Analys av empiri

Utifrån resultatet ovan kan man utläsa att stor del av de socialsekreterare som besvarat enkäten inte har en negativ attityd till äldre klienter med alkoholmissbruk. I tidigare forskning verkar det däremot vanligt förekommande att det finns negativa föreställningar gentemot denna målgrupp, vad kan det finnas för förklaringsmodeller till denna studies resultat?

5.2.1 Studiens resultat ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv menar man att verkligheten är socialt konstruerad och att verkligheten därmed beror flera olika faktorer, exempelvis vilka människor som interagerar, vilken kultur de verkar i men också den fysiska platsen de befinner sig på (Burr, 2003). Trots att studien inte fick ett stort svarsunderlag kunde vi se likheter i det empiriska materialet, nämligen att majoriteten av respondenterna tog avstånd till de negativa påståendena om målgruppen. Om detta analyseras detta utifrån ett socialkonstruktionistiskt

perspektiv är studiens resultat intressant ur två olika aspekter, antingen kan studiens resultat bero på att socialsekreterarna har liknande förhållanden eller att det finns en generell attityd i samhället.

Studiens respondenter är socialsekreterare som arbetar i mindre kommuner i Mellersta Sverige. I och med att vi enbart valt att studera mindre kommuner kan vi anta att deras arbetsförhållanden ser relativt lika ut, mot om vi hade studerat kommuner med varierande storlek. Eftersom en individs verklighet konstrueras med den omkringliggande miljön innebär det att det kommer finnas olika verkligheter beroende på geografisk plats och kontext som väljs att studeras. Utifrån studiens resultat kan detta ses som att respondenterna har en liknande konstruerad attityd till målgruppen, vilken beror på deras liknande kontext och sammanhang. Detta skulle betyda att deras attityd innebär att de har en positiv inställning till äldre personer med alkoholmissbruk, det vill säga att socialsekreterarna har en tro om att äldre faktiskt kan förändras, bli nyktra och ta del av behandling. Detta kan jämföras med tidigare forskning, där det påvisats att det finns negativa attityder gentemot äldre, men dessa undersökningar har genomförts i andra kontexter än de som denna studies respondenter befinner sig i. Stor del av tidigare forskning har genomförts i storstadsområden eller i större kommuner. Ur ett socialkonstruktinistiskt perspektiv kan detta ses som att det finns olika konstruerade föreställningar sett till var i landet man bor.

En annan aspekt på studiens resultat skulle kunna vara att det finns socialt konstruerade uppfattningar om att vi människor bör ha en viss åsikt gentemot ett visst fenomen. Jönsson och Harnett (2015) skriver att det fortfarande är vanligt att äldre automatiskt klassas som svaga, odugliga och sjuka, trots att många idag är friska upp i hög ålder. Denna föreställning kan leda till att man som människa sympatiserar med en äldre åldersgrupp och således känner att det inte är socialt accepterat att uttrycka en negativ åsikt gentemot dem. Det är också tänkbart att det finns en social konstruktion om att man som individ inte vill erkänna om man har en negativ attityd till något, trots att detta görs på ett helt anonymt sätt. Denna studies påståenden kan anses vara svåra och ”icke politiskt korrekta” vilket gör att respondenterna följer den sociala konstruktionen om att erkänna den sanning som är mest bekväm – i detta fall att man innehar en positiv attityd till äldre och att de behandlas som andra åldersgrupper.

Ålderism handlar som tidigare nämnts om stereotyper och föreställningar kopplat till ålder. I denna studie valde vi att undersöka om det förekom negativa attityder bland socialsekreterare och deras uppfattning om det finns och beviljas adekvata insatser till äldre personer med alkoholmissbruk. Tanken med denna undersökning var således att studera om det förekom negativa former av ålderism som ledde till att klienter missgynnades på grund utav sin ålder. Utifrån studiens resultat har vi främst funnit att socialsekreterarna har tagit avstånd till negativt konstruerade påståenden om äldre personer. Respondenterna har övervägande valt svarsalternativen ”instämmer inte alls” eller ”instämmer inte” på negativa påståenden avseende äldre personer med alkoholmissbruk. De enda påståendena där synen på äldre missbrukare varierade något var avseende påståendena ” Äldre med alkoholproblem ska inte ges behandling mot sin problematik, utan den hjälp de får ska göra att de får ett värdigt liv” och ” Gällande äldre klienter med alkoholmissbruk är målbilden att de ska bli av med sitt alkoholmissbruk” (Se bilaga 4). Detta skulle kunna tyda på negativa attityder gentemot äldre men svarsunderlaget är för litet för att några bedömningar gällande detta ska kunna göras. Det är också svårt att utifrån detta uttala sig om att dessa svar är uttryck för ålderism eller om det handlar om andra faktorer än just ålder. Vidare är det också möjligt att de respondenter var svar visade på negativa attityder och föreställningar är ”undantag” och att det inte är något som är vanligt förekommande.

Studiens resultat skiljer sig dock från tidigare forskning som har gett uttryck för negativ ålderism då man funnit att socialarbetare har stereotypa föreställningar om att äldre personer inte kan tillgodose sig behandling för sitt alkoholmissbruk samt att det inte är värt att erbjuda äldre personer behandling med tanke på förväntad återstående livslängd (Gunnarsson, 2013; Wadd & Dutton, 2018; Wadd & Galvani, 2014). Tidigare forskning har också visat på att äldre med alkoholmissbruk som har äldreomsorg saknar adekvata insatser att tillgå för alkoholmissbruket samt att det saknas insatser som är specifikt anpassad för denna målgrupp. Detta är dock heller inget vi har funnit i vår studie (se bilaga 4).