En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer som primär datainsamlingsteknik har fungerat väl. Genom intervjuer med experter inom området möjliggjordes en kvalitativ undersökning. Metoden tillämpades korrekt och resulterade i ett strukturerat resultat som avslutningsvis besvarade ställda frågeställningar. En pilotintervju tillsammans med en intervjuguide var fördelaktigt för att öka reliabiliteten samt validiteten. Intervjuguide är ett framgångsrikt hjälpmedel för att åstadkomma bra intervjuer där intervjuare lättare får respondenten att besvara ställda frågor. Väl genomförda intervjuer är avgörande för studiens resultat och trovärdighet. Samtliga semistrukturerade intervjuer genomfördes med guide och på snarlika sätt för att öka reliabiliteten och validiteten. Genom ett kvalitativt metodval möjliggjordes en djupare förståelse för det undersökta problemet samt interaktion mellan forskare och det undersökta. Pilotintervjun genomfördes inte med en expert inom det specifika området.
Detta är ett förbättringsförslag då en pilotintervju med mer relevanta nyckelpersoner kan resultera i en bättre formulerad intervjuguide. Genomförandet av intervjuer med olika bostadsbolag i Sverige respektive Danmark genomfördes digitalt. Detta med anledning av den rådande pandemin samt det geografiska avståndet. Genom platsbesök samt fysiska möten finns utrymme för ytterligare förbättring vid datainsamlingen.
Genomförandet av intervjuerna fungerade väl där samma person intervjuade samtliga respondenter. Detta för att öka reliabiliteten och åstadkomma snarlika intervjuer.
Genomförandet av intervjuer med de danska bostadsbolagen var mer utmanande eftersom det stundtals uppstod en mindre språkbarriär. Det generella målet med undersökningen, att möjliggöra en jämförelse mellan Sverige och Danmark har framgångsrikt åstadkommits. Ställda frågeställningar har besvarats genom ett strukturerat samt noggrant tillvägagångssätt och genomförande med hög reliabilitet samt validitet.
Sammanfattningsvis har undersökningen givit svar på ställda frågeställningar genom väl utvald metod, datainsamlingsteknik samt tillvägagångssätt. Därmed har arbetet uppnått målet innefattande ökad förståelse för ombyggnation av utsatta områden samt jämförelse mellan olika länder och dess tillvägagångssätt.
Slutsatser och rekommendationer
6 Slutsatser och rekommendationer
• Samtliga undersökta svenska respektive danska utsatta områden uppfördes under 50 respektive 60-talet. Gemensamma identifierade faktorer för dessa bostadsområden är: homogenitet, avskildhet, låga skolresultat, arbetslöshet, trångboddhet och kriminalitet.
• Bostadsbolag i Sverige arbetar på eget initiativ för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det råder idag ingen svensk lag som tvingar bostadsbolagen att vidta åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Samtliga svenska bostadsbolag är överens om att fler företag och aktörer börjar förstå vikten av samverkan och förändring för att tillfredsställa hyresgästerna. Trots nyssnämnda insikt används bearbetande metoder för samverkan endast i viss utsträckning i Sverige.
• Bostadsbolag i Danmark regleras av lagen för utsatta områden som innebär att allmännyttiga bostäder ska minska från 100% till 40 % innan år 2030 (FFS, 2021). Detta tvingar ett samarbete mellan danska kommuner och bostadsbolag.
Det råder delade meningar huruvida denna lagstiftning är optimal eller inte.
Lagen tvingar förändring i utsatta bostadsområden genom obligatoriskt samarbete mellan olika aktörer.
• Majoritet av respondenterna redogör vikten av ett område lätt att överblicka med hög insyn och tydliga stråk. Att undvika isolerade och skymda områden är samtliga respondenter överens om. Genom olika utformade huskroppar blir området mindre homogent och lättare att överblicka. Kameror, belysning och porttelefoner är framgångsrika hjälpmedel för ökad övervakning.
Att studera ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden är högaktuellt och en välkänd utmaning i både Sverige och Danmark. Studien och dess resultat bidrar med ökad förståelse för den rådande situationen i utsatta områden. Genom jämförelse mellan svenska respektive danska bostadsbolag kan praktiker lära av ett annat land. Detta kan resultera i ett större utbud av kompetens och förbättringsförslag. Även praktiker i planeringsskedet av ombyggnation samt nybyggnation är målgrupp för denna studie.
Resultatet av de ställda frågeställningarna redogör hur ett bostadsområde kan utformas för ökad säkerhet och trygghet vilket är högst relevant för många praktiker inom byggbranschen. Forskare är ytterligare en målgrupp eftersom trygghet är en känsla som uppstår vid tolkning av en fysisk miljö och upplevs inte likadant för alla människor.
Forskare inom exempelvis beteendevetenskap har därför möjlighet att öka sin förståelse för trygghet i utsatta områden genom denna studie. Allmänheten påverkas också av ökad forskning inom detta område. Samhället påverkas negativt av utsatta bostadsområden präglade av kriminalitet. Genom ökad förståelse för åtgärder samt ombyggnation av miljonprogrammets bostadsområden kan visionen om mer attraktiva och trygga områden uppnås.
Denna studie kan bidra med att uppmärksamma bostadsbolag att beakta trygghets- och
Slutsatser och rekommendationer
hjälp av och använda bearbetade brottsförebyggande metoder, kan utvecklingen förhoppningsvis komma att vända för utsatta områden.
Det finns stor potential samt möjlighet till vidare forskning baserat på denna studie.
Vidare forskningsområde är förslagsvis: social hållbarhet i utsatta områden. Nedan redovisas rekommendationer samt förslag till branschen på vidare vetenskaplig forskning.
• Studera hur boende i utsatta områden upplever den fysiska miljön och hur den bidrar till otrygghet.
• Utred huruvida en lagstiftning hade hjälpt eller stjälpt samarbetet mellan olika aktörer i trygghetsarbetet.
• Redogör förslag på en lagstiftning för obligatoriskt arbete för ökad trygghet och säkerhet i svenska utsatta områden.
• Modellera förslag på ombyggnation av ett klassiskt miljonprogramsområde samt studera om dessa förslag kan implementeras som referensram eller inspiration för ombyggnation av utsatta områden.
Utsatta områden präglade av otrygghet behöver genomgå en förändring.
Rekommendation till byggbranschen för att uppnå visionen om mer attraktiva bostadsområden är ökat samarbete mellan olika aktörer samt större användning av brottsförebyggande modeller och handböcker.
Referenser
Referenser
Abrahamsson, U., & Renuld, K. (22 april, 2020). Vätterhem satsar en miljard på
bostadsområdet Råslätt. SVT Nyheter/Jönköping.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jonkoping/vatterhem-satsar-en-miljard-pa-bostadsomradet-raslatt
Allmännyttan. (u.å.). Kritiken mot miljonprogrammet.
https://www.allmannyttan.se/historia/tidslinje/kritiken-mot-miljonprogrammet/
Berghauser Pont, Marcus, L., Legeby, A., Colding, J., Barthel, S., & gren, åsa. (2016).
Nytt miljonprogram unik chans att losa flera fragor. Dagens Nyheter.
Boverket. (10 februari, 2021). Begreppet "social housing".
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/olika-grupper/hushall-begransad-ekonomi/begreppet-social-housing/
Boverket. (2 mars, 2022). BID - en samverkansmodell mellan fastighetsägarna.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/metoder/samverkansmodeller/bid/
Boverket. (4 december, 2019). Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED).
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/metoder/fysiska-atgarder/cpted/
Boverket. (3 juni, 2020). Under miljonprogrammet byggdes en miljon bostäder.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/miljonprogrammet/
Framtiden. (u.å.). Stärkt samverkan för ett tryggare Lövgärdet.
https://framtiden.se/starkt-samverkan-for-ett-tryggare-lovgardet/
Föreningen för Samhällsplanering (FFS). (1 juli, 2021). Utblick: Omvandling av utsatta bostadsområden - en dansk ansats. https://www.planering.org/plan-blog/2021/7/1/utblick-omvandling-av-utsatta-bostadsomrden-en-dansk-ansats
Gellerup og Toveshøj. (7 augusti 2019). Baggrunden – derfor gør vi det. Helhedsplanen for Gellerup och Toveshøj. https://helhedsplangellerup.dk/derfor-goer-vi-det/baggrunden-derforgoer-vi-det/
Guldåker, N., & Per-Olof, H. (2020). Livsvillkor och strategisk lägesbild. I M. Gerell, P-O. Hallin, K. Nilvall, & S. Westerdahl (Red.), Att vända utvecklingen – Från utsatta områden till trygghet och delaktighet (Vol. 26, s. 181- 188). (Malmö University Publications in Urban Studies; Vol. 26). Malmö University.
https://lup.lub.lu.se/search/files/78370323/Gerell_m.fl._2020.pdf
Referenser
Helsingborg. (7 februari, 2022). Ny metod för stadsutveckling – SafeGrowth.
https://helsingborg.se/kommun-och-politik/samarbete/internationellt/internationella-projekt-2/ny-metod-for-stadsdelsutveckling-safegrowth/
Helsingborgshem. (u.å.). Stadsdelsutveckling på Drottninghög. Hämtad 18 januari, 2022, från https://www.helsingborgshem.se/byggprojekt/stadsdelsutveckling-pa-drottninghog
Innovation Helsingborg. (u.å.). Tryggare stadsdelar byggt på engagemang och känsla av ägandeskap. https://innovation.helsingborg.se/initiativ/tryggare-stadsdelar-byggt-pa-engagemang-och-kansla-av-agandeskap/
Mistra Urban Futures. (u.å.). Lövgärdet for sustainable neighbourhood transformation.
https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/lovgardet-sustainable-neighbourhood-transformation
Polisen. (10 september, 2018). Brottsförebyggande arbete – polisens arbete.
https://polisen.se/om-polisen/polisens-arbete/brottsforebyggande-arbete/
Polisen. (6 december, 2021). Tillsammans ökar vi tryggheten i utsatta områden.
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2021/december/tillsammans-okar-vi-tryggheten-i-utsatta-omraden/
Polismyndigheten. (december, 2021). Lägesbild över utsatta områden –
Regeringsuppdrag 2021.
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/lagesbild-over-utsatta-omraden-2021.pdf
Polisen. (juni, 2017). Utsatta områden - social ordning, kriminell struktur och
utmaningar för polisen.
https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-sociala-risker-kollektiv-formaga-och-oonskade-handelser.pdf
Riksrevisionen. (23 oktober, 2020). Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden.
https://www.riksrevisionen.se/download/18.7546977617592429b913d517/160492734 0756/RiR%202020_20%20Anpassad.pdf
Sveriges Allmännytta. (10 maj, 2021). Samverkan i bostadsområden.
https://www.sverigesallmannytta.se/trycksaker/samverkan-i-bostadsomraden/
Uittenbogaard, C. (2020). BoTryggt2030 - Handboken för planering av säkra och trygga livsmiljöer. Stiftelsen Tryggare Sverige.
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide bostadsbolag Sverige Bilaga 2 Intervjuguide bostadsbolag Danmark Bilaga 3 Intervjuguide kommun Danmark
Ombyggnation Miljonprogrammet
En studie som jämför bostadsbolagens arbete för ökad trygghet och säkerhet vid ombyggnation av utsatta bostadsområden i Sverige respektive Danmark
INTERVJUFRÅGOR
1. Information om respondenten/er 1.1 Namn
1.2 Ålder
1.3 Yrke/arbetsroll 1.4 Arbetslivserfarenhet 1.5 Utbildning
2. Företagsfakta 2.1 Vilka är ni?
3. Bakgrund till det utsatta området 3.1 Bakgrundsfakta om området.
3.2 Hur kommer det sig att det ser ut som det gör i detta område?
3.3 Varför behövs åtgärder vidtas?
3.4 Finns det några specifika orsaker som bidragit till ett osäkert och otryggt område?
4. Åtgärder, arbetsprocess
4.1 Vilka är de åtgärder som ni vidtagit för att öka säkerheten och tryggheten i området?
4.2 Finns ett brottsförebyggande arbete?
4.3 Har ni använt er av några specifika hjälpmedel, såsom Handböcker, modeller/metoder?
BILAGA 1
5. Ansvar
5.1 Vilket ansvar har ni som bostadsbolag gällande arbete för ökad säkerhet och trygghet i utsatta områden?
• Har ni något ansvar?
5.2 Finns det några förhållningsregler gällande arbetet för ökad trygghet och säkerhet?
5.3 Är det upp till varje bostadsbolag att jobba aktivt med ökad trygghet och säkerhet?
5.4 Anser du att en lagstiftning skulle vara nödvändig för ökat trygghets och säkerhetsarbete?
• Övriga kommentarer/åsikter?
5.5 Vem är ytterst ansvarig för trygghetsarbetet vid ombyggnation av ett utsatt område?
6. Samarbete och/eller samverkan 6.1 Arbetar ni med samverkan?
Om ja:
• På vilket sätt/vilken ”modell” (BID, EST, IOP etc.)?
• Med vilka aktörer?
Om nej:
• Vad är anledningen?
• Planerar ni att göra det i framtiden?
6.2 Hur involverar ni hyresgäster i trygghets och säkerhetsarbetet?
• Är de involverade?
Om ja:
• På vilket sätt?
6.3 Om samarbetet med hyresgäster existerar, vad har fungerat bra respektive mindre bra?
• För och nackdelar?
• Specifika svårigheter?
6.4 Existerar ett samarbete med kommunen?
Om ja:
• Var det självklart?
6.5 Finns det behov att samarbeta med andra bostadsbolag?
• Hur skulle det samarbetet fungera?
• För och nackdelar?
6.6 Finns det behov av ett samarbete med bostadsbolag i andra länder?
• Ser ni någon ”vinning” i det?
6.7 Hur tror ni att andra bostadsbolag jobbar för ökad trygghet och säkerhet vid ombyggnation av utsatta områden?
• Skiljer sig ert arbete?
• Har ni kommit längre i utvecklingen jämfört med andra företag?
7. Utformning
7.1 Hur bidrar byggnadens utformning till ökad trygghet och säkerhet?
• Arbetar ni med brottsförebyggande modeller för utformning (CPTED, BoTryggt30, etc.)?
7.2 Hur bör den fysiska miljön (närområdet) utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt och tryggt område?
• Hur ser arbetsprocessen ut för att uppnå visionen?
8. Övrigt
8.1 Har du några förslag på hur ni som bostadsbolag skulle kunna bidra till utvecklingen samt inspirera andra aktörer och bolag att arbeta mer aktivt för ökad trygghet och säkerhet?
8.2 Har du något mer att tillägga som hade varit till hjälp i vår undersökning?
Ombyggnation Miljonprogrammet
En studie som jämför bostadsbolagens arbete för ökad trygghet och säkerhet vid ombyggnation av utsatta bostadsområden i Sverige respektive Danmark
INTERVJUFRÅGOR
1. Information om respondenten/er 1.1 Namn
1.2 Ålder
1.3 Yrke/arbetsroll 1.4 Arbetslivserfarenhet 1.5 Utbildning
2. Företagsfakta 2.1 Vilka är ni?
3. Bakgrund till det utsatta området (Gellerup og Toveshoj) 3.1 Bakgrundsfakta om området.
3.2 Hur kommer det sig att det ser ut som det gör i detta område?
3.3 Varför behövs åtgärder vidtas?
3.4 Finns det några specifika orsaker som bidragit till ett osäkert och otryggt område?
4. Åtgärder, arbetsprocess
4.1 Vilka är de åtgärder som ni vidtagit för att öka säkerheten och tryggheten i området?
4.2 Finns ett brottsförebyggande arbete?
4.3 Har ni använt er av några specifika hjälpmedel, såsom Handböcker, modeller/metoder?
BILAGA 2
5. Ansvar
5.1 Vilket ansvar har ni som bostadsbolag gällande arbetet för ökad säkerhet och trygghet i utsatta områden?
• Har ni något ansvar?
5.2 I Danmark finns en lagstiftning gällande brottsförebyggande arbete för bostadsområden, vad innebär den?
• Vad tycker ni om att det finns en lagstiftning gällande arbetet för ökad trygghet och säkerhet?
• I Sverige finns just nu ingen lagstiftning, vad anser ni om det? Bra eller dåligt?
• Övriga kommentarer/åsikter?
5.3 Vem är ytterst ansvarig för trygghetsarbetet vid ombyggnation av ett utsatt område?
6. Samarbete och/eller samverkan 6.1 Arbetar ni med samverkan?
Om ja:
• På vilket sätt/vilken ”modell” (BID, EST, IOP etc.)?
• Med vilka aktörer?
Om nej:
• Vad är anledningen?
• Planerar ni att göra det i framtiden?
6.2 Hur involverar ni hyresgäster i trygghets och säkerhetsarbetet?
• Är de involverade?
Om ja:
• På vilket sätt?
6.3 Om samarbetet med hyresgäster existerar, vad har fungerat bra respektive mindre bra?
• För och nackdelar?
• Specifika svårigheter?
6.4 Existerar ett samarbete med kommunen?
Om ja:
• Var det självklart?
• Hur fungerar samarbetet?
Om nej:
• Varför har ni valt att inte samarbeta?
• Hade ett samarbete resulterat i ett mer framgångsrikt trygghets och säkerhetsarbete?
6.5 Finns det behov att samarbeta med andra bostadsbolag?
• Hur skulle det samarbetet fungera?
• För och nackdelar?
6.6 Finns det behov av ett samarbete med bostadsbolag i andra länder?
• Ser ni någon ”vinning” i det?
6.7 Hur tror ni att andra bostadsbolag jobbar för ökad trygghet och säkerhet vid ombyggnation av utsatta områden?
• Skiljer sig ert arbete?
• Har ni kommit längre i utvecklingen jämfört med andra företag?
7. Utformning
7.1 Hur bidrar byggnadens utformning till ökad trygghet och säkerhet?
• Arbetar ni med brottsförebyggande modeller/metoder för utformning (CPTED, BoTryggt30, etc.)?
7.2 Hur bör den fysiska miljön (närområdet) utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt och tryggt område?
• Hur ser arbetsprocessen ut för att uppnå visionen?
8. Övrigt
8.1 Har du några förslag på hur ni som bostadsbolag skulle kunna bidra till utvecklingen samt inspirera andra aktörer och bolag att arbeta mer aktivt för ökad trygghet och säkerhet?
8.2 Har du något mer att tillägga som hade varit till hjälp i vår undersökning?
English version:
Rebuilding unsafe uninviting housing areas
A study comparing how building companies in Sweden and Denmark are working with increased safety for the inhabitants when rebuilding unsafe
housing areas
Background information:
During a housing shortage in Sweden, a program was implemented with the vision of completing one million homes between the years 1965 and 1975. Most of them were apartment buildings. Many of Sweden's most unsafe housing estates consist of buildings produced during this ten-year period. These building are today in a big need of renovation and remodeling to increase safety for people living in these areas. Corresponding areas are found in the countries Denmark and the Netherlands. The purpose of this research paper is to study how different housing companies in Sweden, Denmark, and the Netherlands work for increased safety during redevelopment of unsafe housing areas. Additionally, another purpose is to establish how the surroundings can be designed to create safer and more attractive residential areas.
Interview questions:
1. Information about the respondent
1.1 Name 1.2 Age 1.3 Profession 1.4 Work experience 1.5 Education
2. Company information
2.1 Can you tell us a little bit about the company you are working at?
3. Background information about the unsafe area (Gellerup og Toveshoj) 3.1 Background information
3.2 How come this area became unsafe?
3.3 Why is this area in need of a change?
3.4 Are there any specific reasons that have contributed to an unsafe and unsafe area?
4. Work process
4.1 What are the actions you have done to increase safety and security in this area?
4.2 Are you working with crime prevention?
4.3 Have you used any specific tools such as models/methods or handbooks?
5 Responsibility
5.1 What responsibility do you have as a housing company regarding work for increased safety and security in unsafe areas?
• Do you have any responsibility?
5.2 In Denmark a law regarding prime prevention exists. What does this law mean?
• What do you think about the law? Good or bad?
• In Sweden no law exists. What do you think about that? Good or bad?
5.3 Who is most responsible for the work aiming for increased safety and security when rebuilding unsafe housing areas?
6 Collaboration
6.1 Do you collaborate with other actors (companies/police/municipality etc.)?
“Samverkan”
If yes:
• In what way/which method (BID, EST, IOP etc.)?
6.2 Involve tenants?
• Are they involved in your work for increased safety and security?
If yes:
• How are they involved?
6.3 If the collaboration with tenants exists, what have worked well and less well?
• Pros and Cons?
• Specific complications?
6.4 Do you collaborate with the municipality?
If yes:
• Was it obvious?
• How does the collaboration work?
If no:
• Why have you chosen not to cooperate?
• Had a collaboration resulted in a more successful work for increased security and safety?
6.5 Is there a need to cooperate with other housing companies?
• How would that collaboration work?
• Pros and Cons?
6.6 Is there a need to cooperate with housing companies in other countries?
• Do you see any pros and cons with it?
6.7 How do you think other housing companies work for increased security and safety when rebuilding unsafe areas?
• Do you work differently?
• Have you come further in the development compared to other companies?
7 Design
7.1 How does the design of the building contribute to increased safety and security?
• Do you work with crime prevention methods for design (CPTED, BoTryggt30, etc.)?
7.2 How should the surroundings be designed to achieve a more attractive and safe area?
• What does the work process look like to achieve this vision?
8 Other
8.1 Have you any suggestions on how you as a housing company could contribute to the development and inspire other actors and companies to work more for increased security and safety?
8.2 Do you have anything more to add that would have been helpful for our survey?
Ombyggnation Miljonprogrammet
En studie som jämför bostadsbolagens arbete för ökad trygghet och säkerhet vid ombyggnation av utsatta bostadsområden i Sverige respektive Danmark
INTERVJUFRÅGOR
1. Information om respondenten/er 1.1 Namn
1.2 Ålder
1.3 Yrke/arbetsroll 1.4 Arbetslivserfarenhet 1.5 Utbildning
2. Företagsfakta
2.1 Vilka är ni, avdelningen du jobbar på?
- Äger ni några bostäder?
3. Bakgrund till det utsatta området (Gellerup og Toveshoj) 3.1 Bakgrundsfakta om området.
3.2 Hur kommer det sig att det ser ut som det gör i detta område?
3.3 Varför behövs åtgärder vidtas?
3.4 Finns det några specifika orsaker som bidragit till ett osäkert och otryggt område?
4. Åtgärder, arbetsprocess
4.1 Vilka är de åtgärder som ni vidtagit för att öka säkerheten och tryggheten i området?
4.2 Finns ett brottsförebyggande arbete?
4.3 Har ni använt er av några specifika hjälpmedel, såsom Handböcker, modeller/metoder?
BILAGA 3
5. Ansvar
5.1 Vilket ansvar har ni som kommun gällande arbetet för ökad säkerhet och trygghet i utsatta områden?
• Har ni något ansvar?
5.2 I Danmark finns en lagstiftning gällande brottsförebyggande arbete för bostadsområden, vad innebär den?
• Vad tycker ni om att det finns en lagstiftning gällande arbetet för ökad trygghet och säkerhet?
• I Sverige finns just nu ingen lagstiftning, vad anser ni om det? Bra eller dåligt?
• Övriga kommentarer/åsikter?
5.3 Vem är ytterst ansvarig för trygghetsarbetet vid ombyggnation av ett utsatt område?
6. Samarbete och/eller samverkan 6.1 Arbetar ni med samverkan?
Om ja:
• På vilket sätt/vilken ”modell” (BID, EST, IOP etc.)?
• Med vilka aktörer?
Om nej:
• Vad är anledningen?
• Planerar ni att göra det i framtiden?
6.2 Involverar ni på något sätt hyresgästerna i arbetet?
• Är de involverade?
Om ja:
• På vilket sätt?
6.3 Om samarbetet med hyresgäster existerar, vad har fungerat bra respektive mindre bra?
6.3 Om samarbetet med hyresgäster existerar, vad har fungerat bra respektive mindre bra?