Uppsatsens trovärdighet

4.4 Uppsatsens trovärdighet

I kommande avsnitt diskuteras uppsatsens trovärdighet utifrån begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet.

4.4.1 Reliabilitet

För att bedöma en studies kvalité och trovärdighet brukar termerna reliabilitet, validitet och generaliserbarhet användas (Trost, 2012). Reliabilitet handlar om hur tillförlitlig

undersökningens forskningsmetod är och om den vid upprepade undersökningar skulle ge likartat resultat.

Trost (2012) förklarar vidare att man kan ta hänsyn till olika begrepp när en studies reliabilitet skall diskuteras. För denna studie är begreppen kongruens, precision och konstans aktuella. I vår undersökning är det av relevans att diskutera studiens kongruens, det vill säga hur väl olika frågor fångar upp samma sak. I denna studie finns ett flertal påståenden som berör socialsekreterarens attityd till äldre personer med alkoholmissbruk och för att ge en helhetsbild över respondenternas svar behöver vi skapa ett index. Ejlertsson (2019) beskriver ett index som en summering av en rad olika frågor, i vårt fall påståenden. För att mäta hur väl de olika påståendena i indexet stämmer överens med varandra, det vill säga frågornas inre kongruens, kan Cronbahs alfa beräknas. Denna siffra kommer att vara mellan 0 och 1, och Ejlertsson (2019) menar att ett värde från 0,7 och uppåt är godkänt då dessa visar en tillräckligt hög inre kongruens.

Under avsnitt 4.3.4: Analysverktyg redogjordes det för hur vi gått tillväga för att beräkna Crohnbachs Alfa (CA) för påståendena som rör attityder och insatser. Utifrån den analysen fick vi fram värdena 0,904 för attityder och 0,577 för insatser. Värdet för påståendena som avser att fånga upp socialsekreterarnas attityder hamnar inom ramen för ett godkänt värde, medan påståendena för insatser inte gör det. Ejlertsson (2019) beskriver att CA mäter hur lika respondenten har svarat på påståenden som avser att mäta samma sak, och utifrån detta innebär ett lågt värde att det har varit en större spridning i enskilda respondenters svarsalternativ. Detta innebär att påståendena rörande insatser inte avsett att mäta samma sak och att tillförlitligheten därmed blir sämre.

För att mäta en studies reliabilitet bör man också studera precisionen, det vill säga hur den faktiska enkäten är utformad. Gällande detta skriver Trost (2012) att det är enkelheten i att besvara frågorna som gör att studiens precision ökar. I denna studie är det lätt att besvara enkäten utifrån vissa parametrar, exempelvis genom att svarsalternativen ser någorlunda lika ut på de flesta frågorna. Däremot kan påståendena i enkäten vara svåra att besvara eftersom det finns risk att de kan uppfattas som obekväma och kanske också provocerande – vilket kan leda till att studiens precision minskar.

Avslutningsvis brukar man också ta hänsyn till ämnets konstans när man vill uttala sig om studiens reliabilitet, vilket handlar om att man kontrollerar att det som undersöks inte är något som snabbt kan förändras och att resultatet därmed kan variera från dag till dag (Trost, 2012). SCB (2016) menar att attitydundersökningar kan vara svåra att få ett säkert och trovärdigt resultat på eftersom attityder kan vara såna som existerar på förhand eller som skapas vid frågetillfället. Däremot menar författaren att människor ofta tenderar att ha en bestämd attityd till saker som man kommer i kontakt med ofta, exempelvis familjeliv eller arbetsliv. Detta gör att vi i vår studie inte kan säkerställa konstansen eftersom vi inte kan uttala oss om respondenterna har en förbestämd attityd eller konstruerar denna samtidigt som denne besvarar enkäten. Utifrån ovan nämnda kriterier finns det både för- och nackdelar gällande studiens reliabilitet, det vill säga hur troligt det är att resultatet skulle bli detsamma om studien hade gjorts om på nytt. Det är en fördel att enkäten finns tillgänglig via internet och att alla svarsalternativ ser ungefär lika ut, samtidigt som det är en nackdel att det är attityder som mäts med hjälp av påståenden.

4.4.2 Validitet

Validiteten i en studie handlar om hur väl datainsamlingsmetoden fångar in och mäter det som avses att mätas. Med detta menas att varje fråga ska ha ett syfte till varför den ställs, samtidigt som frågan också ska vara konstruerad på rätt sätt för att mäta det som önskas (Trost, 2012; Ejlertsson, 2016). I vår studie skulle vi kunnat använda oss av färdiga frågebatterier med attitydfrågor för att säkerställa att frågorna fångar in syftet, det vill säga färdigt konstruerade frågor som har används i tidigare studier. Istället för att använda oss av färdigkonstruerade frågor så formulerade vi dessa själva då vi upplevde att de frågebatterier som kunde hittas inte fångade in studiens syfte på rätt sätt. Detta medför frågorna i denna studie inte är validerade på något sätt, vilket betyder att vi egentligen inte kan uttala oss om huruvida frågorna mäter det som vi faktiskt avser att mäta. Frågorna kan ändå användas men det kan ses som en svaghet för studiens validitet.

För att kontrollera studiens validitet hade vi kunnat använda oss av kriterievaliditet, alltså kontrollera om det finns ett samband mellan enkätestudiens resultat och statistik från offentliga verksamheter (Ejlertsson, 2016). Genom att exempelvis begära ut statistik från berörda verksamheter, hade vi kunnat kontrollera i vilken grad äldre med missbruksproblematik beviljas

insatser och om detta kan sägas överensstämma med vad respondenterna uppgett. Detta kommer dock inte att genomföras på grund av studiens tidsbegränsning.

4.4.3 Generaliserbarhet

Generaliserbarhet handlar om en studies trovärdighet vilket kan grunda sig på möjligheter att överföra en studies resultat till andra populationer eller miljöer än den som har studerats. Denna studie har sina begränsningar utifrån resursbrist som troligtvis medför små möjligheter att göra några generaliseringsanspråk. En faktor som begränsar möjligheten till att generalisera resultatet är att antalet respondenter är litet i relation till målpopulationen. Vi har uppskattat att det finns mellan en till två socialsekreterare i vardera av dessa mindre kommuner utifrån kontakt med några enhetschefer för individ- och familjeomsorg. Hypotetiskt skulle detta maximalt kunna bli 58 enkätsvar utifrån dessa 29 kommuner. Vi fick totalt 9 enkätsvar vilket motsvarar 15,52%. Ytterligare en begränsande faktor är att urvalsmetoden utgörs av ett bekvämlighetsurval, ett systematiskt (icke-slumpmässigt) urval. Vidare har denna typ av urvalsmetod sina brister då det finns en klar risk för att man får ett snedvridet resultat. Ytterligare en brist är att det inte är möjligt att beräkna sannolikheten för att resultatet är snedvridet vilket kan göras vid ett slumpmässigt urval (Borg & Westerlund, 2018). Därefter innebär dessa aspekter att vi inte kan uttala oss om huruvida urvalet bestående av 29 kommuner kan sägas vara representativt för andra kommuner i Sverige.

Det kan däremot finnas en möjlighet att säga nått om socialsekreterares (inom individ- och familjeomsorg) attityder till missbrukare genom att jämföra studiens resultat med resultat från tidigare forskning på området. Det är svårt att säga om det i vår studie är möjligt att göra generaliseringsanspråk utifrån andra resultat med tanke på att resultatet skiljer sig från tidigare forskning. De studier som tidigare har gjorts på området är också geografiskt begränsade till Stockholm samt andra större kommuner i Sverige vilka kan skilja sig från de mindre kommuner som denna studie är avgränsad till. Det är tänkbart att det finns skillnader i resurser och tillgångar avseende adekvata insatser beroende på kommunernas storlek och belägenhet. Det är också tänkbart att det finns skillnader i erfarenheter gällande att hantera ärenden som rör äldre med alkoholmissbruk inom olika kommuner.