Intervju, Sverige Lövgärdet

4.1.1.1 Bakgrund av utsatt område

Respondent 1 redogör att Lövgärdet i Göteborg är ett klassiskt miljonprogramsområde bestående av fyra respektive åttavåningshus med snarlik utformning. I området finns även en stor grundskola, äldreboende, boendecentral, små restauranger och andra näringsidkare kring Lövgärdets torg. Vidare förklarar respondent 1 att Lövgärdet år 2015 var en väldigt osäker och otrygg plats med gängtillhåll och öppen drogförsäljning.

Enligt respondent 1 är segregation och trångboddhet möjliga orsaker till ett otryggt område. När många människor bor på liten yta finns ingen plats för barn och ungdomar att studera på. Detta resulterar i att ungdomar umgås utomhus och blir introducerade till kriminalitet.

4.1.1.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet

Enligt respondent 1 var den första åtgärden som vidtogs installation av kameror på torget i samråd med polisen. Respondent 1 förklarar vidare att torget i Lövgärdet var som hämtat från gamla öststaterna, asfalt, betong och brist på växlighet. År 2021 genomfördes därför en ombyggnation av torget till en mer parkliknande miljö med möjlighet till lekplatser för små barn. Visionen var enligt respondent 1 mycket växlighet, vegetation och gräs i stället för ett asfalterat torg. Det byggdes även 46 nya lägenheter i anslutning till området med annan utformning, radhusliknande tvåvånings hus. Resultatet av dessa åtgärder är enligt respondent 1 ökad trygghet kring torget i Lövgärdet. Tillsammans med ett allmännyttigt bostadsbolag som äger ungefär lika många fastigheter i Lövgärdet har trygghetsvärdar införts i området mellan klockan 15:00 och 23:00 varje dag. Enligt respondent 1 får de rapporter varje dag som redovisar eventuella händelser. Vidare menar respondent 1 att med hjälp av rapporterna kan det konstateras att det har varit lugnt i området under en lång period nu.

Enligt respondent 1 har bostadsbolaget han representerar inte använt sig av specifika hjälpmedel, metoder/modeller eller handböcker. Däremot har företaget varit delaktiga i ett arbete tillsammans med Tryggare Sverige, som nu publicerat en handbok, BoTryggt2030. Enligt respondent 1 har bostadsbolaget han representerar interagerat med polis, skola, trygghetssamordningar, kommunen, näringsidkare och skapat dialoger. Enligt respondent 1 finns även ett brottsförebyggande råd, Trygg i Lövgärdet där företaget varit väldigt delaktiga. Respondent 1 förklarar att de har skapat ett samarbetsavtal med tidigare nämnda allmännyttiga bostadsbolag. Avtalet löper i fem år framåt med en handlingsplan varje år samt regelbundna möten. Respondent 1 förklarar att båda företagen bidrar med pengar för att stödja föreningar och liknande som ökar tryggheten i området. Exempel på föreningar är enligt respondent 1, föräldrastöd, kvinnonätverk, samt föreningar som sysselsätter barnen efter skoltid

Resultat 4.1.1.3 Ansvar

Enligt respondent 1 finns inget lagstiftat ansvar som kontrollerar hur bostadsbolag i Sverige arbetar för ökad trygghet samt säkerhet i utsatta områden. Däremot menar respondent 1 att det är en självbevarelsedrift att skapa ökad trygghet och säkerhet för hyresgäster. Respondent 1 tror inte att en lagstiftning hade resulterat i ett mer framgångsrikt arbete för ökad trygghet och säkerhet. Detta eftersom problemet enligt respondent 1 är en samhällsfråga där samtliga behöver samarbeta och kommunicera.

Respondent 1 menar att företagen tar ansvar genom att ta hand om sina fastigheter och hyresgäster som bor där. Vidare kan fastighetsägare bidra med att samverka samt integrera hyresgästerna. I Göteborg finns enligt respondent 1 en bo-coach som arbetar med att informera bostadsbolagets hyresgäster. Respondent 1 förklarar även att de har miljövärdar, personer som varit långtidsarbetslösa som företaget erbjuder jobb. Dessa personer är enligt respondent 1 beviljade ett stöd från arbetsförmedlingen och arbetar upp till 1,5 år på företaget och därefter är vision att få personen anställd.

4.1.1.4 Samarbete och samverkan

Enligt respondent 1 arbetar bostadsbolaget som han representerar aktivt med samverkan. Både BID och IOP är modeller som används och är välkänt för företaget.

Detta innebär att företaget samarbetar med andra aktörer samt andra bostadsbolag.

Samarbetet med hyresgäster är inte lika enkelt enligt respondent 1. Vid en anmäld otrygg upplevelse agerar företaget och vidtar åtgärder. Ytterligare interaktion med hyresgästerna sker enligt respondent 1 genom de olika verksamheter som de investerar i. Vidare förklarar respondent 1 att företaget samarbetar med kommunpoliser, skola, trygghetssamordningen. Samarbetet med nyssnämnda kommunala verksamheter fungerar enligt respondent väldigt bra.

4.1.1.5 Utformning

Enligt respondent 1 är byggnadens utformning ingenting som företaget förändrar på befintlig byggnation. De arbetar i stället med ökad säkerhet av skalskyddet samt hålla rent i exempelvis källargångar. Företaget arbetar även för nya mer trygga och synliga lokaler i området.

4.1.2 Intervju, Sverige Råslätt

4.1.2.1 Bakgrund av utsatt område

Respondent 3 berättar att området byggdes år 1967 som ett av Sveriges miljonprogramsområden och är ett av Jönköpings största bostadsområden. De grå betongelementen fick tidigt kritik och redan på 80-talet färgsattes betongelementen i hopp om att uppnå ett mer attraktivt område. Respondenterna berättar att de har lagt mycket pengar på underhåll av fastigheterna men med tiden behövs ändå åtgärder vidtas, till exempel energikrav som måste uppfyllas, nedslitna fasader, byte av fönster

Resultat

Anledningen till att Råslätt definieras som ett utsatt område beror inte på bebyggelsen eller fasadernas utformning menar respondent 4. Polisen tar in statistik från bland annat skolbetyg, antal brott i området och socioekonomiska förhållanden, vilket ligger till grund för varför Råslätt finns med på listan. Respondent 4 menar att polisen är förtegna med vad deras syfte med listorna är. Vidare menar respondenterna att de har sina spekulationer om att det är ett sätt för polisen att kunna tillsätta resurser och då är Råslätt ett tacksamt område eftersom det har ett dåligt rykte i staden och landet. Områdets dåliga rykte tillkom redan från start och framför allt efter att hyresgäster från Kålgårdens lägenheter med dåligt rykte flyttade till Råslätt. Nyanlända flyttade också dit och på 90-talet tillkom flyktingförläggningar i området vilket bidrog till ett försämrat rykte. Respondent 4 berättar att invånarna på Råslätt är stolta över området och känner sig inte speciellt otrygga.

4.1.2.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet

Enligt respondent 4 har de gjort mycket för att öka tryggheten och säkerheten i Råslätt.

De har tittat mycket på trygghetsaspekter när det gäller belysning, de långa och otrygga källargångarna, överblickbarhet, bytt ut lås från nycklar till taggar, parkeringshus och parkeringsdäcken inomhus. Dörrarna till källargångarna var tidigare helt slutna dörrar vilket gjorde att en otrygghet upplevdes, där har åtgärder vidtagits genom att tillsätta glas. Tidigare låg resecentrum under köpcentret i Råslätt, där upplevdes en otrygghet.

I stället har man flyttat upp det framför köpcentret, för att skapa en ökad trygghet. Just nu, år 2022, finns ett arbete där tidigare parkeringsburar på parkeringsdäcken ersätts med kameror.

En modell som bostadsbolaget arbetat med är Broken Windows, vilket innebär att det ska vara städat, ordning, inga trasiga rutor eller sabotage. Respondent 4 anser att det varit ytterst lite förstörelse och nedskräpning på Råslätt men när det uppstått sabotage eller liknande är målet att åtgärder ska vidtas direkt.

I Råslätt finns ständigt ett arbete med olika nätverk, där det finns ett specifikt närverk, kallat områdesgruppen, och har funnits sedan 70-talet, berättar respondent 4. Nätverket bidrar med att skapa trygghet och säkerhet, och när något händer sluter hela samhället upp.

Respondent 4 menar att det finns ett stort pådrag med engagerade människor i området.

De jobbar tillsammans med SSG (Säkerhets samverkansgruppen) och East, sedan finns en verksamhetsgrupp i området som kallas ”Torsdagsgruppen”.

4.1.2.3 Ansvar

Respondent 4 berättar att som ett kommunalt bolag finns ett ansvar men till en viss gräns. Det finns inget uttalat men bostadsbolaget ser det som en självklarhet att se till att hyresgäster som bor i området ska trivas och känna sig trygga. De har trygghetspolicys som ska följas men lagstadgat, menar respondent 4, att det är polisen som är ansvarig för att hålla ordning och reda. Där behövs en särskiljning.

Förvaltningsmässigt menar respondent 5 att det är en självklarhet att hålla ordning eftersom det kostar mer pengar att städa ett stökigt område.

Respondent 3 berättar att trygghetsarbetet och det ansvar som bolaget tar visar sig i deras värdegrunder där bolagets värdeord LUTA står för Långsiktighet, Utveckling, Trygghet och Ansvar.

Resultat

I de områden där en blandning av många olika fastighetsägare, kommunala och privata, där det är svårare att samstyra, anser respondent 4 att en lagstiftning hade varit jättebra.

Sverige har en bra bransch och genom Sveriges Allmännytta kan de använda sig av benchmarking, göra studiebesök och hämta inspiration hos andra bolags arbete, berättar respondent 3. Allmännyttans områden är inga problem utan det är de större områdena där olika aktörer delar på samstyrningen som har det svårare, menar respondent 3.

4.1.2.4 Samarbete och samverkan

Enligt respondent 4 arbetar de inte efter någon speciell modell, men de arbetar med samverkan tillsammans med verksamheter på området såsom med polisen, fältare, hyresgästförening och skola. Det finns en viss samverkan med kommunen men där anser respondent 4 att en förbättring av samarbetet krävs. De vill ha ett samarbete men det är svårt att få med hyresgästerna, anser respondent 4. Det finns ett samarbete med hyresgästföreningen men det finns en önskan om en bredare hyresgästdialog, där de också vill ha en blandning mellan kvinnor och män, med olika nationaliteter och i olika åldrar. Det finns en hållbarhetsavdelning som arbetar med hyresgästinflytande och stöttar förvaltningen, vilket bidrar till att hyresgästerna ändå blir involverade på ett sätt, berättar respondent 4.

Respondent 4 berättar att det finns ett samarbete med andra kommunala bostadsbolag i Jönköping, det är mest för att hämta inspiration och se hur andras arbete ser ut. Ett samarbete med andra länder är av intresse, anser respondent 4. Bolaget ingår i ett europeiskt nätverk, Euro Net, där de främst tittar på hur andra länder bygger och förvaltar. Sverige skiljer sig från många länder då Sverige inte arbetar med ”Social Housing”, berättar respondent 3. De är med och benchmarkar mot tio andra svenska bostadsbolag, men ser det övriga med hur andra länder arbetar som en nyfikenhet.

Respondent 4 anser att ”Social housing” skapar segregerade områden och därför inte är nödvändigt att använda i arbetet.

4.1.2.5 Utformning

Respondent 4 anser att bostadens utformning bidrar till ökad trygghet och säkerhet. På Råslätt har betongelementen som tidigare var balkongfronter bytts ut mot glas och betongelement i trapphus plockades bort för att öppna upp, berättar respondent 3.

Anledningen handlade om utsikt och insyn, bytet gjorde att de boende fick en överblickbarhet vilket påverkar tryggheten menar respondent 5. Det medförde också en attraktivare utformning av byggnaden. Att byta ut helt slutna dörrar mot dörrar med glas, installera kameror och att göra entréer mer inbjudande påverkar också byggnadens utformning, det påverkar överblickbarheten vilket anses bidra till en ökad trygghet, berättar respondent 4. Råslätt är stort område sett till ytan, respondent 5 anser att arbeta för ökad rörelse i området skulle bidra till ökad trygghet.

Respondent 4 berättar att de utför trygghetsvandringar, det senaste två åren har en satsning riktad mot barnen i området, vilket har varit väldigt uppskattat av invånarna.

Att lyssna, gå runt i området, göra tillsyn och åtgärda efter de boendes önskningar bidrar till en ökad trygghet på Råslätt, enligt respondent 4.

Resultat 4.1.3 Intervju, Sverige Drottninghög

4.1.3.1 Bakgrund av utsatt område

Respondent 7 förklarar att Drottninghög i Helsingborg är ett typiskt miljonprogramsområde med lamellhus. Området är omgivet av ytterligare två miljonprogramsområden. Enligt respondent 7 fick Drottninghög tidigt ett dåligt rykte och tydligt stigma skapades tidigt. Utanförskap, social exkludering, låg inkomst och låg utbildningsnivå. Till följd av detta flyttade människor därifrån och efterfrågan minskade. Av de miljonprogrammen som finns i Helsingborg är Drottninghög enligt respondent 7 det området med lägst fastighetsteknisk standard, därför finns ett stort behov av renovering eller rivning.

De klassiska problemen med miljonprogrammets områden är enligt respondent 7, att området består av många hus på insidan medan parkering och trafik är placerade utanför området. Detta resulterar i ett område med minimal insyn där endast de boende har ärenden och passerar. Att Drottninghög tidigt blev ett utsatt område i Helsingborg tror respondent 7 beror på homogeniteten. Lägenheter bestående av tre respektive fyra rum och kök, stora hushåll med små plånböcker. Trångboddhet och språksvaghet är ytterligare påverkande faktorer enligt respondent 7.

4.1.3.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet

Enligt respondent 7 var det viktigt redan i tidigt skede att involvera de som bor i Drottninghög. Kommunikation med hyresgäster var ett sätt att förstå varför Drottninghög är otryggt, vad som fattas och vart det brister. Genom dialog är visionen enligt respondent 7 att försöka förstå det underliggande, det som fattas, det invånarna drömmer om respektive är rädda för. Därefter bygga förtroende och relationer som sedan kan leda till involvering av invånare med klassiska förslag.

Vidare förklarar respondent 7 att djupintervjuer med hushållen på Drottninghög genomfördes. Genom dessa intervjuer utlästes att invånarna kände sig missförstådda, samt att området var missförstått. Det fanns ett oförtjänt dåligt rykte för Drottninghög.

Ytterligare problematik som konstaterades var gängkonsultationer och kring det fanns en tystnadskultur, vilket innebar att människor inte vågade eller litade på polisen.

Invånarna vågade inte röra sig ute på kvällarna, de gamla källargångarna med skyddsrum och tvättstugorna kändes otrygga. Ytterligare otrygga platser i Drottninghög var enligt respondent 7 ett nedsänkt torg där det tidigare fanns öppen narkotikahandel.

Skjutningar, bilbränder och soprumsbränder, har också bidragit till otryggheten i området.

CPTED är enligt respondent 7 är en ny modell för bostadsbolaget som anammades för endast några år sedan. Ytterligare en ny metod som används är enligt respondent 7 SafeGrowth, där studeras specifika platser tillsammans med invånare som får en utbildning i vad som är trygghet och hur de kan bidra till ökad trygghet.

Resultat 4.1.3.3 Ansvar

Respondent 7 nämner ytterligare ett utsatt område Söder i Helsingborg. Detta område ha en citykaraktär där problematik med kommersiella näringsidkare som inte bedriver lagenlig handel existerar. Vidare förklarar respondent 7 att visionen med Söder var att försöka skapa en fastighetsägarsamverkan. I de första dialogerna ansåg majoriteten att det är polisens ansvar. Under de senaste åren har det hänt mycket för allmännyttiga bolag och för privata aktörer. Företagen har enligt respondent 7 börjat förstå att ansvaret sträcker sig långt. Det är fastighetsägarens ansvar att säkra byggnadens skalskydd.

Enligt respondent 7 finns dock ett problem i Plan- och Bygglagen. Företag regleras hårt när det gäller exempelvis tillgänglighet och ventilation. Däremot regleras företagen inte alls när det gäller trygghet. Det finns ett regelverk som inte hjälper till med trygghetsfrågor utan arbetet genomförs på frivillig basis.

Enligt respondent 7 är en lagstiftning för obligatoriskt deltagande i arbete för ökat trygghet inte direkt nödvändig. Däremot tror respondent 7 att ett regelverk med ställda förväntningar hade påskyndat arbetet för ökad trygghet och säkerhet.

4.1.3.4 Samarbete och samverkan

Enligt respondent 7 arbetar bostadsbolaget som hon representerar med samarbete och samverkan. BID är en metod för samverkan som företaget har använt och är välbekant med. På Drottning hög har bostadsbolaget enligt respondent 7 arbetat mycket med hyresgäster samt kommunen. Hyresgästerna involveras genom intervjuer samt arrangerade aktiviteter. Varje sommar finns det exempelvis sommarjobbande ungdomar, gratis simskola och badvärdar. Vidare förklarar respondent 7 att de har godkännandeprocesser med 100% hyresgästmedgivande vid renovering, nyproduktion och rivning. Detta är fördelaktigt eftersom de inte behöver spendera tid på överklaganden som ska hanteras i hyresnämnden samt ökar förtroendet.

Respondent 7 redogör även samarbetet med kommunen. För att lyckas förändra ett utsatt miljonprogramsområde krävs att alla aktörer hjälps åt. Inledningsvis beslutades att alla förvaltningar i Helsingborgs stad har ett uppdrag på Drottninghög. Skola, förskola, fritidsförvaltningen samt kulturförvaltningen. Detta har resulterat i en satsning på skolan, satsning på barn och unga genom fritidsförvaltningen, ett utvecklat områdesbibliotek som kulturförvaltningen driver samt förbättrad utemiljö inklusive parker, stråk, gång- och cykelvägar.

Ytterligare samarbete som existerar på Drottninghög är enligt respondent 7 ett samarbete med andra bostadsbolag. Vid nyproduktion där mark sålts till externa investerare blir de delaktiga i samarbetet på Drottninghög.

4.1.3.5 Utformning

Enligt respondent 7 arbetar de med CPTED. Placering av fönster, innergård, utformning av trapphus och källare är exempel på områden företaget fokuserar på. Tvättstugor är

Resultat

Enligt respondent 7 är trygghet även belysning, beskärning och kameror. Ytterligare en bidragande faktor till otrygghet är enligt respondent 7 homogena och svårnavigerade områden. Miljonprogrammets områden är stora, slutna och homogena med brist av tydliga stråk. Detta resulterar i ett behov av skyltar för att underlätta för människor att hitta ut. Enligt respondent 7 behöver människor ofta passera en under-/övergång för att lämna området. Förstärkning av infrastrukturen är viktigt för att undvika ett slutet och isolerat bostadsområde.

4.1.4 Intervju, Danmark Gellerup och Toveshøj

4.1.4.1 Bakgrund av utsatt område

Respondent 2 förklarar inledningsvis att Gellerup och Toveshøj är två områden i Århus kommun. De uppfördes under samma tid som det svenska miljonprogrammet. Enligt respondent 2 upplevs Gellerup och Toveshøj som ett gemensamt område. Likvärdigt arbete för ökad trygghet och säkerhet genomförs därför i Gellerup respektive Toveshøj.

Vidare förklarar respondent 2 att nyssnämnda områden redan under slutet av 70-talet ansågs mindre attraktiva. Detta resulterade i att människor med ekonomisk förutsättning flyttade därifrån och efterfrågan minskade. Enligt respondent 2 blev Gellerup och Toveshøj ett hem för många flyktingar och invandrare.

4.1.4.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet

Respondent 2 redogör de åtgärder bostadsbolaget har genomfört samt planerar att genomföra. Fysiska samt sociala förändringar har genomförts under 10 år med visionen om ett mer attraktivt bostadsområde. Den tidiga planen för ökad trygghet och säkerhet misslyckades i detta område. Enligt respondent 2 är Toveshøj och Gellerup isolerade från övriga delar av staden, likt Sveriges miljonprogramsområden. Med en stadsplan där gator löper genom kvarteret och ansluter till övriga områden i Århus menar respondent 2 att Gellerup och Toveshøj blir mindre isolerade. Förflyttning av företag och jobb till Gellerup och Toveshøj är ytterligare åtgärder för att öka tryggheten samt attraktiviteten. Även nya typer av byggnader är enligt respondent 2 en åtgärd i detta område. I stället för att enbart bestå av betongelement introducerades exempelvis radhus. Ytterligare vision sedan år 2011 är att minska antalet icke vinstdrivande bostadshus och öka privatägda. Idag är det enligt respondent 2 fortfarande svårt att hitta hyresgäster till de gamla icke renoverade bostadshusen. De renoverade husen är däremot fullt uthyrda enligt respondent 2.

Resultat

4.1.4.3 Ansvar

Enligt respondent 2 infördes år 2018 en lag i Danmark, Ghetto-lagen, vilket påverkade samarbetet mellan kommunen och bostadsbolagen. Lagstiftningen var regeringens initiativ och resulterade i ett obligatoriskt arbete för ökad trygghet i danska utsatta områden. Enligt respondent 2 inleddes ett obligatoriskt samarbete mellan bostadsbolag och kommunen. Lagen accepterar exempelvis endast 40% av icke vinstdrivande bostadshus i området. Enligt respondent 2 finns det både för och nackdelar med denna lag. Lagen tvingar människor att samarbeta samt komma överens, ibland är detta svårt enligt respondent 2. En dålig stämning kan då uppstå mellan olika aktörer. Ytterligare en nackdel med lagen är enligt respondent 2 att namnge områden till ”ghetton”. Detta gör området mindre attraktivt och försvårar förändringsarbetet. Enligt respondent 2 uppskattar inte heller invånarna i danska utsatta områden att bo i så kallade ”ghetton”.

Trots nyssnämnda nackdelar menar respondent 2 att det även finns fördelar samt viktiga politiska verktyg i den danska lagen. Lagen förändrar utsatta områden vilket enligt respondent 2 är fördelaktigt och avgörande för människors, framför allt barnens

Trots nyssnämnda nackdelar menar respondent 2 att det även finns fördelar samt viktiga politiska verktyg i den danska lagen. Lagen förändrar utsatta områden vilket enligt respondent 2 är fördelaktigt och avgörande för människors, framför allt barnens