället. Nya tider kräver nya metoder i skolan samt revidering av de beprövade och tillgängliga erfarenheterna och en uppgradering av ledarskapet i klassrummet (Steinberg, 2018). Det finns egentligen oändliga förslag på framtida
43
undersökningar men en studie om ledarskap i klassrummet ur ett mest hållbarhetsperspektivet i dagens nya online tider och hur påverkas motivationen av både lärare och elever hade jag önskat mig att genomföra.
44
Referenslista
Ahl, H (2013). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och problematisering. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.
Brody, C. & Davidson, N (1998). Introduction: professional development and cooperative learning. In Brody, C. & Davidson, N. (Eds.), Professional Development for Cooperative
Learning: Issues and Approaches (pp. 3-24). Albany, New Jersey: SUNY.
Boström, Lena. & Svantesson, Ingemar (2007). Så arbetar du med lärstilar - nyckeln till
kunskap och individualisering. Jönköping: Brain Books AB.
Cockburn, A., & Williams, L. (2000). The costs and benefits of pair programming. Extreme
programming examined, 223-247.
Davidson, N & Major, C. H. (2014) Boundary crossings: Cooperative learning, collaborative, and problem-based learning. Journal on Excellence in College Teaching, 25(3&4), 7-55. Dewey, J. (1929). The Quest for Certainty: A Study of the Relation of Knowledge and Action. Nueva York: Minton, Balch & Co.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB. Dysthe, O. (2001). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2018). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap, vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Lund:
Studentlitteratur AB.
Ehdin, M. (2010) Motivationsmyten: få igång din och alla andras motivation både i arbetet
och privat. Stockholm: Ekerlids.
Fohlin, N. & Wilson, J. (2018). Kooperativt lärande i praktiken. Resurspaket. Lund: Studentlitteratur AB.
Forsell, Anna, red. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Giota, J. (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt. I:Pedagogisk Forskning i Sverige 2002 årg. 7 nr 4 s 279–305, hämtat 2020-12-27 från http://www.ped.gu.se/pedfo/pdffiler/ giota.pdf
Hägerfors, A. (1994). Co-learning in participative systems design: enhancement of genuine
participation by consideration of communication and group dynamics. Diss. Lund: Univ..
Lund.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
45
Hattie, John. (2009). Visible learning: A synthesis of over 800 meta-analyses relating to
achievement. London: Routledge.
Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur. Imsen, G. (2000). Elevens värld. Lund: Studentlitteratur AB.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling Lärande som
begreppsmässig precisering och koordinering. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö
högskola.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johnson, D. W. & Johnson, R. T. (1999). Learning together and alone: Cooperative,
competitive, and individualistic learning (5th ed.). Boston: Allyn & Bacon.
Johnson, D. W., Johnson, R. T., & Holubec, E. (2008) Cooperation in the classroom (8th ed.). Edina, MN: Interaction Book Company.
Jönsson, Anders (2017) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning A. Karlin, M. & Vianni, N. (2001). Project-based Learning. Medford, Oregon: Jackson Education Service District.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Hämtad 2020-12-27 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-32578.
Lee, C.D. & Smagorinsky, P. (red.) (2000). Vygotskian perspectives on literacy research:
constructing meaning through collaborative inquiry. Cambridge: Cambridge University
Press.
Lundahl, Christian (2014). Bedömning för lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
Lärarförbundet (2011). Lärarens handbok – skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Lund: Studentlitteratur AB.
Mossige, M., Skaathun, A. & Røskeland, M. (2009). Flera vägar mot mål: läs- och
skrivsvårigheter i gymnasieskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Nationalencyklopedin, samarbete (2014). Hämtad 2020-12-27 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samarbete
Nationalencyklopedin, strategi (2014). Hämtad 2020-12-27 från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strategi
Oxford, R. L. (1997). Interaction, collaboration, and cooperation: Learning languages and preparing language teachers introduction to the special issue. The Modern Language Journal. pp. 443-456.
46
Piaget, Jean (2013). Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Norstedt.
Sahlberg, Pasi & Leppilampi, Asko (1994) Samarbetsinlärning. Stockholm: Runa. Sharan, Yael. (2012). Cooperative Learning i historiskt perspektiv. Köpenhamn: Dafolo förlag
Slavin, R. (2014). Cooperative learning and academic achievement: Why does group work work? Anales de psicología. 2014, 30, no 3, 785 – 791.
Steinberg, John (2018). Ledarskap i klassrummet: handbok för arbetsro och effektivt lärande. Stockholm: Gothia Fortbildning AB
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Spencer, K. & Stenlev, J. (2006) Undervisning med samarbejdsstrukturer – Cooperative
Learning. Köpenhamn: Alinea.
Svedberg, Gudrun, (2007). Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis – om villkor och lärande i gymnasieskolans entreprenörskapsprojekt. Doktorsavhandling. Umeå
University, Department of Swedish and Social Sciences, SE-901 87 Umeå, Sweden. Hämtad
2020-12-12 från https://www.ltu.se/cms_fs/1.78817!/file/avhandling_gudrun_svedberg.pdf Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Timperley, Helen (2015). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund:
Studentlitteratur.
Tran, V. (2013). Theoretical perspectives: Underlying the application of cooperative learning in classrooms. International Journal of Higher Education. 2013, 2, no 4, 101 – 115.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet.
Wheelan, S. (2017). Att skapa effektiva team. Lund: Studentlitteratur AB.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper: Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB. William, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur AB.
Öhman, Arne. Nationalencyklopedin, motivation. Hämtad 2020-12-27 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation
47
Öhman, A. & Hugdahl, K. (1983). The psychophysiology of emotion: evolutionary
perspectives, emotional learning, and physiological response patterns. Uppsala: Uppsala
48