Fördelar
Pedagogerna ser inga nackdelar alls med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, varken ur elevernas eller ur verksamhetens vinkel. De menar att det är tack vare en lösning som denna som gör att eleverna just nu klarar skolarbetet så pass bra. Det blir en naturlig paus från det stora klassrummet vid de tillfällen om dagen eleverna får undervisning i Lilla klassen, vilket dessa elever behöver. De menar att det är viktigt att det finns en tydlig och grundlig kartläggning som påvisar vilka olika behov eleverna har och där man absolut inte kan generalisera kring elevernas diagnoser. Även Karlsson (2012) nämner att elever som hamnar i miljöer likt särskilda undervisningsgrupper trots diagnoser visar på stora olikheter. Det är behoven som ligger till grund för hur mycket eleverna är i Lilla klassen. De flesta av eleverna har stöd i form
35
av resurspedagog från Lilla klassen under vissa lektioner i den stora klassen. Detta stöd utvärderas efterhand, och det är väldigt tydligt när eleverna inte längre behöver detta stöd, vilket inte händer särskilt ofta. Behoven och stödet dokumenteras i elevernas åtgärdsprogram. Detta är helt i linje med skolverkets rapport (405, 2014) där det tydligt står att utvärdering och uppföljning av den enskilda elevens behov ska utformas i ett åtgärdsprogram. Eleverna är väldigt nöjda med situationen som råder och de utvecklas ständigt åt rätt håll. Det stämmer överens med den sociokulturella teorin, där samspelet mellan lärare och elev lättare leder till att kunskap uppstår enligt (Säljö, 2014). Eleverna känner att de inte skulle vilja vara hela tiden antingen i den ena eller andra miljön. De vet att de har behov av ett lugnare tempo med färre personer runt omkring. De känner att de lättare kan koncentrera sig i Lilla klassen och att det har att göra med lägre ljudnivå. Fördelarna är betydligt fler än nackdelarna. Pedagogerna menar att dessa elever har en problematik som innebär sociala svårigheter att interagera med jämnåriga. De vet inte i det stora hela hur detta påverkar eleverna på längre sikt, utan ser till deras välmående som just nu är hög. Olsson och Olsson (2017) nämner att barn och elever med NPF lätt tappar fokus och kan lätt bli störda av sin omgivning. De har ofta koncentrationssvårigheter, ofta svårt att komma igång och färdigställa arbetsuppgifter. De har oftast svårt med att organisera och planera. Detta medför att de inte lika lätt som andra elever klarar av en pedagogik som förutsätter att man kan arbeta självständigt. Eleverna har svårt att vänta längre stunder. Detta är något som eleverna får stort stöd av pedagogerna i Lilla Klassen med.
Nackdelar
”Jag har svårt att se nackdelar, det är ju i sådana fall att de får gå ifrån sin klass” (sl 1). Endast sl 1 är den som tydligt nämner att en nackdel kan vara att eleverna får gå ifrån sina klasser, men betonar samtidigt att alternativet för eleven att vara hela sin skoltid i stora klassen, inte hade varit bra, varken ur utvecklingssynpunkt eller elevernas välmående. ”Vi vet inte i det stora hela hur detta påverkar eleverna på längre sikt, utan ser till deras välmående som just nu är hög” (sl 2). Pedagogerna ser inte några nackdelar men enligt skolverket rapport (2009) finns det en klar nackdel då det påvisas att differentierade elevgrupper kan leda till lägre självkänsla hos eleverna vilket kan hämma motivationen hos dem. En annan sak är att förväntningarna på eleverna i dessa grupper generellt är lägre. Det är inget eleverna kan sätta ord på, då de uttryckligen menar att de trivs med sin skolgång men de säger samtidigt ”Jag gillar att vara i stora klassen. Där finns vänner och
36
det är viktigt” (elev 2). Specialpedagogen säger att en nackdel kan vara att det ibland kan vara en utmaning för lärarna att få igång ett bra samarbete med de undervisande lärarna. ”Några elever stänger av helt när de kommer in på en lektion i stora klassen” (fp 1).
Resultat tankar kring inkludering och exkludering. Pedagog sp 1
”Känslan av inkludering och exkludering finns hos eleven och denna är olika utifrån den enskilda eleven. En elev som är helt integrerad i en klass kan känna sig mer exkluderad än en elev som går helt i ett mindre sammanhang. Jag anser att det är av stor vikt att ha eleven och dess behov i fokus. När eleven upplever KASAM så är eleven inkluderad och detta ska vara fokus i arbetet med att anpassa skolvardagen för den enskilda eleven”.
Pedagogen menar att skolan behöver fråga sig för vem man inkluderar, är det för elevens bästa eller att man tror att man uppfyller verksamheten krav i och med detta. Hen menar att det är bättre att prata om tillgänglighet. På vilket sätt och i vilken miljö är tillgängligheten för eleven bäst, utifrån elevens utveckling och välmående? Hen menar att det inte är lätt för en elev inom NPF att kunna sätta ord på hur hen känner sig. Att se till hela elevens lärmiljö och att eleverna oftast tydligt visar om de inte trivs med situationen. Hen menar att de i tänket måste utgå från det relationella perspektivet. Hen tror att det är viktigt att eleverna har en klasstillhörighet och att exempelvis luncher, raster och de lektioner som gynnar eleven genomförs tillsammans med klassen. Det är högst individuellt och det går inte att generalisera, menar hen.
Pedagog s1 1
Pedagogenen menar att det inte är så att bara för att eleven fysiskt befinner sig i ett klassrum, är eleven inkluderad. Det handlar mer om en känsla hos eleven och på vilket sätt eleven interagerar med eleverna runt omkring. Elever inom NPF har ofta väldigt svårt med sociala relationer och det märker man oftast när man lär känna eleven och gruppen. ”Det är ibland så att eleven känns exkluderad i den stora klassen, trots att eleven fysiskt är där. Eleven har då troligtvis inte så stor behållning av att umgås med sina klasskompisar”. Som pedagog måste man arbeta för att alla ska känna sig välkomna i en grupp. Att arbeta för att eleverna ska känna sig som en i den stora gruppen är inte så lätt om eleven exempelvis har många lektioner i Lilla klassen. Hen menar att det känns som
37
om det finns en stor förståelse från de andra eleverna om att dessa behov finns hos de enskilda eleverna. Klasskompisarna vet oftast att vissa elever behöver gå iväg för att få extra hjälp på ett eller annat sätt.
Pedagog sl 2
Pedagogen menar att det inte alltid går att se om eleven är inkluderad i gruppen. Det går att se rent fysiskt, men inte att känna deras exakta känsla kring det. Hen menar att de på skolan arbetar med att alla elever ska ha en tydlig klasstillhörighet. De ska känna att de verkligen går just i den klassen. På skolan har många elever i varje klass olika typer av anpassningar eller särskilt stöd, så det brukar inte vara någon stor grej om någon går iväg till Lilla klassen, menar hen.
”Ibland väljer föräldrarna att berätta om deras barns problematik och ibland får vi i ”spec” berätta för gruppen. Det känner jag ökar förståelsen. Det har aldrig känts negativt. Jag känner istället att många elever har känt en stolthet över att ha fått sin diagnos och vill själva gärna berätta för klassen. Det är såklart helt individuellt och fungerar såklart inte för alla ”.
Hen menar att de inte arbetar med Lilla klassen som en grupp, men det är tydligt att eleverna vet att de inte är ensamma. Det är en medvetenhet som finns hos eleverna. De är inte medvetna om varandras svårigheter och det behöver de nog inte vara. Det är endast inför avslutningar som de brukar göra något hela gruppen tillsammans och det brukar fungera väldigt väl.
Pedagog fp 1
Pedagogen menar att oavsett var eleven befinner sig kan de känna sig exkluderade, det är säkert något som skolan måste jobba mot. Hen menar att fokus istället bör ligga på att arbeta för hela skolmiljön, kring samtliga elever i skolan och den hänsyn som behöver tas till detta. Hen tycker det är bättre att prata om tillgänglighet och välmående. Hen önskar att få göra studiebesök i andra verksamheter där inkludering i en stor grupp känns mer naturlig. Med annan struktur och fler pedagoger i klassen hade inkluderingen kunnat fungera bättre i den stora klassen. Hen menar att eleverna lätt tappar fokus i den stora klassen, framför allt vid genomgångar och de upplever då säkert miljön som exkluderande. Hen säger dock att ”Lärmiljön kan absolut göras tillgänglig för alla i stora klassen”. Pedagogen menar att ord som inkludering och exkludering känns så definitivt.
38
”Antingen svart eller vitt och så ser det oftast inte ut i verksamheten, inte i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp i alla fall”. Ett inkluderande arbetssätt behöver vara konkret, synligt och tydligt, då gynnar det samtliga elever i skolan.
Elev 1
Eleven känner att hen tillhör stora klassen, det är viktigt att vara i den. “Alla i klassen pratar med mig, varför skulle jag känna att jag inte hör till, jag går ju i sexan och det känner jag mig som”. Hen blir inte utsatt av någon och det är kul att vara med dem på rasterna. Hen menar att alla i klassen vet varför hen ibland behöver gå till Lilla klassen. Det har läraren berättat för dem. “De tänker att jag behöver extra hjälp, och de ser ju att jag inte får gjort så mycket under lektionerna”. Hen menar att av någon anledning behöver hen extra hjälp, men tror inte att det har med hens diagnos att göra. Hen har alltid haft svårt för att fokusera på rätt saker. Eleven säger att hen sällan, eller aldrig räcker upp handen på lektionerna, men att hen alltid kan svaren. Ibland får hen ändå frågan för att läraren vet att hen kan svaret, då är det svårt att svara. Det är bättre i Lilla klassen, där säger ingen till hen att räcka upp handen. Eleven tycker det är bra att få vara i båda grupperna.
Elev 2
Denna elev tycker det är svårt att svara på om hen känner sig som en del av den stora klassen. Hen menar att alla vänner är där och de har gått tillsammans i många år. Hen har många lektioner tillsammans med hela klassen. Framför allt de praktisk estetiska ämnena. En pedagog från Lilla klassen är med som stöd på idrotten och slöjden. Det tycker hen är bra. Eleven anser att hen behöver hjälp med att komma igång och fortsätta med sitt arbete på slöjden. Hen har endast textilslöjd då hen anser att ljudet är för högt i träslöjdssalen. Hen menar att det är tur att hen har en pedagog med sig på slöjden annars hade det varit jättesvårt. ”Slöjdläraren har alla de andra barnen att hjälpa samtidigt”. På musiken anser eleven att hen inte behöver någon hjälp då de endast ska sjunga.