För att besvara de ställda frågeställningarna analyseras insamlad empiri samt dess koppling till det teoretiska ramverket i detta kapitel. En tematisk analys är genomgående för att identifiera, analysera samt presentera teman och dess koppling till ställda frågeställningar samt relevant teori.
4.2.1 Analys Sverige
4.2.1.1 Bakgrund
Samtliga studerade miljonprogramsområden är slutna och placerade utan tydlig anknytning till övriga områden i staden. Detta resulterar i ett slutet område med minimal insyn från människor som inte bor där. Nyssnämnda resonemang styrks av teorin Utveckling i Sverige (Polisen, 2017) som redogör att miljonprogrammets områden är isolerade från biltrafik med nedsänkta vägar och höga hus. Gemensamt för samtliga undersökta svenska bostadsbolag är även att arbetet för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden sker på eget initiativ. Det råder delade meningar om en lagstiftning hade bidragit till en positiv utveckling av trygghetsarbetet i utsatta områden.
Kriminalitet, låga skolresultat, trångboddhet, arbetslöshet samt låga inkomster är ytterligare faktorer som bidrar till områdets attraktivitet. Även detta återspeglas i teorin
Resultat
att åtgärder måste vidtas för att genomföra en förändring med visionen, mer attraktiva och trygga bostadsområden.
4.2.1.2 Åtgärder
Samtliga undersökta svenska bostadsbolag arbetar med sociala samt fysiska åtgärder för att öka tryggheten samt säkerheten i det utsatta området. Dåligt belysta, långa, otrygga källargångar har varit ett problem i samtliga områden. Åtgärden i Drottninghög, förflyttning av tvättstugor till en inglasad tillbyggnad på gaveln skiljer sig från övriga områden. Över och undergångar samt nedsänkta ytor är otrygga platser med lite insyn som majoriteten av bostadsbolagen förändrar. Homogena områden med stora betongblock är ytterligare ett problem enkelt att utläsa. Samtliga bostadsbolag arbetar med ökad insyn samt variation. I Lövgärdet har ökad växtlighet resulterat i ett mer attraktivt torg. Mer variation har i Lövgärdet genomförts genom 46 nya lägenheter med annan utformning jämfört med miljonprogrammets byggnader. I Råslätt har glas varit ett användbart material för att öka insyn och därmed öka övervakningen i området.
Dörrar i källargångar samt balkongfronter består idag av glas vilket även bidrog till en mer attraktiv utformning av byggnaden. Även i Drottninghög har glas varit ett användbart material för ökad övervakning samt trygghet. Samtliga undersökta bostadsbolag använder även kameror för ökad övervakning i området. Även trygghetsvärdar och trygghetsvandringar förekommer för att öka tryggheten. I Drottninghög är förstärkning av infrastrukturen en viktig faktor i arbetet för ett mindre isolerat område.
4.2.1.3 Brottsförebyggande arbete
Både i Drottninghög och i Lövgärdet används metoden BID för samverkan mellan olika aktörer och andra bostadsbolag i området. Detta styrks av teorin BID (Boverket, 2022) som innefattar en metod för partnerskap. Teorin IOP används vid samverkan under arbetet för ökad trygghet i Lövgärdet. I Råslätt har modellen Broken Windows används för att direkt vidta åtgärder vid exempelvis trasiga rutor och sabotage. Denna modell återspeglas i teorin om BoTryggt2030 (Uittenbogaard, 2020) som redogör betydelsen av att vidta åtgärder direkt vid sabotage. Även bostadsbolaget i Lövgärdet har varit delaktiga i ett arbete tillsammans med Tryggare Sverige som publicerat nyssnämnda teori. Drottninghög är det enda bostadsbolaget som har anammat metoderna CPTED och SafeGrowth. CPTED handlar primärt om hur den fysiska miljön bör utformas för att på bästa sätt förebygga brott och kriminalitet samt öka tryggheten. Nyssnämnda metod styrks genom teorin CPTED (Boverket, 2019) som innefattar sex följande principer: territorialitet, tillträdeskontroll, övervakning, försvårande av brottsgenomförande, image, och aktivering av platsen. Även teorin SafeGrowth (Innovation i Helsingborg, u.å.) innefattar ett brottsförebyggande arbete med vision att identifiera samband mellan den faktiska brottsligheten samt den upplevda otryggheten.
Resultat
Samtliga svenska undersökta bostadsbolag samarbetar med kommunen men det råder delade meningar om huruvida samarbetet fungerar bra eller mindre bra. Majoriteten av företagen anser att samarbetet med kommunen fungerar framgångsrikt samt är viktigt för att åstadkomma bästa resultat och ökad trygghet. Samarbetet med hyresgäster existerar i samtliga undersökta utsatta områden. Drottninghög och Lövgärdet erbjuder jobb för boende i området. I samtliga områden sker även en satsning på verksamheter samt olika aktiviteter för invånarna. Bostadsbolaget representerande Drottninghög har bättre kommunikation samt dialog med hyresgäster genom djupintervjuer jämfört med övriga bostadsbolag.
4.2.2 Analys Danmark
4.2.2.1 Bakgrund
Det undersökta området Gellerup och Toveshøj har likheter med det typiska svenska miljonprogramsområdet med fysisk och social isolering. Området byggdes under samma tidsperiod som de svenska med liknande mål och utformning. En negativ utveckling i området har medfört en stor koncentration av fattigdom och barnen växer upp med sämre förutsättningar för deras framtida utveckling, vilket stärks av teorin Utveckling i Danmark (FFS, 2021).
4.2.2.2 Åtgärder
En lagstiftning som infördes år 2018 tvingar till ett samarbete mellan kommunen och bostadsbolag i Danmark, där ingår också att arbete för ökad trygghet och säkerhet i områdena. Lagstiftningen tycks medföra både för och nackdelar, menar respondenterna. En fördel är möjligheten till stora fysiska förändringar i området, inkluderande utformning och planstrukturen, eftersom lagens avgörande krav är 40 % allmännyttiga bostäder i ”ghetto”-områdena. Detta för att skapa sociala och blandade bostadsområdet, vilket styrks av teorin Utveckling i Danmark (FFS, 2021).
Lagstiftningen fokuserar mycket på invånarnas etniska bakgrund samt benämner parallellsamhällena som ”ghetto” vilket påverkat områdenas attraktivitet.
4.2.2.3 Brottsförebyggande arbete
I Danmark används inte någon modell för det brottsförebyggande arbetet men det finns ett aktivt samarbete i och med lagstiftningen. Kommunen och bostadsbolagen arbetar tillsammans för att ge invånarna goda förutsättningar för framtiden vilket kan kopplas till teorin Utveckling i Danmark (FFS, 2021).
4.2.3 Analys utformning
4.2.3.1 Insyn
Samtliga intervjudeltagare är överens om att området bör vara lätt att övervaka och inte isolerat. Glas är ett fördelaktigt användbart material för ökad insyn vilket resulterar i
Resultat
4.2.3.2 CPTED
I Drottninghög har modellen CPTED samt SafeGrowth används under trygghetsarbetet.
Nyssnämnda modeller innefattar ett brottsförebyggande arbete. Primärt handlar CPTED om hur den fysiska miljön bör utformas för att förebygga brott och kriminalitet.
I Drottninghög har detta brottsförebyggande arbete använts vid exempelvis placering av fönster. Detta återspeglas även i teorin om CPTED (Boverket, 2019).
4.2.3.3 Teknisk utrustning
Återkommande åtgärd är installation av teknisk utrustning för ökad trygghet i utsatta områden. Kameror, belysning och porttelefoner är exempel på vanligt förekommande tekniska hjälpmedel. Vilka kan kopplas till teorierna BoTryggt2030 (Uittenbogaard, 2020), CPTED (Boverket, 2019) och BID (Sveriges Allmännytta, 2021).
4.2.3.4 Infrastruktur
En stadsdel bör inte utformas avskilt från övriga delar av staden. När studerade bostadsområden i Sverige samt Danmark utformades var visionen att skapa stadsdelar fri från trafik. Infrastruktur placerades därför utanför området vilket resulterade i ett svårnavigerat, isolerat område utan flöde och insyn. Idag försöker majoriteten av intervjuobjekten åtgärda isolerade områden genom placering av tydliga stråk samt anknytning till övriga staden.
4.2.3.5 Variation
Homogena bostadsområden är återkommande beskrivande begrepp av miljonprogrammets områden. Varierad utformning och bebyggelse är visionen för studerade svenska och danska bostadsbolag. Enbart höga byggnader bidrar till ett slutet område som är svårt att överblicka.
4.2.3.6 Mötesplatser
Mötesplatser bör vara enkla att överskåda för att öka tryggheten för människor.
Nedsänkta samt skymda mötesplatser minskar enligt intervjuobjekten tryggheten i området. Växtlighet är ytterligare återkommande åtgärd för att åstadkomma en mer attraktiv miljö i området. Skolor, bibliotek och torg är exempel på mötesplatser av stor betydelse för området och dess trygghet.
4.3 Frågeställning 1: Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad