I detta kapitel kommer vi att redovisa vårt resultat genom att förklara vad vår slutsats resulterat. Vi presenterar till ett visst mån en del utslag av motiveringarna som framkom av studenter och byråkrater utifrån dem mottagna överklaganderna. Som avslut har vi
sammanställt en sammanfattning av vårt resultat.
Med utgångspunt till frågeställningen “Förekommer det samband mellan låg grad av representativitet i byråkratin och högre diskrimineringsfall bland invandrarstudenter och
kön i en förvaltnings beslutsfattande?” framgår det att beroende på hur studenten har formulerat sig kring sin överklagan kan vi se tecken på att strukturell diskriminering
inträffar till en viss grad. Varje enskild motivering ser olika ut beroende på hur studenten har uttryckt sig i skrivandet och lämnat in överklagan. Problematiken som vi uppmärksammade var att studenter med invandrarbakgrund bedöms betydligt hårdare i jämförelse med etniskt svenska studenter. Dessutom visade det sig att antalet kvinnor med invandrarbakgrund var för det mesta den “utsatta” gruppen i jämförelse med kvinnor med svensk påbrå som vi framförde i tabell 3, avsnitt 5.1. Argumenten av problematiseringen framkommer i tabellerna som presenteras i kapitel 5, som påvisar att trots att det var allt fler överklagan som utfördes av kvinnliga studenter med invandrarbakgrund var antalet beviljade överklagan betydlig lägre i snitt, i liknelse med svenska kvinnliga studenter. Däremot framkom det att kategorin av de manliga studenterna med invandrarbakgrund var de “stora förlorarna” i jämförelse med resterande kategorier, eftersom enbart 1 av 11 överklagan beviljades vid förutsatta omprövande beslutet.
Ser vi därefter på om det finns en låg grad av representativitet i byråkratin kan vi med en gång se en förbindelse till att representativiteten inte uppvisar att vara betydande i ärendehandläggningen. Utifrån 6 byråkrater var det endast en som bäst kunde
“representera” studenterna som erhöll en annan etnisk tillhörighet och därmed begärde studenterna många gånger att en omprövning borde ske i sin överklagan av byråkrat 3. Studenterna uttryckte sig i samband med sina överklaganden med följande motivering: “Byråkraten kommer förstå mig bättre än den som har rättat min tentamen”, vilket ger motiv för att studenterna känt sig orättvist behandlade av vissa byråkrater. Utifrån ovanstående underlag framlägger slutsatsen att det finns ett samband mellan låg grad av representativitet i byråkratin och högre diskrimineringsfall av invandrarstudenter. Slutsatsen påvisar även att det sker ett mer framstående diskrimineringsfall gentemot kvinnliga invandrarstudenter i beslutsfattanden av omprövningar. Däremot var det inte enbart de kvinnliga
invandrarstudenterna som bemötte diskrimineringsfall i beslutfattande, för övrigt inträffades en likadan sitution mot de manliga studenterna med invandrarbakgrund. Studenterna som innehar ett annat påbrå än svensk var i allmänhet mer utsatta, men rent omfattande var de manliga invandrarstudenterna mer utsatta i frågan om beviljade överklagan, eftersom endast 1 av 11 överklaganden beviljades utifrån den kategorin.
7.1 Sammanfattning av slutsats
I huvudkategorierna som vi har presenterat här ovan framkom det en variation av olikheter och likheter av uppfattningar av det slutgiltiga resultatet. Här nedan kommer vi punktligt presentera vilka likheter och olikheter som ankom i studiens empiri. Ett mer omfattande samband av resultatet finner man i kapitel 6, punkt 6.1, 6.2 och 6.3.
Likheterna som vi fann i det slutgiltiga resultatet var följande:
1. De dubbelsida p-värdena som framkom av systemet JMP, var snarlikt sammanfallande med varandra trots att vissa kategorier, som bl.a manliga- och kvinnliga studenter med
invandrarbakgrund omfattade fler överklagan i jämförelse med etniska svenska studenter. 2. Antalet studenter med invandrarbakgrund, motiverade sig många gånger mer utförligt och detaljerat i sina överklagan, vilket gjorde det enklare för oss att sammanställa invandrar studenternas motiveringar under användandet av vår textanalytiska metod i empirin. 3. En hel del manliga och kvinnliga studenter med invandrarbakgrund anser att dem har blivit orättvis behandlade i frågan om omprövningar. Eftersom studenterna många gånger inte har mottagit motiveringar från byråkraten om varför inte en ändring sker. Samtidigt har en del studenter kontaktat enskild byråkrat via mail men även där har studenterna inte mottagit svar på frågan om hur dem ska gå tillväga för att få ett godkänt betyg vid nästkommande tentamenstillfälle.
4. Antalet etniska svenska studenter motiverar sig betydligt mindre i frågan om överklaganden. Flera svenska studenter formulerar sina motiveringar oerhört kort.
Dessutom uttrycks det i kategorin om svenska studenter att flera slarvfel har skett i samband med bedömningen och ändring av tentamens- betyget borde ske.
Olikheterna som vi fann i det slutgiltiga resultatet var följande:
1. Antalet kvinnliga studenter med invandrarbakgrund, överklagade ett tentamensbetyg betydligt mycker mer i jämförelse med kvinnliga svenska studenter. En allt mer tydlig framställning kan man se i kapitel 5, punkt 5.1.
2. Ett betydligt större antal av manliga studenter med invandrarbakgrund överklagade besluten som dem erhöll i sina överklaganden i jämförelse med manliga svenska studenter. Differenta särskillnader framkom i kategorierna bland männen när det berör den etniska tillhörighet som studenterna innehar. En annan uppmärksammade utgångspunkt var att andelen manliga studenter med invandrarbakgrund överklagade sina besult mer gentemot kvinnliga invandrarstudenter, manliga- och kvinnliga svenska studenter, rent procentuellt 3. Antalet manliga- och kvinnliga studenter med invandrarbakgrund var betydligt mer i frågan vid överklagandet av ett beslut. Fler etniska svenska studenter som erhöll ett beviljat besked i jämförelse med studenten med invandrarbakgrunder.
4. Färre studenter med invandrarbakgrund vart beviljade i sina omprövningar, trots att studenterna framförde goda grundläggande motiveringar i jämförelse med svenska studenter.
5. Fler studenter med invandrarbakgrund skulle hellre vilja att sina överklaganden omprövas av en annan byråkrat, än byråkrat 1. Däremot uttryckte inte studenter med svensk
tillhörighet någon form av “begäran” eller behov av omprövning från en annan byråkrat. Anledningen till att invandrarstudenterna uttryckte sig på så vis, är främst för att
studenterna upplevde att byråkrat 1 inte är “lika” representativ som byråkrat 3.
svensk tillhörighet. Vilket i sin tur kan brista i representationen av studenter med en annan etnisk tillhörighet, eftersom en svensk byråkrat enligt våra teorier inte kan representera en student med en annan bakgrund lika bra som en byråkrat som har likgiltig påbrå.
Här ovan synliggör vi vilka konkreta likheter- och skillnader som vi fann mellan studenterna i frågan om överklaganden mellan byråkraternas ställningstagande, utifrån de angivna motiven samt vilka specifika uttrycks-definitioner, respektive kategori av studenter har använt sig av vid bristfällig rättsligt motiv till varför ett betyg inte redigeras
En viktig utgångspunkt som högskolor och universitet borde förhålla sig till är att en enskild byråkrat inte ska avgöra ett beslut ensam. Glöm inte att ha i åtankarna att alla byråkrater har olika undervisningsformer, vilket resulterar till att man tänker olika vid bedömningen av utslagsgivande tentamen eller uppsatser. Man kan inte styra kollegornas/byråkraternas etnicitet men lärarkåren eller kår X för program X borde framföra problematiken, för att förbättra sin samverkan med ansvarig institutions-ledningskansli och som företrädesvis anför en allt mer omfattande rättsäkerhet till studenterna. Alla studenter ska tillförsäkras och känna sig trygga. Ansvaret för att tillgodoföra studentens rättssäkerhet upprätthåller sig hos respektive högskola och universitet. Universitet och Högskolor har ansvaret för att studenterna tillförsäkras en rättssäker handläggning i form av överklagande av beslut. Vi befinner oss i dagsläget i en viss situation: Vad gäller rättsligt för oss gentemot MDH? Och vad krävs det för att rättssäkerhet ska råda? Rättssäkerheten ska finnas i åtanke till att alla studenter trots sin etniska tillhörighet ska tillhandahålla trygghet genom lag och rätt, mot överskridande befogenhet från en myndighet eller en enskild person.