I detta kapitel kommer vi att tillämpa våra teorier till vår analys och avsluta kapitlet med en kort summering av empirin. Den teoretiska kopplingen kommer ge en mer tydlig inblick på hur det studerade materialet och hur teorin har en koppling till varandra.
6.1 Teoretisk koppling till resultatet
I teorin presenterar vi den teoretiska referensramen som vi har valt att fokusera på. Mittpunkten för studiens teoretiska ramverk är byråkrati, representativ byråkrati,
diskrimineringspolitik, politisk jämlikhet, diskriminering i samhället samt marginalisering och kulturell dominans. I denna huvudkategori kommer vi sammanfoga hur våra teorier kooperera sig till resultatet från överklaganderna som vi har mottagit.
Formell och laglig makt
I punkt 3.1 finner ni huvudrubriken byråkrati som presenteras av Senigaglia i en instruktiv anslutning till Webers definition av vad byråkrati innebär och hur teorin tillämpas i
samhället. I förklaringen använder Weber och Senigaglia sig av uttrycket “en tjänsteman som använder sin formella och lagliga makt, genom att repressivt förtrycka andra medborgare för sin egna nytta” å andra sidan ska inte en tjänsteman använda sig av sin tjänstemanna
position till egen nytta. I ovanstående resultat presenterades att flera studenter har påpekat att dom inte vill att deras överklagan examineras av en viss byråkrat. Eftersom studenterna upplevde många gånger att byråkraten är orättvis i sin bedömning, vilket i sin tur medför att byråkraten formellt använder sin laglig makt vid arbetssituationer.
Anledningen till ovanstående slutsats är främst till för, att i ett samhälle som legalt försäkrar om ett jämställt och jämlikt välmående borde vissa formella regler tillåtas vid vissa
tidpunkter när önskemålet bl.a handlar om byte av examinator. Representativ byråkrati
Inom den representativa byråkratin visar det främst att individer ska inneha lika rättigheter oavsett kön och etnicitet. Representativa byråkratin uppenbarar sig till att enbart en person med viss tillhörighet kan representera en grupp. Däremot i nyare tid uppvisar representativ byråkrati för en allt mer kulturell kompetent arbetskraft som tillhandahåller arbete till alla med kulturell bakgrund. Framställningen görs främst för att utveckla tillgångar till de offentliga tjänsterna som finns inom den dominerande offentliga sektorn. En allt mer djupgående förklaring av teori aspekter finner du i avsnitt 3, punkt 3.2.
En positiv infallsvinkel inom högskolor och universitet är att alla studenter har befogenheten att utföra en överklagan om studenten styrker att tentamen är felaktig eller orättfärdig av examinatorn. Studentens befogenhet besitter inga grundläggande förutsättningar och därmed medför det att alla studenter trots sin etniska tillhörighet samt könstillhörighet har rättigheten till att överklaga ett beslut. En tydligare uppfattning finner vi i kapitel 4, avsnitt 4.2.1 som redogör en framställning av vilka skillnader som framkommer i förhållande till svenska studenters överklaganden av beslut och invandrar studenternas överklagan. Eftersom olikheter framkommer mellan studenternas överklaganden beroende på om man är etnisk svensk eller invandrare, ger den uttryck för att representativ byråkrati står i relation till begäran som ska tillämpas i praktiken.
beslut oavsett vilket kön och vilken etnisk tillhörighet den har, för att få en tydligare uppfattning av punkt 4.2.1 genomförande av textanalys. Punkten 4.2.1 påvisar tydliga skillnader att det inte enbart är etniska svenskar som överklagar ett beslut, utan andra svenskar med diverse invandrarbakgrunder gör även det. Vilket medför att den
representativa byråkratin står i relation till det som ska tillämpas i praktiken. Diskrimineringspolitik och diskriminering i samhället
Punkt 3.3 och 3.5 i teorin uppvisar om individer “blir bättre representerade när individer som representerar delar likadana grunder och erfarenheter som de”. Dessutom redogör vi för diskriminering i samhället som “strukturell diskriminering utifrån olika verksamheter, som bland annat, skola, myndigheter och politiska organisationer som realiseras utifrån ras, etnicitet och religion”. Det beskrivs att “människor producerar och reproducerar uppdelade tillgångar till resurser, positioner och möjligheter till karriär utvecklingar till individer som inte är svenskar, vilket i sin tur leder till ojämna förutsättningar i samhället”.
Därefter framgick det att totalt 6 byråkrater, varav endast 1 av byråkraterna var icke svensk, vilket instruerar möjlighet till strukturell diskriminering i en myndighet gentemot icke etniskt svenska studenter. Antalet överklagaden av tentamen som verkställdes av kvinnor var 31 stycken av det totala summan av 45 överklagan. Av dessa 31 överklagan var 22 stycken utförda av kvinnliga studenter med invandrarbakgrund, vilket resulterar till att endast 9 stycken överklagan av totalt 31, verkställdes av kvinnliga studenter med etniskt svensk bakgrund. Vi fann att siffran av andelen beviljade överklagan som utfördes av svenska kvinnliga studenter var betydlig mycket högre, i jämförelse med andelen beviljade
överklaganden som utfördes av kvinnliga studenter med invandrarbakgrund, vilket i sin tur påvisar att ojämna förutsättningar uppstår i en statlig myndighet.
Politisk jämlikhet och Marginalisering
Som tidigare beskrivet i teoridelen använder vi politisk jämlikhet samt marginalisering som inspiration från litteratur om politisk representation, men den centrala punkten befinner sig främst i byråkratin. Med andra ord tar vi ideer från politisk demokrati men vi tillämpar det i byråkratin.
Politisk jämlikhet och marginalisering definieras i punkt 3.4 och 3.6 i teorin. Marginalisering hör ihop med politisk jämlikhet. Eftersom om man inte är politiskt jämlik är man
marginaliserad. Människor är marginaliserade även politiskt och därför är det svårt att upprätthålla politisk marginalisering som kan beror på kulturell dominans. Vilket resulterar till tabell 1.2 som visar att det finns en tydlig kulturell dominans i förbindelse till
byråkraterna. Däremot avser politisk jämlikhet att alla individer bör upprätthålla samma grundläggande rättigheter oavsett religion, kön och dylik, vilket har uppvisas genom att studenter med varierande etniska bakgrunder har varit verkställda och överklagat ett besluten.
I egenskap av teori bakgrunden framställs sammanhanget mellan strukturell diskriminering och representativ byråkrati. Sambandet mellan resultatet och teorin tydliggör det
resulterande utfallet i vår studie.
Om vi börjar med att redogöra resultatet, visade det sig utifrån en textanalytisk metod att en specifik grupp i kategorin fick en större andel av beviljade överklagan i jämförelse med de andra kategorierna. Resultatet i tabellen påvisar tydliga skillnader i frågan om kön samt etnisk bakgrund. Utifrån resultatet kunde vi även se en tydlig anknytning till olika avsnitt i undersökningen. Teorin om den ideala byråkratin framvisar att ge underlag för
organisationer i samhället och innefattar sammanlagt 4 viktiga kategorier. Kort förklarat beskriver kategorierna den hierarkiska strukturen, vilka som är ledarna och hur
organisationen styrs utifrån systemet (Senigaglia, 2011, s.56). Förklaringen framför en förbindelse med resultatet eftersom vi till en börja framförde vem ledarna i högskole programmet är samt vad för etnisk bakgrund man har genom att klassificera
examinatorerna och namnge dem till “byråkrat”. Utifrån resultatet av antalet överklaganden som examinerades av respektive byråkrat kunde vi avgöra om framställningen av
representativ byråkratin sammanfogas med byråkratiska teorin.
Representativ byråkrati framkommer tydligt i resultatet eftersom teorin talar om hur en viss person med annan tillhörighet representerar en specifik grupp bättre än någon annan (Tahvilzadeh, 2011, s.13). Framställningen av resultatet i anknytning till representativ
byråkrati påvisar att påståendet till viss del kan vara rätt. Anledningen till följande påföljd är främst eftersom ett stort antal studenter med invandrarbakgrund har exempelvis tilldelats byråkrat 1 som examinator angav sina motiveringar och bad om utbyte av lärare.
Utbytet av examinator innebär att studenterna uttryckte sig till att få en annan examinator eftersom de helst ville få byråkra 3 då de ansåg att byråkraten representera de bättre, vid överklagandet av sina tentamen. Studenterna formulerade sig i sina överklagan genom uttryck som exempelvis att byråkrat 3 kommer “förstå dem bäst”, eftersom byråkraten inte har en svensk påbrå. Utifrån den givna informationen ser vi att det finns fog till att
strukturell diskriminering kan framkomma.
Strukturell diskriminering innebär i sin tur att någon eller några trycker ner minoriteter i samhället (SOU. 2005, s.21). Uppfattningen av begreppet bemärker termen av orättvis behandling i olika former (SOU. 2005, s.21). Med utgångspunkt av strukturell
diskriminering kan man i viss mån anmärka att studenter med invandrarbakgrund har både förklarat och formulerat att det sker en orättvis behandling vid rättning av överklaganden. Påföljden av strukturell diskriminering visa sig ha förbindelse till politisk representativitet (Juriset e al., 2015, s. 110-126). Principen av politisk representativitet medverkar till att alla individer bör inneha likadana grundläggande rättigheter, oavsett bakgrund eller
könstillhörighet (Juriset e al., 2015, s. 110-126). Dessutom berör politisk jämlikhet sig kring moraliskt tänkande i samhället, som ger en koppling till jämställdhet och
jämlikhetsprincipen. Förutsätter vi utifrån det som redogörs i ovanstående teori, strävar både strukturell diskriminering och politisk jämlikhet efter ambitionen till att högskolor samt universitet skapar en allt mer inkluderande och tryggare miljö för alla studenter (Liinason. 2017, s. 173). En annan faktor är att utifrån jämlikhetsbegreppet från skolans
synvinkel förklaras jämlikhet som en motsvarighet till likvärdighet (Lindblom. 2020). Därmed kan inte strukturell diskriminering accepteras, men varför finns det fog till att det sker ändå?
6.2 Sammanfattning av empirin
I kategorin motiveringen av studenter med invandrarbakgrund framkom en hel del
variationer av motiveringar till varför ändring av betyg borde korrigeras. Däremot framkom det i kategorin motiveringar av etniskt svenska studenter betydligt färre motiveringar till varför ändringen av betyget borde korrigeras. Likheterna som framkom av både svenska studenter- och studenter med invandrarbakgrund prefererar hellre att få sin överklagan granskad av byråkrat 3 än av byråkrat 1. En annan likhet var att dem allra flesta överklagan riktade företrädesvis till en specifik byråkrat, med utgångspunkt från de fyra kategorierna som vi delade in studenterna i. Bortsett från likheterna framkom det en del olikheter. En olikhet var att flera studenter med invandrarbakgrund använder sig av begreppet orättvis i meningen som “bedömningen har varit orättvist behandlad”, och “jag skulle önska att få min tenta omprövad” samtidigt som svenska studenter använder främst sig av benämningen “slarvfel”. “Slarvfel” framkommer mer än vanligt i anslutning till överklagan av svenska studenter, såväl som färre bifogade sidoblad av motiveringar i jämförelse med studenter med invandrarbakgrund.
För att klargöra det hela, framkommer det en hel del olikheter- och skillnader mellan studenterna angående formuleringarna i sina motiveringar. Antalet överklaganden varierar självklart i dess omfattning som ankommer i respektive kategori, men samtidigt är
studenterna relativt aktiva med att uttrycka sig om vad som behöver omprövas enligt deras uppfattning.
Därefter framläggs det hur många studenter som har överklagat ett belsut mer än 1 gång i tabell 7. Anledningen till att vi framförde hur många gånger en student överklagat ett beslut var främst för att ge oss själva en bättre uppfattning om alla 45 överklaganden motsvarade 45 studenter eller om det var färre i omfattningen. Informationen av tabell 7 gav oss en bredare bild om hur många gånger en enskild student överklagar ett beslut som den har mottagit från en och samma byråkrat.
Slutligen framläggs den statistiska uppfattningen av Fisher’s exakta test i tidigare kapitel, tabell 5, punkt 5.2. Fisher’s exakta test presenterar att det inte finns någon skillnad mellan studenterna men däremot påvisar den textanalytiska metoden motsatsen av Fisher’s statistiska resultat.