Det finns en del examensarbeten skrivna om särskilda undervisningsgrupper. Det jag haft svårt att hitta är forskning kring delvis integrerade särskilda undervisningsgrupper. Är denna form i sig en framgångsfaktor för dessa elever? Det hade också varit intressant att bedriva forskning om, pedagogers och mentorers inställning och kunskaper kring extra anpassningar, gällande elever inom NPF. Vad skulle krävas för att dessa elever även i ”stora klassen” skulle kunna nå hög måluppfyllelse? Att även få med föräldrars syn på denna form av undervisningsgrupp hade varit ett intressant forskningsområde. Jag tycker att det även hade varit intressant att undersöka speciellt flickornas situation i särskilda undervisningsgrupper. De är generellt sätt underrepresenterade, vilket även Gillberg (2018) påtalar. Vi har ett stort ansvar kring elevernas hela skolmiljö, och en fråga är hur synlig elevhälsan är då det gäller särskilda undervisningsgrupper. Detta är ytterligare ett forskningsområde.
44
Referenser
American Psychiatric Association (2014). Mini-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM- 5. Stockholm: Pilgrim Press.
Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Barton, L. (1997). Inclusive education: Romantic, subversive or realistic? International Journal of Inclusive Education. 1(3), 321-343.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A. & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola: barnet, språket och pedagogiken. (Upplaga 1). Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Beckman, V., Kärnevik Måbrink, M. & Schaumann, H. (2003). Gång på gång: pedagogik vid autism och autismliknande tillstånd. Värnamo: Fält & Hässler.
Emanuelsson, I., Persson, B. och Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Gillberg, C. (2018). Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Gillberg, C. (2013). Ett barn i varje klass: om ADHD och DAMP. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
45
Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. (4., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Kadesjö, B. (2001). Barn med koncentrationssvårigheter. (2., [aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Karlsson, Y. (2012). Elever i särskild undervisningsgrupp: en studie med barnens perspektiv i fokus. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter: en pedagogisk utmaning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, B. & Olsson, K. (2017). Barn med utmanande beteende: tidiga insatser i förskola och skola. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
46
Rask, L., Svensson, G. & Wennbo, U. (1985). En skola för alla: att arbeta
förebyggande och stödjande. Samarbete och planering i arbetsenheten: [studiehäfte]. Stockholm: Liber.
Salamanca-deklarationen och handlingsram för undervisning av elever med behov av särskilt stöd. (2006). Stockholm: Svenska Unescorådet.
Samuelsson, S. (2009). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
SFS 1985:1100. Skollag. Skolverket (1985).
SFS 2010:800. Skollag. Skolverket (2010).
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer: sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Särskilda undervisningsgrupper: en studie om organisering och användning av särskilda undervisningsgrupper i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Sverige. Skolöverstyrelsen. (1969–1978). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011: reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2018). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
47
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Thimon, A. (2000). Bråkiga ungar och snälla barn: erfarenheter från pedagogiskt arbete med barn och ungdomar med Asperger syndrom. ([Ny utg.]). Lund:
Studentlitteratur.
Thurén, T (2014). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Elektronisk källa:
JORSEN. (2018) The use of visual schedules and work systems to increase the on-task behaviour of student on the autism spectrum in mainstream classrooms. Hämtad 2019- 03-10 från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1111/1471-3802.12409/
Regeringen (2001) Prop. 2001/02:14. Hämtad 2019-03-20 från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2001/10/prop.-20010214/
Spsm. (2015) Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hämtad 2019-03-26 från https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-
funktionsnedsattningar-npf/
Spsm. (2013) Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Hämtad 2019-02-28 från https://kvutis.se/wp-content/uploads/2014/05/00458_tillganglig.pdf/
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-04-13 från
48
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ iper_tf_2002.pdf
Bilaga 1
Diagnoskriterierna för adhd enligt DSM-5
Ouppmärksamhet
a) Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, arbetslivet eller andra aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter). b) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).
c) Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).
d) Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).
e) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar). f) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: t ex sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).
g) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmaterial, pennor, böcker, verktyg, plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner) h) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).
i) Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t ex följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).
Hyperaktivitet och impulsivitet
a) Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen. b) Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet, på kontoret eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).
c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt (OBS: hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet). d) Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.
49
e) Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfattas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med). f) Pratar ofta överdrivet mycket.
g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andra meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).
h) Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).
i) Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse; för ungdomar och vuxna: t ex inkräktar i eller tar över andras aktiviteter).
För att diagnosen adhd ska vara uppfylld för ett barn eller en ungdom upp till och med 16 år krävs enligt DSM-5 att det föreligger:
1. Minst sex av de nio symtomen på ouppmärksamhet och/eller 2. Minst sex av de nio symtomen på hyperaktivitet och impulsivitet Om det rör sig om ungdomar från 17 år och vuxna är antalet symtom som ska vara uppfyllda fem i stället för sex.
Dessutom krävs följande:
• Symtomen har funnits sedan minst sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.
• Ett flertal symtom förelåg före 12 års ålder.
• Ett flertal symtom kan ses i minst två olika områden (t ex i hemmet, i skolan eller på arbetet; i samvaron med vänner eller närstående; vid andra aktiviteter). • Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i
funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete.
• Symtomen utgör inte enbart manifestationer av trots eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner.
• Symtomen förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa.
Specificeringar
Form av adhd
Diagnosen specificeras utifrån vilka huvudtyper av symtom enligt 1 och 2 ovan som är mest framträdande. Nedan finns beskrivningar av hur tillståndet kan ta sig uttryck. Adhd, kombinerad form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller både 1 och 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet och impulsivitet.
50
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 1 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på ouppmärksamhet, men inte lika många eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet.
Adhd, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, men inte lika många eller inga symtom på ouppmärksamhet.
Partiell remission
Om diagnoskriterierna enligt ovan tidigare varit uppfyllda, men inte är det längre, men symtomen fortfarande medför funktionsnedsättning socialt eller inlärningsmässigt, anges detta med termen adhd i partiell remission.
Svårighetsgrad
Tillståndets svårighetsgrad ska också specificeras. Beroende på hur omfattande symtomen är och i vilken grad de förorsakar funktionsnedsättning anges om det rör sig om adhd som betraktas som lindrig, måttlig eller svår:
• Lindrig innebär att personen har få eller inga symtom utöver vad som krävs för att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda och symtomen leder bara till begränsad funktionsnedsättning.
• Måttlig innebär att symtomen och funktionsnedsättningen ligger mittemellan lindrig och svår.
• Svår innebär att personen har många symtom utöver vad som krävs för diagnos eller flera symtom som är särskilt svåra, eller att symtomen leder till avsevärd funktionsnedsättning.
Texten är hämtat ur Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, ett kunskapstöd. Socialstyrelsen, 2014 samt ur MINI-D 5, American Psychiatric Association, 2014.
51 Bilaga 2 Lärande och samhälle Datum 2019-01-14 Hej!
Jag heter Marie Backman Hedin, jag är studerande på speciallärarprogrammet, termin 6 och kommer att ta min examen våren 2019.
Under våren kommer jag att skriva mitt examensarbete som ska handla om
speciallärares/specialpedagogers samt elevers tankar kring språkutvecklande arbetssätt i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp.
Anledningen till att du får detta brev är att jag ber om att få göra en intervju med dig kring dessa frågor att använda som empiriskt material till mitt examensarbete.
Jag vill ställa frågor till dig och spela in vårt samtal för att sedan transkribera samtalet och genomföra min analys utifrån syfte och frågeställningar i min studie. Samtalet beräknas ta ca 30 minuter.
Det som kommer ligga i fokus är dina tankar och erfarenheter av språkutvecklande undervisning av elever med NPF samt dina tankar kring vad du ser som
framgångsfaktorer för dessa elevers utveckling. Jag är också intresserad av hur du ser på dessa elever med tanke på inkludering och exkludering.
Jag kommer att utgå från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär följande:
- Varje deltagare har rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
På specialpedagog- och speciallärarprogrammet vid Malmö högskola skriver studenterna ett examensarbete under sin tredje alternativt sjätte termin.. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid olika verksamheter, i form av t.ex. intervjuer, enkäter och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng,. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö högskolas databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
52
- Varje deltagare kommer att tillfrågas inför materialinsamlingen och har möjlighet att avböja medverkan i studien.
- Deltagarna och verksamheterna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet. - Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att
förstöras när denna är examinerad.
Studentens namn Marie Backman Hedin
mariebackman73@hotmail.com ……… Studentens underskrift Kontaktuppgifter: Telefonnummer E-mailadress Ansvarig lärare/handledare: Jerry Rosenqvist
Kontaktuppgifter Malmö högskola: www.mah.se
53 Bilaga 3
Intervjufrågor pedagoger
• Yrke: • Utbildning: • Yrkesverksamma år:• Hur många år har du undervisat elever i särskild undervisningsgrupp? Vilken erfarenhet har du kring att undervisa elever i särskild undervisningsgrupp med NPF?
• Vad anser du leder till framgångar inom läs och skrivutveckling för elever med NPF? Vad innebär det konkret? Hur försöker du uppnå detta?
• Ser du några svårigheter med att undervisa dessa elever? Vilka i så fall? • Vilka för och nackdelar ser du med en delvis integrerad särskild
undervisningsgrupp, för elever med NPF? För verksamheten?
• Skulle eleverna kunna lyckas lika bra i det stora klassrummet? Vad krävs i så fall? Kan du beskriva?
• Saknar du någon kunskap för att kunna undervisa elever med NPF? Vilka i så fall?
• Hur tänker du kring inkludering och exkludering? Vad innebär det för eleven och för verksamheten anser du? Kan du ge exempel?
54 Bilaga 4