6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Denna studies syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av en enkätundersökning som genomförts bland socialsekreterare som arbetar i mindre kommuner i Mellersta Sverige. För att få svarsunderlag gällande studiens syfte valde vi att konstruera olika påståenden som skulle mäta respondenternas attityder. Dessa konstruerades till att enbart vara av negativ karaktär i och med att vi trodde att detta skulle förenkla själva resultathanteringen och den statistiska analysen. Efter att studien genomförts har vi insett att denna bedömning kan ha påverkat studiens resultat i den riktning att respondenterna kan ha blivit avskräckta av påståendenas karaktär. Detta kan ha lett till att respondenterna tog avstånd till påståendena i sig utan att faktiskt tänkt till hur de ställer sig till detta i verkligheten. I efterhand upplever vi att det vore mera gynnsamt om påståendena hade varit konstruerade i frågeform och varit av undersökande karaktär. Genom att ha en sådan ansats är det tänkbart att resultatet skulle påvisa fler nyanser än vad som gjorts nu. Med detta menar vi att det kanske vore enklare att svara på en fråga som exempelvis: “Tror du att äldre personer kan behandlas mot sitt alkoholmissbruk?” än att förhålla sig till påståendet “Äldre personer kan inte behandlas på grund av deras ålder”.
Ytterligare en aspekt som hade kunnat göras annorlunda kan kopplas till det faktum att enkätfrågorna utvärderades först efter att enkäten skickats. Det hade av uppenbara skäl varit bättre om detta gjordes i ett tidigare stadie då frågornas hade kunnat test-köras och sedan omformuleras till den faktiska enkätundersökningen. Detta skulle göra att frågornas trovärdighet hade ökat. Det vi fann efter att frågorna utvärderats var att påståendena som var avsedda att mäta grad av adekvata insatser visade sig vara bristfälliga då värdet som beräknades var under godkänt värde, vilket innebär att påståendena inte mätte det som de var tänkta att mäta. Men om vi skulle ha utvärderat frågorna tidigare, innan enkäten skickades ut hade det krävts att en provenkät först skickats ut. Det fanns inte tid att göra detta då tiden för studien var knapp när frågorna väl hade konstruerats men det hade såklart varit önskvärt.
I och med att studiens svarsfrekvens är låg och undersökningen inte blev en totalundersökning som planerats, innebär det att det är svårt att uttala sig kring huruvida resultatet är tillförlitligt
eller inte. Under undersökningens gång skickades påminnelser ut om att vi önskade att socialsekreterarna skulle besvara enkäten, men tyvärr ökade inte svarsfrekvensen nämnvärt efter detta. Det är tänkbart att missivbrevets utformning kan ha varit till studiens nackdel eftersom detta innehöll information om att vi utifrån tidigare forskning uppmärksammat att socialsekreterare kan ha negativa attityder gentemot äldre personer med alkoholmissbruk. Detta kan ha lett till att tänkbara respondenter blivit avskräckta redan vid missivbrevet och därav valt att avstå att besvara enkäten.
I efterhand har vi insett att vi borde ha haft ett bredare urval för att kunna öppna för fler respondenter, istället redan från början undersöka en begränsad population. Webbenkäter och enkäter generellt har låg svarsfrekvens och därefter hade det varit bra att ”gardera sig” med ett större urval. Något vi har lärt oss och kommer att ta med oss till framtida studier är hur viktigt det är att ha statistiken i bakhuvudet redan från början av studien och hur viktigt det är att ha en välgenomtänkt forskningsdesign.
Referenslista
Angelöw, B., Jonsson, T., & Stier, J. (2015). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.
Bareham, B., Kaner, E., Spencer, L. & Hanratty, B. (2019). Drinking i later life: a systematic review and thematic synthesis of qualitative studies exploring older people’s perceptions and experiences. Age and Ageing, 2019(48), 134-146. doi: 0.1093/ageing/afy069
Borg, E. & Westerlund, J. (2018). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber AB.
Burr, V. (2003). Social constructionism. New York: Routledge.
Ejlertsson, G. 2019. Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Eliasson, A. 2010. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Gunnarsson, E. (2013). Alkoholmissbruk och självbestämmande: en kartläggning av den svenska hemtjänstens förutsättningar att arbeta med äldre personer med alkoholproblem.
Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 30(3), 227-242. doi:10.2478/nsad-2013-0017
Hultåker, O. (2012). Webbenkäter. I J. Trost (Red.), Enkätboken (s. 135–145). Lund: Studentlitteratur AB.
Jönson, H., & Harnett, T. (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur & Kultur.
Karlsson, L. B., & Gunnarsson, E. (2016). Äldre, alkohol och omsorgsbehov: Biståndshandläggare om arbetet med äldre personer med missbruksproblem. Nordic Studies on
Karlsson, L. B., & Gunnarsson, E. (2018). ”Vi möter de ofrivilliga” – socialsekreterare om äldre personer med missbruksproblem. Socialvetenskaplig tidskrift, 25(2), 141–157. http://journals.lub.lu.se/svt/article/view/18806
Larsson, S., & Sohlberg, P. (2014). Socialpsykologi för socialt arbete. Lund: Studentlitteratur AB.
Palm, J. (2009). "You're not allowed to drink yourself to death according to Swedish law!" Swedish social workers on how they use compulsory treatment / "Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!" Svensk socialarbetares tal om bruket av tvångsvård. Nordisk
Alkohol- & Narkotikatidskrift, 26(3), 277-293. doi:10.1177/145507250902600304
Statistiska Centralbyrån. (2016). Frågor och svar: Om frågekonstruktion i enkät- och
intervjuundersökningar. Stockholm: Statistiska Centralbyrån.
SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2015). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst:
Lägesrapport 2015. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-2-51.pdf.
Socialstyrelsen. (2019). Vård och omsorg om äldre: Lägesrapport 2019. Från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf
Tornstam, L. (2018). Åldrandets socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf.
Wadd, S. & Dutton, M. (2018). Accessibility and suitability of residential
alcohol treatment for older adults: a mixed method study. Substance Abuse Treatment,
Prevention, and Policy, 13(49), 1-9. doi: 0.1186/s13011-018-0183-01
Wadd, S., & Galvanis, S. (2014). Working with Older People with Alcohol Problems: Insight from Specialist Substance Misuse Professionals and their Service Users. Social Work Education,